Alla magar är olika
I veckan publicerades en ny studie i tidskriften Cell som visar att det inte finns någon diet som passar alla. Alla människor är olika och faktorer som tarmflora och livsstil gör att alla reagerar olika på mat. I studien koncentrerade man sig på hur mat påverkade blodsockret, eftersom höga nivåer av blodsocker är en välkänd riskfaktor.
Studien visar att det finns en stor variation. För vissa steg blodsockernivån mer av sushi än av glass. Genom att samla in en mängd olika data utvecklade forskarna en algoritm, med vars hjälp de sedan kunde räkna ut vad som var en bra och en dålig diet för olika personer. Det visade sig att när personerna höll sig till en personligt utformad diet, stabiliserades blodsockret och man såg även förändringar i deras mikrobiom.
Hos studiedeltagare 445 (övre), steg blodsockernivån kraftigt efter att ha ätit bananer men inte efter kakor (lika många kalorier). Motsatsen inträffade hos deltagare 644 (nedre). Källa.
Vårt mikrobiom
Människan är en märklig samling celler som jobbar tillsammans. Våra hjärnceller ger sig inte plötsligt ut på jakt efter mat, de är beroende av andra hjärnceller och av celler i muskler och mage för att få näring. Detta samarbete började för drygt två miljarder år sedan då ensamma celler slog sig samman till flercelliga livsformer. Med tiden fick olika celler olika uppgifter. Det är oerhört komplext, men om allt fungerar som det ska kan bunten med celler reproducera sig, d v s hitta en annan bunt celler som den kan skaffa nya små cellbuntar med.
Till för inte så länge sedan trodde man att en människa bestod av en bunt människoceller samt en isolerad bunt bakterier i tarmen som inte påverkade oss särskilt mycket. Nu vet vi bättre. Människan är ett komplext ekosystem som kryllar av liv. Nyligen dök några forskare ner i människors navlar och de fann ett korallrev av livsformer och ingen navel var lik någon annans. Livet i varje navel, mun- och armhåla, lunga och tarm är unikt, precis som varje individ är unik. Man tror nu att 9 av 10 celler i kroppen är bakterier och att mikroberna utgör 99 % av allt DNA i en människokropp.
Horder av bakterierna drar fram som betande hjordar längs tarmväggarna och de jagas av bakteriofager, ett slags virus som lever på bakterier. På sikt kanske dessa ”rovdjur” kan ersätta antibiotika. När vi dödar bakterier med antibiotika, stör vi också ett urgammalt ekosystem. Ibland är det nödvändigt och ekosystemen återhämtar sig oftast, men det kan också leda till att nya bakterier, svampar och bakteriofager tar över ekosystemet med oöverskådliga konsekvenser. En infektion är en komplex, sammansatt väv inlindad i livets väv och när man drar ut några trådar, påverkas hela den ekologiska väven på ett oförutsägbart sätt.
Bakteriofager som ”landat” på en bakterie och sprutar in sitt RNA (arvsmassa). Källa.
Våra magar domineras av två typer av bakterier: Firmicutes och Bacteroidetes. I början av 2000-talet upptäckte genetiker att överviktiga människor hade en högre andel Firmicutes i magen, medan smala människor hade mer av Bacteroidetes. När de överviktiga människorna gick ner i vikt ökade andelen Bacteroidetes i förhållande till Firmicutes. I en studie på möss fann forskarna samma kvot – feta möss hade mer Firmicutes, medan smala möss hade mer Bacteroidetes.
Eftersom vår personliga bakterieblandning (mikrobiom) påverkar vikten, finns det fler perspektiv på hälsa än man trott tidigare. Just nu vet vi lika lite om vårt mikrobiom som David Livingstone visste om djungeln han färdades genom.
Fet av mikrober
Trollsländor är fulländade flygmaskiner som utvecklats till perfektion under 300 miljoner år. De är stridslystna och extremt revirhävdande och anfaller alla inkräktare. Strider mellan två trollsländor är ballistiska uppvisningar som får moderna stridsplan att likna zeppelinare från början av seklet. Striderna slutar med att förloraren jagas bort. Men vissa hanar attackeras inte. De bara glider rakt genom fientliga revir i knapp styrfart. De utgör inget hot. Varför, frågade sig forskarna. När de tittade inuti sländorna såg de att deras inälvor var fyllda av parasiter. Parasiterna störde ut sländornas förmåga att bränna fett. De såg magra och friska ut på utsidan men de var alla medicinskt feta. Parasiterna gjorde så att fett ansamlades i kroppsvävnaderna i stället för att omvandlas till energi för att driva vingmusklerna. Deras blodsockervärden var dubbelt så höga som normalt.
Trollslända. Bild Wikipedia.
Jag äter lite av varje
Vad är skillnaden mellan människor och trollsländor? Inte så stor. Om deras beteende påverkas av parasiter, påverkas sannolikt också vårt beteende av parasiter som t ex Toxoplasma gondii. Ett sätt att motverka detta är att äta en varierad kost som förhindrar att mikrober tar över och ger dem chansen att härja och föröka sig som kaniner i Australien.
Det vi äter påverkar också vårt mikrobiom. Om vi äter mycket kött, förändras mikrobiomet så att det kan dra fördelar av en köttdiet. Vi förvandlas till rovdjur. Äter vi grönsaker, förvandlas vi till växtätare. Dessa omställningar tar bara några dagar. Om vi äter lite av varje, gynnas olika bakterier. Jag tror magen mår bäst av variation. Jag tror också magen mår bättre av naturlig mat än av onaturlig, men ibland är det svårt att skilja det ena från det andra och det finns många undantag.
Antal kommentarer: 2
Emelie Forsberg
Tack för en bra blogg!
Johan Renström
Tack Emelie:)