2:53.23


Så, nu var min tredje Marathon avklarad. Nytt personbästa med strax under 4 minuter. Tiden i sig är inte så fantastisk även om den är godkänd i min värld. Det som verkligen sticker ut är hur jag mognat som löpare. Lyckades flera gånger ändra strategi under loppets gång, lyssna på de signaler som kroppen gav samt när tiden var mogen så utmanade jag. Fick därmed till perfekta splits (se nedan).
Låter kanske som om jag är självgod och det är jag också. Det får man vara när man lyckats med något man verkligen jobbat för. Är däremot inte mallig utan ödmjuk inför vad som väntar då mina framtida mål är högt satta. Dock tänker jag njuta av detta nån vecka nu innan jag börjar ladda om.

London Marathon är helt fantastiskt. Banan är i det närmaste perfekt för mig, dvs näst intill helt platt. Kändes som om den hade fler nerförslutningar än uppåt?! Publiken är helt överjävligt grym, 3-8 led av människor i praktik längs hela banan som är ett enda långt varv.
Det som dock är negativt är att det är trångt första 10-15 km, riktigt trångt. Så pass att folk sprang i låga vägskyltar fortfarande efter 7-8 km. Det är inte ok bland dem som står i grupperna för sub 3h. De släppte av nån oförklarig anledning fram hundratals Charity löpare framför de snabbaste startgrupperna strax innan start. Därmed rök också mina chanser att gå under 2:50. När det väl glesade ur så hade jag inte mod eller ork nog att ta igen de 2-3 minutrarna som jag förlorat. Däremot kan det ju vara så att tack vare det så kunde jag springa fort sista 14 km…….svar på det kommer jag tyvärr aldrig få.

Tips, ha ert namn stort och synligt på bröstet. Gillar man publik som hejar på en så är det guld! 

Hade fått till klädseln och energin perfekt också inför dagen. Vädret var klart, 3-5 m/sek på vissa ställen och +12-15 grader i skuggan.

Hade 4 st medhavda gels samt en energikaka som jag åt 30 min före start. Drack något nästan vid varenda vätskestation samt hällde kallt vatten över huvudet. Såg till att få i mig lite sportdryck också där det serverades. All in all blev det 6 gels samt en kaka. Hade tack vare det så gott som inga energisvackor att tala om. 

Klädseln bestod av mina absoluta favoritskor Adidas Aegis, yllestrumpor från Icebreaker, calfguards, kompressions tights och skärm från 2XU, linne från min charity organisation samt mina extremt sköna Oakley Radar med polariserat glas. 

För mig var alltså detta den perfekta ensamblen…..men det är nåt som var och en måste testa sig fram till. Vad som passar en lång och smalt byggt kille på 190 cm är kanske helt fel på en 170 cm lång strandraggarkropp?!

Nu ska jag unna mig en jävla massa mat och rött vin. Imorgon åker jag hem till Stockholm igen. Förhoppningsvis kommer nya cykeln redan på tisdag så jag kan vara med och stöka på SCT Duathlon nu på lördag förmiddag.

Cheers

Michael

Splits London Marathon Mikael Nelker, Bib 40723

Split Time Diff Min/km  km/h
5K 00:20:31   20:31    04:07  14.63
10K 00:40:46   20:15 04:03  14.82
15K 01:01:12   20:26 04:06  14.68
20K 01:21:47   20:35 04:07  14.58
HALF 01:26:16   04:29 04:05  14.72
25K 01:42:28   16:12 04:10  14.45
30K 02:03:10    20:42 04:09  14.49
35K 02:23:57   20:47 04:10  14.43
40K 02:44:37   20:40 04:09  14.51
Finish  02:53:23   08:46 04:00  15.03

Majnumret ute i butik nu!

Ur innehållet:

  • Spring bort din stress
  • Trailfeber
  • 14 trailskor testade
  • Maratonspecial
  • Fokus på rumpan
  • Maxa milen
  • Vila med Yinyoga
  • 6 löparprylar du inte kan vara utan

Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in

Dan före Dopparedagen


Nu är jag i London. Hyser lite hatkärlek till denna stad. Antar den negativa delen mest handlar om att den är så jävla stor vilket medför att jag inte hittar och jämt går vilse. 

Igår när jag anlände kom jag självklart på att jag glömt alla handlingar man ska ha med sig för registreringen, kom inte ens ihåg mitt startnummer. Tur att man ha körkort så man kommer ihåg vad man heter och när man är född. Efter en två timmar lång & 100 punds taxiresa med en Sikh som lärde allt om Punjabi har jag numera en nummerlapp, chip och goodybag från Virgin London Marathon. Ganska märkliga prudukter i påsen……ris, starköl, damrakhyvel och en anti LCHF kaka från Kellogg´s. Känns väldigt ”UK”.

Kommer vilket fall springa i mitt eget namn och med nr 40723 på magen. Startar i startgrp nr 1 vilket innebär att de enda jag har framför mig är så pass snabba att om jag ens beslöt mig för att bara springa 1 km allt vad jag kunde så skulle jag ändå inte vara top 30.

Man kan följa min resa på följande länk om man inte har nåt bättre för sig en söndagsförmiddag – http://results-2012.virginlondonmarathon.com/2012/ 

Fick för övrigt feedback från Executive Health där jag tidigare i veckan gjorde mitt arbetsprov på cykel. Följande resultat: Gillar slutklämmen av den idrottsintresserade hjärtläkaren som var med mig under hela testet 🙂

”Lysande prestation – max.belastning imponerande 380 Watt = 170  % av förväntad godkänd belastningsnivå med hänsyn tagen till ålder, kön och vikt. Max. uppnådd pulsfrekvens: 176 slag/min = 94 % av Din teoretiskt beräknade förväntade max.puls. Puls-, blodtrycks- och andningsreaktion u a under och efter belastning. Normalt vilo-blodtryck – 120/70 mm Hg; ref. < 130/80 mm Hg. Inga tecken på förträngningar av hjärtats kranskärl under ökande belastning. Inga extraslag av betydelse.

Konklusion: Impressive – men Du är ju en Ironman.”

Känns skönt nu att veta att kroppens viktigaste muskel är 100% då många konditionsidrottare och inte minst fotbollsspelare drabbas av otäcka besvär. 

Fick dock ett mindre kul besked av min pappa som fick tillbaka odlingarna som han tog på mig i måndags. De tar alltid några dagar längre att få än de blodprov man lämnar. Tydligen går jag och bär på Moraxella som är en bakterie som ger förkylningssymptom. Så nu äter jag penicillin. Tror dock inte att det ska begränsa min framfart på söndag nämnvärt men ändå om nåt är det ju inte bra?!!

Wish me luck!

Lord Nelker 

 

Uppdämd energi


Idag kände jag att det var dags att börja träna igen. Blodprovet som jag tog igår visade fantastiska värden, inga som helst tecken på infektioner eller annan skit i systemet. Min egen diagnos är då den som jag trodde tidigare – Hösnuva. Är nybörjare som allergiker så jag vet inte hur man känner skillnaden ännu mellan allergi och klassisk förkylning. 

Började dagen med att simma med Micke Rosén och vårt underbara gäng från jobbet. Naiv som jag är hoppades jag på ett lugnt pass där man kunde känna sig fram. Det första Micke säger är att idag ska vi få känna på lite ”arom” i musklerna. Kan bli ganska så jobbigt och kul för mig som kommer att få se spektaklet. När en trefaldig Vansbro vinnare säger att det kommer bli ganska jobbigt vet man att man kommer åka Ambulans hem. Överlevde med nöd och näppe.

Stressade hem och sen var det dags för nästa maxtest. Hade bokat ett Arbetsprov på en klinik som specialiserat sig på hälsoundersökningar med riktiga specialisterinom sina områden, Executive Health. Mitt test innefattade test på cykel. Tog ca 20 min innan jag i princip föll av cykeln pga utmattning. Väntar i skrivande stund på resultaten så jag återkommer med feedback då.

Kl 19:30 var det dags för löpning, 6*1000 meter – 45 seks vila med Terrible Tuesday. Hade instruktioner från coach att ta det lugnt, strax under Marathonfart med känslan av att jag var stark och hade full kontroll. Höll planen under första två innan jag tröttnade. Tryckte på mer & mer varefter passet fortsatte. De sista två gick på 3:19 resp 3:17. Ajabaja som min son hade sagt. Hoppas inte jag brände för mkt krut nu inför söndag?! Äh, skitsamma. Viktigt mentalt och känna sig frisk och tillbaka på banan igen!

Imorgon väntar lite skön cykling på Dyrgården bland tanter i blått hår med korthåriga taxar!

Mike

 

Grym Uppladdning


I torsdags förra veckan fick jag en crossover mellan hösnuva, klorallegi & dagisbaciller. Låg däckad hela fredan med lite ångest att jag inte fick göra mina sista förberedelser inför London. På lördag morgon när Kung Bore verkar haft ett vredesutbrott var jag ganska glad att kunna ställa in cykelpass och annat. Mådde bättre på söndagen men bestämde mig för att ta det säkra före det osäkra. Som jag ser det är det väldigt begränsad uppsida att träna halvkrasslig före en viktig tävling. Nersidan kan vara obegränsad. 

Lyckligt lottad som jag är så är min pappa öra-, näsa- & halsläkare vilket va ganska bra just idag när jag ville ta prover. Är absolut ingen hypokondriker men kan man bota nåt man har i kroppen så gör jag gärna det. Penicillin är en fantastiskt vapen mot bakterier. Dock inte mot förkylningar och andra segdragna virusinfektioner som de flesta svenskar verkar tro. Får svaren ikväll, hoppas nästan på bakterie så jag kan mörda dem och fort komma på benen igen.

Om jag tillfrisknar snabbt så tänkte jag toppa formen på följande sätt i veckan….

Måndag – Lätt distans löpning 10-12 km.
Tisdag – Simning 60 min, mest teknik. Löpning 6*1000 meter i halvmarafart.
Onsdag – Cykel, 4*10 min i race pace.
Torsdag – Simning 60 min, inte allt för hårt.
Fredag – Vilodag tillika resdag.
Lördag – Lätt jogg i Hyde Park, 3-4 km + 1 km i racepace.
Söndag – London Marathon. Inget tidsmål utan kör på puls & känsla.

Kika gärna in på min Charity Page på http://uk.virginmoneygiving.com/Nelker och skänk ett litet bidrag för en god sak. Jag lovar att försöka leverera en elak tid och kriga som ett svin!

Hörs längre fram i veckan!

Nu ska jag sova middag….

//M 

Pace pass är inte min grej


Senaste passen har varit långa och tuffa. Har alla varit löppass. Inte haft tid eller möjlighet att simma då jag varit i skärgården under Påsken. Sålde min tempocykel i fredags vilket försvårar cyklingen en hel del.

Lika bra att jag fokuserar 110% på löpning nu inför London. Ska bli kul att stå på startlinjen och veta att jag har gett allt för ge mig själv rätt förutsättningar för en bra tid. Misslyckas jag så beror det på att jag är dum i huvudet & inte i kroppen….

Hade som sagt i helgen tuffa pass. Körde 14.5 km fredag morgon + 14 kuperade kilometer samma eftermiddag. Både dessa progressivt med en lägsta fart runt 4:30 och högsta strax under 4. Behövde vila dagen efter. På söndagen brände jag av 6*2 km kuperad slinga på en skärgårdsö. Rötter, lera, backar och annan fanskap gjorde löpningen fantastisk rolig men tuff. Körde vartannat varv hårt och vartannat lite lugnare. Hade 4:12 snitt väl i mål med en ganska låg snittpuls runt 145 bpm. Dock ganska sliten senare på dagen. 

Kom just tillbaka från en märklig upplevelse. På utskicket inför ikväll hade jag mässat över att skulle vi köra 4*10 min pace i halvmarathonfart och om hur viktigt det var att man höll igen och inte drog på sig syra. Lelle & Calle som var med var lite heta och drog upp tempot på andra till låga låga 3:30. Jag är faan lika bra som dem tänkte jag och hakade på. Sista 2 st 10 minutare blev tuffa. Ingen ville hamna efter och erkänna sig besegrad. Efter passet var det en mycket ödmjuk herr Nelker som lommade hem. Höll dock hela passet igenom men vet inte riktigt vad jag tränade……får nog nöja mig med lite lugn simning imorgon så jag inte drar på mig nån skada alt sjukdom.

Min hjälte i Falkenberg och västkustens stora cykelleverantör – Göran på Cykelmagneten har gjort det igen. När hela Europas lager av high end tempocyklar verkar vara slut i ståtliga storlekar fixar han fram en Trek Speed Concept 9.9 stl XL till mig på bara 10 dagar. Perfekt tajming. Jungfrufärden blir nog SCT Duathlon 28/4. Kan gå hur som helst.

Nu väntar 6h bruten sömn då dottern är nyförkyld.

Hörs på den

M

 

SMACK – Premiär


 

”60 deltagare körde 12 km tempo Sjöås handel – Åsby ToR i solsken men kyligt väder. Solen värmde och utsikten över Halmsjön var fin, men det blev kallt så fort solen började gå ner så fikat efter målgång värmde gott. 

Det var lite mer kuperat denna gång, vi skulle över en ås både på utvägen och tillbakavägen.”

Denna text är hämtat ur SMACK´s hemsida. Underbar skönskrivning!

För mig innebar detta att jag & Henke fick köra som biltjuvar ut till Arlanda trakterna med en utskriven karta från hemsidan. 18:30 var det första start. Vi anlände ca 18:35. Snabbt ombyte, registrering och sen några kilometer uppvärmning. Jag hade näst sista startnumret följt av klubbkompisen Cicci. Henke & Jojje Borssén startade 60 resp 30 seks före mig. 

Hade minnen från förra året att trots att det bara är 12 km så är det vidrigt från början till slut om man inte disponerar loppet rätt. Med det i åtanke öppnade jag ganska försiktigt. Men redan i 2:a backen kände jag att det här kommer göra ont. Det var sällsynt med platta partier och man fick ständigt kämpa mot syran och pipande andning. Sen som en härlig överraskning fick jag först krampkänningar i vänster vad och senare i höger. Lyckades stävja den något men det tog lite av kämparglädjen. 

Resultatet blev blygsamma 18:26 på 12 km. Inte helt säker på exaktheten bakom dessa siffror men lite bättre än förra året är det iaf. Fick stryk av Jojje med 12 seks. Henke hade samma underbara krampstrul som jag och dessutom 6*1000 i benen från tidigare idag att han fick en rutten tid. Lyckades med blotta förskräckelsen hålla undan för Cicci med ynka 6 seks. Hon tog för övrigt hem damklassen – Stort för nån som hann värma upp i 30 sekunder 🙂

Stelfrusen och lite snopen bytte jag om till löparskorna och sprang 4 km. Ut lite skönt i 4:15 fart innan jag progressivt sjönk ner under 4-fart ner till ca 3:50 innan jag var klar. Lite Duathlon pacing..

All in all en grymt kul & förträffligt anordnad träningskväll. Tyvärr påminns man ständigt att man får inget gratis i konditionssporter, man får kriga för varje sekund.