Gadget time

Olof Palme sprang ibland. Det har jag sett på en bild någon gång. På omslaget till Göran Greiders bok sitter han visserligen och röker. Men det var andra tider då. På den tiden rökte till och med Bill Rogers. Kom ihåg han tog ett bloss efter att han vunnit Stockholm Marathon.

Om Kajsa Grytt springer, det vet jag inte. Men hon rockar fett hur som helst.

Göran Greider springer ibland. Enligt säkra källor började han jogga för ett halvår sedan, och har tappat en massa kilon på kuppen. Jag ska framöver närmare undersöka saken, så kallad undersökande journalistik, som man kanske inte får Guldspaden för. Men kanske Guldvågen?

Jag undrar om Göran Greider också går runt och spanar i butiker för att se om hans bok står där. Om han kanske står där framför sin bok och tänker att ”titta den ser ju rätt nice ut där bredvid Kajsa Grytt, och kolla en bok om löpning, den måste jag bara läsa, Olof Palme sprang ju ibland, och det gör ju jag också numera, och så sant som jag heter Göran Greider är löpning en politiskt handling, ja rent av en demokratirörelse,  … som frigör kroppen ur … ähum … TV-soffornas diktatur … ”.

Heta hyllan på Akademibokhandeln:

Vad gjorde jag i helgen då?

I lördags. Kröka runt Djurgården. Än till vänster, än till höger. Vingla fram i olika farter. Säcka ihop efter 16 km. Se det var en riktig barrunda (ingen snö).

Än värre på söndagen. Upp i ottan, bra seg i benen. Tänkte terräng likväl. Det var ju länge sedan. Tänkte vår, discoljus över talltopparna. Mot Fiskartorpet.

Fiskartorpet:

Men var är fiskarna? Och var är sjön?

Fint i skogen i alla fall. 5x 2,4 km med 90 sekunders ståvila. Det var … jobbigt. Men också lite euforiskt. Going up, up up, i backarna, och going down, down, down i backarna. Och going up and down däremellan. Inte mycket till flack i Fiskartorpets elljusspår, ska ni veta, som inte varit där. Blev totalt 18 km.

Måndag morgon, ja alltså i morse, rent av brutal baksmälla i vaderna. Måste ha sprungit på tå.

Men måste erkänna, också brutalt nöjd. Det är något visst med skogslöpning. Det går liksom troll i kroppen.

Och blodet förvandlas till blåbärssoppa:

Men det är inget farligt. Mycket antioxidanter i blåbär.

Och jag tror jag har blivit skogstokig. Längtar redan tillbaka till Fiskartorpet. Med eller utan fisk.

A Pool with a view … med fint flyt.

Toes without shoes … efter 11 km segjogg. Hemlingby hamnade hårt i vaderna …

Come fly with me! Tidigt morgonflyg till Köpenhamn.

Come run with me! First Hotel i Köpenhamn har förtryckta löpturer, på små inplastade blad. Man får välja karta efter längd. Ska strax ut på en mil. En slags stadsorientering, med en massa gröna områden inlagda. Det är vad jag kallar service.

Har just träffat Hanne Vibeke Holst, som har skrivit den här romanen (mycket bra), kommer ut i Sverige om någon månad:

Nej, Hanne löper icke. Ett knä strejkar. Men hon går i timmar, det är då böckerna skriver sig.

Solen skiner, 10 C och lätta vindar. Snart ut, ut, ut i det danska …

Efteråt ska jag nog pröva den här:

Den i Danmark löpande löparens lön!

En ovanligt trevlig tisdag ….

I Hemlingby, strax utanför Gävle. 15 km blandad terräng och cykelbana. Bore Cup.

Så här såg målet ut:

Sol och friska vindar. Årsdebut i korta tights. Drägla över mållinjen på 1.01.23. Tvåa i M50. 

34 mil t/r. Om det var värt? Klart det var värt!

Längre rapport följer i RW no 4.