Janis Joplin


 

Summertime, eller Sommartider, hej hej …

Tror Joplin vinner före Gessle.

Kokt, stekt och grillad. 50 block på näsan, den sticker ut.

Cykel idag. Det var inte i går. 8 mil i absolut sidvind. Ingen hjälp fyra första, ingen hjälp fyra andra. Bara trampa på, hej och hå. Innan frukost, på en banan. Eller, på banan med en banan. En slags skalövning. Blandaren, ring mig!

Sommarkoma. Språket tryter. Men här i alla fall några bilder. Västra Öland rules!

Kanske löpning i morgon, utan hjälm.

Östra Ölands nöjescentrum. (det var här jag vände)

Närmare bestämt:

Tio dagar kvar. Är det inte lite höst i luften?

Håll käften ropar en kör av närstående …

Så då håller jag käften!

Majnumret ute i butik nu!

Ur innehållet:

  • Spring bort din stress
  • Trailfeber
  • 14 trailskor testade
  • Maratonspecial
  • Fokus på rumpan
  • Maxa milen
  • Vila med Yinyoga
  • 6 löparprylar du inte kan vara utan

Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in

Alböke Training Camp


 

Mycket väder här på Öland. Mycket varierande vattentemperaturer.

Igår var det 16.0, eller 16.5, eller nästan 17.0 C. Berodde lite på vem man frågade. De kroppsliga termostaten skiftar.

Men i våtdräkt är alla hav Medelhav. Nästan.

Gullig bror, mindre gullig i vattnet ….

Mina nakna fötter sa i alla fall att det var högst 16 C i böljan isblå, men efter den första rysningen då man lättar lite i halslinningen för att släppa in vatten som liksom slätar ut gummit över kroppen och sedan snabbt värms upp, men det tar några sekunder innan det har värmts upp och då är det bara uhuuuhääähh … men sen så är man som fisken i vattnet, fena rakt igenom med det våta elementet … och vi kajkade på i hyfsat tempo i 7×300 meter … brorsan lite mer än hyfsat, han  paddlade iväg som en förbannad delfin och låg och flöt på rygg och beundrade himlen när jag till slut också kommit i mål efter varje intervall … han såg oförskämt nöjd ut … och pladdrade på om att det var så underbart att simma i havet … men jag var rätt klar över vad som var så underbart … det är tur man är en storsint och generös människa som kan glädjas åt en lillebrors framgångar …

Efter 1200 meter dök också en intressant frågeställning upp, eller kanske snarare trängde sig på. Är det ok att pinka i en våtdräkt? Med ett helt hav runtomkring? Eller är det … lite snuskigt?

Har nöden någon lag? Vad säger den bästa av läsekretsar?

Drygt 2000 meter senare, och kroppen  behagligt avdomnad. Fingrarna lite blåa, fötterna lätt frånvarande, och när man försökte säga något kändes läpparna ungefär som man stretat på ett par timmar i motvind i snöstorm, ”e ä e u ätteul” (det här är ju jättekul) …

Upp på land igen, och fötterna tinade i varm sand.

Ett par timmar senare, tid för intervall. 7×600 m, s k Albökeintervall.

Låg sol över ängar och hagar, förvånade kossor och vevande vindkraftverk. Farten pendlade mellan 3.30 och 3.45, 200 meter joggvila, fast brorsan körde stå … ståflåsa … väl uppe på land var ordningen återställd, storebror störst igen … och allt var gott.

Leva farligt


 

På stranden. Ser på havet. Blått, blått, blått.

Man är en tänkande varelse. Blått, blått, blått.

Svår morgon. Tänkte gå upp sex och cykla. Gick inget vidare. Ändrade planen till sju. Gick inget vidare. Kroppen gnisslade ur sängen 0740.

Vilsen Garmin. Var är satelliterna?

Kontakt till slut. Och ut. Med Spanarna i Poden. Var hemma efter tre avsnitt, plus två Public Service. Kul. 52 km. Hälften medvind, hälften motvind.

Ska här avslöja en av livets stora sanningar: Att cykla i motvind känns meningslöst. Att cykla i medvind känns meningsfullt. Något för Sartre att suga på. Om han kunde. Men han är ju död …

På stranden. Sonen fiskar med håv, utan puffar. Kan inte simma. Långt ut på bryggan. Ner på en stege. Närmare fiskarna. Faller han i bottnar han inte.

Gå upp på bryggan, ropar jag,  och längre in. Han ser på mig. Men ser mig inte.  Huvudet fullt av fiskar.

Psykoterapeuten Eberharth suckade nyss i en tidning över trygghetslandet Sverige. Själv  cyklar han utan cykelhjälm. Eberharths barn cyklar utan cykelhjälm. Han vill förstås inte att de ska slå ihjäl sig. Men det finns en princip här. Hur säkert kan det bli?

Total säkerhet. Då borde kanske barnen ha läderställ med ryggskydd. Och alla bilförare hjälm och störtbåge. Eller ska man inte cykla alls? Inte åka bil?

Sonen fiskar. Jag tänker att faller han i så hinner jag i.

Cyklar själv med hjälm. Fast inte alla dagar. Ibland vill man känna vinden smeka skulten på hög växel in i framtiden. Känna lockarna fladdra, om man hade några.

Att springa fort kan också vara farligt. Alla som gör milen under 40, borde kanske ha hjälm?

Mycket att fundera på när man har semester.

Blått, blått, blått.

Ko ko


 

Öland igen. Inte så mycket människor där jag är. Mer djur. Mest fåglar.

Det kvittras ordentligt om kvällarna. Tornseglare far in under takpannorna. Mycket eleganta flygare. Blir liggandes om de hamnar på backen. Hör enbart rymden till.

I gryningen, en Östergök. En Tröstergök. En Västergök. En Bästergök. Ingen gök från norr. En gök från norr rimmar illa. Heller ingen Södergök. Den kan man vara utan.

Men usel nattsömn. Alla dessa fåglar, sömnen pippi.

Morgonkonversation innan löpning:

– Alla gökar i skogen, det är fint.

– Nä, jobbigt med gökande hela natten.

Ko ko.

Ut på rundan Löt, Staffanstorp 0720. Runt 17 km. Grus på asfalten första fem. Det byggs nya vindkraftverk, lastbilarna tappar sand. Knaster under fötterna. Gillar inte knaster under fötterna. Vill ha ren asfalt. Som fästvalla.

Tre hästar låg i en hage och sov, på sidan. Står inte hästar och sover?

Varmt, solen redan en svetslåga. Sega ben. Från simningen igår i Kårehamn? Ovan semestersimmare? Frisim ut i havet. 16,5 C. Våtdräkt är för veklingar. Jag är en vekling. 40 minuters kontemplation över sandbotten. Snyggt refflad. Inte en flundra i sikte.

Mot Äleklinta denna kvällen.  Fånga spigg med hov. Åtta stycken, pappa. I havet igen, innan andnöd. Liten spigg blir snart stor fiskpinne.

Liten simsväng. Varmare i vattnet nu. 18 C. Oskarshamns kärnkraftverk på andra sidan sundet, i solnedgång. Rå romantik.

Faller mörker. Måtte gökarna ha gökat klart i natt.

Väder lek


 

Mycket  väder nu. Vädret leker.

– Sol regn sol regn sol regn sol regn sol regn, som en närstående femåring så träffande uttryckte det. Han lät som en vindrutetorkare.

Ut i morse, i cirklar runt Djurgården. Boston på fötterna. Dom känns bra.

Stabilt på rull i drygt två mil. LIte fartlek här och där. Ingen Garmin på armen. Blott en enkel digital. Känna inåt, inte jagas av tid. En mogen man.

Tankade vid Sjötullstugan. Där finns en liten vattenfontän. Den står perfekt för tvåmilare.

Efteråt till Kampementsbadet med barnen. Ett dopp, sen blev det fart.

Ett slags brickpass, med barnvagn.

 

I morgon packa bil. Mot Öland. Träningsläger i fyra veckor. D v s, semester ….

Leversmothie & Jordgubbar


 

Hälsade på Fredrik Colting i Borås i måndags. Fredrik som lever 100% rått.

Frederik bjöd på leversmothie. Ett halvt kilo lever plus 7 dl opastöriserad mjölk plus en klick honung direkt från bikupan. Wroom i en mixer!

– Oj det klumpade sig visst lite, sa Fredrik.

Har hatat lever sedan dagis. Men vad gör man inte för läsekretsen.

Klunk, klunk.

Rapport följer i RW no 8. Brrrp.

Idag slutlämning på no 7. Efteråt en snabb sväng till Runners Store. Löpardojor för semestern. Någonting att cruisa i över det Stora Alvaret på Öland.

Adidas Boston. Osponsrat. Man är en fri man i allmänhetens tjänst!

Provsprang 12 km runt Djurgården. Wow. Satt som ett smäck på foten. Lätta, trevliga. Ställde en fråga, på travspråk. Svar, ja!

Bye bye Mizuno Elixir. Lästen har blivit för stor. Varför gör man om en klassiker så den ska passa Kalle Anka?

I morgon blir det mera rått ätande. Fredrik C får ursäkta, men det här känns mentalt som en enklare resa, kostligt sett :

 

 

Glad Midsommar!!