Bra kondition minskar risken för cancer

Bra kondition minskar risken för cancer


I stort sett alla drabbas av cancer, indirekt eller direkt. Det finns inga mirakelkurer, men träning minskar risken. Ju bättre kondition du har, desto lägre risk för vissa cancerformer.

I en ny studie, som publicerades i tidskriften Cancer av forskare från Johns Hopkins University och the Henry Ford Health System i Michigan, fann forskarna att kondition påverkar cancerrisken. De hade analyserat data från 49143 patienter i åldrarna 40 till 70 år som testat sin kondition mellan åren 1991 och 2009. Av dessa utvecklade 388 lungcancer och 220 tarmcancer.

Med utgångspunkt från konditionstesterna delades patienterna upp i fyra grupper. De fyra grupperna hade ett ungefärligt VO2Max på 21 eller mindre, 21 – 32, 33 – 41 eller minst 42 ml / kg / min. Efter kontroll för andra faktorer som ålder och kön, visade det sig att de mest vältränade hade 77 procent lägre risk för lungcancer och 61 procent lägre risk för tarmcancer.

För de som diagnostiserades med någon av cancerformerna tycks dessutom motion minska risken att dö under uppföljningsperioden. De med ett VO2Max över 42 reducerad sin risk att dö med 44 procent respektive 89 procent under uppföljningsperioden jämfört med de som hade ett VO2Max under 21.

Tydligt samband oklar orsak

Det finns en rad studier som visar på detta samband, men denna studie var en av de mest omfattande vad gäller antal personer. I Australien har The Clinical Oncology Society of Australia utfärdat riktlinjer om motion som ett led i cancerbehandling. En av personerna bakom de nya riktlinjerna, Dr Prue Cormie, säger “... the level of evidence is really indisputable and withholding exercise from patients is probably harmful.

Hur kommer det sig att konditionsträning skyddar mot cancer? Det finns ett samband, men orsaken är än så länge okänd. Kanske konditionsträning ger bättre andning, förbättrar tarmfunktion, stärker immunförsvaret, minskar inflammationer. Träning förbättrar kroppen på många sätt och det kan vara svårt att peka på en specifik orsak. I väntan på bättre svar kan du skänka pengar till cancerforskning och träna din kondition med exempelvis löpning.

cancer och träning
Klicka och skänk

Min bok Prestationskoden finns snart att förbeställa på Adlibris, Bokus, m fl. Lägg upp en bevakning redan nu.

Prestationskoden en bok

Utvald bild:  Peter Boccia på Unsplash

Juninumret ute i butik nu!

Ur innehållet:

  • Kom i toppform
  • 7 grymma backpass
  • Raceskotest, 11 snabba skor
  • Åre – Sveriges trailmecka
  • Spring skadefri
  • Koll på kosten
  • Intervallträna som eliten

 

Prenumerera

Du är född löpare

Du är född löpare


Många börjar att springa för hälsans skull, sedan fortsätter de springa av lust. Det är härligt att springa. De som inte springer förstår inte riktigt poängen med att springa, men den där lusten att springa finns nedärvt i människans DNA. Långt innan människan blev människa var löpning en genetisk drivkraft i mänsklighetens utveckling. Alla som vill kan hitta tillbaka till den där urgamla lusten. Det finns en poäng med löpning. Detta visar en ny studie om fysisk aktivitet och genetik.

Människans dilemma

Människor, hundar och pandor rör sig på olika sätt. En hund måste röra sig för att må bra, medan en panda kan knapra bambuskott hela dagen. Pandor behöver inte röra sig för att må bra. Människan är någonstans mitt emellan. Vi är lata som pandor, men vi behöver röra oss som hundar. Det är kanske därför hundägare – som tvingas upp före frukost – mår så bra.

född löpare
Foto av Elena Loshina på Unsplash

Många sjukdomar och tillstånd, som typ 2-diabetes, fetma, hjärtsjukdomar och artros, kan koppas till inaktivitet. Andra djurarter, inklusive människans närmsta släkting schimpansen, behöver däremot inte röra sig särskilt mycket för att bibehålla hälsan.

Vad är det för speciellt med människans gener? Varför måste du röra dig? När blev gener kopplade till löpning en del av arvsmassan? Vad var det i miljö och beteende som vaskade fram detta?

Några forskare vid Texas A & M University publicerade nyligen en studie som försökte svara på dessa frågor. De fann 104 fragment av DNA kopplade till fysisk aktivitet. Några av dessa kodar för proteiner som påverkar biologiska funktioner, vanligen relaterade till metabolism, men vilken funktion huvuddelen är än så länge okända.

Homo erectus utvecklade fötter

Forskarna jämförde sedan dessa DNA-fragment med DNA från en mängd andra däggdjur. De jämförde även med DNA från chimpanser och neandertalare. Det visade sig att DNA kopplat till mycket rörelse var vanligare hos människor. Dessa DNA-fragment blev en del av människoarten Homo erectus arvsmassa för omkring en halv miljon år sedan.

född löpare
Foto: phoenixsierra0, Pixabay

Det var en tid då miljön förändrades kraftigt. Savannerna bredde ut sig. För att hitta mat blev förmänniskorna tvungna att röra sig över längre sträckor. De som inte rörde sig dog ut. Kanske var det vid den här tiden som människan uppfann uthållighetsjakt, det vill säga de sprang till dess bytet kollapsade av värmeslag. Jämförelser mellan Homo erectus och dess föregångare Australopithecus visar på en rad anatomiska och fysiologiska förändringar som gynnade löpning i ett varmt klimat. Homo erectus utvecklade långa ben, fotvalv, förkortade tårna och förlängde hälsenorna. För omkring 250 000 år sedan utvecklades Homo erectus till Homo sapiens.

Skaffa dig träningsvärk i fötterna

De som var fysiskt aktiva överlevde. De spred sitt aktiva DNA till kommande generationer. De lata dog ut, för de orkade inte springa efter mat som rörde sig. Nu behöver du inte längre springa för födan, det räcker med att ringa efter pizza. Det går att leva som en panda, men det är inte bra för din hälsa. Du har en kropp som har utvecklats för att springa och du behöver också en lagom mängd utmaningar som en jägare för att livet ska kännas lust- och meningsfullt.

Människan tappade i styrka men vann i uthållighet. Människan är den klenaste apan, men det är inte biceps du möter naturen med. Du klättrar inte i träd. Det är fötterna som är viktigast. Fötterna är lika viktiga som vingar för en fågel eller fenor för en fisk. Det är fötterna som möter naturen och driver dig framåt.

Du har fem gånger så mycket muskler i foten som i överarmen. Din fot har 28 ben, 30 leder, 20 muskler och 80 senor och ligament. När du använder fötterna jobbar detta finslipade maskineri i samklang med sig självt och resten av kroppen. Hur länge sedan var det du hade träningsvärk i dina fötter?

 


Min bok Prestationskoden finns snart att förbeställa på Adlibris, Bokus, m fl. Lägg upp en bevakning redan nu.

Prestationskoden en bok

Utvald bild: asoggetti on Unsplash

Så här bränner du fett

Så här bränner du fett


Fettförbränning handlar om atomer. De måste ut ur kroppen om du ska tappa vikt. Men hur tar de sig ut? Jo, du andas ut fettet.

Många tränar för att bränna fett. Men de flesta tycks tro att fett som brinner förvandlas till energi eller svett. 

Enligt Einsteins berömda formel E=mc² innehåller ett gram fett lika mycket energi som en atombomb – ett kilo fett som omvandlades till energi skulle därmed utplåna ett land. Om du svettades ut fettet skulle gymmen drypa av fett.

Men hur tar sig fettet då ut ur kroppen? Jo, massa består av atomer och det är atomerna som måste ut ur kroppen. 

Lagen om massans bevarande

Tänk dig att din kropp är inlindad i plast. Om du ska kunna förlora massa, måste den på något sätt passera genom plasten. Så säger lagen om massans bevarande. Byt ut liknelsen med plast mot en riktig kroppsyta och kvar finns fyra sätt för massan att passera ytan:

  • avyttring (hud, hår, naglar och sånt)
  • olika typer av utsöndringar (det man gör på en toalett)
  • svettning
  • utandning

Punkt 1 är försumbar och kan strykas. Du har kanske märkt att det bildas damm där det finns människor. Dammet under sängen består mestadels av avyttringar. Men damm väger nästan ingenting.

Punkt 2 är också försumbar. Det mesta – fibrer och osmältbart material – går rakt genom kroppen tillsammans med några miljarder döda bakterier. Det blir aldrig en del av dig.

Då återstår bara punkt 3 och 4. En bråkdel av fettet blir vatten som följer med svetten, men den allra största delen andas ut. För att förstå detta måste du först förstå vad fett och massa är.

fettförbränning svett
Foto Linus Schütz , Pixabay

Molekyler och atomer

Massa består av atomer och fett är således en bunt atomer. En bunt atomer bildar i sin tur olika molekyler som till exempel fettsyror och glycerol. En molekyl glycerol med tre fettsyramolekyler kallas för en triglycerid. Den består av 55 kolatomer, 104 väteatomer och 6 syreatomer, eller C55H104O6.

kolatom
En kolatom.

För att gå ner i vikt måste du göra dig av med dessa atomer på något sätt. Enligt lagen om massans bevarande finns det lika många atomer före som efter en viktnedgång, de finns bara på andra ställen. Atomer kan inte försvinna. För att ta sig ut ur kroppen måste atombuntarna först styckas upp i mindre delar och det sker i mitokondrierna. Den kemiska formeln för fettförbränning ser ut så här:

  • C55H104O6 + 78O2 → 55CO2 + 52H2O + ATP
  • Fett + syre → koldioxid + vatten + energi

För att förbränna denna molekyl måste du andas in 78 molekyler syre (O2) som sugs in i cellernas mitokondrier där det bidrar till att skapa energi i form av ATP . Denna brasa avger restprodukter i form av 55 molekyler koldioxid och 52 vattenmolekyler. Det är lika många atomer på båda sidor om pilen, eftersom kroppens processer följer naturlagarna. Koldioxiden binder sig sedan till hemoglobin och fraktas till lungorna där det andas ut, medan vattnet flämtas och svettas ut.

Fettförbränning i siffror

Hur lämnar fettet kroppen? De avrundade atommassorna för kol, väte och syre är 12, 1 och 16. Den sammanlagda atommassan för C55H104O6 blir därmed: (55 x 12) + (104 x 1) + (6 x 16) = 860. En stabbig fettmolekyl har således atommassan 860.

Syret binder till kol i form av koldioxid (CO2) och till väte i form av vatten (H2O). Alltså binder 4 av syreatomerna till kol, vilket ger (55 x 12) + (4×16) = 724 och 2 syreatomer binder till väte, vilket ger atommassan 104 + 32 = 136. Den massa du tappar består således av 724/860-delar kol och 136/860-delar väte. Tillsammans med de befintliga syreatomerna i fettet och de du andas in försvinner alltså 84 procent av fettet som koldioxid och 16 procent som vatten. För att gå ner 10 kilo till sommaren – vilket är ett vanligt mål – måste du alltså andas ut 8,5 kilo kol samt 1,5 kilo vatten. En kall dag ser man ett moln av vattenånga och koldioxid. Det är svaret på frågan. Det är bränt fett.

Bränna fett

Hur mycket kol kan du andas ut på en månad? Lagen om partialtryck säger att utandningsluften kan innehålla högst 4,4 % koldioxid. En vanlig utandning består av ca 500 ml luft, vilket således rymmer maximalt 22 ml koldioxid. Densiteten på koldioxid är 1,98 g/liter, vilket ger en vikt på 0,04 gram koldioxid per utandning. Eftersom du andas i snitt 17 000 gånger på ett dygn, ger det 0,04 x 17000 x 30 = 20,4 kilo koldioxid på en månad. Av denna massa är 14,8 kilo syre som nyligen andades in och ska ut igen; kvar återstår 5,6 kilo rent kol som du andas ut. Det är ganska exakt så mycket kol du äter i form av kolhydrater, fett och protein under en månad.

För att gå ner i vikt måste du minska antalet kolatomer som finns i kroppen och det kan du bara göra genom att äta färre kolatomer eller andas ut fler kolatomer. När du tränar bryts fett ner och oxideras och för att få syre till förbränningen andas du djupare och häftigare.

Löpare
Image by Mabel Amber, still incognito… from Pixabay

Nya studier visar att  morgonlöpning före frukost kan vara ett sätt att minska på antalet kolatomer. När du springer före frukost måste cellerna använda sig av fett istället för de mer syrerika glukosmolekylerna som du äter till frukost. Det är jobbigare än att springa med färska kolhydrater, men efter en halvtimme är fettförbränningen i gång och då känns det bättre.

Kan du bränna 10 kilo fett på en månad?

I kvällspressen läste jag om en man som tappade tio kilo på en månad. Men det handlar om att han minskat på kroppens vatteninnehåll; många dieter är vattendrivande och leder till snabb viktnedgång till en början. Men för att bli av med fettet måste du andas ut atomerna och du kan inte andas ut mer än 0,01 gram kol (0,04 gram koldioxid) per andetag. Även dieter måste följa naturlagarna. Hur mycket du väger styrs av kolatomer in och kolatomer ut (Läs om Biggest loser-myten).

fettförbränning

Säg att du minskar matintaget till 3 kilo kol under en hel månad. För att gå ner 10 kilo måste du då andas ut 13 kilo kol. Det motsvarar ungefär 40 000 utandningar eller 20 kubikmeter luft mättad med koldioxid per dygn. När du räknar på saker kan du se vad som verkar sannolikt och vad som är mindre sannolikt. Att tappa tio kilo fett på en månad är inte särskilt sannolikt.

morgonpromenad
Morgonpromenad eller morgonlöpning är det bästa sättet att starta dagens fettförbränning på.

Du måste andas ut fettet. Det finns inget annat sätt att göra det på, såvida du inte skär loss det eller suger ut det. När du springer andas du mer, när du sitter framför datorn andas du mindre. Kroppen gör allt för att kompensera, men om du vill öka chansen att gå ner i vikt tycks en rask morgonpromenad/morgonlöpning vara ett bra sätt att starta dagen på.

 


Detta inlägg var en omarbetning av ett inlägg jag skrev 2014. En sommarrepris.

Min bok Prestationskoden finns snart att förbeställa på Adlibris, Bokus, m fl. Lägg upp en bevakning redan nu.

Prestationskoden en bok

Utvald bild: Alfonso Cerezo, Pixabay

Spring bort fettet före frukost

Spring bort fettet före frukost


Löpning före frukost ger dig ett kaloriunderskott som du inte äter ikapp. Du äter visserligen mer till lunch, men i slutet av dagen har du fortfarande ett underskott på 400 kalorier. Det visar en ny studie.

Kan morgonlöpning lösa det växande problemet med övervikt? Fysisk träning bränner kalorier, men den ökade förbrukningen leder också till ökat kaloriintag. Det sker omedvetet. När hjärnan får information om att du tappar vikt skickar den ut signaler som ökar din hunger och minskar din lust att röra dig. Du äter mer och rör dig mindre. Minskad vikt är ju en indikation på svält och hjärnan gör allt för att hindra en sådan dyster utveckling. Men kanske kan morgonlöpning lura hjärnan.

Fettkontot är större än kolhydratkontot

Det är kolhydraterna som är den huvudsakliga energikällan i maten. Kolhydrater bryts ner till glukos, som sedan dras in i cellerna för att användas som energi. Det glukos som inte används lagras i muskel- och leverceller som glykogen, men glykogenlagren är små jämfört med ditt lager av fett. Du har mer än 100 000 kalorier innestående på ditt fettkonto, medan glykogenkontot är begränsat till 3000 kalorier. Fett är ditt sparkonto, medan glykogen är ditt lönekonto. Du behöver alltid kalorier på ditt lönekonto för att klara plötsliga uttag och den dagliga driften, så kroppen ser till att kompensera uttag med insättningar så fort som möjligt. När summan av alla insättningar överstiger 3000 kalorier konverteras överskottet av kolhydrater till palmitinsyra och sätts in på fettkontot.

Om du ​​hoppar över frukosten och ger dig ut på en löptur istället, har du ingen lättillgänglig energi i form av glukos som bränsle under löpningen. Kroppen kommer istället att använda de små lagren av glykogen i muskel- och leverceller och det stora lagret av fett. Hur påverkar det din kaloriförbrukning?

I en ny studie, som publicerades i april i The Journal of Nutrition, bestämde sig forskare från University of Bath för att hitta svaret på den frågan. Forskarna rekryterade 12 aktiva, unga män till studien till tre randomiserade tester, med en veckas mellanrum. I det första testet fick de äta frukost (431 kalorier) och sedan ta det lugnt resten av dagen, i det andra testet äta frukost och sedan cykla i måttlig hastighet i en timme, och i det tredje hoppa över frukosten och cykla istället. I det sista testet fick de vänta till lunch innan de kunde äta igen.

morgonlöpning
Övergripande studiedesign med tre tester.

Under luncherna fick männen äta så mycket de ville. De fick också ta med sig en matkorg hem så att forskarna kunde räkna hur många kalorier de ”snacksade” mellan lunch och middag. Med hjälp av respiratoriska masker och matematiska formler uppskattades sedan energiförbrukningen under de olika testdagarna.

Löpning före frukost ger ett kaloriunderskott

När männen ätit frukost och sedan tagit det lugnt hade de en positiv kaloribalans på 490 kalorier. Det motsvarar en viktuppgång på drygt ett kilo under en månad. När de åt frukost och cyklade förbrukade de lika många kalorier som de stoppat i sig. De var i energibalans. I det tredje testet, när de tränade direkt på morgonen, förbrukade de däremot 400 kalorier mer än de stoppade i sig under dygnet. De förbrukade glykogen och fett medan de cyklade. På lunchen åt de mer än vid de andra testerna, men de åt mindre resten av dagen.

morgonlöpning
Dagligt energiintag (A) och energiförbrukning (B).

Träning på tom mage förbättrar fettförbränningen, men det kanske också är ett sätt att minska i vikt. Den här studien pekar på det, men det behövs fler – och större studier – för att peka med hela handen. Fett är en viktig resurs. Det är inte bra med för mycket eller för lite. Om du har för låg fettprocent måste du se till att fylla depåerna.

Morgonlöpning förbrukar fett

Jag brukar springa ett par pass i månaden före frukost. Jag fastar 12 timmar i stort sett varje dag, men när jag är ledig brukar jag fasta 14-16 timmar. Det innebär att jag äter en god brunch istället för frukost. Det är jobbigare att springa före frukost eftersom musklerna använder fett som kräver mer syre för sin förbränning.

Den vanligaste fettsyran i en människa är palmitinsyra. Det är en molekyl med 16 kolatomer som ger dig ca 130 ATP energi. Från en molekyl glukos får du drygt 30 ATP. Eftersom glukos innehåller 6 kolatomer, ger den dig 5-6 ATP per kolatom. Fettsyran ger 8 ATP per kolatom. Fettsyror ger således mer energi, men till priset att du måste dra in mer syre från atmosfären. Det är därför det är jobbigare att springa med hjälp av fett. Forskare vid GIH har visat att sådan träning aktiverar gener som kodar för mitokondrier, cellens kraftverk. Morgonlöpning före frukost leder alltså till fler mitokondrier och bättre fettförbränning. Det är bra, inte minst om du gillar att springa långt.

Morgonlöpning är en vana

Det ör inget lätt beslut att springa före frukost. Det är en ny vana för de flesta. En ny vana kräver nya rutiner. 80 procent av en ny vana är förberedelser. Lägg fram träningskläderna på kvällen. Se till att du kan ordna en god brunch som belöning. Fatta beslutet. Ta dig till vägen, spåret, stigen. Det är det jobbiga. Sedan är det bara att springa. Det är det enkla. Löpningen är 20 procent av din nya vana, men ger 80 procent av effekten.

morgonlöpning
Morgonlöpning. Foto melkhagelslag , Pixabay

Spring inte för långt första gången, men försök springa åtminstone 45 minuter i lugnt tempo (eller gå raskt). Den första halvtimmen är jobbigast, sedan kommer fettförbränningen igång. Du tar av ditt sparkapital. Om helhetskänslan är bra ökar sannolikheten att du gör det igen, och om du gör det igen ökar chansen att du gör det fler gånger och om du gör det flera gånger är det en vana. När det är en vana, är det en av många vanor som gör dig till den du är.

 


Min bok Prestationskoden finns snart att förbeställa på Adlibris, Bokus, m fl. Lägg upp en bevakning redan nu.Prestationskoden en bok

Utvald bild: Foto brentlloyd , Pixabay

Att välja rätt riktning

Att välja rätt riktning


Varför tycks det vara enklare för vissa än för andra att uppnå sina mål? För en del verkar det så enkelt att fatta hälsosamma beslut. De tränar regelbundet och äter hälsosam mat, till synes utan ansträngning. Andra kämpar med den typen av beslut. De äter hälsosamt ena dagen, skräpmat en annan dag. Vad beror det på?

Handlar det om värderingar? Ja, en ny studie visar att de som fattar hälsosamma beslut vet vad de vill och har en stark upplevelse av mening. De bråkar inte så mycket med sina hjärnor. De gör, sedan gör de det igen. De som inte riktigt vet vad de vill funderar från gång till gång. Ibland går det bra, ibland går det mindre bra. Ibland väljer de sallad, men oftast blir det en hamburgare. De vet inte riktigt vad de vill.

I den nya studien, publicerad i Health Psychology, testade huvudförfattaren Yoona Kang och hennes medförfattare om värderingar påverkar en persons ansträngning att fatta beslut kopplade till hälsa. Alla typer av beslut som rör hälsa, även vardagliga – som att välja mellan hiss och trappa – medför ansträngning och någon sorts konflikt i hjärnan.

”Purpose in life has been robustly associated with health in previous studies”, säger Kang, ”but the mechanism through which life purpose may promote healthy living has been unclear.” 

Pil som visar riktning
Foto Jens Johnsson från Pexels

I studien ingick stillasittande människor som behövde träna mer. Deltagarna skrev först ner sina värderingar och livsmål. Därefter fick de se hälsomeddelanden -kopplade till fysisk aktivitet – på en skärm. Deras reaktion på meddelandena övervakades av en fMRI-skanner, med fokus på hjärnregioner som tenderar att vara aktiva när människor inte är säkra på vad de ska välja.

Vad är det du vill?

De som visste vad de ville i livet och upplevde mening i det de gjorde, var mer benägna att hålla med hälsomeddelandena. De hade även mindre aktivitet i hjärnregionerna för konfliktbehandling.

”This study does a nice job starting to unpack reasons why people who have a higher sense of purpose in life might be more able to take advantage of this messaging when they encounter it”, säger Emily Falk, en av forskarna bakom studien.

Ta reda på vad du vill. Det är där du startar innan du börjar. Fundera på vad som är värdefullt för dig. Om du vet vad du vill är det enklare att göra det du måste för att komma dit du vill. Hinder blir utmaningar. Om det finns flera hinder, börja med det som ger mest värde. Sedan går du vidare till nästa. Till slut fattar du hälsosamma beslut utan att du fattar det. Du bara gör det du vill för det är det du gör. Du behöver inte fatta några beslut. Du väljer sallad för du ser dig själv som en person som väljer sallad framför en hamburgare.

 


Min bok Prestationskoden finns snart att förbeställa på Adlibris, Bokus, m fl. Lägg upp en bevakning redan nu.Prestationskoden en bok

Utvald bild: Foto Supushpitha Atapattu från Pexels

Spring och tillfriskna från sittande livsstil


Spring och tillfriskna från sittande livsstil



De flesta anser att det är sjukt att springa i två timmar, men de tycker samtidigt det är normalt att sitta i åtta timmar. Är det riktigt klokt? Nej, det är ju precis tvärtom. Du blir sjuk av att sitta länge. Du blir frisk av att springa.

I helgen sprang jag ett pass på över två timmar. Det blev en lång löpning genom skogen, för jag ville hela tiden se vad som fanns bakom nästa berg. Jag får ofta höra att jag är sjuk som springer så långt. Ordet ”sjuk” är fornnordiskt med samma rot (seueg) som mjuk och svag. En löpare är inte mjuk och svag. Det är brist på rörelse som gör dig mjuk och sjuk. Det är sittandet som är sjukt, inte springandet. Det är dock lätt att tillfriskna. Det är bara att springa.

Stoluthållighet

Du tänker inte på att sittandet är onaturligt, för ända sedan skolstarten har du utvecklat en enorm stoluthållighet. Lärande kopplades till stillasittande. De som inte satt still straffades. De fick dåliga betyg. Diagnoser. Medicin. 

Du har lärt dig sitta 8 timmar om dagen, fem dagar i veckan. Det var en lång lärandeprocess. En jägare från Kalahariöknen klarar inte att sitta så länge. Det du gör blir du bra på. Beteendet belönas. Du är en primat som får bananer i proportion till hur mycket du sitter.

Sittande apa
Foto: skeeze från Pixabay

Du blir expert på att sitta genom att sitta, men med åren protesterar kroppen mot att sitta fast i en onaturlig position. Det börjar göra ont här och var. Det börjar ofta med ryggraden. Hos de flesta djur är den böjd som en bro, men människans ryggrad balanserar som en s­-formad stapel av tallrikar. Det är tack vare denna svajiga konstruktion som du kan stå upprätt. Du är inte gjorda för att sitta med böjd rygg. Prova att andas djupt från magen med böjd rygg och sedan att andas med utsträckt rygg. Det är skillnad.

ryggrad
Foto av Casper Nichols on Unsplash

Människans kropp har formats av miljontals generationer. Naturen har böjt och knådat något som en gång var en fisk till en upprätt varelse som balanserar ett enormt huvud ovanpå en krökt ryggrad.

Tills alldeles nyligen kämpade människan hårt för sin överlevnad. Att sitta still var detsamma som att ge upp och dö. När du sitter still, är det också det som händer. Efter en timmes stillasittande påverkas enzymer som är inblandade i fettsyrametabolismen. En timme senare kan vävnad som utsätts för tryck dö. Det uppstår liggsår. På ännu längre sikt ökar risken för tidig död. Det är värre än så: om du sitter mycket ökar risken att dö i förtid oavsett hur aktiv du är i övrigt.

Trasiga ryggar och utbrända själar

En jägare från Kalahari kan inte förstå hur du kan sitta still en hel dag och bara lyfta på fingrarna. Däremot skulle han inte bli förvånad om du sa att du sprang två timmar. Han skulle förstå att du behöver det, eftersom du sitter så mycket. För att känna att kroppen lever, måste du använda den. Du måste arbeta och svettas. Hjärnan gör sig redo att lära när du rör dig. Det är din natur.

När du blir skrämd av något böjer du på knäna för att göra dig redo att springa. Du lyfter upp händerna framför ansiktet för att försvara dig. Hjärtat pumpar och pupillerna utvidgas. Det är en reflex. Kamp och flykt. Du bär på en genetisk historia som handlat om kamp och överlevnad. Att springa är det bästa alternativet. I andra hand tar du upp kampen. Om du varken kan springa eller slåss tappar du alla krafter. Du ger upp. Spelar död. Det är det sista och mest riskabla alternativet.

Denna stressrespons aktiveras även på ett kontor med dålig arbetsmiljö. Den får inget fysiskt utlopp. Stressen ackumuleras. Sväljs ner. Växer. Det leder till utbrott eller apati.

Att stå upp, är första steget. Nästa steg är att öppna dörren. Titta ut och bestämma en riktning. Sedan börjar du gå och springa. Det är det tredje steget. När du springer lär du dig släppa taget. Du är här och nu. Stress finns inte på arbetet, hemma eller i skogen. Stress är något som skapas av dig. När du springer lär du dig det. Tankar kommer, men låt de stressade tankarna ramla av längs vägen. Fokusera på det som är värdefullt. Ditt liv handlar om dig.

Möte med naturen

Under mitt långpass mötte jag inga andra människor, men naturen mötte jag varje steg. Det blev över 20 000 möten. Snart är det Sveriges nationaldag. Det bästa med Sverige är naturen; att den är fri och tillgänglig. Det är något att fira. Ja, jag vill leva jag vill dö i skogen.

skog


Min bok Prestationskoden finns snart att förbeställa på Adlibris, Bokus, m fl. Lägg upp en bevakning redan nu.Prestationskoden en bok

Utvald bild: Foto av asoggetti på Unsplash