MEST LÄSTA
Så gör du löpning till en vana
Blogg

Så gör du löpning till en vana


Det är aldrig för sent att bli löpare. Vissa kanske tycker att de saknar tid, men löpning ger tid! En studie från 2017 visade att löpning 2 timmar i veckan är kopplat till 40 procent minskad risk att dö i förtid. I snitt gav varje löptimme 7 timmar extra liv.

Det finns två stora problem med löpning: att börja träna och skadorna. Det svåra är att starta nu i stället för att planera för att börja sen. Först måste du bestämma dig för vad det är du vill. När du bestämt dig är det bra om du också bestämmer tid och plats. Det gör genomförandet enklare. De första veckorna gör du det absolut enklaste du kan göra för att du ska känna att du är på rätt väg. Det är en enkel regel. Det är bara två saker att tänka på:

1. Välj en utmaning som är så enkel att du inte kan misslyckas och genomför den.

2. Upprepa punkt 1.

Efter några månader kan du utmana dig en gång i veckan. Du kan lägga in 5–6 korta fartökningar i ett pass eller springa intervaller. 

Det andra problemet, skador, beror ofta på långvarig, monoton belastning utan återhämtning. Som nybörjare har du ingen erfarenhet. Precis när du ska komma igång med löpträningen, är risken därför som störst att du skadar dig. Det är en trist start som kanske tvingar dig att ge upp.

I en studie fokuserade forskare på vad som hände med nybörjarlöpare de tre första veckorna. Det visade sig att personer med ett BMI över 30 hade en ökad risk för skador, och att risken ökade när de sprang mer än 3 kilometer under sin första vecka. Om de däremot sprang mindre än 3 kilometer första veckan halverades risken.

Kanske är det enklast att se löpning som en process i tre steg. Först kommer kampfasen.

Kanske är det enklast att se löpning som en process i tre steg. Först kommer kampfasen. Du tvingas fatta flera beslut. Ska du stiga upp för att ge dig ut på en löprunda eller fortsätta att sova? När du står utanför dörren kanske du får en impuls att rensa ogräs. Varje beslut är en kamp. För att minimera denna kamp bör du starta lugnt, det vill säga med promenader. Det är enklare än att springa. Tröskeln för beslutet är inte lika hög.

När du går bygger du gradvis upp styrkan i skelett och muskler, vilket minskar riskerna för skador. Försök hålla ett tempo runt 55–65 procent av maxpuls en halvtimme ett par, tre gånger i veckan. Då produceras ämnen i hjärnan som gör dig på gott humör. Du stärker egenskaper som tålamod, fokus och motivation.

Det viktiga är att du skruvar upp andelen löpning gradvis och att du springer lugnt. Om du inte orkar prata springer du för fort. Sakta i sådant fall ner eller gå. När du springer bör pulsen ligga i intervallet 65–75 procent av maxpuls. Hjärta och hjärna jobbar även när du springer sakta.

Under kampfasen känner du kanske olust före och under själva löpningen, men efteråt flödar belöningssubstanser genom hjärnan. Du har klarat av en utmaning och hjärnan belönar dig. Det är hjärnans sätt att berätta för dig att du är på rätt väg. 

Belöningssystemet leder dig vidare till beslutssteget. Under den senare fasen vill du springa, men det är inte en vana utan något du beslutar från dag till dag. När du fattat beslutet genomför du det. Du tvekar inte på samma sätt som i kampsteget. Innan du springer kan du visserligen känna viss tvekan, men när du väl kommit iväg känns det bra och efteråt svämmar hjärnan över av belönande signalsubstanser. Det leder så småningom in dig i vanesteget.

Det tar omkring 66 dagar att skapa en vana. När synapserna mellan hjärnceller är så pass starka att du bara springer, då är det en vana. Det är lika självklart som att borsta tänderna.

Alla vanor startar med en trigger. Försök skapa en sådan för din träning. Det kan vara en plats, andra personer, en tid, en känsla eller ett beteende. Det är triggern som startar ditt löparbeteende. Efteråt badar hjärnan i signalsubstanser som ökar din uppmärksamhet och fokusförmåga, din glädje och livslust. Det är din hjärna som belönar ett beteende som stämmer överens med dina värderingar. Du gör det du en gång bestämde att du ville göra. 



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Sponsrat inlägg
Puma Deviate Pure Nitro – ny snabbsko utan kolfiberplatta
Blogg

Puma Deviate Pure Nitro – ny snabbsko utan kolfiberplatta


Nu lanserar Puma sin senaste modell i Deviate-serien: Pure Nitro. Det är en lätt och snabb sko byggd på Pumas studsigaste Nitrofoam-skum – ett perfekt val för alla snabbare träningspass. 

[ANNONS FRÅN PUMA] Den 4 juni släpper Puma sin helt nya Deviate Pure Nitro. Det är den första skon i Deviate-serien som inte har en Puma Pwrplate i det innovativa, kväveinjicerade Nitrofoam-skummet i mellansulan. 

Det senaste tillskottet till den prisbelönta Deviate-serien från Puma låter dig sluka kilometer efter kilometer. Pure Nitro höjer inte bara farten på dina dagliga träningspass – den är också skonsam mot dina ben.

Den här nya snabbskon är utvecklad för målmedveten tempoträning och levererar en mjuk, responsiv och energifylld löpupplevelse. Deviate Pure Nitro är helt enkelt pusselbiten som saknas i din skorotation. 

Deviate Pure Nitro är inte bara lätt på fötterna. Den är 30 gram lättare än dess systersko med kolfiberplatta, Deviate Nitro 4. Med en vikt på blott 180/220 gram (dam/herr) – är detta den perfekta partnern för skonsamma tempopass.

Skön ovandel och yttersula i premiummaterial

Den konstruerade meshovandelen i premiummaterial har en mycket god andningsförmåga. Mjuk polstring och en vadderad plös ger både stöd och komfort. 

Närmast marken är det Pumas slitstarka yttersula i Pumagrip-gummiblandning som ger löparen självförtroendet att öka farten – oavsett väder och underlag. 

– Vår ambition med Deviate Pure Nitro var att göra upplevelsen av högre fart tillgänglig för fler. Samtidigt ville vi behålla de prestandafördelar som har gjort att Deviate är uppskattad av löpare över hela världen, säger Romain Girard, utvecklingschef på Puma.

Nya Deviate Pure Nitro är helt enkelt byggd för fart. Skon är lätt och responsiv, men utan styvheten som en kolfiberplatta innebär. Det gör Deviate Pure Nitro till ett perfekt val för alla sorters träningspass eller tävlingar där du vill höja tempot. Den väldämpade mellansulan och sköna ovandelen ser till att du kan göra det på dina egna villkor – utan att kompromissa med komforten. 



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Hur ska man springa långpass?
Blogg

Hur ska man springa långpass?


Oavsett om du springer två maratonlopp eller ett par, tre 10-kilometerslopp om året, så är du en långdistanslöpare. Som sådan kan du kanske skippa ett tempopass i veckan och ändå klara din målsättning på tävling.

Det du däremot inte bör slarva med är veckans långpass – i alla fall inte om du siktar på en mara eller halvmara. Minst en gång i veckan bör du springa ett löppass som är längre än dina vanliga distanspass (som främst upprätthåller den löpform du redan har).

Många goda skäl

Skälen till att springa ett längre långdistanspass i veckan tål att upprepas: Långa löpturer ökar kroppens förmåga att använda fett och att spara på glykogenet i musklerna så att du orkar springa länge utan att bli trött, något som kommer väl till pass i långdistansloppen.

Långdistanspassen förbättrar också kroppens förmåga att transportera syre och näring till dina hårt arbetande muskler, bland annat genom att mitokondrierna både blir fler och mer effektiva.

Om du är nybörjare räcker det att försiktigt och tålmodigt öka distansen på ett av veckans pass. Om du satsar på att springa halvmaraton eller maraton bör du, varefter du blir starkare, se till att få till ett ordentligt långpass varje vecka.

Här följer tre varianter av långdistanspass som ger bra effekt på din prestationsförmåga.

Lugnt långdistanspass

Långa, långsamma löppass rekommenderades för nybörjare redan på 1970-talet och det är fortfarande den bästa löpträningen för såväl nybörjare som löpare som tränar regelbundet.

Att springa lugnt men långt förbättrar din uthållighetskapacitet, både fysiskt och mentalt. Att inte springa långpassen för snabbt är dessutom en nyckel till en skadefri säsong.

Spring så här:

För att undvika överträning med ökad risk för förkylningar, dålig form och överbelastningsskador som följd kan du öka tiden i stället för distansen på dina långpass. En rimlig ökning är 10–15 minuter på långpasset varannan vecka.

Inled det förlängda löppasset med att värma upp i en fart som är cirka 90 sekunder långsammare per kilometer än din planerade tävlingsfart på maraton. Håll det tempot i 20 minuter. Öka sedan farten till cirka 30–60 sekunder långsammare per kilometer än din tävlingsfart resterande tid av passet, eller håll ett tempo strax under detta – om du känner dig trött. 

Progressivt pass

Ett progressivt långpass börjar du i ett lugnt tempo för att sedan höja farten successivt. Upplägget förbättrar din uthållighetsförmåga samtidigt som det bryter monotonin genom att tvinga dig att hålla koll på ditt tempo.

Ett maratonlopp kräver tålmodighet och kroppskännedom, och den här typen av progressiva långpass tränar just de förmågorna. Rutinerade maraton- och halvmaratonlöpare som testat sina gränser klarar utan problem denna typ av träningspass, men nybörjaren bör vara försiktig. Att springa fortare och fortare ökar pressen både fysiskt och mentalt på ett sätt som en nybörjare inte är redo för.

Spring så här

Inled löppasset med en kilometerfart som är runt 90 sekunder långsammare per kilometer än din planerade tävlingsfart. Öka sedan din kilometerfart med runt 10 sekunder var tredje kilometer så att du avslutar löppasset i din planerade tävlingsfart på maratondistansen, eller något snabbare. Alternera veckans progressiva långpass med lugna, långsamma löppass.

Generalrepetitionspass

Att springa några kilometer i tävlingsfart i slutet av ett långpass gagnar alla löpare, men har särskilt stort värde för dem som siktar på en specifik sluttid i loppet. Det bästa sättet att lära sig att hålla sin planerade tävlingsfart är nämligen att träna i den. Generalrepetitionspassen tränar dig att hålla farten i slutet av loppet, när benen är som tröttast.

Spring så här

Inled ditt långpass i ett lugnt distanstempo. Fem till åtta kilometer från träningspassets mållinje ökar du farten tills du når din planerade tävlingsfart, vilken du håller ända till löppassets slut. Varva sedan ner i lugnt distanstempo.

Den totala längden på generalrepetitionspassen bör vara 13–19 kilometer för nybörjare på maratondistansen, och 24–32 kilometer för rutinerade maratonlöpare. Gör ett flertal generalrepetitionspass under den sista tredjedelen av din träningsperiod inför maratonloppet.



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Hur höjer man sitt löptempo?
Blogg

Hur höjer man sitt löptempo?


Tränar du för ett stort mål så behöver du förr eller senare hitta din tävlingsfart. Så här höjer du tempot!

Om du har byggt upp din uthållighet genom regelbundna distanspass så är nästa steg att få fart på benen. För att förbereda dig på bästa vis och för att du ska kunna sätta upp realistiska tidsmål för ett eventuellt lopp är det viktigt att lägga in tävlingsförberedande träningspass, där syftet är att utveckla fartkänslan. 

Oavsett om det var länge sedan du stod på en startlinje och därför känner dig lite ringrostig, eller om du helt enkelt har liten erfarenhet av att delta i lopp är förutsättningarna likartade. Det gäller helt enkelt att vänja kroppen vid snabbare löpning än din vanliga, tämligen bekväma distanslunk. 

Detta gör du enklast genom att i korta sekvenser löpa i din planerade tävlingsfart. Principen är att pricka just den aktuella, planerade tävlingsfarten – varken snabbare eller långsammare – och att varva fartinslagen med så pass långa viloavsnitt att du verkligen kan hålla det aktuella löptempot uppe passet igenom.

Känn in farten

Detaljutformningen av tävlingsförberedande träningspass kan se ut på en rad olika sätt. Den viktiga grundprincipen är däremot att du på dessa pass successivt och kontrollerat närmar dig de förutsättningar som du kommer att möta i loppet du förbereder dig för.

Allra viktigast är att du lär dig att närmast intuitivt känna av ansträngningskänslan som motsvarar ditt planerade tävlingstempo på den aktuella distansen. Detta betyder att fartsegmenten måste göras så pass långa att du hinner hitta en jämn rytm i löpningen.

Samtidigt bör de inte pågå så länge att du får svårt att hålla det jämna, kontrollerade löptempo som eftersträvas. I praktiken innebär detta att fartavsnittens längd bör ligga någonstans mellan 3 och 5 minuter. Det betyder att 1 000 meter ofta kan vara en bra sträcka att börja med.

Självklart blir den här träningen lättare att kontrollera om den förläggs till en 400 meter lång löparbana, men den går faktiskt lika bra att genomföra på en flack grus- eller asfaltsslinga. Helst bör det dock vara en rundsträckning, så att inte varierande vindförhållanden försvårar jämförelserna från vecka till vecka. 

Testa din utrustning

Ta också tillfället i akt att under dessa tävlingsförberedande pass testa den utrustning som du avser att använda i kommande lopp. Många vill gärna löpa sina lopp i lättare skor, som ger mer respons mot underlaget jämfört med de skor som vi oftast avverkar våra distanspass i – och här har du ett gyllene tillfälle att springa in dem. Under dessa pass kan du också testa vilka olika varianter av kläder som fungerar bäst när du vill löpa fort.

Längre ner ser du ett exempel på hur man vecka för vecka kan göra sitt tävlingsförberedande träningspass alltmer likt det lopp som väntar. Exemplet är utformat för ett millopp där målsättningen är att löpa på 50 minuter (5.00 min/km), och bygger på att antalet intervaller ökar progressivt samtidigt som farten höjs något och vilan kortas (den näst sista veckan ökar i stället längden på intervallerna). Till slut springer du sammanlagt sex kilometer i ditt måltempo (5.00 min/km i exemplet). 

Upplägget kan enkelt anpassas till längre distanser som halvmaraton och maraton genom att fler fartsekvenser adderas, och genom att anpassa löptempot efter respektive distans. 

Tanken är att dessa direkt tävlingsförberedande träningspass genomförs en gång per vecka under åtta veckor fram till det aktuella loppet. Lägg också gärna in passet mitt i veckan om du löper långpass på helgen, för att säkerställa att du genomför det på relativt fräscha ben.

Åtta veckor till toppformen!

Här är ett exempel på hur ett tävlingsförberedande träningspass kan utformas inför ett millopp där målsättningen är att löpa på 50 minuter (5.00 min/km). Siktar du mot ett halvmaraton eller maraton? Lägg då till fler fartsekvenser och anpassa samtidigt löptempot efter målsättningen på respektive distans.

Varje pass inleds med 15 minuter uppvärmning och avslutas med 10 minuter lätt återhämtande löpning.

Vecka 1: 3 x 1 000 meter med 2 min ståvila. Fartmålsättning 5.10 min/km.
Vecka 2: 4 x 1 000 meter med 2 min ståvila. Fartmålsättning 5.05 min/km.
Vecka 3: 4 x 1 000 meter med 2 min ståvila. Fartmålsättning 5.00 min/km.
Vecka 4: 5 x 1 000 meter med 90 sek ståvila. Fartmålsättning 5.00 min/km.
Vecka 5: 5 x 1 000 meter med 60 sek ståvila. Fartmålsättning 5.00 min/km.
Vecka 6: 5 x 1 000 meter med 60 sek joggvila. Fartmålsättning 5.00 min/km.
Vecka 7: 3 x 2 000 meter med 60 sek joggvila. Fartmålsättning 5.00 min/km.
Vecka 8*: 5 x 1 000 meter med 60 sek joggvila. Fartmålsättning 5.00 min/km.

* I vecka 8 genomförs fartpasset lämpligen på onsdagen om loppet du tränar för genomförs på lördagen, alternativt på torsdagen om loppet går på söndagen. 



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Är energidrycker bra för löpning?
Blogg

Är energidrycker bra för löpning?


Många använder energidrycker för att bli piggare och orka med vardagen, andra dricker dem för att förbättra träningsresultaten. Men kan energidrycker utan kolhydrater verkligen hjälpa dig att prestera – eller är dessa drycker egentligen mest skadliga för hälsan?

De senaste åren har försäljningen av energidrycker ökat. De konsumeras av människor i alla åldrar, gymmen säljer dem och många idrottare är sponsrade av energidryckstillverkarna. Men vad är egentligen en energidryck? Och hur påverkar de vår prestation och hälsa? 

Det finns ingen lag som definierar vad som får kallas för energidryck, men Livsmedelsverkets förklaring är att det handlar om söta läskedrycker som oftast innehåller koffein, glukuronolakton, taurin och B-vitaminer.

Däremot innehåller energidrycker inte särskilt mycket energi enligt en rent fysiologisk definition. De flesta av de mest populära energidryckerna är nämligen sötade med sötningsmedel och innehåller alltså inte kolhydrater (till skillnad mot sportdryck som innehåller kolhydrater i form av socker). Om de innehåller energi i form av kilokalorier (kcal) så är det oftast från BCAA (grenade aminosyror som bygger upp proteiner). 

Energidryck – utan energi?

Så varför kallas det energidryck när de oftast inte innehåller energi i form av kilokalorier? För att kunna springa måste vi ha energi i form av kilokalorier, vilket vi får från mat. Enkelt förklarat: De energigivande näringsämnena kolhydrater, fett och protein i maten bryts ner i kroppen och den energin används som bränsle när vi springer. Om vi vill springa fort används främst kolhydrater som bränsle, vid lägre intensiteter används både fett och kolhydrater. 

Energidrycken med sötningsmedel innehåller inte någon större mängd bränsle i form av kilokalorier, men den gör att du känner dig pigg. Detta beror i huvudsak på att den innehåller koffein. 

Energidryck eller sportdryck?
Energidryck kan lätt förväxlas med sportdryck. Sportdrycker är till skillnad mot energidrycker kolhydratrika, och innehåller även elektrolyter (salter). Sportdrycker används för att fylla på med kolhydrater, vätska och elektrolyter under längre uthållighetsträning och tävlingar

Ett problem är att många väljer att dricka en energidryck för att orka träningen, men detta är en varningssignal för mig. Om du måste dricka en energidryck för att klara passet eller vardagen så bör du i stället se över helheten och ditt livspussel. Sköter du din återhämtning? Sover och äter du tillräckligt? 

Så kan energidrycker påverka din hälsa

Vissa väljer att ta en energidryck i stället för att äta mat. Detta kan fungera på enskilda pass som ett sätt att lura kroppen att den har energi, trots att den faktiskt inte har fått något bränsle. Men inte heller den här strategin är att rekommendera. Väljer du en energikick i form av energidryck framför energi från mat så kan du i stället hamna i energibrist.

Några av effekterna av energibrist är till exempel försämrat immunförsvar och sämre benhälsa, hormonstatus och ämnesomsättning. Energibrist kan även leda till försämrad uthållighet, styrka samt utebliven träningsrespons. Det är alltså varken bra för din hälsa eller din prestationsförmåga.  

Är energidrycker farliga?

Om energidrycken kan vara farlig för din hälsa beror på lite olika faktorer. För det första handlar det om din ålder. Barn och ungdomar väger mindre än vuxna, vilket leder till att de påverkas mer av koffeinet (de får i sig mer koffein per kilo kroppsvikt). Även vuxna personer som påverkas negativt av koffein samt gravida bör vara försiktiga när det gäller energidrycker.

Enligt Livsmedelsverket samt EFSA (Europeiska livsmedelssäkerhetsmyndigheten) är måttliga mängder energidryck ingen fara, men vid höga mängder och/eller om man har låg kroppsvikt kan man få obehagliga negativa effekter av ett högt koffeinintag.

Att välja en energidryck i stället för mat kan som sagt också leda till energibrist. Det tillståndet är allvarligt i alla åldrar, men extra allvarligt för växande ungdomar. 

American Heart Association har även sett i studier att energidrycker kan öka blodtrycket och påverka hjärtfunktionen negativt. Därför bör personer med högt blodtryck och nedsatt hjärtfunktion undvika eller begränsa sitt intag av energidrycker. 

Koffein och prestation

Men koffein kan också öka din prestationsförmåga med några procent på till exempel halvmaraton eller maraton. Koffein kommer däremot inte att rädda ett lopp om du missat träning eller andra förberedelser som bra mat, sömn och återhämtning. 

För en eventuell prestationsförbättring kan man använda koffein vid lopp samt vissa träningspass som tuffare intervaller och eventuellt även på långrundan. Man behöver alltså inte koffein vid varje träningspass – och jag rekommenderar det inte heller till växande idrottare. 

För den som vill testa koffeinets prestationshöjande egenskaper rekommenderas att ta koffein 45–60 minuter innan start. Om du springer ett längre lopp, som maraton, kan du även fylla på mitt i loppet för att få en extra kick mot slutet. Du bör då inta 3–6 mg koffein per kilo kroppsvikt. Börja med en lägre dos och testa dig fram – man har sett positiva effekter vid doser under 3 mg/koffein/kg. 

Men testa att använda koffein på ett träningspass först, så att du vet att du inte mår dåligt av det. Mag- och tarmproblem är en vanlig negativ biverkan av koffein. Har du redan problem med magen så skulle jag vara försiktig med koffein innan ett lopp eftersom hög intensitet samt nervositet är faktorer som påverkar magen negativt. Koffeinet riskerar då att bli ännu en stressfaktor för en redan känslig mage. 

Energidryck före eller under tävling

Jag skulle inte rekommendera att använda en energidryck som koffein- eller vätskekälla innan träning eller ett lopp. Att dricka flera deciliter kolsyrad dryck innan start kan leda till mag- och tarmproblem. Vatten eller sportdryck är bättre vätskekällor innan tävling.

Jag rekommenderar också att du hellre tar en gel med koffein än en energidryck. Dessa är lätta att få i sig innan start samt ger dubbel utdelning, eftersom de även innehåller energi i form av kolhydrater. 

Är din favoritdryck en energidryck? Drick den då och då när du vill lyxa till det. Är du en växande idrottare, gravid eller har problem med magen, hjärtat eller blodtrycket? Då skulle jag undvika energidrycker. 

Känner du att du behöver energidryck för att orka livspusslet med mat, sömn, träning, jobb och skola? Då är det dags att se över ditt liv. Detta tyder på att du inte får tillräckligt med återhämtning, mat eller sömn vilket påverkar både hälsa och prestation negativt.

Använd inte energidrycker som en ersättning för måltider eller som törstsläckare. Riskerna med energibrist kan vara förödande för din träning. 

Gillar du inte energidrycker? Du kanske redan har gissat att du inte behöver dricka energidrycker för att springa fort. Lägg pengarna på bra mat som ger dig bra näring och riktigt bränsle i stället.

Varifrån kommer energin i energidrycker?

Energidrycker innehåller ofta olika centralstimulerande ämnen, men är till skillnad från sportdrycker vanligtvis tomma på kilokalorier i form av socker (kolhydrater). Här är fyra vanliga ingredienser i energidrycker:

Koffein

Koffein har en centralstimulerande effekt vilket leder till ökad koncentration och mindre trötthet. Det dämpar även trötthetssignaler under träning som löpning. Negativa effekter av koffein inkluderar sömnlöshet, illamående, ångest, oro, yrsel, hjärtklappning och mag-/tarmproblem. Koffein var på Wadas dopinglista fram till 2004 men är nu ett godkänt prestationshöjande preparat.

Glukuronolakton

En nedbrytningsprodukt av kolhydrater som bildas vid matsmältning. Kroppen behöver glukuronolakton bland annat vid bildning av bindvävnader.

Taurin

En aminosyra (aminosyror bygger upp protein) som bildas naturligt i kroppen samt i produkter från djurriket. Taurin hjälper till att bilda gallsalter samt att bibehålla vätske- och saltbalansen.

B-vitaminer

B-vitaminer hjälper bland annat till med ämnesomsättningen.

Källa: Livsmedelsverket



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*