MEST LÄSTA
Fem smarta träningssmoothies
Blogg

Fem smarta träningssmoothies


En smoothie är ett utmärkt sätt att ladda för en löptur, eller ett snabbt och läskande alternativ efter en runda. Här hittar du fem goda recept!

Före träning

Med tom mage är det svårt att orka träna och med för full mage blir det lätt oskönt – knepet är att vara lagom påfylld. Före ett långpass kan du behöva mer kolhydrater så komplettera gärna mjölken, yoghurten eller smoothien med en smörgås, müsli eller flingor.

Efter träning

Träning, särskilt den lite längre eller intensivare formen, är nedbrytande och stressande för kroppen och tömmer musklerna på energi. Med vila och mat bygger du upp kroppen igen. Träningen tillsammans med återuppbyggnaden gör att du blir lite starkare, lite uthålligare och är lite bättre förberedd inför nästa träningspass.

Ett mindre återhämtningsmål som består av både protein och kolhydrater är därför bra att äta efter träningen, särskilt om du kommer att köra ytterligare ett pass samma dag. Men du kan förstås också byta ut återhämtningsmålet mot en större måltid direkt efter träningen.

Tränar du inte så hårt eller så mycket? Då kan du välja ett lite mindre återhämtningsmål. Kort sagt: desto hårdare du tränar, ju större återhämtningsmål.

Alla recept ger två stora glas

Hallon- och vaniljsmoothie

200 g frysta hallon
3 dl mjölk
3 dl lättyoghurt vanilj
1 1/2 msk honung

Blåbär- och proteinsmoothie

100 g frysta blåbär
2 dl Proviva blåbärsdryck
1 frp/250 g Kesella
2 dl yoghurt naturell

Jordgubbsmoothie med keso

200 g frysta jordgubbar
3,5 dl mjölk
1,5 dl keso
1 banan

Tranbärssmoothie

200 g frysta hallon
5 dl tranbärsdryck
2 mogna avokados

Mangosmoothie med havregryn

200 g frysta mangobitar
1 banan
4 msk havregryn
4 dl yoghurt naturell
1 msk honung

Tips! Häll smoothien i en termos och ta med den till träningen – då håller den sig kall och god.



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Så blir du snabbare – med norska intervaller
Blogg

Så blir du snabbare – med norska intervaller


Det är inte antalet kilometer som räknas – utan vad du gör under själva passet. I alla fall om du vill springa snabbare. En bra väg att gå är att köra norska intervaller.

Som nybörjare inom löpning är träningen ganska okomplicerad. All typ av regelbundet löpande ger egentligen förbättringar. Men i takt med att löpförmågan förbättras behöver träningen detaljstyras allt noggrannare om du vill ha effekt. Du som har hållit på ett tag med löpning upptäcker att det blir allt svårare att höja löpkapaciteten ytterligare. Kroppen har helt enkelt vant sig vid en viss träningsbelastning och för att utvecklas måste träningen därför förändras på något sätt.

Strävar du efter att kunna löpa fortare måste träningen göras progressiv, det vill säga träningsstimuleringen måste på ett eller annat sätt gradvis stegras.

Att öka träningsvolymen (löpa fler kilometer) är naturligtvis ett sätt att öka träningsbelastningen, men fler eller längre distanspass ger ofta ytterst begränsad effekt på erfarna löpare. Dessutom är det ofta svårt att avsätta ytterligare tid för träning i ett redan pressat dagsschema och samtidigt kunna balansera detta mot tillräcklig återhämtning. Därför är det oftast klokare att fokusera på innehållet i träningen än att försöka träna ännu mer. 

Syreupptagningsförmågan – din motor

Din syreupptagningsförmåga, vilken är en central faktor i alla uthållighetsaktiviteter, begränsas främst av ditt hjärtas pumpförmåga. Därför är det logiskt att lägga in träningsmoment som effektivt kan påverka just den kapaciteten.

För att optimalt stimulera hjärtats slagvolym (mängden blod som hjärtat förmår att pumpa ut i kroppen i ett slag) krävs det en arbetsbelastning som driver upp hjärtfrekvensen till strax under din maximala kapacitet (90–95 procent av maxpuls) under flera minuter. Vid lägre intensitet fylls inte hjärtats vänstra kammare fullt ut och du får därför inte den eftersökta maximala träningseffekten på hjärtats slagvolym.

För att förstå vilken positiv inverkan sådan högintensiv träning kan få, tål det att påpekas att ett otränat hjärta förmår pumpa ut cirka 100 milliliter blod under varje slag – medan rätt typ av träning faktiskt kan ge en fördubbling av den mängden.

Träna på rätt intensitet

Men du behöver lära dig att kontrollera intensiteten, så att den hamnar på rätt nivå. Träningen måste vara så pass tuff att du når upp till 90 procent av maxpuls, men samtidigt inte jobbigare än att du klarar av att hantera belastningen så pass länge att träningsstimuleringen hinner ge effekt.

För hög intensitet gör att du drar på dig så pass mycket mjölksyra i muskulaturen att du tvingas att sänka farten och träningspassets syfte går förlorat. Är intensiteten tvärtom inte tillräckligt hög blir naturligtvis inte heller träningseffekten optimal.

Den träningsform som är relativt lätt att kontrollera och som ger god effekt på hjärtats pumpförmåga (och i förlängningen därmed förbättrar vår maximala syreupptagningsförmåga) är högintensiva långa intervaller. Eftersom det generellt tar minst en minut att komma upp i den önskade pulsfrekvensen och att du bör kunna ligga kvar på den nivån ytterligare några minuter kan tempoinslag på mellan 3 och 8 minuter vara en rimlig dosering.

Det här är norska intervaller

I vårt västra broderland Norge har den här typen av intervallträning fått stor uppmärksamhet genom ett träningskoncept som har utvecklats av medicinprofessorerna Jan Helgerud och Jan Hoff vid NTNU (Norges teknisk-naturvitenskaplige universitet) i Trondheim.

Genom omfattande vetenskaplig kartläggning och en rad praktiska försök har man där kommit fram till en träningsmodell på 4 x 4 minuter på 90–95 procent av VO2max (maximal syreupptagningsförmåga) med mellanliggande aktiva vilosekvenser om 3 minuter på en intensitet motsvarande 70 procent. Denna träningsform kallas allmänt norska intervaller och många av de norska toppnamnen i längdskidåkning har med stor framgång tillämpat just det här träningsupplägget. 

Genom att jobba högintensivt under 4 minuter säkerställer du en rimligt lång tidsperiod på den eftersökta belastningsnivån, som gör att hjärtat når sin fulla slagvolym. Samtidigt är 4 minuter rent mentalt hanterbart, trots en minst sagt krävande intensitet. Eftersom hjärtat inte kan känna skillnad på vilken typ av fysisk aktivitet som ger den aktuella belastningen, fungerar konceptet lika bra på löpning och cykling som längdskidåkning.

Aktiv vila – en del av konceptet

I praktiken kommer mjölksyrakoncentrationen successivt att stiga under fartsekvensen till strax över din mjölksyratröskel. De mellanliggande återhämtningssekvenserna om 3 minuter på 70 procents intensitet har därför som främsta uppgift att sänka mjölsyrakoncentrationen, så att nästa högintensiva inslag om 4 minuter kan genomföras på ett adekvat sätt.

Återhämtningen sker helt enkelt effektivare vid en sänkt aktivitetsnivå, där cirkulationsapparaten kan transporterna bort mjölksyran, än vid stillastående vila.

Om vi utgår ifrån att en löpare behöver cirka 60 sekunder innan hen når sin fulla slagvolym kommer den här träningsmodellen att ge en mycket effektiv central träningsstimulering av hjärtmuskeln under cirka 12 minuter. Dessutom ger den höga intensiteten bonuseffekten att fler muskelfibrer aktiveras lokalt i löpmuskulaturen, vilket också påverkar din förmåga att hålla ett högre löptempo positivt.

Så hittar du rätt intensitet

Eftersom utfallet av högintensiv intervallträning i hög grad beror på förmågan att hitta rätt intensitet (läs löptempo) i fartavsnitten är pulsstyrning ett utmärkt verktyg. Att ha tillgång till en pulsklocka är därför närmast ett måste för att kunna kontrollera den här typen av träning på ett bra sätt. 

För att kunna veta vad 90–95 procent av maxpulsen innebär just för dig, krävs att du gör ett maxpulstest. Detta så att du får ett utgångsvärde att göra dina beräkningar utifrån. Maxpuls är nämligen ett värde som kan variera högst avsevärt från individ till individ. I rutan längre ner hittar du instruktioner för hur du kan gå tillväga för att bestämma din maxpuls vid löpning. 

Notera att din maxpuls vid löpning oftast skiljer sig från din maxpuls vid exempelvis cykling. Därför bör testet alltid genomföras specifikt för den gren du vill träna. 

Vanligaste misstaget – att springa för fort

Det vanligaste felet som löpare gör när de ger sig i kast med högintensiv intervallträning är att de löper för fort i fartavsnitten. Följden blir att 3 minuter aktiv vila inte räcker till för att de ska vara helt redo för nästa högintensiva intervall.

En för hög mjölsyrakoncentration gör att träningspasset upplevs onödigt plågsamt och att träningseffekten inte blir optimal. Därför kan det vara en god idé att inledningsvis sikta på 85 procent av VO2max. Därefter höjer du gradvis intensiteten, allteftersom du hittar en naturlig rytm i din löpning och får en känsla för hur pass ansträngande passet bör kännas.

Även om professorerna Helgerud och Hoff menar att högintensiv intervallträning fungerar för alla, är det tveklöst lättare för löpare med god träningsbakgrund att hantera ett så pass mentalt utmanande inslag i träningen.

Börja inledningsvis med ett pass med högintensiva intervaller per vecka och öka sedan till två när du känner att du hittat rätt belastningsnivå. 

Eftersom pulsmätningen kan påverkas av såväl yttre omständigheter (som temperatur) och kroppsliga faktorer (som sömn, vätskeintag och återhämtning) ger den inte alltid helt pålitliga värden. Använd därför pulsregistreringen som en vägledning och försök samtidigt lära dig att känna av hur rätt intensitet bör kännas. 

Så gör du ett maxpulstest

1. Värm upp noggrant under cirka 15 minuter. Inled med lugn distansfart och avsluta med 3–4 stegringslopp om 100–150 meter.

2. Genomför 3 x 3-minutersintervaller i din tröskelfart (den högsta fart du kan hålla utan att bli stum av mjölksyra). Jogga långsamt 2–3 minuter mellan fartavsnitten.

3. Avsluta den sista intervallen med en spurt på 45–60 sekunder i maxfart.

4. Använd snittpulsen under de sista avslutande 30 sekunderna som ditt maxpulsvärde.



Antal kommentarer: 2


Göran

Finns en viss begreppsförvirring inom detta…”Norska intervaller” enligt ovan är i stort sett helt icke-förekommande hos norska löpare…definitivt ingenting som Bakken-/Ingebrigtsen konceptet omfattas av.
”Norska tröskelintervaller” nämns också ibland i Sverige och avser då tröskel med en lägre laktatkoncentration – men faktum är att norska löpare, liksom vi, gör en uppdelning på (LT, gräns lätt signing av laktat) och AT (gräns brantare stigning) eller Lt1 och Lt2.


Thomas Fredriksson

Hej
Jag gillar norska fyror men har en undran. Då det oftast för mig tar över 1 min att nå upp emot 90% av maxpuls så blir det kanske tot 10-11 min i zon 90-95%
Bör man då utöka de fyra minuterna till 5 min för att få ihop totalt 16 min i rätt pulszon?



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Ålder är inget skäl att sluta löpa
Blogg

Ålder är inget skäl att sluta löpa


Med åldern kommer dina löparprestationer att minska, så är det ju bara. Men häng inte läpp för det! Känn i stället glädje över att slippa mäta dig med andra. Ge dig tid att njuuuta.

Begreppen distans, tid, löphastighet och träningsmängd bildar på ett sätt löpningens fundament genom att de ständigt hamnar i fokus, när vi pratar löpning. För yngre löpare – fast beslutna att utveckla sin löpkapacitet – fungerar mätbarheten i dessa faktorer som en klar och konkret drivkraft i träningen. För den som passerat femtioårssträcket kan löpningens exakta matematik däremot närmast få en motsatt effekt.

Vi åldrande löpare har olika svårt att acceptera det faktum att vi oundvikligen blir långsammare med åren. För en del är löpningens prestationsaspekt så djupt rotad att de helt enkelt tappar träningsmotivationen, när de successivt tvingas sänka löptempot. För andra kan det närmast upplevas som positivt att inte längre känna en press att exakt mäta, jämföra och registrera.

Run Forever

I boken Run Forever utvecklar den förre mångårige chefredaktören för vår amerikanska systertidning, Amby Burfoot, sin syn på att åldras som löpare. Amby har en minst sagt gedigen erfarenhet av löpningens många olika aspekter. Förutom 28 år som redaktör på anrika amerikanska Runner’s World har han en seger i Boston Marathon från 1968 som främsta framgång under sin aktiva tävlingskarriär.

Boken är full av tänkvärdheter för oss löpare som för länge sedan passerat den punkt i livet då målet att bli snabbare inte längre kan förbli den primära drivkraften för vår träning. Själv fastnade jag speciellt för ett avsnitt, där Amby förklarar sitt ändrade synsätt på sin löpning genom att lyfta fram hur han upplevde Boston Marathon 2017. Förutom att Boston-maran är det lopp, där han nått sin i särklass främsta tävlingsframgång, har han genomfört det ett stort antal gånger på högst respektabla sluttider under sitt långa löparliv.

Under många år försökte han alltid, som flertalet av alla deltagare i loppet, att avverka upploppet så fort som möjligt – för att om möjligt pressa några sekunder på sin sluttid. I 2017 års lopp strävade han i stället för att löpa så ”långsamt som möjligt” under loppets slutskede, för att verkligen njuta av atmosfären och riktigt kunna ta till sig glädjen över att han ännu en gång lyckades att genomföra loppet.

Känn glädje – inte sorg

Ju äldre vi blir, desto lättare bör det vara att förstå glädjen i själva löpandet, oavsett vilket löptempo som vi förmår prestera. Ett långt löparliv bygger på att vi verkligen ger oss tid att känna efter vad löpningen betyder för oss under olika skeden av livet – i med- och i motgång.

När vi inte längre kan förbättra vår löpkapacitet, finns det fortfarande mycket positivt att hämta i ett regelbundet löpande. Det absolut viktigaste är att vi aldrig tappar modet och slutar löpa bara för att vi blir långsammare.

Acceptans är nyckeln

På ett liknande sätt som när vi progressivt ökar träningsbelastningen, när vi befinner oss i en prestationsinriktad period av vårt löparliv, bör vi kunna acceptera att successivt och långsamt trappa ned träningen när vi blir äldre. De inledande begreppen distans, tid, löphastighet och träningsmängd spelar också nu en central roll, men får en annan innebörd.

Vi må löpa allt kortare sträckor – i ett långsammare tempo – och den totala träningsmängden minskar, men vi kan faktiskt fortfarande låta löpningen var ett lika viktigt inslag i våra liv. Det finns ingen anledning till att ge upp löpningen förrän vår hälsa säger definitivt stopp.



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Så prioriterar du rätt – för bättre träningsresultat 2026
Blogg

Så prioriterar du rätt – för bättre träningsresultat 2026


Vintern är en perfekt tid för att bryta träningsrutinerna och ladda upp med ny energi inför nästa säsong. Nu har du också en chans att reflektera över dina mål och drivkrafter, som i sin tur styr över vilka aspekter av träningen som du bör fokusera på i år.

Både hösten och vintern är speciella årstider för oss löpare. Nu kan vi släppa på den inrutade träningsvardagen en del och unna oss några veckor med lite mindre strukturerad, mer avslappnad träning. Eller så passar vi helt enkelt på att byta ut löpträningen – åtminstone delvis – mot någon annan rolig träningsaktivitet som vi annars har svårt att hinna med. 

Denna avkoppling från en fast träningsplan är närmast en förutsättning för att vi ska kunna ladda om och hitta motivation och träningsglädje inför den kommande säsongen. Förutom att både kropp och själ får tid till återhämtning, får vi också möjlighet att reflektera över vad vi egentligen vill uppnå med vår löpning. Genom att analysera den gångna säsongen kan vi sedan planera vilken roll löpningen ska spela i våra liv under det kommande året.

Innan vi lägger upp en konkret träningsplan är det viktigt att vi stannar upp och betraktar löpningen ur ett större perspektiv. Löpningens tydliga mätbarhet – hur långt, hur ofta och hur snabbt – gör att vi lätt lägger ett prestationsfokus på träningen. Då är det lätt att glömma bort att det finns andra aspekter av löpningen – som hälsa, mental styrka och känslomässigt välbefinnande – som är viktiga för att vi ska uppnå en bra balans i tillvaron. 

Mer träning inte alltid bättre

Att löpning har en positiv inverkan på vår hälsa, speciellt när det gäller att motverka hjärt- och kärlsjukdomar och hålla vikten i schack, är ett väl underbyggt medicinskt faktum. Däremot finns det inget som säger att mer träning alltid är bättre. Många experter menar att hälsofördelarna uppnås redan vid en nivå som många löpare betraktar som högst måttlig träning: Tre träningspass per vecka om cirka 30 minuter, med en puls på 70–90 procent av max nämns inte sällan som en hälsosam dos.

Givetvis har många löpare andra drivkrafter än hälsan, och underkastar sig följaktligen betydligt mer omfattande träning. Att löpa är ju de facto ansträngande och för att utsätta oss för något så fysiskt arbetsamt krävs det någon form av belöning. Moroten är då ofta en djupt rotad önskan om att se konkreta resultatförbättringar av det vi lägger ned så mycket tid på. Här blir löpningens mätbarhet en uppenbar positiv faktor och en tydlig drivkraft till att träna oftare, längre och mer intensivt.

För oavsett om vi gillar att tävla eller inte vill vi gärna se att vi klarar av att löpa längre och gärna också snabbare. Efterhand som vi blir äldre omvandlas detta i stället till en önskan att bromsa den oundvikliga försämringen av vår löpkapacitet – men drivkraften är fortfarande prestationsbaserad.

Optimal träning – inte samma sak som maximal belastning

Att mäta och ständigt jämföra vår löpförmåga – ibland med andra löpares, men främst med våra egna resultat – är något av löpningens inre väsen och en viktig källa till träningsmotivation för flertalet av oss. Den ska vi förstås vårda på bästa sätt, men samtidigt bör vi vara observanta så att inte ”tävlingsdjävulen” sätter sina klor så djupt i oss att vi glömmer de andra aspekterna av löpningen.

Att elitlöpare balanserar på gränsen mellan prestationsförbättring och överbelastning är närmast ett måste för att de ska kunna nå toppen. Vi övriga gör klokt i att alltid försöka träna med en viss buffert mot överträning och överbelastningsskador. För oss är optimal träning inte det samma som maximal belastning, utan handlar i hög grad om att träna smart i stället.

Skador beror sällan på otur

När vi blir övertränade eller skadade har vi oftast misslyckats med vår träning – även om vi gärna skyller på tillfälligheter och otur. Det handlar alltid om att vara ärlig mot sig själv och anpassa sin träning till de egna förutsättningarna.

På senare år har till exempel gruppträningar av olika slag blivit alltmer populära, vilket naturligtvis ger en extra social dimension till löpandet. Det gäller däremot att vara på sin vakt, så att man tränar med tämligen jämngoda löpare. Annars blir träningsrundorna gärna alltför ansträngande och tävlingslika, vilket lätt leder till att man bränner ut sig – fysiskt eller psykiskt.

Löpning är ju inte enbart fysisk träning utan handlar också om att stärka sin mentala kapacitet; förmågan att övervinna svårigheter och förbättra självförtroendet. Att genomföra en effektiv och säker vinterträning kräver i synnerhet viljestyrka, ändamålsenlig utrustning och bra planering. Anpassa fart och distans efter väder och vind men ställ inte in träningspass om det inte är rent hälsovådligt att ge sig ut. Se också löpbandsträning som ett bra reservalternativ i första hand, inte som ett normalpass under vintern.

Löpningen – ett viktigt hjälpmedel

Under vinterhalvåret är det också lättare att övervinna tuffa mentala utmaningar i träningen genom att belöna sig själv efter att man genomfört dem. Det kan röra sig om allt ifrån enkla vardagliga ting som favoritmat eller en massagetimme till något lyxigt som en träningsvecka i solen.    

Förutom prestation, hälsa och mental träning har löpning också en känslomässig aspekt som ofta hamnar lite i skymundan när vi pratar träningsråd. Även om vi inte är elitidrottare och får våra liv upp-och-nedvända av idrottsliga bakslag, råkar vi alla ut för känslomässigt svåra stunder av olika slag.

Löpningen kan då vara ett viktigt hjälpmedel för att behålla lugnet och hantera våra känslor på ett rationellt sätt. Då handlar det mindre om att disciplinerat genomföra en viss typ av träning, utan mer om att låta löpningen hjälpa oss att ta tillbaka kontrollen över våra egna tankar och känslor.

Vilket fokus ska din löpträning ha 2026?

Så här kan du tänka och agera när du väljer vilka aspekter av löpningen du ska lägga fokus på när du planerar nästa säsong.

Ditt fokus: Prestation
Nyckelord: Specialisering

När resultat – tider och placeringar – är den viktiga drivkraften är det viktigt att du tränar specifikt för den tävlingsdistans du vill prestera på. Efter en allsidig uppbyggnadsperiod bör högsta prioritet vara att träna på att löpa i ditt planerade tävlingstempo. Grundprincipen är att börja med korta avsnitt, som efterhand förlängs, i din önskade tävlingsfart.

Prestationsinriktad träning är aldrig den bästa träningen ur ett hälsoperspektiv, eftersom belastningen tenderar att bli ganska ensidig. Träna därför målinriktat under en begränsad period fram till ditt huvudmål, för att sedan återgå till en mer varierad återuppbyggnadsträning efter genomförandet. Sätt sedan upp ett nytt mål och gå successivt in i en ny formtoppning.

Ditt fokus: Hälsan
Nyckelord: Allsidighet och variation

Den som med sin träning i första hand vill uppnå ett fysiskt och psykiskt välbefinnande gör klokt i att träna allsidigt. Varva löpningen med träning som ger styrka, rörlighet, koordination och balans. Det finns många olika träningsformer som på ett utmärkt sätt kompletterar löpningen, och ger dig såväl en stark och välfungerande kropp som en hjälp till inre ro och mental balans i en stressig vardag.

Se också till att variera din löpning genom att löpa omväxlande långt och kort, långsamt och snabbare. Löp helst också på olika typer av underlag och välj gärna kuperad terräng ibland.

Ditt fokus: Mental styrka
Nyckelord: Progressivt stegrande utmaningar

De rent fysiologiska effekterna av att löpträna är tämligen uppenbara, men frågan är om inte träningen av vår vilja har minst lika stor inverkan på våra liv. Genom att löpträna lär vi oss också att jobba mot långsiktiga mål och blir bättre på att möta tuffa utmaningar i livet.

Det växande intresset för extremt långa lopp visar att det är den mentala styrkan – snarare än en extrem fysisk uthållighet – som är den mest avgörande faktorn. Vi tränar vår mentala kapacitet bäst genom att successivt höja ribban i våra träningsutmaningar.

Ditt fokus: Känslomässig balans
Nyckelord: Kravlös löpning

Emellanåt kastar livet svårfångade bollar mot oss och tillvaron kommer i kraftig gungning. Då kan löpningen vara en hjälp för att hantera svårigheterna. I detta läge är det oftast bäst att löpa på intuition och känsla och lägga prestationstänket åt sidan.

Se bara till att komma utanför dörren, låt benen komma i gång och löp så långt som det känns rätt för dagen. Välj en naturskön slinga om du kan, och försök att hitta en rytm som hjälper dig att slappna av. Löpningens enkelhet och den fysiska trötthet som uppstår kan sällan lösa alla känsloknutar, men lindrar din själsliga smärta något.



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Sponsrat inlägg
Brooks Glycerin 23 och Glycerin GTS 23 – mjuka och stabila löparskor för maximal komfort
Blogg

Brooks Glycerin 23 och Glycerin GTS 23 – mjuka och stabila löparskor för maximal komfort


Brooks Glycerin 23 och Glycerin GTS 23 är perfekta löparskor för alla möjliga distanser och fungerar för såväl nybörjare som mer erfarna löpare. Välj mellan neutrala Glycerin 23 eller stabila Glycerin GTS 23. Komforten är lika hög då båda har den avancerade DNA Tuned-teknologin i mellansulan.

[ANNONS FRÅN BROOKS] Tack vare mer av Brooks innovativa mellansulematerial DNA Tuned erbjuder de nya versionerna av Glycerin ännu mjukare landningar och kraftfullare frånskjut.

Resultatet är en perfekt balans mellan mjuk komfort, god stabilitet och energifylld spänst. Det gör Glycerin 23 och Glycerin GTS 23 till ett perfekt val för dig som prioriterar komfort och kvalitet, kilometer efter kilometer.

FYRA SNABBA OM GLYCERIN 23 OCH GLYCERIN GTS 23
MER AV DET STÖTDÄMPANDE DNA TUNED-MATERIALET
MJUKARE OCH MER RESPONSIV MELLANSULA
OVANDEL MED FÖRBÄTTRAD PASSFORM
FLEXIBEL YTTERSULA MED BRA GREPP

Två viktiga nyheter

Brooks har uppdaterat den populära Glycerin-seriens 23:e version med varsam hand. Nyheterna består dels av en ny ovandel bestående av tre lager med jacquardvävt meshmaterial. Dels av att ytterligare två millimeter DNA Tuned-skum har adderats till mellansulan under framfoten. Detta innebär att häldroppet nu är åtta millimeter i stället för tio millimeter som på föregående version. 

Ny ovandel ger bättre passform

Den nya ovandelens avancerade Triple Jacquard Warp Knit-material sluter bekvämt om foten. Det är följsamt och flexibelt för att ge en säker passform och skön ventilation. Samtidigt håller ovandelen foten säkert och bekvämt på plats.

Brooks Glycerin 23

Ovandelsmaterialets flexibilitet ger en följsam passform som låter din fot röra sig naturligt. För ytterligare komfort har även hälpartiet och plösen vadderats.

Brooks Glycerin 23

Mer DNA Tuned = mer komfort

Mellansulans DNA Tuned-teknologi innebär att nitrogen (kväve) injicerats i skummaterialet för att skapa olika stora celler. Den bakre delen av mellansulan har större celler för att ge ökad dämpning. I den främre delen är de mindre för att förbättra responsen utan att addera onödig vikt. I denna 23:e version har ytterligare två millimeter av DNA Tuned-materialet adderats till mellansulan. 

Brooks Glycerin 23

DET HÄR ÄR DNA TUNED
DNA Tuned-teknologin bygger på ett skummaterial som har injicerats med kväve (nitrogen) under tryck. På så sätt kan man skapa olika stora celler i materialet med olika egenskaper. Det innebär större celler i häldelen för mjukare landningar och mindre celler under framfoten för ett spänstigare frånskjut. Cellerna anpassar sig efter löparens individuella behov av dämpning och energiretur. Detta gör DNA Tuned till Brooks mest avancerade mellansuleteknologi hittills.

Brooks Glycerin 23

Förutom extra mycket av DNA Tuned-materialet har Glycerin 23 en bred sulplattform. Den stabiliserar foten vid landningar, och geometrin underlättar övergången från häl till tå.

Neutral eller stabil?

Sulplattformens geometri ger en välbalanserad löpupplevelse. Har du ett neutralt steg kan du med fördel välja Glycerin 23. Behöver du lite mer stöd och stabilitet erbjuder Brooks Glycerin GTS 23. Dess stabiliserande GuideRails-teknik ger mer stöd vid löpning (GTS = Go To Support). 

Brooks Glycerin 23

Resultatet är en perfekt balanserad löpupplevelse. Glycerin GTS 23 är ett bra val för löparen som både vill ha stöd och komfort, men inte vill kompromissa med löpupplevelsen.

Flexibel yttersula med grymt grepp

Yttersulan har så kallade flexskåror för extra flexibilitet. I kombination med den breda sulplattformen ger detta en stadig och mjuk övergång från landning till frånskjut.

Brooks Glycerin 23

Yttersulan har även separata segment med slitagezoner, vilket ökar skons flexibilitet. Dess silicablandade material ger exceptionellt bra grepp och har god hållbarhet.

Brooks Glycerin 23

Brooks Glycerin 23 och Glycerin GTS 23 är löparskor i premiumklassen för dig som söker en mjuk och komfortabel löpupplevelse som håller dina ben fräscha från start till mål, oavsett distans.

FAKTA BROOKS GLYCERIN 23 OCH GLYCERIN GTS 23
Häldropp: 8 mm (38/30 mm) 
Vikt Glycerin 23: 272/300 gram (dam/herr) 
Vikt Glycerin GTS 23: 277/306 gram (dam/herr)
LÄS MER OCH BESTÄLL GLYCERIN 23/GLYCERIN GTS 23 HÄR

Brooks Glycerin 23



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*