Regelbunden löpning föryngrar cellerna med nio år



Ett av framtidens hetaste forskningsfält är att fördröja och stoppa åldrandet. Åldrande har tidigare setts som något oundvikligt, men nu ses det mer som ett biokemiskt – och därmed som ett tekniskt – problem. Hittills har man försökt stoppa åldrandet med krämer och kirurgi, men en kräm som stryks på utsidan över hudens torra, döda celler gör dig inte yngre. Krämen gör bara att du ser yngre ut. Det är insidan som räknas. Under de översta lagren av döda hudceller finns biljoner celler som tillsammans skapar det du upplever som ett ”jag”. När cellerna fungerar sämre åldras du och det tränger igenom och syns på utsidan. När cellerna fungerar bättre, ser du både yngre ut och lever längre.

Yngre med regelbunden löpning
Kan du göra något nu i väntan på ny teknik som backar åldrandet? Ja, ny forskning av professor Larry Tucker från Brigham Young University visar att du kan sakta ner åldrandet i cellerna med upp till nio år. Det kostar inget förutom svett.

Just because you’re 40, doesn’t mean you’re 40 years old biologically,” säger Larry Tucker i ett pressmeddelande. ”We all know people that seem younger than their actual age. The more physically active we are, the less biological aging takes place in our bodies.

Studien, som publicerades i april i tidskriften Preventive Medicine, visar att personer som under lång tid upprätthåller hög fysisk aktivitet har betydligt längre telomerer i cellerna än de som är stillasittande eller bara måttligt aktiva.

Vad är då telomerer? Jo, telomerer är de skyddande höljen som sitter längst ut i ändarna på våra kromosomer. De fungerar som en biologiska klocka. Varje gång en cell delar sig, rivs en bit av telomererna bort. När telomererna tar slut, dör cellen eftersom kromosomens DNA då rivs bort och förstörs. Ju längre telomerer, desto längre lever följaktligen cellen.



Telomererna sitter längst ut på kromosomerna och skyddar dem ungefär som dubb på ett skosnöre.

Larry Tucker såg att fysiskt mycket aktiva personer hade telomerer som var nio år yngre (motsvarande 140 baspar DNA) jämfört med stillasittande personer och sju år yngre jämfört med måttligt aktiva personer. Tucker definierade hög fysisk aktivitet som 30 minuter löpning per dag för kvinnor (40 minuter för män), fem dagar i veckan.

Det tycks alltså som lite träning då och då inte är tillräckligt för att förändra cellerna på djupet. Det krävs ett långsiktigt åttagande och stabila träningsvanor som upprätthålls över lång tid. Det är först då som cellerna anpassar sig. Det är därför det är viktigt att du startar lugnt genom att bygga upp vanor. Det gör du genom att ta tag i en liten bit av ditt liv och klara av det.  Det ger dig tro på dig själv. Det är det som leder till förändringar i cellerna på flera års sikt.

Den exakta mekanismen för hur löpning påverkar telomerernas längd är okänd, men det kan bero på inflammation och oxidativ stress. Tidigare studier har visat att telomerernas längd är nära relaterat till dessa två faktorer och det är känt att regelbunden träning minskar inflammation och oxidativ stress.

Studien bekräftar tidigare forskning som visar att träning förlänger telomererna. Det viktiga är att du gör det över längre tid och att du inte går över gränsen. Kronisk stress skadar nämligen telomererna. Överträning förkortar dem. Så du ska träna regelbundet, men inte så hårt att du känner stress och mår dåligt. Om träning är en del av ditt liv som ökar den samlade stressen, bör du ta tag i andra delar av ditt liv först.

Hitta din inre balans
Förutom träning är olika former av meditation ett sätt att förlänga telomererna. Rätt sorts andning lugnar ner nervsystemet och cellerna mår bra av inre harmoni, eftersom cellerna är den materiella basen i din inre harmoni.

Jag läser just nu en bok om framtiden av den israeliska historikern Yuval Noah Harari, Homo Deus. Det brukar komma ett par böcker per decennium som ger nya insikter och Homo Deus är en sådan bok. Det som skiljer Harari från andra författare – har jag förstått efter att ha lyssnat på intervjuer – är inte bara extremt hög IQ och förmåga att tänka stort, utan också att han mediterar två (!) timmar per dag.


Två bra böcker, Sapiens och Homo Deus

Jag kommer inte ens upp i fem minuter meditation per dag, men lugna löppass i skogen är också meditation. Löpning ger balans och harmoni. När jag springer genom skogen över bergen vaggas alla skrikande celler till ro.

Tidigare artiklar om telomerer:

http://www.runnersworld.se/blogs/hjarnfysik/fysisk-aktivitet-foryngrar-cellerna.htm

http://hjarnfysik.blogspot.se/2013/09/telomerer-och-livsstil.html

Novembernumret ute i butik nu!

Ur innehållet:

  • Sov dig snabb
  • Lär av eliten
  • Vässa steget
  • Smart mat
  • Bygg dig stark och skadefri?
  • Möt Markus Torgeby
  • Pocket, ”Löparens Hjärta” på köpet
Antal kommentarer: 1

Johan Renström

Hej Karl,
ja det funkar bra.



Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in

Bädda hjärnan med löpning



Man vet sedan länge att det finns en koppling mellan kondition och minne, men ingen vet exakt hur denna koppling ser ut. För att se vad som händer i hjärnan testade forskare vid University of Illinois en ny teknik genom att mäta små vibrationer i ett område av hjärnan som kallas hippocampus. Resultatet publicerades nyligen i tidningen NeuroImage. I ett pressmeddelande säger en av forskarna att tekniken kan liknas vid att skapa små krusningar i en stillastående damm – om det finns någon stor sak som en sten under ytan kommer krusningarna att förskjutas. De skickade vågor genom hjärnan och rekonstruerade förskjutningarna till en karta som de sedan kunde observera och mäta.


Hippocampus. Källa WikipediaHenry Gray (1918) Anatomy of the Human Body

Studien visade att de med bättre kondition var bättre på att utföra uppgifter som kräver bra minne och den kopplingen kunde i sin tur sättas i samband med uppmätta mikrostrukturer i hippocampus. Forskarna fann vidare att de som tränade mest hade mer elastisk vävnad i hippocampus och därmed också bättre minne.

En elastisk hippocampus ger bättre minne och är som en välbäddad säng med sträckta lakan som återfår formen om du sätter dig på den. En stum och oelastisk hippocampus är däremot som en obäddad säng som bibehåller sitt utseende när du ställer dig eller sätter dig på den.

Resultaten tyder på att elastisk ”studsighet” hos hippocampus kan vara en viktig faktor för sambandet mellan kondition och minne också hos yngre personer. Det är nog bra att springa. Det sträcker till hjärnan.

Bädda sängen
Det är inte bara en välbäddad hjärna som är bra. En välbäddad säng är också bra. I en studie som innefattade 68.000 personer visade det sig att endast 27 procent bäddar sin säng. Det intressanta var att 71 procent av sängbäddarna såg sig som lyckliga, medan hela 62 procent av de som inte bäddade sina sängar såg sig som olyckliga. Sängbäddarna tränade mer, tjänade mer och var sammantaget lyckligare och mer framgångsrika än de som inte bäddade sina sängar.

Vad kan det bero på att många fungerar bättre om de bäddar sina sängar? För det första är det enkelt och det går snabbt att bädda en säng, men det gör en stor skillnad. Allt ser trevligare ut. Det blir lättare att hitta och yttre ordning ger oftast ett inre lugn. För det andra ger det en viss tillfredsställelse att göra färdigt en uppgift. Du har åtagit dig en uppgift och genomför den. Det ger en bra start på dagen och ökar troligtvis chansen att du slutför andra uppgifter och gör det du själv tycker att du bör göra.


Det är nog ingen slump att sängbäddning anses viktigt inom militären.

Jag var nog ganska slarvig med att bädda sängen som barn, men i lumpen lärde jag mig bädda och det ansågs viktigt att bädda sängen. Ett befäl kontrollerade att vi sträckt på lakanen. Om man bäddar får man ligga. Det ger råg i ryggen och säd i pungen, skrek han. Sängbäddning är även viktigt för elitstyrkor som Navy Seals. ”If you want to change the world, start off by making your bed,’’ sa en erfaren befälhavare inom Navy SEAL i en föreläsning. Det är bra att börja med något litet som du vet att du klarar av. I slutändan leder det till större förändringar. Sedan, om dagen är hemsk och full av motgångar, kommer du i alla fall hem till en bäddad säng.


Om du tycker det är jobbigt att bädda sängen så kan du tänka hur jobbigt det vore om du var en Tyrannosaurus Rex.

Fettet



Alla som försökt bli av med överflödigt fett vet hur svårt det är. Det tycks som att ju mer du försöker bli av med det, desto hårdare biter det sig fast. Det finns heller inga enkla svar eller lätta lösningar på hur man blir av med överflödigt fett, för fanns det enkla svar och lösningar skulle det inte finnas någon fetmaepidemi. 
 
Det är viktigt att förstå vad fett är. Många ser fett som något ont som ska fördrivas, men fettet är inte en fiende som är ute efter att döda oss. Fettet är något som skapats för att hjälpa oss att överleva. Genom historien har människor varit utsatta för brist på föda och svält. Svält har varit en evolutionär flaskhals. Svälten dödade de som inte hade några reserver. De som kunde spara energi i form av fett hade en enorm fördel och deras gener spred sig.

För hundra år sedan (då bilden är tagen) levde Pimaindianerna som jägare och småbrukare. Nu äter de som alla andra och eftersom de har gener som varit hårt utsatta för svält är de extremt bra på att spara kalorier. Idag har mer än hälften diabetes (10 ggr mer än vita amerikaner) och de har högsta andelen feta i världen. Bild wiki.
Fett har alltså ett överlevnadsvärde. Fettet håller oss varma som barn, ser till att vi kan fortplanta oss och resten av livet fungerar det som en krockkudde ifall maten skulle ta slut. Problemet är att maten inte tar slut. Människan är anpassad till perioder av svält. Nu behöver vi aldrig använda den där krockkudden och den fortsätter bara att växa. 
 
 
Fungerar fettsugning? 
I en studie undersökte forskare 36 kvinnor som sugit bort fett. Efter fettsugningen delades kvinnorna upp i två grupper. En grupp fortsatte leva som vanligt, den andra gruppen startade ett träningsprogram som de körde tre gånger i veckan. Träningsprogrammet bestod av 30 min styrketräning och 30 min på löpband. Fyra månader senare kontrollerades de båda grupperna. Det visade sig att i gruppen som levde som vanligt hade det farliga bukfettet bakom magväggen ökat. Deras metabolism hade saktat ner och de gjorde av med mindre energi. Fettet kom krypande tillbaka. Fettet skyddar sig självt. Tar man bort det, gör det allt för att komma tillbaka.
 
Gruppen som tränade klarade sig mycket bättre. De bibehöll fettminskningen och energiförbrukningen. Den fettfria massan bestående av muskler och ben ökade, vilket hjälpte till att upprätthålla energiförbrukningen.
 
Skillnaden mellan grupperna hade ingenting med matintag att göra eftersom båda grupperna åt som tidigare. Skillnaden var att den ena gruppen tränade. Studien visar att det går att hålla fettet på avstånd, men också att det krävs hårt arbete och ibland operation. 
 
 
Fettgenerna 
Det var först i slutet av 80-talet som man förstod att gener var viktiga för fetma. Genom studier på tvillingar upptäckte den kanadensiska genetikern Claude Bouchard att arv ökade risken att utveckla fetma. De med fel gener gick upp i vikt. De brände mindre energi och åt mer energirik mat. Det verkade ödesbestämt. Bouchard upptäckte sedan att hård träning kunde motverka genernas effekt. Hård träning ledde till att skillnaden mellan gener försvann. Alla var lika inför den hårda träningen.
 
På 90-talet identifierade forskare särskilda ”fettgener”. Personer med genen FTO åt mer kaloririk mat än personer utan FTO-genen och var följaktligen mer överviktiga. Andra gener visade sig fungera olika på män och kvinnor och leda till att fett lagrades på olika sätt. En gen ökade t ex mängden underhudsfett, vilket förbättrade hälsan eftersom fettet hamnade under huden istället för i buken. 
 
 
I en studie undersöktes 218000 personer med FTO-genen och det visade sig att genen ökade risken för fetma med 23 procent. Men de som tränade löpte signifikant lägre risk och träningen minskade effekten av FTO med 27 procent. Träning bidrar alltså till att lindra konsekvenserna av att bära på gener som ökar risken för fetma.
 
 
Fettet hänger på dig  
Jag tror på en kombination av periodisk fasta, bra mat och träning. Det är min gissning. Några hårda pass, men mest lätta pass. Spara på viljestyrkan. Prioritera sömn. Skriv dagbok för att se vad som fungerar för dig. Du är en individ med en unik livshistoria och en unik uppsättning gener. Vi är inte lika inför fettet. En del lagrar det bra, andra har svårt att lagra fett. Kvinnor är bättre på att lagra fett men också bättre på att bränna fett. Pröva dig fram. Hur ser ditt samband mellan träning, ätande och vikt ut? Jag tror det är en bättre väg än att följa en diet som ger intryck av att ge lycka till alla som följer den. Det kan ingen lova. Det handlar om dig och ingen känner dig så bra som du.
 
Att hålla vikten är en kamp, för vikten har en tendens att kravla uppåt några kilo per decennium. Det omvända vore ju livsfarligt. Vi är resultatet av en lång historia som handlar om överlevnad och reproduktion och fettet är kittet som håller oss och människoarten samman. Några har generna emot sig, men har du väl fått ner vikten och hållit den nere ökar sannolikheten att den kan bibehållas för varje dag du håller fast vid din nya jämvikt. Så ge inte upp. Ge aldrig upp.

Ta alltid trapporna



På jobbet finns det en kaffeautomat ungefär 50 meter bort på samma våningsplan som jag arbetar. Ändå går jag oftast fem våningar ner till bottenplan för att hämta en kopp kaffe. Jag har fått för mig att det är bättre kaffe därnere. Dessutom får jag lite extra rörelse i vardagen. Men det finns andra fördelar också, som att jag förmodligen känner mig piggare.

En ny studie från University of Georgia, som publicerades i tidskriften Physiology and Behavior, visar nämligen att en kort promenad i trappor piggar upp dig bättre än en kopp kaffe. Forskarna kom fram till att en tio minuter lång promenad upp och ner för trappor gav mer kraft och energi än 50 milligram koffein (motsvarande en liten kopp kaffe). 

Syftet med studien var att hitta sätt att komma över de hinder för träning som finns i vardagen på en kontorsarbetsplats gjord för sittare. I studien deltog 10 kroniskt trötta kvinnor som angett att de sov mindre än 6,5 timmar per natt. Kvinnorna fick antingen kapslar innehållande koffein, placebo utan koffein eller så fick de gå 10 minuter upp och ner för trappor – cirka 30 våningar totalt – i lugnt tempo. Därefter gjordes några datorbaserade tester för att mäta hur bra de utförde kognitiva uppgifter och hur de kände. Det visade sig vara svårt att se några kognitiva förbättringar på en sådan liten grupp, men trappromenaderna kunde kopplas till ökad motivationen för arbetet.

Det var en liten studie, men jag tror ändå den visar något och nya studier kommer sannolikt att bekräfta det. Rörelse påverkar tankeskärpa och motivation och tio minuter är bättre än att sitta eller stå still och blänga i en hiss eller rulltrappa.


En annan fördel med trappor är att det krävs energi att gå i dem. Dessutom går det, enligt en studie från 2011, tre gånger så fort att ta trapporna jämfört med hiss p g a all väntetid. Tar du två steg i taget går det enligt en annan studie 20 procent fortare och du ökar din energiförbrukning från 592 kcal/timmen till 678 kcal/timmen (om du väger 75 kg). Tio minuter per arbetsdag ger 37 trapptimmar på ett år. Eftersom en timme i trapporna bränner 678 kcal förbrukar du omkring 25000 kcal eller tre kilo fett på ett år.

Jag klättrar minst 30 våningar om dagen och det är ungefär som att gå upp och ner från Mount Everest varje år. Jag vet inte hur lång tid jag är i trapporna, men en bestigning av Mount Everest brukar ta 6-8 veckor. Det har jag inte tid att göra. Det är bättre att ta trapporna istället.


Man måste sänka trösklarna för att de med låg motivation ska anstränga sig. Det är lättare att ta trappor än att springa. Man behöver inte duscha och byta om. Men det här experimentet i videon ovan som gjordes i Stockholm tar kanske priset på kreativa lösningar:)

Rödbetsjuice gör dig snabbare och smartare



Sedan åtminstone sju år tillbaka vet man att rödbetsjuice ökar prestationsförmågan. Eftersom hjärna och prestation hänger ihop, torde rödbetsjuice också påverka hjärnan. Studier visar att rödbetsjuice minskar mental trötthet, vilket inte är så konstigt eftersom fysisk och mental trötthet är likartade fenomen i hjärnan. En ny studie visar nu för första gången att rödbetsjuice verkligen förändrar hjärnan. Du blir inte bara snabbare av några klunkar rödbetsjuice, du blir kanske lite smartare också.

I studien visade forskare från Wake Forest University att otränade äldre individer som dricker rödbetsjuice innan träning får en hjärna som är mer effektiv och liknar en yngre hjärna. Studien är den första som testar effekterna av kombinationen motion och rödbetsjuice på funktionella nätverk som ger stöd för rörlighet i den motoriska barken. I studien ingick 26 män och kvinnor i åldern 55 år eller äldre som inte tränade samt hade högt blodtryck och tog medicin för det. Under en period av sex veckor drack de ett tillskott (Beet-It) av rödbetsjuice tre gånger i veckan en timme före en 50 minuter lång promenad. Hälften drack Beet-It med 560 mg nitrat, den andra hälften drack en placebo bestående av Beet-It utan nitrat. Sedan tidigare tror man att det är nitraterna i rödbetsjuice som är den verksamma substansen.

We knew, going in, that a number of studies had shown that exercise has positive effects on the brain”, säger en av forskarna Jack Rejeski i ett pressmeddelande. ”But what we showed in this brief training study of hypertensive older adults was that, as compared to exercise alone, adding a beet root juice supplement to exercise resulted in brain connectivity that closely resembles what you see in younger adults.”

Efter att du svalt rödbetsjuice tas en del av nitratinnehållet upp i blodet. Spottkörtlar tar sedan i sin tur upp nitratet från blodet och så småningom sipprar nitratberikad saliv ut i munhålan. Bakterier som lever hela sitt liv i munhålan reducerar då nitratet i saliven till nitrit. När saliven så sväljs och når magen, vilket förutsätter att du inte spottar eller använder antibakteriella munsköljmedel och tuggummin, reduceras nitritet till kväveoxid. Kväveoxiden tränger därefter ut i blodkärlen och får dem att slappna av och utvidga sig. Även cellerna påverkas och mitokondrierna blir bättre på att använda det tillgängliga syret. Eftersom det är en komplicerad process dröjer det 2-3 timmar innan rödbetsjuicen ger effekt.

Kväveoxid förflyttar sig till de delar av kroppen som kräver syre, som hjärnan. Hjärnan är kroppens blodtörstigaste organ och förbrukar massor av syre och kalorier. Det märks då du springer. Ju hårdare du springer, desto mindre klartänkt blir du. Den somatomotoriska barken tar in information från kroppen och blir bättre på det ju mer du tränar. Genom att dricka rödbetsjuice tycks tillgången på syre i hjärnan öka. I gruppen som drack nitrat var nämligen mängden nitrit i blodet mycket högre än hos gruppen som drack placebo, därmed hade de en effektivare syrehantering. I slutändan påverkar det upplevelsen av ansträngning och det tycks som att hjärnan fungerar bättre.

Slutsats: ät grönsaker med nitrater. Det är bra för magen, för vikten, för snabbheten, för blocktrycket och för hjärnan. Några deciliter rödbetsjuice är ett enkelt sätt att få i sig nitrater på, men även grönsaker som ruccola och spenat ger effekt. Men det ska vara råa grönsaker. Om du kokar rödbetorna sipprar nitraterna ut i vattnet. Undvik bakteriedödande ämnen. Det är bakterierna i munhålan som reducerar nitrat till nitrit, vilket är ett nödvändigt steg mot kväveoxid. Kroppens bakterier är viktiga. De fungerar som ett organ, anpassar sig efter omständigheterna och har en samlad kunskap om dig som vi inte vet en bråkdel om än.


Det är mycket vi inte vet om bakterier. Källa: American Museum of Natural History.

 

Några tidigare inlägg om rödbetsjuice:

http://hjarnfysik.blogspot.se/2013/05/allt-du-vill-veta-om-rodbetsjuice.html

http://www.runnersworld.se/blogs/hjarnfysik/rodbetsjuice-uthallighet-och-blodtryck.htm

En timmes löpning ger sju timmar extra liv



Vilket är det bästa sättet att spendera en timme? Du kanske vill se ett avsnitt av Seinfeld, ta en promenad eller bara slappa i soffan. Det låter bra, fast du förbrukar den där timmen och den kommer aldrig tillbaka. Men det finns en sak du kan spendera en timme på och få tillbaka tiden sju gånger om: löpning.

I en ny studie Running as a Key Lifestyle Medicine for Longevity, som publicerades förra månaden i Progress in Cardiovascular Diseases, går författarna igenom flera studier om löpning och livslängd. Forskarna kommer fram till att löpning två timmar i veckan i valfri fart är kopplat till 40 procent minskad risk att dö i förtid. I snitt ger löpningen 3,2 extra år av liv. Det verkar dessutom inte spela någon roll om man börjar springa tidigt eller sent i livet. Andra fysiska aktiviteter som promenader, cykling och simning minskar också risken att dö för tidigt, men endast med 12 procent. Löpning tycks alltså vara det bästa sättet att förlänga livet på och det krävs endast två timmar i veckan.


Om man tänker som en ekonom är löpning kort och gott en god investering. Två timmar i veckan motsvarar 104 timmar på ett år. Säg att du springer två timmar i veckan i 40 år. Det är drygt 4000 timmar. 3,2 extra år är 28000 timmar. Löpning ger alltså en avkastning på 700 procent! Varje timme i löparspåret ger sju timmar liv. Springer du mer än två timmar, säg 14 timmar i veckan, är avkastningen inte lika god i förhållande till nedlagd tid. Men springer du så mycket är löpningen i sig sannolikt ändå inte bortkastad tid utan god avkastning i sig i form av upplevelse och mening.

Varför löpning är associerad med långt liv är fortfarande osäkert, säger en av studiens författare, Dr Lee, i en intervju i New York Times. Men det är troligt att det motverkar många av de vanligaste riskfaktorerna för tidig död, som högt blodtryck och fett runt de inre organen. Löpning förbättrar också konditionen och bra kondition är en erkänd indikator på långsiktig hälsa.

Ett starkt gäng med svarta strumpor förlänger livet i de portugisiska bergen.

För sju år sedan gjorde jag en egen uppskattning på avkastningen på träning baserad på en svensk studie. Jag kom fram till en avkastning på upp till 500 procent. Den nya studien bekräftar alltså den gamla svenska studien och mina egna spekulationer. Det är alldeles för bra att springa för att låta bli även om du tycker att det är det tråkigaste som finns.

Nu ska jag ut och göra en investering i mitt liv. Det blir 10 km i lugnt tempo. Den beräknade avkastningen blir sju timmar som jag tar ut lite senare i livet när jag inte har så långt kvar men kanske mycket mer gott om tid.