OBS på Ruffie – sicket stök
Vi kan väl göra något annat någon gång? Typ en hinderbana eller så?”
Jonas från OBS-klassen visste inte vad hans önskan skulle innebära. Hinderbanan sket sig nämligen och jag vädrade morgonluft.
Då kan vi köra ruffie istället!
Jag trodde att det skulle vara ett gäng övertända OBS:are som dök upp till Ruffieträningen, men det visade sig att inte så många vågade sig dit och de som kom var skiträdda! Som tur är för Zach och Johan fick de träna tillsammans. Jonas, som väntade på att Kristian skulle dyka upp, skulle börja träna med en tjej som kört mycket Ruffie förut, och jag tussades ihop med en tjej som aldrig tränat Ruffie förut, och som inte hade tränat alls på ett tag. Hon var lite nervös. Jag lugnade henne förstås. Det här skulle gå bra.
Vi satte igång. Musse Hasselvall höll i passet och gick igenom vad vi skulle göra. Passet består av fyra block som man kör två gånger, och redan efter det första blocket började OBS:arna pusta och stöna. Inte blev det bättre under block två då vi pumpade slut på våra stackars ben som redan var lite möra av morgonens crossfitpass. Mina kompisar blängde till och med lite på mig, ”vad var det här för en jävla idé?” såg det ut som att de tänkte. ”Fy faaan” ”Det här är vidrigt”, var bara några av de glada utropen från mina käcka träningsvänner, allt medan min egen partner fick ett blodtrycksfall, blev vit i ansiktet och fick lov att kräkas lite.
Vi slet med svåra och tunga övningar, bland annat en övning där man skulle göra rygglyft samtidigt som man låg på träningskompisens lår. Jag har en hel bildserie på Zach och Johan när de förtvivlat försöker få till det. Jag är glad att jag inte har en hel bildserie på mig själv när jag gör jordens faceplant rätt ner i gräset eller när vi får övervikt åt andra hållet och min partner handlöst faller bakåt med mig uppepå.
Ingen hade det dock värre än Jonas. Kristian dök nämligen inte upp förrän det var för sent och Jonas fick fortsätta kötta på med tjejen han fått tilldelad sig. ”Vilket jävla monster! Jag är helt jävla slut! Hon är från grannbyn dessutom.”, utbrast han och pekade uppåt för att indikera Norrland. Under sista blocket pausade hon och frågade om han var tvungen att kräkas. Det behövde han inte.
Det var ett lite stukat gäng som avslutade passet på gräsmattan i solen, men de sa att de hade haft roligt. Jag hade det i alla fall! I brist på träningspartner fick jag köra mot Musse, och det är alltid en ynnest. Och Ruffie är bland det roligaste jag vet!
