Blogg

Grundträning


På min önskelista till tomten står som vanligt samma sak som det gjort de senaste tio åren; en grön jul. Lyckligtvis har vi klarat oss från snö än så länge men det känns som man lever lite på lånad tid för tillfället. Varje dag utan snö är en välsignelse. Jag avskyr vintern. Nej, jag hatar vintern. Ibland säger vissa av mina elever att dom hatar matematik. Då brukar jag svara att ”nej det gör ni inte alls, ni tycker bara att det är mindre roligt. Hata är ett starkt ord”. ”-Eeeh nej, vi HATAR det” svarar dom. Då kommer jag att tänka på hur jag känner inför vintern och viker ner mig i diskussionen. Tar hellre spöregn och stormbyar i ansiktet än snö alla dagar i veckan.

Har smugit igång med grundträningen inför Barcelona nu, det gäller att utnyttja de snöfria vägarna och samla milen på hög. Ska man springa marathon kommer man inte undan att springa långt och mycket. Sen får förstå-sig-påarna och experterna säga vad dom vill om nyttan av korta högintensiva pass, i min värld behöver man en hög veckovolym om man vill bli bra på marathon. Jag springer hellre 6x20km distans varje vecka än tusingar hit och fartlekar dit. Sen behövs självklart mer fart och mindre volym ju närmre tävling man kommer men jag tror att många av oss motionärer kommer rätt långt på att bara springa mer och längre istället för att oroa oss för vad vi ska kalla passen för eller hur lång vila man ska mellan intervallerna. 

Har lite drygt 3 månader på mig att komma i form. I grova drag ser planen ut såhär:

December: fokus på mängd för att vänja kroppen vid att springa mycket. Förhoppningen är att få till 11-13mil varje vecka. Fart är lågprioriterat men jag gillar att slänga in kortare fartökningar, dels för variationens skull men också för att inte tappa fartkänslan helt. I måndags sprang jag 20km distans med en kortare fartökning på 5km i 3.50-fart, sånt gillar jag. Långass varje helg men inte nödvändigtvis jättelånga långpass utan snarare kanske 2 timmars pass. 

Januari: fokus på mängd/tröskel. Förhoppningsvis har kroppen vant sig vid en relativt hög träningsdos så att farten kan skruvas upp ett par gånger varje vecka med bibehållen veckovolym. 20km marafart och 10km tröskel är exempel på två fartpass som jag vill få in varje vecka. Ibland kanske jag byter ut nåt av dom mot lite kortare intervaller som tusingar. Långpass varje helg som nu ska vara minst 30km och några med fartökning. Vädret i januari här i norr kan ju vara riktigt bedrövligt så jag misstänker att det kommer bli en del improviserande.

Februari: fokus på fart. Gradvis nedtrappning av veckovolymen varje vecka samtidigt som jag vill få till några fler pass i överfart / kortare intervaller men ändå behålla minst ett lite längre pass i tröskelfart. Sista långpasset i slutet på februari med 2 veckor kvar. Det blir nog inga kortare lopp innan som brukar vara det normala framåt våren så formen kommer nog vara svårbedömd, men jag vet att jag vill känna mig riktigt nertränad med ett par veckor kvar, då brukar formen komma som ett brev på posten så fort man släpper upp på träningen.

Nu gäller det bara att ha disciplinen att genomföra alla pass, hålla sig till planen och inte bli sjuk eller gå sönder. Ibland är det svårt att motivera sig själv att sticka ut i mörker och minusgrader efter en jobbig arbetsdag men då får man slå sig själv hårt i ansiktet några gånger och bara gilla läget. Ingen har sagt att det ska vara roligt att springa varje gång, hur jävla kul är det egentligen att gå till jobbet varje dag? Det kan man ju inte skita i bara för att man inte har lust. Samma sak med träningen. Det är bara å bita ihop och ge sig ut, svårare än så är det egentligen inte. Och varje pass som genomförs är ett steg närmre slutmålet. Drömtiden. Skillnaden mellan fiasko och succé.

/Hörs

Dagens låt: snubblade över den här snubben nyligen. Heter man Crosby i efternamn, har långt hår och spelar gitarr kan det ju inte bli annat än bra. 


Senaste numret av Runner’s World!

  • Spring ditt snabbaste
  • Kom i toppform till långloppet
  • Stor guide! Vårens 23 bästa löparskor
  • Carolina Wikström – nybliven mamma – och bättre än någonsin
  • Experten: Så börjar du träna efter din graviditet
  • Trött? Det kan vara järnbrist
  • Astma eller pollenallergi? Du kan ändå prestera
Bli prenumerant

Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Bästa klapparna till löparen! Del 1 | Shoppingguide
Blogg

Bästa klapparna till löparen! Del 1 | Shoppingguide


  • Underskatta inte små gåvor
    Ingen löpare kan ha för många strumpor och de flesta lider dessutom brist på löparvantar.
  • Skippa skorna
    Löparskor bör provas ut i en specialiserad butik och är därför ingen bra julklapp – om inte mottagaren redan provat ut dem förstås.

 

 



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Träna rätt i vinter och ladda för ett starkare 2016!
Blogg

Träna rätt i vinter och ladda för ett starkare 2016!


Alla löpare behöver en viloperiod. Det spelar ingen roll hur gammal du är och hur många mil i veckan du springer – en period med minskad träningsvolym och intensitet gör både kroppen och hjärnan gott.

December månad är en utmärkt tid för att dra ner på löpträningen, men många gör faktiskt tvärtom för att vid årsslutet kunna slå förra årets resultat gällande antal träningspass och löpta kilometer. Det är ingen lysande idé.

Att dag ut och dag in jobba eller studera, sköta hem och familj, hinna med vänner och föreningsliv och samtidigt ha ett långt eller intensivt löppass på dagschemat kommer oundvikligen att slita på kroppen oavsett hur vältränad och uthållig du än är.

Hur lång man vill göra sin viloperiod är upp till var och en. En nybörjare som springer 20-30 kilometer i veckan kan känna sig fräsch och återhämtad efter två, tre veckors minskad träningsdos, medan en hårt tränande maratonlöpare kan behöva en månads nedskärning i träningen. 

I sammanhanget är det viktigt att påpeka att vi med viloperiod inte menar att du ska sluta att träna, utan bara dra ner på träningsvolymen och intensiteten. Pröva de här alternativen för att tona ner löpträningen på ett sätt som gör dig utvilad och redo inför nästa år.

Ta en paus från mängdträningen och träna alternativt
Under de första veckorna av din viloperiod kan du göra ett fullständigt uppehåll i löpträningen för att istället träna alternativ träning, till exempel spinning, simning, styrketräning och/eller yoga. Det ger kroppen tid att lagra hormoner och enzymer som bidrar till att reparera skadad muskelvävnad.

Du kan till exempel gå till badhuset och simma eller träna vattenlöpning med våtväst i 30 minuter. Simma eller löp varannan längd långsamt och varannan längd i ett snabbare tempo. Den här perioden är också ett utmärkt tillfälle att lägga in fler styrkepass än vanligt.

Återgå sedan till löpträningen och öka träningsdosen successivt under de tre till sex följande veckorna – de två första veckorna till 25 procent av den maximala veckoträningsdos som du har haft under året, de följande två veckorna till 50 procent och de sista två veckorna av viloperioden till 75 procent av din maximala veckodos. 

Ta en paus från långpassen
Att lägga långpassen på hyllan ett tag ger inte bara dina muskler tid att återhämta sig från ett års ambitiös löpträning, utan också mer tid att umgås med familjen och för allt det där som står på din ska göra-lista. 

När du tränat alternativ träning i en vecka eller två, spring inte längre än 30-40 minuter åt gången under de två första veckorna. Under de tre till fyra följande veckorna av din viloperiod bör långpassen inte vare längre än hälften eller max två tredjedelar av det längsta långpasset som du brukar löpa i vanliga fall.

Ta en paus från intervallträningen och kör fartlek
Under viloperioden bör du lägga till lite fartträning för att hålla hjärta och lungor starka, men också för att underlätta upptrappningen när du återgår till dina vanliga träningsrutiner. Fartlek håller också benen starka utan att stressa kroppen eller hjärnan eftersom tempoökningarna inte ska vara tids- eller fartbestämda utan tvärtom spontana. 

Förlägg tempoökningarna till mitten av din löprunda under ett till två löppass i veckan. Gör fem ruscher på max tre minuter vardera i medelhög fart. Mellan intervallerna varvar du ner med att springa i ett behagligt tempo tills du har återhämtat dig. Om du springer tillsammans med andra löpare, turas om att bestämma fart och tid för tempoökningarna.

Ta en paus från tidtagningen
Anmäl dig till något kort, lokalt lopp utan någon som helst målsättning. Uppmuntra familjen eller några kompisar att dela upplevelsen, men lämna klockan hemma. Att delta i ett lopp helt utan press kan vara befriande och roligt. Utan spända tävlingsnerver och förväntningar kan du verkligen njuta av stämningen och passa på att stötta och uppmuntra ditt sällskap genom loppet. 


Antal kommentarer: 1


Kenyantränaren

”Det går också bra med selleri….” Det finns alternativ…..träna året runt med minst en dags planerad vila i veckan…….istället för två kvalitepass normalvecka kan man nöja sig med ett i veckan eller utesluta kvalitepass helt ett par veckor……på detta vis håller du hela tiden ”grytan kokande” men slår av temperaturen för en kortare tid ibland…perfekt. COACH J.S



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

De mest effektiva styrkeövningarna en löpare kan ägna sig åt!
Blogg

De mest effektiva styrkeövningarna en löpare kan ägna sig åt!


Plyometri – dynamiska övningar som bygger explosiv kraft – tvingar musklerna att sträckas ut och dras ihop, om och om igen i hög fart (precis som under löpning).
– Det här är den mest effektiva styrketräning en löpare kan ägna sig åt, säger Jordan D. Metzl, fysiolog med inriktning på idrottsmedicin.

Lägg till ett pass med plyometriska övningar minst en gång i veckan, och löpningen kommer inte bara att kännas lättare; motståndskraften mot skador kommer att öka och du kommer att bli snabbare. Börja med följande övningar i set om fyra med femton repetitioner. Öka sedan gradvis upp till sju set.

PLYOMETRISKA UTFALL
Bygger upp underkroppen med en överdriven löprörelse.

SÅ GÖR DU
Ta ett steg fram med höger fot, böj dig ner så att vänster knä nuddar golvet, och sväng vänster arm framåt. Hoppa upp med en explosiv rörelse, växla benens läge i luften och landa med vänster ben framåt. Upprepa på nästa sida. Detta är en repetition

PLYOMETRISK ENBENT TÅNUDD
Förbättrar balansen, tränar sätet och baksida lår.

SÅ GÖR DU
Stå på höger fot med vänster ben utsträckt framåt och armarna utsträckta åt sidorna. Böj höger knä och sträck dig framåt, rör vid höger fot med vänster hand. Sträck upp och hoppa. Gör alla repetitioner på en sida, byt sedan.

 

PLYOMETRISKA KNÄBÖJ
Stärker baken och ger därmed mer kraft under löpningen, samtidigt som belastningen minskar på knän och höfter.

SÅ GÖR DU
Stå med fötterna lätt utåtriktade med armarna sträckta rakt fram, böj dig ner tills sätet är lägre än knäna. Hoppa upp snabbt, och landa så mjukt som möjligt utan att slå ihop med knäna

BURPEES
Stärker hela kroppen och förbättrar hjärtkapaciteten.

SÅ GÖR DU
Stå med fötterna i höftbredd. Böj dig ner och placera händerna på golvet och hoppa bakåt med fötterna till plankposition. Hoppa framåt igen, så att fötterna landar nära händerna. Från denna position hoppar du uppåt så högt som möjligt.

  

3 bra skäl att träna plyometriskt!

GÖR DIG EFFEKTIVARE
Explosiva övningar stärker benens förmåga att fungera som en styvare fjädring vid fotisättningen, vilket sparar energi, säger doktor Metzl. En undersökning vid University of Montreal visade att löpare som körde plyometrisk träning förbättrade löpekonomin mer än de som tränade med vikter.

FÖREBYGGER SKADOR
Genom att bygga upp musklernas förmåga att absorbera stötverkan, minskar plyometriska övningar belastningen på leder och ligament. En studie i Journal of Athletic Training visar att plyometrisk träning stabiliserar och rätar upp knäleden vid fotisättningen, vilket troligen minskar skaderisken.

GÖR DIG SNABBARE
En studie i Journal of Strength and Conditioning Research visar att bara sex veckors träning med plyometrisk träning förbättrar tävlingstiden på 2 400 meter med 3,9 procent. Plyometrisk träning bygger upp underkroppens styrka, vilket hjälper dig att hålla farten och ger dig mer kraft för en spurt mot slutet. 

Läs mer: 5 flåsiga alternativ till löpbandet – hur länge orkar du?


Antal kommentarer: 2


Stefan

Om det är styrka man är ute efter så är det knäböj med skivstång och tunga vikter man skall ägna sig åt. Eller marklyft. Helst både och! Inte några tramsövningar som ”tånudd”.


fartlek.se

Grejen är att ”styrka” har flera definitioner och flera former. Plyometri, ”dynamiska övningar som bygger explosiv kraft”, har sin självklara plats i en löpares verktygslåda liksom knäböj och marklyft med tunga vikter, få repetitioner och lång vila emellan.



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Stefan Olsson: Visst kan vi slåss mot världseliten!
Blogg

Stefan Olsson: Visst kan vi slåss mot världseliten!


Stefan Olsson har inlett sitt uppdrag som Friidrottsförbundets nya generalsekreterare med att sticka ut hakan och med bestämdhet hävda att Sverige visst kan slåss mot världseliten i löpning.

Men själv blev han aldrig någon världslöpare.
– Nej, jag insåg tidigt mina begränsningar på området. Jag började springa för IF Göta i elvaårsåldern och kämpade på tills jag var tjugoett. Jag sprang 800 meter på 1.55,2 och 1 500 meter på 3.58,8 och det blev faktiskt några finaler på Junior-SM-nivå.

Jag tog några medaljer, men klivet upp till att bli en gångbar senior upplevde jag som för stort, säger Stefan när vi har slagit oss ner för att prata om svensk elitlöpning. 1 500 meter på 3.58,8 – talangen måste alltså ha funnits där.
– Jag ska ge dig ett perspektiv, säger Stefan och fortsätter: – När jag gjorde 3.58 på 1 500 meter så tror jag att jag var mellan 130:e och 140:e bästa svensk i statistiken. I dag är man kanske bland de 30 bästa med den tiden.

Det fanns helt enkelt så många som var otroligt bra på den tiden. Sverige hade en fantastisk bredd på medel- och långdistans och jag förstod tidigt att det skulle krävas oerhört mycket av mig om jag skulle fortsätta att satsa. Jag tyckte ju själv att jag tränade hårt men så fick jag av en händelse se Lars Erik Nilssons träningsprogram och då insåg jag att jag aldrig skulle bli någon topplöpare. Jag sprang tio mil i veckan; han sprang tjugo!

Men från början var det i första hand bollsporter som intresserade Stefan. Det blev DM-guld i både tennis och fotboll, men när IF Göta hörde av sig tog det inte lång tid innan han var fast i friidrotten.
– Sammanhållningen var ju fantastisk inom friidrotten. Det var något helt annat än vad jag hade upplevt tidigare. I friidrotten tränade till exempel killar och tjejer alltid tillsammans.

Och när man bytte om i omklädningsrummet så satt man bredvid olympier som Rune Almén och flera andra oerhört duktiga idrottare på elitnivå. I fotbollen var det en helt annan kultur. A-laget brydde sig ju inte om oss. De visste inte ens vilka vi var. 

Stefan blev tidigt engagerad i IF Göta och redan som sjuttonåring satt han i styrelsen. Han drevs från början av en stark lust att förbättra förutsättningarna inom friidrotten och framför allt tycks det som om han på ett väldigt tidigt stadium såg många andra individer, inte bara sig själv. 


Vill du läsa hela den här artikeln?

Det här är början av en artikel från Runner’s World nummer 11 2015.
Du kan läsa hela artikeln och tidningen digitalt genom följande:


Antal kommentarer: 1


COACH J.S

Hehehe! ”Stefan såg L-E Nilssons 20 mil i veckan och insåg att han med sina 10 mil i veckan aldrig skulle nå eliten” Tänk om han vetat det som COACH J.S vet……. 10 mil i veckan under många år leder definitivt till världseliten om talangen finns……. 🙂



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

#rwvinterlöpning och våra bästa vintriga löpartips
Blogg

#rwvinterlöpning och våra bästa vintriga löpartips


Vi vill se löparskor på frostiga morgonstigar, glittrande nattljus och mysig återhämtning i soffan! Dela med dig av hur du lägger upp vinterlöpningen på bästa sätt genom vår hashtag #RWvinterlöpning och hämta inspiration på våra sociala medier: facebookinstagram och twitter.  

LÄSTIPS FÖR DIG SOM ÄR LÖPSUGEN:

Så håller du värmen med lager på lager

Spring i vinter – så tränar du bäst på snö

Rätt utrustning för vinterlöpning



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*