Pre Ö till Ö

Svensk Triathlon verkar onekligen vara på frammarsch. Tajming är allt. Lisa Nordéns fantastiska framgångar ihop med Ironman Kalmars succé dämpar knappast boomen. 
Tidigt idag läste jag att Kalmar redan fått en bit över 1000 anmälningar till 2013 års tävling. Första timmen under natten mellan fredag & lördag när anmälan öppnade var det över 400 st som anmälde sig. Såg även att sporten nu med sina 20 miljoner utövare är större än ishockey. Synd bara att svensk Media verkar ha missat det. Verkar som om Svenska spel äger nyhetstablåerna. Vem faaaaaan bryr som om Kluft inte kvalar inte till Finnkampen på 400 meter häck när Lisa vinner en internationell tävling på hemmaplan inför 50 000 åskådare?!!

Jag personligen har inte 100% bestämt mig ännu vilken Ironman jag ska köra nästa år men greps lite lätt av panik och anmälde mig till Kalmar. Logistiskt sett är det en perfekt tävling för mig. Även bantypen passar då jag är en ganska svag cyklist om det är kuperat. Tyvärr är det fler som är snabba på platta banor så jag måste nog våga köra hårdare nästa år om jag ska ha en chans att placera mig bra. 

Har en plan om hur jag ska höja mig till nästa år. Kommer satsa stenhårt på hög fart i löpning & simning. För att göra detta ska jag försöka sätta personbästa på väldigt korta distanser. 400, 800, 1500 & 3000 meter. Jag tror om man ”lär” sig dessa distanser så får man en nytändning samt kunskap om sina korthavanden & styrkor från en annan infallsvinken än om man bara hade kört vidare på sina traditionella tusingar, långpass etc.
Kommer göra ont att få reda på hur långsam man är. I ens patetiska självbild är man ju snabb. Skulle inte förvåna mig om man knappt klarar minuten på 400 meter…..

Nu närmast i agendan är det Ö till Ö ihop med Henrik Törn. Vi låg 10-11 förra året när vi strax innan slutet irrade bort oss. Vi är väldigt revanschsugna och hoppas kunna komma nånstans bland de 10 bästa lagen. Enkel strategi, simma lugnt för att sen springa fort där det går. Funkar inte det ska jag snacka ihjäl motståndet. Ni som känner mig vet att det är en egenskap där jag i särklass dominerar sporten! 

Kommer efter scouttävlingen i skärgården även damma av några av höstens andra guldägg. Stockholm Halvmarathon, Hässelbyloppet & Tömilen. Ingen rast & ingen ro. Ska faan få till NYC Marathon på en bra tid, även om det är mitt i nån typ av Triathleters viloperiod.

Det hemska som inträffade triathleten Pontus Schultz sätter verkligens ens egna lyxproblem och gnällande på sin kant. Passa på och lev livet till 110% varje dag. Utmana er själva och andra, gör oväntade saker som varken ni eller nån annan förväntar sig. Det är vi skyldiga honom och så många andra som inte har den möjligheten. 

Det finns en stenhård Triathlet som heter Bevan Docherty, han sade en sak som jag gillade – ”The pain of regret is far more worse than the pain of pushing yourself”.

Just nu är jag inte så stenhård. Åkte självklart på en dagisbacill från helvetet så fort ungarna skolades in för Höstterminen. Känner ingen lukt eller smak. Kan inte andas och mina ögon rinner som två vattenfall. När vi killar är förkylda då är det riiiiiiktigt synd om oss. Tur att man rasat ner till 75 kg så man kan tröstäta lite iaf 🙂

M

Antiklimax……så känns det nu. Tomhet är bara förnamnet. Endorfinexplosionen har lagt sig, vardagen är påtaglig. Det enda som påminner mig om vad jag har gjort är en tilltagande träningsvärk & stelhet. Även en viss bitterhet har även infunnit sig. Jag anklagar ingen för det som hände i Kalmar annat än mig själv. Som svensk får man ofta sota för att man är defensiv & naiv. Det gäller i många situationer i livet och det var precis vad som hände mig och så många andra i lördags.

Tänker inte bli långrandig, finns tusentals race reports där ute.
Här kommer bara en kort sammanfattning av mitt lopp.

Simning 1:10:01 – Höll min plan och simmade lugnt & utan stress. Hamnade tyvärr bakom de snabbare klungorna och fick tampas med rätt stökiga lirare vilket ledde till bl a ett regelrätt slagsmål efter 1,5 km. Missnöjd och irriterad efteråt.

Note to self – Våga simma hårdare första 500 m så du hamnar bland bättre triathleter.

Cykel 4:57:30 – Även här höll jag min defensiva plan. Cyklade fort när det gick, tog det lugnt vid tuffare partier. Blev dock mer och mer demoraliserad ute på Öland när jag mötte alla klungor som dånade förbi i motsatt riktining.
Efter Ölandsbron gick det inte att cykla ensam längre. Varje gång man bröt sig fri hade man 5-10 glada rulleåkare bakom sig. Sista 5 milen är jag skamsen över att erkänna att 10 meters luckan inte alltid efterlevdes. Det var i princip omöjligt att leva upp till det.

Note to self – Våga köra hårdare, du kommer bli trött ändå.

Löpning 3:18:25 – Något uppgiven och på efterkälken tänkte jag ändå ge det en ärlig chans. Första 15 km gick fort men kostade energi. Hade relativt bra ben men tufft med energin och positiva tankar. Var tvungen att sluta springa och börja gå 75-150 meter vid varje vätskestation & uppförslut. Åt & drack som ett svin sprang halvhjärtat mellan stationerna under 15 km. Vid 30 km markeringen kände jag mig bättre igen och hade återfått lite motivation. Sprang de sista 12 km i bra fart, stannade bara för att äta & dricka vid varannan station. Klassisk spurt sista kilometern i sub 4:00 fart……alltid retar det nån.

Note to self – Om du är låg ät & drick din sopa! När sist hade du för mycket energi under en Ironman?

Sluttid 9:32:51 – Personbästa med nästan 20 minuter utan att ha förbättrat simningen alls från föregående år. Är absolut inte missnöjd i men heller inte speciellt tillfredställd med min bedrift. Problemet med att tävla 1 gång om året på denna distans är att man fortsätter famla i mörkret efter den perfekta disponeringen. Totalt 128:a i mål, 34:a i min agegroup. För att komma 5:a i herrar 30-34 krävdes 8:50h. Det säger ganska mycket om hur fort det gick där ute.

Note to self – Ta seden dit du kommer. Utnyttja situationen om det går.
”Blyga killar får inte kyssa vackra kvinnor!”

Kalmar Ironman – Förutom cykeldomarnas ”hellre fria än fälla” strategi så var premiären en succé! Fantastiskt arrangemang på alla sätt. Hoppas verkligen att alla funktionärer och de som jobbat hårt med denna tävling känner er uppskattade. Det är ni som ska ha en medaljen runt halsen idag, inte jag!

Bilder kommer…

Mike

Ni som länge pysslat med konditionssport på högre motionsnivå vet att det finns lika många ”goda råd” som utövare om inte fler då folk sällan är konsekventa med deras kunskaper i ämnet. Det är iofs lite av tjusningen också att ha diskussionen kring alla moment. Min erfarenhet säger att man kommer väldigt långt med vanligt sunt förnuft. Eftersom det blivit en hälsoboom senaste åren så vill sensationsexperterna sälja sina banbrytande idéer till naiva motionärer som kört fast i utvecklingskurvan. Folk svälter sig snabba, springer långpass i fivefingers & undviker kolhydrater trots att de tränar 15-20h i veckan. Idioti om du frågar mig.
Gör inte som de mest extrema proffsen, det säger väl sig självt?!

Jag gör det enkelt för mig. Jag vet, efter att ha tränat hårt mer eller mindre hela mitt liv vad jag & min kropp mår bra av. Jag älskar pasta, feta såser, mjölk och bröd. Musli, choklad och chips kan jag inte leva utan. Iibland behöver jag en karatefylla, röka ett par cigg & kedjesnusa för att rensa systemet och känna mig som en människa igen.

Att dagarna före ett lopp dricka litervis med carbolaoder och annat tjafs tycker jag är vansinne. Det är som att be om ett magras på tävlingen. Experimentera med kost dagarna före ett viktigt lopp, ja det säger ju sig självt att det är galet. Ät det ni brukar göra under träningsveckor, kolla på den klassiska tallriksmodellen och unna er lite extra av det goda. Nåt kul ska man väl få ha om man lägger större delen av sin fritid på gymmet.

Nåt kilo hit eller dit, det är ju vad man kan diffa beroende på hur mkt vatten man har i flaskorna på cykeln. Kör med bara en flaska och va mer aktiv att byta ut dem vid langningarna istället så spar ni minst 0,75 kg bara där.

Så alltså – keep it simple. Don´t try to fix something that isn´t broken.

Denna vecka har jag börjat trappa ner. Kör pass jag kan & klarar av som jag vet väcker lite självförtroende. I tisdags brände jag av 5*1000 meter med lite längre vila. Länge sen man sprang rena intervaller så det kändes skönt att trots det bocka av 3:21, 3:20 & 3:17 på de sista tre.

Nu blir det mest sim samt lagom korta & hårda pass innan avresan på torsdag nästa vecka.

M

Är snart färdig med förberedelserna inför Kalmar. Har senaste veckorna skött träningen riktigt bra tycker jag. Har fått till mina nyckelpass efter bästa förmåga samt även lyssnat på kroppen och unnat mig en hel del vila. Kontinuitet är allt! Har senaste året tränat på riktigt bra och förutom en del olyckliga uppehåll så har jag gjort de förberedelser som är nödvändiga. Nu gäller det att toppa formen och verkligen mentalt bli redo också. Som tur är känns distanserna 30% kortare på tävling än under träning……i alla fall för mig. 

Jag har egentligen inga exakta tidsmål som jag kommer köra efter i Kalmar. Tänker enbart köra på känsla och puls. Kommer inte ens ha med en klocka som visar hastighet på löpningen. Inbillar mig att det kommer gå tillräckligt fort ändå samt att riskerna för att spränga sig minimeras. Allt för många stirrar blint på klockan under tävlingen och försöker ta igen förlorad tid. Något som jag anser vara omöjligt för en motionär. Yttre omständigheter påverkar resultatet mycket mer än vad man tror. Om det t.ex blåser kraftigt eller är blir väldigt varmt så förändras spelplanen radikalt. Då gäller det att man har har en vettig strategi annat än den teoretiska man har gjort hemma i soffan. 

MEN, om jag ska få gissa vilket sluttid jag kommer att få givet att det är vindstilla, lätt molningt, +18 grader i luften och jag är frisk som en nötkärna så är det runt 9:20-9:30h.
Simningen borde under såna förutsättningar hamna runt 1:05, cyklingen 4:55-5:00 och löpningen 3:10-3:15. Som sagt, detta är teoritiska tider som jag borde kunna leverera under perfekta förhållanden. 

Hörde att det var 5 slots i min Age-Group (30-34) till Hawaii i Kalmar. Med tanke på att många svenskar som är snabbare än mig redan har kvalat in samt kör Norseman i helgen så finns det en teoretisk chans att man skulle kunna ta en sådan plats. Inbillar mig inget men hör jag under löpningen att jag ligger bra till så kommer det definitivt ge extra bränsle. 

Har under hela våren haft problem med cyklandet pga en obekväm sadel. Likadant var det på förra cykeln. Efter ca 45-60 minuter i tempoställning så gör det förbannat ont och blir så jävla obekvämt att jag måste flytta runt. Otroligt störande och det förstör min rytm såväl som humöret. Har tack vare Lars Rosencrantz nu fått en sån där ISM Prologue sadel hemlevererad. Tänkte skruva på den och testa den på dagens pass. Om jag kan cykla bekvämt så kommer det gå väldigt mycket fortare. Aero är det sista jag bryr mig om just nu….

Fick desutom två väldigt goda nyheter i veckan. 

1.) Har fått chansen att springa NYC Marathon den 4:e November. 

2.) Jag & Henrik Törn kommer åter igen köra Ö till Ö i september. Efter förra årets snöpliga slut då vi sprang fel och tappade vår 10:e plats känns det kul att få revanschera sig. 

Kanske inte optimalt med dessa race under en period då kroppen borde vila men jag har aldrig riktigt lyssnat på såna förnuftiga råd utan får man såna här gyllene chanser så tar man dem! 

Som Marcus Hultgren alltid brukar säga ”en marathon kan man altid springa”..

Mike

Ursäkta uppehållet, haft dåligt med ro samt rutten uppkoppling på landet. Snott mammas laptop nu så hoppas vara lite mer á jour framöver.

Sjukdomen jag hade verkar helt ha försvunnit. Jag tränar på för fullt. Kör som jag tidigare skrev 3-4 rejäla nyckelpass varje vecka men fyller ut med lite lugnare cirkulationsträning när tillfälle ges. Planen är i stora drag cykla 25-30 mil i veckan & springa 5-6 mil. Många av dessa mil i tävlingsfart eller något snabbare, dock med en progressiv idé. Dvs avslutar alltid passen tuffare än hur jag startar dem.

Idag var dock ett undantag, idag tävlade jag. Åhlatriaden heter tävlingen och anordnas av en lokal eldsjäl vid namn Jessica. Platsen var Simlångsdalen, Halmstad.
Distansen var motionssprint vilket innebär cirka 400 meter simning, 20 km cykel samt 5 km löpning. Oklart hur exakt mätt banan var..
Inga kostigheter egentligen förutom att drafting är tillåtet och löpningen är stundtals ganska kuperad. Loppets karaktär är ”motion”. De flesta som tävlade idag gjorde det mest som en kul grej och det var nog bara en handfull seriösa triathleter där.

Hade en plan innan tävlingen om hur jag skulle disponera mina krafter för att inte vägga eller sabba löpningen där jag skulle lägga in sista stöten för en eventuell vinst. Den planen höll ända fram till start. Så fort startskottet brann av så försvann min plan, strategi och s.k. intelligens.
Full platta från start till mål, kom upp som 2:a ur vattnet. Växlade dock snabbare än han som ledde efter simningen så jag fick cykla solo i 20 km. Hatar när nån smyger upp och lägger sig på rulle så jag bombade på allt var jag förmådde på cykeln. Trots blåst och rullande bana kom jag in strax under 30 min. Löpningen var hemsk, som tur var hade jag en rejäl lucka till bakomvarande vilket gjorde att jag kunde springa lite mer på säkerhet men det var först efter 3 km som flytet inföll sig. Bröt snöret efter 57:47 minuter. Vann med ca 3 minuter före en jagande Anders Engström från Halmstad Triathleterna och en annan som jag inte har namnet på.

Även om det kanske inte höll ITU-klass idag så var det endå en mycket bra värdemätare på att formen finns där och att cyklingen och simningen faktiskt känns riktigt bra.

Nu blir det förhoppningsvis en god natts sömn för imorgon väntar 3*9 km löpning progressivt. Tur att det är OS så man ”lagligt” kan ligga raklång i soffan efteråt.

Micke