MEST LÄSTA
Nybörjarguide del 3! | Spring hela vägen!
Blogg

Nybörjarguide del 3! | Spring hela vägen!


Det spelar ingen roll hur vältränad eller otränad du är. Vi visar hur du i fyra enkla steg blir en löpare – genom träning som utgår från dig och sker på dina villkor! Nu är det dags för steg 3 – att springa hela rundan!

Är det dags att stärka uthålligheten och sluta med gångpauser? Steg tre riktar sig till dig som redan springer med gångpauser i åtminstone 2,5 timme per vecka, eller som har genomfört steg ett och två. 

Målet med det här tredje steget är att byta ut gångpauserna mot kontinuerliga löppass. Varje löppass ska genomföras i en fart som tillåter dig att prata obehindrat. Om du inte klarar av det för att du är för andfådd så springer du för fort.

TRE NYCKLAR TILL FRAMGÅNG

Reka dina rundor
Leta reda på några bra, trygga och inspirerande löprundor som du kan springa oavsett väder och tid på dygnet. Eller testa att springa på en löparbana som bjuder på platt och mjukt underlag – eller varför inte ditt lokala motionsspår?

Hitta din fart
Tricket är att börja så pass lugnt att du inte blir skadad, men att ändå träna så kontinuerligt att uthållighetsförmågan och styrkan förbättras. För att den ekvationen ska gå ihop krävs det att du springer långsamt. Börja därför med en fart som är så lätt att det känns som om du skulle kunna hålla på i evigheter.

Många börjar i alldeles för hög fart, inte minst för att de tror att det krävs för att man ska kunna kalla sig löpare. Men inget kan vara mer fel. Oavsett fart så måste den vara komfortabel, för om du springer för snabbt för tidigt kommer målet att springa i 20–30 minuter kännas ouppnåeligt – och förmodligen bli det också. Så sikta på att träna upp din uthållighetsförmåga i första hand – farten kommer så småningom.

Var flexibel
Dela upp dina träningspass i två eller tre delar om det behövs för att klara den träning du föresatt dig. Studier har visat att tre tiominuterspass under en dag ger samma hälsoeffekt som ett sammanhängande trettiominuterspass.

NYBÖRJARTRÄNING STEG 3 (AV FYRA):

För att påbörja den här träningsfasen bör du alltså ha tränat löpning med gångpauser kontinuerligt under minst sex veckor, och minst 2,5 timme sammanlagt per vecka fördelat på 4–5 pass (30 minuter träning fem dagar i veckan). Du bör också ha sprungit dubbelt så länge som du gått under dina pass, till exempel 4 minuter löpning/2 minuter gång.

Under kommande sjuveckorsperiod ska du gradvis övergå från att springa pass med gångpauser till att springa fem kilometer i ett svep – utan gångpauser. Det gör du genom att successivt minska gångpauserna och förlänga löpsegmenten.

Börja med 25-minuterspass med 3 minuter löpning/2 minuter gång. Öka sedan gradvis till längre pass med längre löpsegment, till exempel 5 minuter löpning/2 minuter gång och så vidare.

Öka stegvis tills du kan springa längre sträckor med bara ett fåtal gångpauser – och så småningom fem kilometer i ett sträck utan att gå. Dina längsta pass är upp till 60 minuter långa under den här fasen, och du tränar tre till fyra timmar i veckan.

Längd på passen: Från 25 minuter med 3 minuter löpning/2 minuter gång till att springa fem kilometer i ett svep. Öka totaltiden löpning med runt 10 procent från vecka till vecka, och sikta på att ett av veckans pass ska vara längre än övriga.

På dina villkor: Känns det för lätt? Öka lite mer, lite snabbare. Är det för tufft? Ligg kvar på den nivå du klarar av just nu och låt den här fasen ta lite längre tid i stället – upp till 14 veckor går fint.

Läs också: Nybörjarguide del 1: Kom igång med löpning!
Läs också: Nybörjarguide del 2: Börja springa!
Läs också: Nybörjarguide del 4: Spring ännu längre!

 



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Nybörjarguide del 2! | Dags att börja springa!
Blogg

Nybörjarguide del 2! | Dags att börja springa!


Det spelar ingen roll hur vältränad eller otränad du är. Vi visar hur du i fyra enkla steg blir en löpare – genom träning som utgår från dig och sker på dina villkor! Nu är det dags för steg 2 – att börja springa!

Okej, du har skapat en träningsvana och promenerar raskt och regelbundet flera gånger i veckan. Nu är det dags att börja löpträna (se nederst). Och vi börjar med en god nyhet: Eftersom du kommer att röra dig snabbare så kommer du nu att tillryggalägga längre sträckor på samma tid som du redan tränar.

Om du integrerar löpning i din träning nu så kan du inom sju veckor träna upp till totalt tre timmar i veckan, varav löpning utgör två tredjedelar och promenader en tredjedel. Bonus! Du tränar nu enligt Världshälsoorganisationens (WHO) riktlinjer för fysisk aktivitet! 

TRE NYCKLAR TILL FRAMGÅNG

Logga dina pass

Anteckna det du gjort med papper och penna eller logga dina pass i en träningsapp. Du kan också skaffa dig en träningsklocka som peppar dig för varje kilometer, och med vilken du enkelt loggar träningspassets data till en träningsapp.

Ditt självförtroende kommer att stärkas i takt med att de avverkade kilometerna adderas, och nästa pass kommer att kännas mer motiverande än avskräckande när du vet vad du redan lyckats åstadkomma.

Fingret på pulsen

Ta din puls på morgonen innan du kliver ur sängen. Räkna antal pulsslag under en minut och skriv ner din vilopuls i din träningslogg. Ju mer vältränad du blir, desto lägre vilopuls kommer du att registrera. Det beror på att ditt hjärta blir starkare och klarar av att pumpa ut mer syrerikt blod per pulsslag. Därför är en lägre puls också en bra indikation på att din kropp svarar på träningen.

Var tålmodig

Många av de positiva hälso- och träningseffekterna kommer inte att synas till att börja med – så ha tålamod. Styrkan att springa längre och snabbare kommer, liksom effekterna när det gäller din kroppskonstitution.

NYBÖRJARTRÄNING STEG 2 (AV FYRA):

Nu är det dags att börja lägga in löpträning för den närmaste sjuveckorsperioden. Du vet att du är redo om du har genomfört steg ett, eller redan är aktiv sedan tidigare.

De första två veckorna kör du gång samt alternativ träning som cykling, spinning, simning, crosstrainer eller dylikt. Sammanlagt bör du träna 2,5 timme per vecka, till exempel 30 minuter fem dagar i veckan.

Under vecka tre börjar du springa lite. Börja då med 20–50 minuter långa pass, där du går fyra minuter, springer en minut, går fyra och så vidare. Träna fyra till fem gånger i veckan och öka långsamt tiden på passen, så att du i slutet av sjuveckorsperioden kör ett timslångt pass per vecka där du springer dubbelt så mycket som du går. Till exempel fyra minuter löpning, två minuter gång, fyra minuter löpning, alternativt två minuter löpning, en minut gång, två minuter löpning osv. Värm alltid upp i fem minuter, och varva ner i fem minuter efter passet.

Längd på passen: Från 20 minuter i början till 60 minuter i slutet av perioden. Öka totaltiden med cirka 10 procent från vecka till vecka, och sikta på att ett av veckans pass ska vara längre än övriga.

Antal pass per vecka: 4–5

På dina villkor: Vill du ha en större utmaning? Byt ut ett av veckans pass mot ett pass där du förlänger löpsegmenten stegvis från 4 minuter löpning/2 minuter gång till 6 minuter löpning/3 minuter gång. Bibehåll däremot den totala tiden för passet.

Läs också: Nybörjarguide del 1: Kom igång med löpning!
Läs också: Nybörjarguide del 3: Spring hela vägen!
Läs också: Nybörjarguide del 4: Spring ännu längre!



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Nybörjarguide del 1 | Kom igång med löpning!
Blogg

Nybörjarguide del 1 | Kom igång med löpning!


Det spelar ingen roll hur vältränad du är – i vår nybörjarguide visar vi hur du i fyra enkla steg blir en löpare genom träning som utgår från dig och sker på dina villkor. Det här är första delen – nu kör vi!

Kommer du direkt från soffan? Börja då inte springa direkt, utan se först till att skapa dig vanan att röra på dig kontinuerligt genom att promenera i rask takt. Promenader är ett utmärkt sätt att lägga grunden för löpträning, men alternera gärna med cykling, spinning eller träning på en crosstrainer om du vill.

Kom ihåg att den bästa träningen är den som blir av, ofta och regelbundet. När träningen väl har blivit en vana (och det går snabbt) kommer det att kännas lättare – även de dagar då du egentligen inte känner för att träna.

Gör en plan

Varje ny vana behöver en struktur i form av bestämda dagar, tider, platser, avtalade pass med kompisar eller dylikt. Lägg också upp träningsrutiner som var, hur långt, eller hur länge du ska gå/springa eller alternativträna (cykla, simma, yoga…).

Fundera också på hur du kan belöna dig med något du uppskattar – en bit choklad, en smoothie, massage, ett varmt bad … Välj sådant som verkligen motiverar dig att ge dig ut och springa. Skriv ner din struktur, dina pass och dina belöningar och placera planen väl synlig så att du blir påmind.

Var konsekvent

Skapa också en rutin inför dina pass så att din kropp och hjärna ställer in sig på vad som väntar. Upprepa denna rutin konsekvent. Det kan till exempel vara att träna samma tid på dagen, att lägga fram träningskläderna och spela samma musik innan du ger dig ut. På så sätt triggar du de system i hjärnan som leder till att träningen blir en vana. Men du måste upprepa rutinerna konsekvent för att hjärnan och kroppen ska lära sig.

Belöna dig själv direkt

Vänta inte med att belöna dig, utan gör det direkt efter passet. Och det ska vara något du verkligen uppskattar så att din hjärna associerar träningen med omedelbar belöning. På så sätt automatiseras kopplingen mellan träning och belöning.

Bygg ett eget stödsystem

Utrusta din träningsrutin med ett innehåll som gör att du verkligen ser fram emot att genomföra den. Träna med kompisar för att umgås samtidigt som ni kommer i allt bättre form, eller logga din träning i någon träningsapp så att du enkelt kan följa dina framsteg.

TRE NYCKLAR TILL FRAMGÅNG

Kolla läget
Är du över 40 år, har ett BMI över 35 och/eller en förhöjd risk för hjärt- och kärlsjukdom? Gör i så fall en läkarundersökning innan du påbörjar ett träningsprogram.

Fixa bra grejer
Nej, att köra igång i sina gamla jympaskor är ingen bra idé; snedslitna och stumma träningsskor är en säker källa till bristande träningsglädje. Vänd dig i stället till en specialaffär för löpning. Där får du hjälp att hitta en löparsko som passar just dig med hänsyn till ditt löpsteg, det stöd och den dämpning du behöver.

Det finns förstås inga magiska skor som gör att du inte behöver anstränga dig, men en dålig sko kan definitivt göra upplevelsen sämre. Välj därför inte sko utifrån färg, pris eller vidlyftiga löften om snabba resultat – utan välj en sko som passar dig.

En annan vettig investering är löparstrumpor i funktionsmaterial som transporterar bort fukt och motverkar blåsor och skav.

Passa på
Sno åt dig träningstid när du kan. Promenera femton minuter varje lunchrast. Ta trapporna i stället för hissen. Cykla i stället för att ta bilen. Sätt ett larm på mobilen som påminner dig om att resa dig upp och röra på dig en gång i timmen, eller att stå och jobba en stund om du vanligtvis sitter. Små stunder av rörelse i vardagen gör skillnad i längden.

NYBÖRJARTRÄNING STEG 1 (AV FYRA)

Om du inte har tränat överhuvudtaget tidigare kan du börja med att gå regelbundet i 7–12 veckor. Om du gör det konsekvent bygger du en grundstyrka som gör att ditt skelett, dina muskler och leder klarar av att påbörja löpträningen. För att få en bra effekt ska det vara raska promenader, inget strosande.

Längd på passen: Från 15 minuter i början till 60 minuter i slutet av perioden. Öka totaltiden med cirka 10 procent från vecka till vecka, och sikta på att ett av veckans pass ska vara längre än övriga. Antal pass per vecka: 4–5

På dina villkor: Hinner du inte med? Dela upp det längsta passet i två kortare promenader, en på morgonen och en på kvällen.

Läs också: Nybörjarguide del 2: Börja springa!
Läs också: Nybörjarguide del 3: Spring hela vägen!
Läs också: Nybörjarguide del 4: Spring ännu längre!



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Låt löpningen bli din livsstil
Blogg

Låt löpningen bli din livsstil


Prestation är inte allt – se även på löpningen som en livsstil med ett egenvärde i sig. Det budskapet spred den amerikanske hjärtläkaren George Sheehan (1918–1993) i sina böcker om löpning.

Han var inte bara en av löpningens stora filosofer, han var även en pionjär när det gäller att se på löpning mer som en livsstil än en träningsform. Den vi tänker på är den amerikanske hjärtläkaren George Sheehan (som levde mellan 1918 och 1993). Sheehan har främst spridit sitt budskap genom sina böcker, där han på ett engagerande sätt beskrev hur ett regelbundet löpande på många sätt kan berika våra liv. Under många år var han också en uppskattad skribent i den amerikanska utgåvan av Runner’s World.

Redan i slutet av 1970-talet gav George Sheehan handfasta råd om hur vi på bästa sätt kan införliva löpningen i våra liv, så att den blir en naturlig och stimulerande del av vår tillvaro. Motivationen till vårt löpande beskriver han som en process i tre steg. 

George Sheehan menar att under ett inledande skede av vårt löpande finner vi främst drivkraft i de påtagliga hälsoeffekter som vi då kan märka. Vi blir mer uthålliga, återhämtar oss lättare efter kraftansträngningar, får en fastare och starkare kropp och vi blir mer motståndskraftiga mot sjukdomar. Ofta kan vi också notera en viktnedgång. 

De allra flesta av oss vill emellertid snart se ännu mer konkreta bevis på förbättringar och börjar därför – i ett andra steg – att på olika sätt mer noggrant kvantifiera och mäta vårt löpande. Vi börjar föra träningsdagbok, vi anmäler oss till lopp av olika slag och vi vill också på andra sätt utforska hur långt vi kan utvecklas som löpare.

Glöm inte bort hälsoeffekterna

Prestationsaspekten på löpningen blir inte sällan allt mer viktig och hälsoeffekterna kommer då mer i bakgrunden. Ofta tar vi ett friskare liv närmast som en självklarhet, när vi ökar både träningsmängd och intensitet med målsättningen att bli snabbare löpare. 

I detta skede lurar emellertid en viss risk att löpningen faktiskt kan bli ytterligare en stressfaktor i ett redan svårhanterat livspussel. Sneglar vi för mycket på hur elitlöparna tränar och försöker kopiera deras träningsmetoder, riskerar vi inte enbart överbelastningsskador. En ännu tråkigare konsekvens kan bli att löpningen efterhand förvandlas till ett självpåtaget tvång – i syfte att hela tiden prestera mer och bättre. Vi riskerar då att mycket av glädjen i löpningen försvinner. 

Sheehan beskriver det slutliga målet med vår löpning som ’en förening av kropp, hjärna och själ i harmoniskt avspänd rörelse’.

Därför är det viktigt att vi strävar efter att komma in i den viktiga tredje fasen i vår förvandling till löpare på livstid. Då blir varken de positiva hälsoeffekterna eller vår förmåga att prestera de viktigaste skälen till att vi löper. Sheehan beskriver det slutliga målet med vår löpning (fritt översatt) som ”en förening av kropp, hjärna och själ i harmoniskt avspänd rörelse”.

Detta låter kanske högtravande, men som jag tolkar detta menar han att löpandet inte enbart är ett medel till ett friskare liv eller till mätbara prestationer som ökar vår självkänsla. Att löpa har helt enkelt ett egenvärde. Först när vi löper för att vi faktiskt har lust att löpa, oavsett hälso- eller prestationsaspekterna, har vi enligt Sheehan blivit löpare.

Löpningen kan i prövande tider bli en viktig hjälp att hantera alla de påfrestningar och utmaningar som vi ställs inför. När vår vardag rubbas blir det faktiskt lättare att förstå vad George Sheehan egentligen menar med att ta det tredje och slutliga steget i utvecklingen till livslångt löpande. 

Men det är viktigt att understryka att såväl hälsoaspekterna som den stimulans vi upplever genom att höja vår prestationsförmåga inte alls behöver försvinna i och med att vi betraktar löpningen ur ett bredare, mer holistiskt perspektiv. Det primära målet med det tredje steget blir att synkronisera löpningen på bästa sätt med livet i stort och att uppnå harmoni i tillvaron.

Att delta i lopp eller på andra sätt regelbundet testa vår löpförmåga kan definitivt vara en del att denna övergripande filosofi. Det viktiga att förstå är att löpningen har ett egenvärde, som inte enbart inskränker sig till sträcka, tid och löphastighet. 

Det finns ingen formel för hur löpningen på bästa sätt ska kunna införlivas i våra liv, eftersom våra liv ser så olika ut. Här följer dock tre viktiga hörnstenar, som erfarenhetsmässigt har stor betydelse:

1. Tänk på löpning som stresshantering.

Om du i första hand betraktar löpningen som ett sätt att få tid för dig själv och möjligheten att lätta på trycket från alla måsten i tillvaron, är det mycket lättare att se fram emot varje enskilt träningspass. Ta dig tid att så ofta som möjligt löpa i vackra, stimulerande omgivningar och avsätt tid före och efter dina träningspass, så att du slipper onödig stress och jäkt i anslutning till träningen. När tillvaron är som mest påfrestande fungerar det oftast bäst att träna ensam, men ibland kan också väl valda träningspartners vara ett viktigt stöd i jobbiga livssituationer.

2. Välkomna ansträngningen.

Om du genomför merparten av din löpning i ett kontrollerat distanstempo med en måttlig ansträngningskänsla bygger du en god fysisk grundkapacitet samtidigt som träningen blir ett utmärkt sätt att reglera stressnivån. Men se upp så att du inte av bekvämlighetsskäl genomför all din träning i en jämn bekväm lunk. 

Några gånger i veckan är det läge att lägga in någon form av högintensiv träning, så att du blir riktigt trött. Det handlar då inte enbart om att bli en snabbare löpare, utan du påverkar också din viljestyrka och din förmåga att mentalt hantera utmaningar. Elitlöpare känner trötthet på samma sätt som alla andra människor, men de har under många tuffa träningspass lärt sig att acceptera och hantera denna speciella typ av smärta. Att våga bli trött är en viktig egenskap att utveckla. Just känslan av att kunna bemästra tröttheten har en sorts lugnande effekt på både kropp och själ. 

3. Lev i nuet.

Karin Boye skrev: ”Nog finns det mål och mening i vår färd – men det är vägen som är resan värd.” Den vackra formuleringen gäller förstås för livet i stort, men är kanske speciellt viktig att ta fasta på för oss löpare. Vi följer ju ofta strikta träningsplaner, som ska leda oss fram till specifika mål. Det blir då gärna ett närmast totalt fokus på att uppnå just det uppsatta målet och vi glömmer lätt att ta vara på alla de unika upplevelser som möter oss på vägen dit. 

Självklart ska vi ha en plan för vår löpning, men gör den inte alltför rigid. Var beredd på att justera de enskilda träningspassen vid behov och lär dig uppskatta att du faktiskt kan löpa – även de dagar då det känns extra motigt och kämpigt. Skulle du inte nå ditt uppsatta mål, kan du alltid ödmjukt glädja dig över det faktum att du hur som helst är en löpare. 

Tips! Vill du fördjupa dig i George Sheehans tankar kring livet som löpare kan jag rekommendera hans bestseller Running & Being, som kom i nyutgåva (på engelska) 2014.



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Möjligheternas tid är nu
Blogg

Möjligheternas tid är nu


Det sägs att livet alltid blir som du tänker, men livet är alldeles för komplicerat för att fångas i en enkel fras. En del saker kan du inte tänka bort. Du kan inte blunda för verkligheten, men HUR du tänker om verkligheten påverkar dig. Du kan välja ett tänkesätt som ger dig fler möjligheter.

För att du ska fokusera krävs motivation. Motivation betyder drivkraft. Det är en process i hjärnan. Inför en uppgift samlar din hjärna in information – som upplevd ansträngning och potentiella belöningar – och jämför information med tidigare erfarenheter. Sedan fattar din hjärna ett beslut: är det värt att genomföra uppgiften? Brist på motivation skapar därför en nästan förlamande trötthet, för du vill ingenting. Du orkar inte fokusera på något. Då kan du lika gärna sova en timme till.

Det finns två sorters motivation: inre och yttre. Inre motivation handlar om inneboende drivkrafter, som identitet, värde och mening och glädje och tillfredsställelse av att träna. Det är du som har kontrollen. Yttre motivation handlar om inre och yttre tryck. Det kan vara skuldkänslor eller andras förväntningar. Gemensamt för den sortens motivation är att du saknar kontroll.

Forskning visar att inre drivkrafter är mer hållbara än yttre drivkrafter. Om du drivs av tryck pyser motivationen i samma stund som trycket faller. Om du exempelvis springer för att bli av med kalorier kommer du att få allt svårare att upprätthålla motivationen, inte minst om viktnedgången stagnerar eller vikten vänder uppåt. Det är inte långsiktigt hållbart. Till slut upptäcker du att det finns annat som är roligare och ger dig mer värde. 

Inre drivkrafter är som sagt mer hållbara. Du känner att du behärskar en utmanande aktivitet (kompetens), att ditt beteende är äkta och kommer från dig själv (självbestämmande), och känner en identitet (tillhörighet). Det är djupa känslor som skakar hand med dina djupaste psykologiska behov.

För att bibehålla motivationen är det viktigt att stärka de inre drivkrafterna. Det finns problem, men glöm inte att det är du som har kontrollen. Första steget handlar om reflektion och en form av självinsikt. Du måste erkänna att du faktiskt inte kan göra något åt mycket av det som händer. Du får göra det bästa av situationen. Ta tag i det du vill göra. Fokusera på vägen. Det är du som skapar din egen motivation.

Du kan också försöka ändra ditt tänkesätt. Du kan välja att se möjligheterna. Ta kontrollen över ditt vardagsliv – ansträng dig för att hitta nya utmaningar. Var kreativ. Skapa många små utmaningar. Genom att du klarar de små, dagliga utmaningarna ökar ditt självförtroende. 

När du av olika orsaker till exempel inte kan tävla så öppnar sig andra möjligheter. En stor mängd tävlingar stör träningen och ökar skade- och infektionsrisken. Det leder till att det krävs mycket mer tid för återhämtning. Den tiden finns inte alltid. Det finns en risk att du prioriterar ner återhämtningen. När du inte tävlar får du tid och kan tänka och agera större. Du kan skapa ett system: planera – träna – reflektera – modifiera – träna. Du vågar lägga tid på vila och återhämtning. Det är en loop som gör dig bättre än någonsin.



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*