Blog

Löpning fordrar en samordnad koordination mellan en rad olika muskler i magen, nedre ryggen och höfterna i syfte att skapa ett stabilt bäcken. Dessa muskler påverkar hela din kropphållning när du löper och du kan inte få till ett effektivt frånskjut utan deras medverkan. De viktigaste musklerna i sammanhanget framgår av följande översikt.

TEMPO
När du förlänger steget eller ökar stegfrekvensen för att höja löptempot aktiveras de nedre magmusklerna – de tvära bukmusklerna såväl som de raka.

Dessutom aktiveras musklerna i nedre delen av ryggen. Ju starkare och ju mer stabiliserande alla dessa muskler är, ju mer kraft och fart kan du generera när du skjuter ifrån mot underlaget.

UPPFÖR 
Sätesmusklerna och nedre delen av magmuskulaturen stabiliserar bäckenet, som är sammankopplat med de benmuskler som arbetar mest vid löpning uppför. Med en stark bålmuskulatur får benen ett stabilt fundament att jobba mot och det blir mer kraft i uppförslöpningen.

När du pendlar fram benet aktiveras höftböjarmusklerna i bäckenet. När du skjuter ifrån mot underlaget engageras framförallt sätesmuskulaturen och lårets baksida.

UTFÖR
När du flyger nerför en utförsbacke behöver du starka sätesmuskler för att hjälpa till att absorbera stötarna från underlaget och hålla emot kroppens framåtrotation.

Utan den rätta corestyrkan för att kontrollera rörelserna kommer all belastning att hamna på lårens framsida och i knäleden, vilket leder till att denna muskulatur snabbt tröttas ut. Musklerna ömmar och man kan i värsta fall dra på sig skadeproblem.

UTHÅLLIGHET
I slutfasen av ett lopp kan starka bålmuskler hjälpa dig att bibehålla en god löpteknik och du kan därmed löpa effektivt även när tröttheten sätter in. Med starka magmuskler och stabiliserande muskler runt ryggraden är det lättare att hålla kroppen upprätt.

Om du däremot saknar tillräcklig bålstyrka blir löpningen gärna sittande, släpande och hasande, vilket ökar belastningen på höfter, knän och underben.

RÖRELSER I SIDLED 
När du tvingas göra en hastig förändring i rörelseriktningen, till exempel löper genom en kurva, undviker en ojämnhet i underlaget eller tar dig fram i växlande terräng, verkar de sneda bukmusklerna stabiliserande och hjälper dig att hålla kroppen i en upprätt position.

Om bålmuskulaturen är underutvecklad får du lätt medvridning i rörelserna, vilket innebär att mer av din kroppsvikt direkt belastar ledytorna i ben och fötter.

Som du märker är bålstyrkan en av de viktigaste faktorerna för att du ska lyckas som löpare. Testa gärna därför din form och få tips på hur du kan stärka dina svagheter med hjälp av den här filmen.

Springer du lite fortare än ditt vanliga tempo ett par gånger i veckan kommer du förbättra din löpform betydligt snabbare. Om du planerar fartökningarna på rätt sätt kommer du också tycka att det är roligt.

Följande träningspass är tips på olika sätt att leka fram fartträningen tillsammans med dina träningskamrater. När du springer fort ska du ha svårt att prata, men tempot ska inte vara så högt att du börjar hyperventilera.

KATT OCH MUS  
Gör den här fartleken tillsammans med en eller ett par löparkompisar: Jogga lätt i fem minuter för att värma upp, spring sedan på ett led. Ledaren i täten får bestämma farten och de bakom får försöka hänga med så gott de kan.
Efter 3-5 minuter löpning, stanna upp och vila i 1-3 minuter. Därefter får någon annan ta täten och så börjar ni om igen. Upprepa tills alla är nöjda. 

ÖVERRASKA 
Spring enligt samma upplägg som ”katt och mus”, men med skillnaden att någon av de efterföljande kan överraska ledaren genom att springa om och ta ledningen. Håll därefter tempot i tjugo sekunder och promenad-vila därefter i en minut.
Nästa gång får den ursprunglige ledaren vara efterföljare. Upprepa tills alla är nöjda. 

TA LEDNINGEN 
I denna övning ska ni springa tre eller fler på ett led. Löp lätt i en minut. Därefter springer den löpare som ligger sist upp i ledningen för att ligga där i en minut. Den som är i ledningen är också den som bestämmer farten.
Efter en minut tar ni en joggpaus i 30-60 sekunder. Sedan är det dags för den som ligger sist att springa upp i täten. Alla ska få vara i ledningen minst en gång.