Vinnare #1
“-28°C, 13 km löpning. Notera bolsjoj istapp under hakan. :))” – Ulrika Jansson
Vinnare #2
“Så här kom jag hem en kväll då jag på slutet av rundan hade funderat varför folk glodde så mycket =)” – Fredrik Rosenqvist
Vi ber Ulrika och Fredrik maila sina postadresser till jonas@runnersworld.se så ser vi till att skicka något värmande tillbaka.
Tack till alla er andra som var med. Se alla bidragen på vår Facebooksida.
Nu har deltagarna knappt sju månader på sig att komma i form för den sjunde upplagan av tävlingen från Sandhamn till Utö i Stockholms Skärgård. Tävlingen avgörs måndag 3 september då deltagarna ska ta sig över och mellan 19 öar av varierande storlek. Det betyder drygt 54 km löpning och elva km simning
Loppet motsvarar cirka två Lidingölopp och närmare fyra Vansbrosimningar. Men det är tuffare än så. Löpningen sker ofta i obanad terräng och på hala klippor. Och simningen är ibland bara korta sträckor i sund mellan öar, men också över öppna fjärdar där vågorna kan gå höga. Starten går i gryningen utanför Seglarhotellet i Sandhamn och drygt nio timmar senare springer segrarna i mål utanför Värdshuset på Utö.
Av säkerhetsskäl tävlar man i par och paren får inte vara längre än tio meter ifrån varandra under simningen. Alla lag bär GPS-sändare som gör det möjligt att följa dem i realtid på internet. Sändarna hjälper även organisationen att fördela säkerhetsbåtarna som skyddar lagen vid alla simpassager.
Drygt 70 av lagen är svenska, men det kommer också lag från samtliga nordiska länder och från England, Tyskland, Frankrike, USA och andra. Några av världens bästa långdistanstriatleter söker sig till denna exotiska tävling där de får tävla mot elitsoldater, multisportare av världsklass och vältränade elitmotionärer. Lagen springer i våtdräkter och simmar i löparskor då de inte hinner byta för att hinna i mål i tid. I vattnet är det mellan 11 och 14 grader.
Namn: Linnea Holmertz
Ålder: 20
Längd: 170
Vikt: 62/58
Klubb: Motala triathlon club / Tus Griesheim triathlon team
Blogg: http://triathlon.runnersworld.se/blogs/linneaholmertz
Hemsida: www.linneaholmertz.com
Berätta lite om din idrottsbakgrund:
Enligt familjetraditionen är jag givetvis simmare från början, och några andra idrotter fanns det inte uttrymme för. Men som alla andra småtjejer hängde jag i stallet ibland också.. I högstadiet gick jag över till friidrott och framförallt medeldistanslöpning. Det öppnade dörren för triathlon. Den coolase sporten av dem alla.
Hur kommer det sig att du började med triathlon?
Jag hade kört några småtävlingar i mellan- och högstadiet som gått riktigt bra. Dessutom ligger Sveriges enda triathlongymnasium i min hemstad Motala. Valet var enkelt och jag har inte ångrat mig en sekund.
Vilken distans satsar du på?
Olympisk distans
Hur ser en träningsvecka ut för dig?
Mellan 15-30h beroende på säsong.
Hur lägger du upp träningen över året?
Vilka är dina svagheter?
Internationellt sett- löpningen. De springer som tokar!
Vilka är dina styrkor?
Simningen är min styrka. Jag är oftast med upp i förstagruppen utan att behöva slita ihjäl mig. Vilket är en god förutsättning för en bra placering.
Hur ser din träningsfördelning ut mellan de olika grenarna?
Vad är ditt stora mål nästa år?
U23-EM + U23-VM är viktigast. Topp 10 på båda mästerskapen är målet. Sen vill jag fortsätta att klättra på världsrankingen och även prestera för mitt Tyska Bundesligalag Tus Griesham triathlon team.
Vad är dina tre bästa tips till nya triathleter?
Var tycker det är bäst att träna:
Playitas utan tvekan. På svensk mark är det Falun som gäller.
Hur många punkor innan du bryter?
Zero. Punkar jag är det kört. Eventuellt når jag fram till ett wheel-stop, men då ska man ha extrem röta.
Värsta och bästa sim:
Värsta: Junior-VM i Budapest 2010. Hamnade underst redan i starten kom egentligen inte upp förrän simningen var slut..hamnade i en tredjeklunga (!) och fick mosa på cykeln för att komma ifatt täten.
Bästa: U23-VM 2011. Grym start och grym form. Kunde slappna av och hitta rytmen relativt snabbt. Simmade topp 10 utan problem. Fantastiskt race i övrigt.
Har du hajskräck i insjöarna i Sverige?
Nej men är livrädd för vass?
Hur många timmar tränar du en vanlig vecka i april?
Ca 20h
Våtdräkt (om du har någon):
TYR hurricane c5
Cykel (huvudsaklig tävlingscykel):
GT pro
Löparskor (förstaval tävlingsskor):
ASICS hyperspeed
Idrottsliga meriter (tider, medaljer m.m.):
Målsättning: Jag ska till OS i Rio!
[form code=54]
Namn Jonas Buud
Ålder 37
Klubb IFK Mora FIK
Tränare Ingen
Personliga rekord
Blogg http://beta.marathon.se/bloggar/jonas-buud
Beskriv dig själv som löpare? Styrkor/svagheter?
Uthållig. Svagheten är att jag vill bli snabbare.
Vilka är dina största meriter som löpare?
2 EM Guld, 2 VM silver 1 EM brons på 100 KM
Vilket är ditt favoritlopp och vilken är din favoritdistans? Varför?
Comrades tätt följt av Swiss Alpine Marathon. Comrades för stämningen ut med banan och alla deltagare. Swiss Alpine för den underbara miljön man får springa i. Mina favoritdistanser är från marathon och upp. Har dock “bara” sprungit 160 km som längst.
Vilket/vilka är dina huvudmål för säsongen?
VM 100 km, Comrades, och UTMB.
Hur lägger du upp träningen över året?
Försöker att få mycket distans under de tävlingsfria delarna. När det närmar sig tävling så sänker jag mängden. Veckan innan tävlingarna så försöker jag att vila mycket. Veckan efter tävlingarna så kör jag också ganska försiktigt.
Hur många mil eller timmar springer du per vecka i genomsnitt?
Förra året blev det “bara” ca 12 mil/vecka (Var förkyld ca 3 veckor under förra året, 2 av dessa direkt efter comrades) Skulle tro att jag snittar på 14 mil om jag räknar bort sjukdagarna. De tyngsta veckorna är upp mot 20 mil. Kör även en hel del i terräng och där är kilometrarna lite jobbigare…
Hur stor del av den träningen räknar du som kvalitetsträning?
Tycker att all min träning har kvalité…. Men jag vet vad ni menar med frågan. Kör inga intervaller. Tar kortare tävlingar som fartpass.
Hur ser en träningsvecka ut för dig under uppbyggnadsperioden?
Om man får önska så skulle en vecka se ut på detta viset (jag arbetar 75 procent och har två barn och fru. Dessa faktorer brukar påverka träningen en del):
Hur ser en träningsvecka ut för dig under tävlingsperioden?
Brukar ta det lugnare de 2 sista veckorna inför en tävling. Sista veckan gäller det att våga vila. Innan ett 100 km lopp så blir det kanske bara 2-3 lätta och lugna pass sista veckan.
Tränar du mest ensam eller i grupp?
Ensam till 90 procent.
Vilket är ditt favoritpass och varför?
Långpass på stigar längs Siljansleden.
Vilka är dina favoritskor och varför?
ASICS DS-Trainer. Lagom lätt. skön hälkappa. Sitter bra på min fot.
Vilken löparprodukt kan du inte leva utan?
Skorna.
Hur tänker du kring styrka och alternativ träning?
Kör ingen styrka. Min alternativa träning består i att jag vissa dagar springer i skogen och andra på asfalt.
Hur tänker du kring kost och hälsa?
Mat är gott. Äter det mesta.
Vad är dina tre bästa tips till andra löpare?
Vem tycker du att vi ska ha med som löparprofil? Maila gärna dina förslag till jonas@runnersworld.se
Samarbetet innebär att Plan Sverige blir officiell förmånstagare för både Tjejmilen och Lilla Tjejmilen.
– Tjejmilen är inte bara ett lopp utan en folkfest som samlar flickor och kvinnor från flera länder. Genom samarbetet får Plan en fantastisk möjlighet att sprida kunskap och engagemang om vårt arbete för och med utsatta flickor till de som deltar i loppen och deras familjer, säger Anna Hägg-Sjöquist, generalsekreterare för Plan Sverige.
Förra året lockade Tjejmilen närmare 30 000 deltagare från 22 nationer. Årets lopp går av stapeln lördagen den 1 september. Alla som springer kommer att ges möjlighet att på olika sätt visa sitt stöd för flickors rättigheter i samband med loppet eller genom att stödja Plans arbete långsiktigt och bli faddrar.
– Kvinnor hamnar ofta i både andra och tredje hand i idrottssammanhang. En av de ursprungliga idéerna bakom Tjejmilen var att göra tvärtom – att sätta kvinnorna i centrum. Det syftet tycker vi ligger väl i linje med Plans kampanj om flickor, säger Christer Clefberg på Stockholm Marathon Gruppen som arrangerar Tjejmilen.
Om kampanjen Because I am a Girl
Plan är en barnrättsorganisation som arbetar för att stärka alla barns rättigheter. Kampanjen Because I am a Girl uppmärksammar särskilt den diskriminering som flickor utsätts för på en rad områden i utvecklingsländer. De är oftare undernärda, får mer sällan gå i skolan och löper risk att giftas bort som barn. Plans kampanj syftar till att förbättra flickornas situation genom att höja deras status inom familjen och i samhället. Att utbilda flickor är en nyckel för att minska fattigdom
Stort tack och ett gigantiskt grattis till alla som har genomfört Nyårslöftet 2012! Och grattis även till alla er som ville, men av olika anledningar inte kunde genomföra det hela vägen – vi hoppas att även ni känner er stolta över det ni har gjort och att ni kommer igen nästa gång (för det blir det)!
Det är med en varm känsla i magen jag läser de sista rapporterna för januari. Alla stolta inlägg och infriade förväntningar, alla nya insikter och tappade kilon och energifyllda januaridagar och finfina människor i ovanligt bra form… Vi hade nog inte själva trott på en sådan uppslutning och en sån positiv stämning när vi drog igång Nyårslöftet den 1:a januari (det datumet känns väldigt avlägset förresten..).
Men vi önskar er alla förstås en fantastiskt god fortsättning på det här året och den stundande löparsäsongen – och hör gärna av er och berätta om vad 31 dagar träning i januari betydde för er i år.
God fortsättning, fortsätt träna och väl kämpat. Tack och återigen – stort grattis från oss på Runner’s World! (Och grattis till Evy Palm på 70-årsdagen – vilken löpare!) Glöm inte att skriva ut ditt diplom!
Stefan, chefred
Ps. Nu ska jag fira med ett glas rött till grytan. Imorgon blir det bålstyrka på lunchen. Hur firar du?
Ps2. Vi är också lite intresserade av vad Nyårslöftet och all träning har inneburit för dig? Skriv gärna en kommentar eller två i mitt tidigare blogginlägg.
31 januari tog alltså utmaningen slut på vår blogg, Twitter (#rwloftet2012) och Facebook. Men som vi förstår på era kommentarer är det många som tänker fortsätta på den inslagna vägen.
Vi på Runner’s World hoppas naturligtvis kunna hjälpa er på många olika sätt framöver. För slutet på Nyårslöftet 2012 är ju faktiskt bara början på något nytt.
Vi är därför lite intresserade av vad Nyårslöftet och all träning har inneburit för dig? Skriv gärna en kommentar eller två i chefredaktör Stefans blogginlägg.
“Dag 31? Näää. Dag 1 – eller hur!? Sista passet för denna månad blev i alla fall långa intervaller med löparklubben. Tur att jag värmde upp innan, för deras uppvärmning närmar sig mitt tempo-tempo :oP Men med denna start har jag fullt förtroende för att även resten av året kommer att bli helt fantastiskt! Tack alla för gemenskapen och inspirationen!!” – Ida
“Har missat att raportera min träning de senaste dagarna men så här har det sett ut: Dag 29: 60min pw. Dag 30: 60min pw. Dag 31: Idag blev det 10.7km löpning uppdelat på följande sätt: 3km uppjogg 3*3min/3min intervaller sedan 3km nerjogg.
Nu skulle jag vilja tacka för ett riktigt roligt/annorlunda nyårslöfte. Kommer att fira första dagen i februari genom att löpa 6km som återhämtning från dagens intervallpass. Tack än en gång.” – Marko
“Sista dagen på Nyårslöftet 2012. Gick i mål med ett spinningpass. Glad och stolt att ha klarat denna utmaning. Jag tycker inte om (rättare sagt jag hatar) januari månad men ser faktiskt fram emot nästa januari om det också innebär ett Nyårslöfte:) Tack för att ni gjort mitt januari uthärdligt!” – Maria
“Skapade ett twitterkonto mest för att kunna följa lite folk. Men vips, bl.a. tack vare #rwloftet2012 så har man fasen twittrat var dag.” – erikspringer
“Dag 31: Firade min födelsedag och utförd utmaning med ett ordentligt HIT-pass tillsammans med två av mina medutmanare som klarade den med slutbetyget MVG! Det känns vemodigt att utmaningen är över! Jag vill bara mer!!! :)” – Helena
“Sista passet i #rwloftet2012 måste bli speciellt. Kör i 1997 års träningsbrallor. Kommer ni ihåg? #jazzbrallor #casall pic.twitter.com/q3NfifIe“ – alindelo
“Dag 31: Hade tänkt jogga men med -20 ute så blev det en hundpromenad i stället och 30 min coreträning på boll. Och i morgon börjar en ny månad….Jag fortsätter utmana mig att träna varje dag som jag ser att många av er andra också tänker göra!” – Ingrid
“Så då var utmaningen slut, men jag kommer fortsätta i samma anda. Varje planerad vilodag kommer innehålla alternativ träning. #rwloftet2012” – But_it_was_fun
Till vinnare dag 31 av en löparprodukt från Asics utser vi följande kommentar:
“Dag_31
P.W. hem till Solna från Alvik, tid.1:20:37Denna månad har varit en väldigt bra start på 2012, precis som jag läste någon från redaktionen hade skrivit när jag satt o tvekade o funderade i December om jag skulle gå med i detta nyårslöfte eller inte?!?! Vilket jag till slut beslutade att göra, kan ju inte mer än misslyckas, då har man ju i alla fall provat tänkte jag! Så här i efterhand e jag mycket glad o tacksam att jag deltog, det har gett mig just en god start på 2012, har fått i mig massor med frisk luft o förbättrat min kondition samt tappat 3 tunga kilon vilket var perfekt inför detta års träning inför Marathon i sommar (har även ätit mer rätt mot tidigare, bra kombination tänkte jag. 82,8 till 79,6 kg. o slutat dricka starka drycker vissa helger, nu e det 0-procentigt som gäller).
Ett riktigt stort tack till R.W. som drog igång detta roliga nyårslöfte o till alla deltagare, bra jobbat, ni har hjälpt mig o många andra runt om i landet/världen till en bättre hälsa på bara en månad :)Vad enkelt det kan vara, bara man gör det!” – Conny
Vi ber Conny att maila sin postadress till jonas@runnersworld.se.
Tack för att ni ville hjälpa oss att hålla Nyårslöftet 2012. Nu fortsätter vi i samma anda resten av året helt enkelt. Lycka till med löpning och all annan träning.
Runner’s World vill också tacka dig som rapporterat till vår blogg, Twitter (#rwloftet2012) och Facebook. Du har inspirerat både oss och många andra samtidigt som du själv förhoppningsvis har fått en ny dimension på din egen träning.
Vi är därför naturligtvis också nyfikna på vad Nyårslöftet 2012 och all träning har inneburit för dig? Skriv gärna en kommentar eller två i chefredaktör Stefans blogginlägg.
Se nu till att ladda ner PDF av diplomet och skriv ut ditt eget exemplar. Sätt upp det på ett bra ställe och känn dig stolt över vad du har åstadkommit. Stort tack och lycka till med träning, löpning och livet framöver.
30 januari var alltså den näst sista dagen på vår utmaning Nyårslöftet 2012 som pågått via vår blogg, Twitter (#rwloftet2012) och Facebook.
Vi är därför lite intresserade av vad Nyårslöftet och all träning har inneburit för dig? Skriv gärna en kommentar eller två i chefredaktör Stefans blogginlägg.
Så vad hade ni egentligen för er så här strax innan målgång?
“Dag 30. Jo faktiskt, ett löppass om dagen i 30 dagar. Hur häftigt som helst. Sista dagen i morgon – och sen då…? Det är som sista dagen på OS, ett visst vemod smyger sig på. Snart är allt slut, över, passerat. Det är klart att man kan fortsätta på egen hand (kanske med vissa vilodagar då), men den här gemensamma utmaningen har varit så rätt. Man har så tydligt upplevt att det inte handlar om att man inte “hinner” träna. Det är bara ens egna prioriteringar som styr. Frågan är inte om utan när och hur. Mycket hjälp och inspiration har jag fått av att läsa alla rapporter och kommentarer här på bloggen och på Facebook. I morgon ska jag köpa mig något riktigt gott som jag ska fira med efter 31:a raka träningsdagen.” – Per
“Kära tid! Det är dag 30! Morgon i Oslo – kväll i Stockholm. En liten runda hanns med på morgonen, självklart gick en del på Karl Johan… Snart i mål, 30 dagar i sträck är ju i sig helt fantastiskt.” – Christina
“Dag 30: Tänk vad glad man kan bli. Trots en präktig muskelbristning och bandage, så gick det alldeles utmärkt att cykla 45 min på motionscykeln. Vad gör man inte för att hålla ett löfte!!!” – Jonas
“Ett spontant biobesök höll på att stjälpa slutspurten, men jag kan ju knte tappa nu så trots att sängen lockade blev det 45 min styrka med mina kanonkulor. Nu, ska det bli skönt att krypa ner i sängen. Planerar att avsluta utmaningen med löpning imorgon.” – Wanja
“Vårkänslor? Ljusare kvällar? Varmare? Nä… Det kändes skit innan jag kom ut. Efter 3 km kollade jag på klockan – den visade en km-tid 45 sek snabbare än vad jag trodde. Med lätta steg klev jag över snö och isfläckar och fullföljde jag min lugna runda som blev 10.34 km. Det blev till slut den 5 eller 6 snabbaste milen jag någonsin sprungit. Sub40 känns inte så avlägset längre. Tack Runner’s World Sweden för utmaningen som uppenbarligen har gjort mig starkare och snabbare och tack Dezarie som spred visdom medan jag sprang.” – Michael
Till vinnare dag 30 av en löparprodukt från Asics utser vi följande kommentar:
“Idag blev det intervallöpning med 3 set med 6+5+4+3+2 min i marathontempo med 1 min gångvila. Totalt 18 km. Nyårslöftet har inneburit att jag har kommit igång med att träna bålstabilitet på löpfria dagar, vilket jag förmodligen aldrig hade blivit färdig till att göra annars. Nu har jag fått ett starkt behov av att jag måste träna något varje dag.” – Marina
Vi ber Marina att maila sin postadress till jonas@runnersworld.se.
Nu fortsätter vi med Nyårslöftet 2012 som du enklast följer och är med i via vår blogg.
The Evy Palm Story är den fantastiska berättelsen om matfröken i Lidköping som vid 32-årsålder började lufsa lite smått i skogen. Hon hade varit duktig i idrott under skoltiden, men så träffade hon Ulf och fick döttrarna Anneli och Annika 1961 och 1963, och allt av idrottslig aktivitet lades på hyllan. Det blev fokus på arbete och familjeliv.
– Det blev ett par kilometer i veckan, säger Evy. Det var skönt, det kändes lätt, men jag tänkte inte så mycket mer på det.
35 år gammal började Evys löparkarriär på allvar. En ålder där många löpare bestämmer sig för att trappa ner.
– Flickorna hade blivit så stora att de klarade sig själva, säger Evy. Plötsligt hade jag en massa tid över.
Evy radade upp den ena segern efter den andra, men höll sig fortfarande till kortare distanser.
– Jag trodde inte att jag var uthållig nog för att springa maraton, minns hon.
Men 1980 följde hon med maken Ulf till Stockholm. Ulf skulle springa maran, Evy skulle heja på. Det loppet tände en gnista.
– Det såg så vansinnigt roligt ut så jag bestämde mig för att nästa år skulle jag själv vara med.
Och så blev det. 1981 stod Evy på startlinjen tillsammans med 8000 andra löpare. Hon blev tionde kvinna på tiden 3.07.23 och tyckte inte alls det var så jobbigt som hon hade föreställt sig. Väl hemma igen började hon löpträna på allvar. Det blev tio mil i veckan i snitt det följande året. Målet var Stockholm Marathon 1982, och en tid under tre timmar.
Så blev det inte. Tävlingsdagen var Evy förkyld, och besvikelsen stor. Men Evy blev snart frisk igen, anmälde sig till Örebro City Marathon och sprang som en vind.
– Jag gick i mål på 2.48.03 och var otroligt lycklig. Det hade gått mycket bättre än vad jag vågat hoppas på.
Evy ökade träningsdosen ytterligare. I april 1983 reste hon till London för att göra internationell maratondebut. 41 år gammal gick hon i mål på tiden 2.43.25.
Samma år sprang hon Stockholm Marathon på tiden 2.42.25, ännu ett nytt personbästa. Där hade Evy bara Tuulikki Räisänen från Enhörna framför sig i damklassen, som sprang in på 2.36.58.
Tuulikki och Evy fick göra Midde Hamrin sällskap till VM i Helsingfors. Det väckte stor uppmärksamhet med en 41-årig debutant i landslaget. Det gick dock dåligt dåligt för alla tre maratonlöparna.
– För egen del var jag var sjuk, fast ingen trodde på mig när jag sa det, säger Evy. Alla trodde att jag bara var nervös. En 41-årig mattant från Lidköping som inte klarade trycket. Men jag hade ingen chans att göra mig själv rättvisa.
Väl hemma igen tog hon dock revansch, blev svensk mästare både på halvmaraton och 5000 meter. Nu började Evy bli allt mer uppmärksammad i pressen. Och hon tränade mer och mer, veckosnittet låg nu på 14-16 mil i veckan.
1986 vann hon för första gången Stockholm Marathon, 44 år gammal, på tiden 2.34.42. Det skapade stor uppmärksamhet världen över. De flesta konkurrenterna var minst 10-20 år yngre. Evy vann även Stockholm Marathon året därpå, på tiden 2.35.14. Och 1989, på tiden 2.33.26.
Hon deltog också i den första Tjejmilen, 1984.
– Det var väldigt speciellt när tjejmilen startade, säger Evy. Jag kommer så väl ihåg när Anders Olsson, som är ansvarig på Stockholm Marathon, ringde och frågade om jag ville vara med. Vad roligt, tänkte jag, i mixade lopp kan ju vi kvinnor aldrig ligga i täten.
Evy vann, naturligtvis. Och sedan ytterligare fyra gånger, och så i 10 000-metersdistansen på Finnkampen i Helsingfors 1988. Därtill tog hon 14 SM-guld, deltog i ett OS, ett EM och två VM. Hennes personbästa på maraton, 2.31.05 i London 1989, har bara överträffats två gånger av andra svenskor – Lena Gavelin och Isabellah Andersson.
Evys bästa tid på halvmaran, 1.11.18, som hon gjorde vid 47-årsålder, stod sig till relativt nyligen då Isabellah Andersson lyckats notera bättre resultat. Evys tid är däremot fortfarande världsrekord för kvinnor 45-49 år.
– Jag gjorde mina bästa tider när jag var mellan 47 och 49 år. Det är nog snarare så att det beror på när man börjar, för man har en begränsad tid som elitlöpare, säger Evy.
Våren 1991 hann tiden ifatt även Evy. Mycket för att Evy ville springa ännu fortare. Hon hade ändrat sin träning, tränade hårdare än någonsin, men då började det göra ont i sittbenens fäste. Det gick så illa att hon inte kunde springa alls under en period. Hon blev bättre en tid, men skadan kom igen. Och igen.
– Det var så fruktansvärt trist. Jag sköt det ifrån mig hela tiden, ville inte tänka på det – att tiden som elitlöpare kanske var slut.
Men 1993 bestämde hon sig. Nu fick det vara nog. Med sorg i hjärtat insåg Evy att hon aldrig skulle kunna springa snabbare än vad hon hade gjort. Kroppen sa nej nu.
Evy springer ändå fyra, fem gånger i veckan, ibland upp till en mil.
– Nu har ju kroppen läkt efter alla skadorna, det är bara benen som blir lite stela. Men det är fasen vilken lusfart jag har, tänker jag ibland. Jag slutade med att träna intervaller när jag slutade med elitlöpningen. Det var lite dumt, tror jag. Men så försöker jag tänka positivt. Jag ska vara glad att jag ändå kan hålla på. Att löpa för mig har alltid varit en njutning.
Texten är en omarbetad version av artikeln “Löparlegend Evy Palm” av Kenneth Gysing som publicerades i Runner’s Worlds september 2010.
– Det är väldigt kul att intresset för triathlon i allmänhet och AXA Stockholm Triathlon i synnerhet bara fortsätter öka, säger Mattias Sjöberg, tävlingsledare. Det är också extra kul att fler och fler tjejer anmäler sig till tävlingen. Tidigare år har fördelningen på denna och många andra triathlontävlingar varit runt 70%-30%, men i dagsläget är 40% av de anmälda kvinnor.
Läs mer om Axa Stockholm Triathlon här:
www.stockholm-tri.se
