Par-WOD i coach Jennys skor
Idag gick jag i coach Jenny Jacobsens skor. Bokstavligen. Jag hade hängt ut mina skor på vädring och de fick nederbörd på sig, och blöta skor ville jag inte ha på mig. Coach Jenny tog vänligt nog av sig sina så att jag kunde låna dem. Det vankades nämligen marklyft, och då vill man ju ha rätt skor på sig och inte stå och vobbla.
Marklyft ja, det var länge sedan, men det var som att återse sin käraste vän. SOM jag gillar marklyft! Underbart att få lyfta tunga saker från marken och uppåt. Men sedan mitt 100-kiloslyft har jag tappat lite. Dags att bygga på det igen, note to self.
Efter marklyft och hantelsnatchar varannan minut var det dags för en par-WOD. 6 varv var av 200 m rodd, 7 marklyft och 16 meter utfallsgång med viktplatta över huvudet. Jag och Johan parade ihop oss och körde. Damn så jobbigt det var! Efter tre varv ville jag inte mer. Det är den där förbannade rodden. Den sabbar allt. Allting man ska göra direkt efter att ha rott blir skitjobbigt oavsett om det är att stå på händerna, köra marklyft eller knäböj. Rodd suger liksom musten ur mig centralt och lämnar inget kvar till efteråt. Well well. Sex varv klarades av..
…och så här såg vi ut efteråt. Jag lyckas i alla fall se glad ut, Johan ser mer ut som att han har blivit URÅLDRIG! Det är han inte i verkligheten.
I morgon bär det av mot Göteborg och en jättespännande intervjuperson. Åh, jag är en sån teaser!

