Post Marathon Blues

Allt fler arbetar huvudsakligen framför en dataskärm, samtidigt som allt mer av våra vardagsaktiviter och sociala kontakter sker via datorer, surfplattor och telefoner. Det innebär att mycket av den spontana, fysiska aktivitet som förr var en naturlig av arbetslivet och fritiden numera nästan helt har försvunnit.

Sittandet har faktiskt blivit en lika stor hälsorisk som rökningen var i slutet av förra seklet. All bekvämlighet har gjort att våra kroppar försvagas och att vår hälsa försämras. Som en direkt följd av detta riskerar vi att drabbas av en hel rad sjukdomar.

Eftersom vi förbränner minimalt med kalorier, men har nästintill obegränsad tillgång till mat, för vi en ständig kamp mot övervikt och fetma. Hela vår generella livssituation försämras, trots att vi lever i ett välfärdssamhälle. Våra barn riskerar att bli den första generationen i modern tid som kommer att leva kortare än sina föräldrar. Dessutom pekar entydig forskning på att de i ännu högre grad än sina föräldrar kommer att drabbas av ”vällevnadssjukdomar” på grund av övervikt och minskad fysisk aktivitet.

Människan är byggd för rörelse och vår alltmer stillasittande vardag måste därför kompenseras med regelbunden fysisk träning. Gång och löpning är den mest grundläggande och lättillgängliga träningsformen av alla.

Glädjande nog har allt fler insett detta under de senaste åren, vilket kan avläsas i det ökande antalet löpargrupper och tävlingsdeltagare, men också i försäljningen av löpskor och övrig utrustning. Denna utveckling är naturligtvis glädjande, även om vi löpare fortfarande utgör en minoritet.

Men många som redan är frälsta av löpningen ser den tyvärr som en aktivitet förbehållen sommarhalvåret. När höstmörkret sänker sig över Svea rike ställer de undan löpskorna till nästa vår. Faktum är att dessa löpare går miste om något av löpningens innersta väsen. Det är under vinterns lugna, avspända distanspass man lägger grunden till senare framsteg. Höst- och vintervädret är dessutom oftast mer gynnsamt att träna löpning i än heta sommardagar, då värmen kan förvandla träningspassen till rena tortyren.

Visst kan en löprunda en iskall, snöig dag tyckas vara rena ”stolleprovet”. Men löpning under tuffa vinterförhållanden är både karaktärsdanande och en sinnlig upplevelse – vilket knappast är stapelvara i vår tillrättalagda vardag.

Nedan följer några goda råd och tips på hur man kan gå från finväderslöpare till att se löpningen som en naturlig del av tillvaron året runt.

• Förläng säsongen
September är – jämte maj – årets mest tävlingstäta månad. Många löpare förlägger därför säsongens huvudmål just i september och när detta lopp väl är genomfört trappar de ned löpningen.

Självklart förtjänar man en återhämtningspaus efter årets huvudtävling, men varför inte rida vidare på den formtopp som man har byggt upp till huvudtävlingen? I oktober kan man faktiskt finna en hel del trevliga, mindre lopp som kan utgöra en positiv och prestigelös avslutning på säsongen. På så sätt får man en mjukare övergång till en återhämtningsfas i slutet av oktober och november, då man med gott samvete kan ägna sig åt lugn träning för att upprätthålla formen.

Tona gärna ned fixeringen vid tidtagning och annan resultatinformation. Njut av vädrets skiftningar under senhösten, men släpp aldrig löpträningen helt. Redan i december är det dags att börja träna mer strukturerat igen.

• Skaffa rätt utrustning
Det har under de senaste åren skett mycket på utrustningssidan, inte minst för att underlätta löpning under vintertid. I specialbutikerna finns lätta och varma löparkläder för alla väder. Temperaturen är sällan så låg i Syd- och Mellansverige att den omöjliggör löpträning. Däremot utgör hala underlag en skaderisk. Därför bör man införskaffa någon typ av löst broddsystem eller investera i ett par specialutformade dobbskor.

• Träna på dagtid
Många tycker att det känns otryggt att träna i vintermörkret. Man både ser och syns sämre och de normala träningsrundorna fungerar därför ofta sämre än under det ljusa halvåret. Kvinnliga löpare känner sig också mer oroliga för att bli överfallna i mörkret.

Ett tips är då att träna under lunchen och istället förlänga arbetstiden på eftermiddagen, om så behövs. Känslan av att kunna träna i dagsljus under vintern och att komma hem färdigtränad direkt efter jobbet är väl värd lite logistiskt pusslande.

• Träna i grupp
Att vid ett par tillfällen i veckan ha en fast grupp- eller kompisträning inbokad i almanackan underlättar avsevärt. Vetskapen om att andra löpare tänker ge sig ut i vinterkylan gör att eventuella funderingar på att ställa in träningen snabbt kommer på skam.

• Släpp aldrig löpningen helt
Det är absolut okej att dra ned på antalet löppass under vintern och istället lägga in längdskidåkning, spinning, cirkelträning eller simning. Det viktiga är att behålla minst två löppass per vecka. Fart och distans är då av sekundär betydelse, men 30 minuter träning är ett absolut minimum.

Att regelbundet belasta kroppen med just löpningens rörelsemönster är det viktiga. Det gör att man underhåller hållfastheten i muskulatur, senor och ligament och dessutom aktivt håller igång den viktiga löptekniken, vilket faktiskt ingen annan träningsform förmår.

• Det sitter i huvudet
Vänta inte till senhösten innan du bestämmer dig för att fortsätta din löpträning även under vintermånaderna. Det är nu i september du måste ha planen klar för hur du ska bygga vidare på den löpkapacitet, som du skaffat dig under de senaste månaderna.

Björnar går i ide under vintern. Då bygger hängivna löpare uthållighet och muskulär och mental styrka inför framtiden, samtidigt som de effektivt bekämpar stillasittandets förbannelse.