London Flashback


Ibland får man vara lite fåfäng, gå igång på att se sig själv göra nåt bra. Tyvärr stämmer ens självbild ganska dåligt med verkligheten. Man tror man far fram i ljudets hastighet och att folk får hålla i hatten för den inte ska blåsa av för fartvinden. I själva fall är de nog ganska oberörda och undrar hur faan nån som springer till synes så långsamt ändå kan ha en rätt bra tid på Marathon.

Här kommer iaf ett litet bildspel på den bleka Svensken som kom på plats 657 i London Marathon….nog bara min egen mor som tycker jag ser snabb ut.



Tower Bridge

Sprang i mål precis utanför familjen Windsors hus i stan.

Skön målgest av en Ateist….

Majnumret ute i butik nu!

Ur innehållet:

  • Spring bort din stress
  • Trailfeber
  • 14 trailskor testade
  • Maratonspecial
  • Fokus på rumpan
  • Maxa milen
  • Vila med Yinyoga
  • 6 löparprylar du inte kan vara utan

Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in

Nytt Kapitel


Nu har det gått en vecka sedan London. Passade på att vila kroppen ordentligt efteråt och unnade mig faktiskt en rejäl gammal klassisk utskjutning i torsdagskväll. Den var kanske lite väl hård märkte jag i lördags under SCT Duathlon. Inte nog med att benen fortfarande var tröga från Marathon utan syreupptagningen var riktigt hängig oxå. Vet knappt vad jag hade att vänta heller utan jag körde efter bästa förmåga. Kom totalt in som 8:e man i mål på tiden 61:15. Splitsen har jag ingen aning om. Bra wake up call var det i vilket fall, märkte att cyklingen kan förbättras avsevärt. Är snabb nog på platten men i motvind och uppför tappar jag mot mina jämlikar, onödigt och ganska lätt att fixa tror jag. 

Nu är planen framöver att fokusera mer på cykel, kommer dock springa en del kortare löptävlingar i Maj. Härnäst Kungsholmen runt nu på lördag. Mitt gamla PB på 1:23 borde jag kunna bättre på ordentligt hoppas jag.

Lyckades trots tummen mitt i handen skruva ihop min nya cykel, ganska fräsch va? 
Trek Speed Concept 9.9 med Dura Ace rakt igenom, Zipp 808:or fram & bak. Inte mkt att skylla på nu förutom att ägaren är klen….

 

2:53.23


Så, nu var min tredje Marathon avklarad. Nytt personbästa med strax under 4 minuter. Tiden i sig är inte så fantastisk även om den är godkänd i min värld. Det som verkligen sticker ut är hur jag mognat som löpare. Lyckades flera gånger ändra strategi under loppets gång, lyssna på de signaler som kroppen gav samt när tiden var mogen så utmanade jag. Fick därmed till perfekta splits (se nedan).
Låter kanske som om jag är självgod och det är jag också. Det får man vara när man lyckats med något man verkligen jobbat för. Är däremot inte mallig utan ödmjuk inför vad som väntar då mina framtida mål är högt satta. Dock tänker jag njuta av detta nån vecka nu innan jag börjar ladda om.

London Marathon är helt fantastiskt. Banan är i det närmaste perfekt för mig, dvs näst intill helt platt. Kändes som om den hade fler nerförslutningar än uppåt?! Publiken är helt överjävligt grym, 3-8 led av människor i praktik längs hela banan som är ett enda långt varv.
Det som dock är negativt är att det är trångt första 10-15 km, riktigt trångt. Så pass att folk sprang i låga vägskyltar fortfarande efter 7-8 km. Det är inte ok bland dem som står i grupperna för sub 3h. De släppte av nån oförklarig anledning fram hundratals Charity löpare framför de snabbaste startgrupperna strax innan start. Därmed rök också mina chanser att gå under 2:50. När det väl glesade ur så hade jag inte mod eller ork nog att ta igen de 2-3 minutrarna som jag förlorat. Däremot kan det ju vara så att tack vare det så kunde jag springa fort sista 14 km…….svar på det kommer jag tyvärr aldrig få.

Tips, ha ert namn stort och synligt på bröstet. Gillar man publik som hejar på en så är det guld! 

Hade fått till klädseln och energin perfekt också inför dagen. Vädret var klart, 3-5 m/sek på vissa ställen och +12-15 grader i skuggan.

Hade 4 st medhavda gels samt en energikaka som jag åt 30 min före start. Drack något nästan vid varenda vätskestation samt hällde kallt vatten över huvudet. Såg till att få i mig lite sportdryck också där det serverades. All in all blev det 6 gels samt en kaka. Hade tack vare det så gott som inga energisvackor att tala om. 

Klädseln bestod av mina absoluta favoritskor Adidas Aegis, yllestrumpor från Icebreaker, calfguards, kompressions tights och skärm från 2XU, linne från min charity organisation samt mina extremt sköna Oakley Radar med polariserat glas. 

För mig var alltså detta den perfekta ensamblen…..men det är nåt som var och en måste testa sig fram till. Vad som passar en lång och smalt byggt kille på 190 cm är kanske helt fel på en 170 cm lång strandraggarkropp?!

Nu ska jag unna mig en jävla massa mat och rött vin. Imorgon åker jag hem till Stockholm igen. Förhoppningsvis kommer nya cykeln redan på tisdag så jag kan vara med och stöka på SCT Duathlon nu på lördag förmiddag.

Cheers

Michael

Splits London Marathon Mikael Nelker, Bib 40723

Split Time Diff Min/km  km/h
5K 00:20:31   20:31    04:07  14.63
10K 00:40:46   20:15 04:03  14.82
15K 01:01:12   20:26 04:06  14.68
20K 01:21:47   20:35 04:07  14.58
HALF 01:26:16   04:29 04:05  14.72
25K 01:42:28   16:12 04:10  14.45
30K 02:03:10    20:42 04:09  14.49
35K 02:23:57   20:47 04:10  14.43
40K 02:44:37   20:40 04:09  14.51
Finish  02:53:23   08:46 04:00  15.03

Dan före Dopparedagen


Nu är jag i London. Hyser lite hatkärlek till denna stad. Antar den negativa delen mest handlar om att den är så jävla stor vilket medför att jag inte hittar och jämt går vilse. 

Igår när jag anlände kom jag självklart på att jag glömt alla handlingar man ska ha med sig för registreringen, kom inte ens ihåg mitt startnummer. Tur att man ha körkort så man kommer ihåg vad man heter och när man är född. Efter en två timmar lång & 100 punds taxiresa med en Sikh som lärde allt om Punjabi har jag numera en nummerlapp, chip och goodybag från Virgin London Marathon. Ganska märkliga prudukter i påsen……ris, starköl, damrakhyvel och en anti LCHF kaka från Kellogg´s. Känns väldigt ”UK”.

Kommer vilket fall springa i mitt eget namn och med nr 40723 på magen. Startar i startgrp nr 1 vilket innebär att de enda jag har framför mig är så pass snabba att om jag ens beslöt mig för att bara springa 1 km allt vad jag kunde så skulle jag ändå inte vara top 30.

Man kan följa min resa på följande länk om man inte har nåt bättre för sig en söndagsförmiddag – http://results-2012.virginlondonmarathon.com/2012/ 

Fick för övrigt feedback från Executive Health där jag tidigare i veckan gjorde mitt arbetsprov på cykel. Följande resultat: Gillar slutklämmen av den idrottsintresserade hjärtläkaren som var med mig under hela testet 🙂

”Lysande prestation – max.belastning imponerande 380 Watt = 170  % av förväntad godkänd belastningsnivå med hänsyn tagen till ålder, kön och vikt. Max. uppnådd pulsfrekvens: 176 slag/min = 94 % av Din teoretiskt beräknade förväntade max.puls. Puls-, blodtrycks- och andningsreaktion u a under och efter belastning. Normalt vilo-blodtryck – 120/70 mm Hg; ref. < 130/80 mm Hg. Inga tecken på förträngningar av hjärtats kranskärl under ökande belastning. Inga extraslag av betydelse.

Konklusion: Impressive – men Du är ju en Ironman.”

Känns skönt nu att veta att kroppens viktigaste muskel är 100% då många konditionsidrottare och inte minst fotbollsspelare drabbas av otäcka besvär. 

Fick dock ett mindre kul besked av min pappa som fick tillbaka odlingarna som han tog på mig i måndags. De tar alltid några dagar längre att få än de blodprov man lämnar. Tydligen går jag och bär på Moraxella som är en bakterie som ger förkylningssymptom. Så nu äter jag penicillin. Tror dock inte att det ska begränsa min framfart på söndag nämnvärt men ändå om nåt är det ju inte bra?!!

Wish me luck!

Lord Nelker 

 

Uppdämd energi


Idag kände jag att det var dags att börja träna igen. Blodprovet som jag tog igår visade fantastiska värden, inga som helst tecken på infektioner eller annan skit i systemet. Min egen diagnos är då den som jag trodde tidigare – Hösnuva. Är nybörjare som allergiker så jag vet inte hur man känner skillnaden ännu mellan allergi och klassisk förkylning. 

Började dagen med att simma med Micke Rosén och vårt underbara gäng från jobbet. Naiv som jag är hoppades jag på ett lugnt pass där man kunde känna sig fram. Det första Micke säger är att idag ska vi få känna på lite ”arom” i musklerna. Kan bli ganska så jobbigt och kul för mig som kommer att få se spektaklet. När en trefaldig Vansbro vinnare säger att det kommer bli ganska jobbigt vet man att man kommer åka Ambulans hem. Överlevde med nöd och näppe.

Stressade hem och sen var det dags för nästa maxtest. Hade bokat ett Arbetsprov på en klinik som specialiserat sig på hälsoundersökningar med riktiga specialisterinom sina områden, Executive Health. Mitt test innefattade test på cykel. Tog ca 20 min innan jag i princip föll av cykeln pga utmattning. Väntar i skrivande stund på resultaten så jag återkommer med feedback då.

Kl 19:30 var det dags för löpning, 6*1000 meter – 45 seks vila med Terrible Tuesday. Hade instruktioner från coach att ta det lugnt, strax under Marathonfart med känslan av att jag var stark och hade full kontroll. Höll planen under första två innan jag tröttnade. Tryckte på mer & mer varefter passet fortsatte. De sista två gick på 3:19 resp 3:17. Ajabaja som min son hade sagt. Hoppas inte jag brände för mkt krut nu inför söndag?! Äh, skitsamma. Viktigt mentalt och känna sig frisk och tillbaka på banan igen!

Imorgon väntar lite skön cykling på Dyrgården bland tanter i blått hår med korthåriga taxar!

Mike

 

Grym Uppladdning


I torsdags förra veckan fick jag en crossover mellan hösnuva, klorallegi & dagisbaciller. Låg däckad hela fredan med lite ångest att jag inte fick göra mina sista förberedelser inför London. På lördag morgon när Kung Bore verkar haft ett vredesutbrott var jag ganska glad att kunna ställa in cykelpass och annat. Mådde bättre på söndagen men bestämde mig för att ta det säkra före det osäkra. Som jag ser det är det väldigt begränsad uppsida att träna halvkrasslig före en viktig tävling. Nersidan kan vara obegränsad. 

Lyckligt lottad som jag är så är min pappa öra-, näsa- & halsläkare vilket va ganska bra just idag när jag ville ta prover. Är absolut ingen hypokondriker men kan man bota nåt man har i kroppen så gör jag gärna det. Penicillin är en fantastiskt vapen mot bakterier. Dock inte mot förkylningar och andra segdragna virusinfektioner som de flesta svenskar verkar tro. Får svaren ikväll, hoppas nästan på bakterie så jag kan mörda dem och fort komma på benen igen.

Om jag tillfrisknar snabbt så tänkte jag toppa formen på följande sätt i veckan….

Måndag – Lätt distans löpning 10-12 km.
Tisdag – Simning 60 min, mest teknik. Löpning 6*1000 meter i halvmarafart.
Onsdag – Cykel, 4*10 min i race pace.
Torsdag – Simning 60 min, inte allt för hårt.
Fredag – Vilodag tillika resdag.
Lördag – Lätt jogg i Hyde Park, 3-4 km + 1 km i racepace.
Söndag – London Marathon. Inget tidsmål utan kör på puls & känsla.

Kika gärna in på min Charity Page på http://uk.virginmoneygiving.com/Nelker och skänk ett litet bidrag för en god sak. Jag lovar att försöka leverera en elak tid och kriga som ett svin!

Hörs längre fram i veckan!

Nu ska jag sova middag….

//M