Pling pling – AKTA ER!

1. Sätt ett mål
Fundera över vad du vill uppnå med din träning. Vanliga målsättningar är att gå ner i vikt, klara en viss tid på en sträcka eller att genomföra ett lopp. Målet bör vara realistiskt och helst mätbart. Kom ihåg att ha både ett slutmål och ett eller flera delmål.

2. Sätt ihop en bra träningsplan
Här utgår du eller din tränare från din målsättning, nuvarande form, hur mycket tid du har till förfogande för träning och din träningsbakgrund. Träningsplanen bör vara stegrande över tid, varierad och grenspecifik – alltså inriktad på att träna på det du vill uppnå. Du bör också se till att justera fysiska svagheter och ta hänsyn till faktorer som kost, vila och social situation och koppla det till träningens innehåll.

3. Genomför och dokumentera
För mig som tränare handlar det om att få adepten motiverad och tycka träningen är rolig, då kommer träningen att flyta på bättre. Träningspassen ska vara varierade och med en belastning som är rimlig. När adepten känner att hen klarar att genomföra träningspassen som står i programmet så ökar också motivationen. En sådan här träningsplan bör också vara utformad så att den “utbildar” adepten – jag vill att mina löpare ska förstå varför man tränar en viss sak. För när förståelsen för träningens effekter ökar så minskar också risken för att göra fel, köra för hårt eller för lätt, med mera.

4. Utvärdera
Här stämmer du av om du nådde din målsättning. Det kan vara att du klarade dina tidsmål, genomförde loppet eller att vågen visar på önskad vikt. Ett bra hjälpmedel är då en träningsdagbok eller lämplig dokumentation som du kan stämma av mot.

Oro och ångest dämpas
Flera studier, däribland en vid Karolinska institutet från 2007, visar att träning gör att nya celler bildas i hippocampus – ett område i hjärnan som påverkas negativt under depressioner. Tillsammans med minskade nivåer av stresshormonet kortisol, samt ökade nivåer av serotonin, noradrenalin, dopamin och endorfin, bidrar detta till ett ökat välbefinnande.

Åldrandet bromsas
När vi blir äldre fungerar mitokondrierna, cellernas kraftstationer, sämre vilket också påverkar hjärnan. En studie vid Harvarduniversitet 2011 visar att träning motverkar åldrandeprocessen på cellnivå, bland annat genom att bilda fler och starkare mitokondrier. Träningen stimulerar också bildandet av naturliga antioxidanter, som skyddar mot inflammationer och genetiska skador orsakade av fria syreradikaler.

Minne och inlärningsförmåga förbättras
Löpning förbättrar minnet tack vare att det bildas nya hjärnceller i gyrus dentatus, en del av området hippocampus, som är viktigt för just minne och inlärning. Det visare en studie vid Salk Institute i Kalifornien från 1999.

Fokus och simultanförmåga blir bättre
Konditionsträning som löpning förbättrar koncentrations- och simultanförmågan, bland annat genom att hormonet noradrenalin utsöndras – vilket ökar vakenheten och uppmärksamheten. Blodcirkulationen i hjärnan förbättras också, vilket kan ha en bidragande effekt, menar forskarna bakom en studie vid University of Illinois från 2011.

Ditt omdöme förbättras
Fysisk träning hjälper oss att ta bättre beslut, genom att kopplingarna mellan hjärnans områden prefrontala kortex (omdömescentra) och amygdala (känslocentra) stärks. Det gör att prefrontala kortex i större grad kan välja vilka av våra impulsiva tankar som vi bör – eller inte bör – omsätta till handling.

Demens motverkas
Träning kan hålla borta åldersrelaterade sjukdomar som Alzheimers och andra demenssjukdomar, visar studier vid bland annat University of Illinois från 2006. Äldre som tränar får en ökad volym av grå hjärnsubstans, som är viktig för muskelkontroll, syn, hörsel, minne och tal bland annat. Men även volymen vit hjärnsubstans, som är viktig för kommunikationen mellan nervceller, ökar. Resultatet blir att det centrala nervsystemet och de kognitiva förmågorna, som påverkas negativt av till exempel Alzheimers, fungerar bättre igen.

Din kreativitet ökar
Ett intensivt löppass på 30 minuter förbättrar din kreativitet – förutsatt att du redan är i bra fysisk form. Det visar en studie vid universitetet i Leiden från 2013. Effekten för de vältränade forskningsdeltagarna satt i cirka två timmar, vilket skulle kunna förklaras med att blodcirkulationen i hjärnan ökade. De som var helt otränade blev i stället utmattade – och mindre kreativa. 

LÄS MER: 
5 steg: Tänk dig snabbare
9 skäl att springa – visste du det här?
Hantera långpassens mentala spöken