I fas
Cykling är verkligen en sport där det inte finns några genvägar för att bli bra. Det är antalet timmar som räknas. Självklart gäller detsamma för löpning & simning men tillgängligheten att springa är oftast överlägsen och simningen står för en så begränsad del av en Ironman att det “räcker” med att vara anständig på den grenen. Vill man tjäna tid och ork så är cykeln nyckeln. Jag skulle inte kalla mig för en dålig cyklist relativt den tid jag lagt ner men att gå så långt som att kalla mig för en stark cyklist är att ta i.
Inför säsongen 2012 bestämde jag mig för att bli realtivt starkare på både cykel & simning. Simningen har väl gått okej får jag säga givet att jag bara kör 90-120 min i veckan. Är 5-10 seks snabbare per hundring samt tryggare i vattnet än vad jag var förra året då jag hade IM distansen på 1:10. Detta resultat hat kommit genom att gå från 1 pass i veckan till 2. Mer finns det inte tid för.
Förra vintern cyklade jag i princip inte alls. Började så smått i slutet av februari då jag inhandlade min första trainer. Körde rodd som substitut istället. Kände under förra säsongen att jag verkligen hade mer att ge så inför det här året har jag cyklat mycket mer. Tyvärr långt ifrån så mycket som mina konkurrenter men tillräckligt för att nå mina egna mål.
Nu efter en veckas cykling i Spanien & 4 dagar i Cannes känns det verkligen som om det börjar hända nåt. Självförtroendet är där och jag kan köra på tyngre växlar utan att stumna samt tekniken börjar infinna sig. Har inga watt eller tider att briljera med utan SMACK-serien & Duathlon cupen får utvisa resultatet. Hade på Järnmannen i Kalmar 5:08 på 18 mil utan att köra slut mig. På tempo lyckades jag på SMACK DM 30 km på ondulerad väg köra i 40 km/h i snitt. Dessa tider hoppas jag pulverisera….
Nu närmast blir det en lugn vecka för att undvika skador & sjukdomar. Ska toppa löpformen lite inför Premiärmilen på söndag. Inget tidsmål utan kommer gå all in och se vad som händer.
Mike
Sista kurvan på Maran 2011…..envis liten rackare på innerbanan.
