Två medelålders damer gungar i takt


Ibland inbillar vi oss att PT-Andreas vill träna oss för att vi är så vackra att se på. Ibland inser man att det nog inte är så.

Idag var det höftmys på schemat och vi fick sträcka och rotera åt olika håll för att släppa loss hela höfterna, fram som bak. Och så ställde han upp oss med händerna mot en vägg och ena foten på en bänk, gav oss en ful övning och FILMADE DEN! (Han försökte göra det i smyg men hans fniss i slutet avslöjade honom.) Men hur mycket jag och Marie än ser ut som två medelålders damer som gungar i takt till dålig musik så ÄR det en fantastisk övning! Prova själv! Du kan börja med att jucka framåt och bakåt med höfterna, sedan åt sidorna och sist rotera åt båda hållen. Se bara till att få fatt i höftböjarna först. Jag fick gå upp på tå på det bakre benet för att verkligen få tag i dem. Gör tio av varje på båda benen. L! Ö! S! H! Ö! F! T! Löshöft!!!!

Och sedan var det rumpans tur. (”sa flickan” ville jag skriva här, men insåg också att alla inte har samma humor som jag, så jag låter bli.)

Vi fick stå med ett ben, böjt i nittio grader i knä- och höftled, lårbenet riktat rakt framåt, och jucka åt alla håll. Som vi gör på filmen!

Har du det minsta problem med höfterna eller ryggen – gör de här övningarna! NU! Och OM NÅGRA DAGAR IGEN! Och igen. Och igen….

Nr 7 ute i butik nu!

Ur innehållet:

  • Maxa din löpning. Höstens bästa träningsupplägg
  • Test: 9 nya kolfiberskor!
  • Mot myren! Löpträning som ger resultat
  • Allergi? Så vet du om du har det
  • Epidemiolog Anders Wallensten brinner för löpning
  • Trotsa Covid-19. Träna säkert i höst
  • 8 veckors vila är ok!

 

Bli plusmedlem nu

Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in


Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in

Roligt morgonpass i nya HIIT-skor


I morse var det dags för mig att sätta Nikes nya HIIT-skor, Free Bionic, på prov. Det var ett mycket lämpligt pass att testa dem på. Det var allt ifrån tunga back squats (eller ”vanliga squats” som Marie sa, när jag berättade om passet för henne. Ibland nördar jag in lite för mycket, tycker hon nog.) till wallballs och burpees. Ett allt-i-allo-pass helt enkelt.

Jag är verkligen kass på squats. Min rygg orkar inte så tunga stänger, så jag fick hålla mig till 50 kilo idag. Mitt mål är att kunna göra squats på åtminstone min egen kroppsvikt, men ryggen måste ju vara med på det också. När vi kört slut på låren med tunga reps blev det 3 varv av 30 sek wallballs, 30 sek frivändningar med boll och 30 sek burpees utan armhävning. Och för att toppa upp det hela blev det en 4 minuters AMRAP, alltså så många varv som möjligt av 8 ground to overhead med bollen, 8 airsquats (ja, Marie – det är vanliga knäböjar UTAN vikt) och 16 Russian twist med bollen.

Här kan ni se mig i en stilstudie, mitt i hoppet i en burpee. Jag låtsas som om jag är på väg ner igen eftersom det annars är en synnerligen slapp burpee – höften ska vara helt sträckt. Men det är åtminstone bra fart i frisyren!

”Men skorna, då? SKORNA!?”, hojtar ni nu.

Jaja, jag kommer dit! Lugna er! Ok, här kommer domen. Skorna är grymma! Jag har kört i speciella crossfit-skor ett tag nu, Reebok Nano 3.0. De gillar jag verkligen, de känns stadiga och bra i tunga lyft, samtidigt som de är smidiga nog att kunna hoppa och kravla runt med. Nike-skorna har inte samma plattformskänsla i sulan, så jag skulle kanske inte välja dem om det vankades de tyngsta lyften, när jag vill ha ordentligt stöd på sidorna på foten, men i alla andra moment är skorna verkligen klockrena! Smidiga och med tunn och flexibel sula som följer alla rörelser. De får följa med på passet i morgon också.

En riktigt bra sko för krävande och omväxlande träning. Dessutom var det riktigt snygg. Om den bara inte hade varit rosa…


Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in

Ischiasnerven är förbannad


Tydligen är jag kort baksida lår. Stel, gammal och vägrar stretcha som jag borde. Det är en rätt träffande beskrivning på de flesta aktiva motionärer inom det manliga släktet. När problemen uppstår är det så dags att börja men då är det sannolikt försent. I det förra inlägget gissade jag att mina bakre problem berodde på ett inflammerad muskelfäste. Det visade sig vara felaktigt. Efter ett besök hos sjukgymnasten Glenn (Nej, han är inte Göteborgare) konstaterades att det var min Ischiasnerv som blivit förbannad. Antagligen hade den redan blivit lätt irriterad när vi körde 12×400 på Bosön förra veckan. När det sedan följdes upp av fler tuffa löppass där min teknik sannolikt försämrades mot slutet drog den korta muskeln i nerven. Tydligen vanligt förekommande. Lätt att vara efterklok men nu sitter jag här med ett problem som jag måste anpassa mig efter. Med allt negativt kommer något positivt. Initialt kan det vara svårt att se men om man inte kan se saker och ting från ett positivt perspektiv så kan man lika gärna lägga ner som triathlet. Skador kommer alltid kanta ens framfart, det är bara att inse. Det lär knappast bli bättre med tiden. 

Vad som är positivt är att jag nu kan fokusera på min simning i två veckor. Den har verkligen hamnat på efterkälken och rätt viktigt att jag tar tag i den. Funkar inte med min målsättning att vara nästan tio minuter efter dem jag slåss om placeringarna med i Kalmar.
Även om jag gjorde 1:07h utan dräkt på Hawaii så behöver jag öka den farten med några minuter utan att för den delen ta ut mig mer. Tekniken kan självklart förbättras men i mitt fall så måste jag främst öka på mängden. Att knappt simma 1h i veckan är inte hållbart längre. Planerar simma fyra gånger denna vecka så jag inte drar på mig en ny skada. Veckan efter det blir det något liknande fast längre och tuffare pass. Tydligen går det utmärkt att simma och cykla precis som vanligt med min ömmande baklykta. Även om Glenn sade att löpning på band också är tillåtet så undviker jag det i en vecka. Det är alldeles för smärtsamt. 

I torsdags hade min klubb SPIF sitt årsmöte. Där presenterades även klubbens elit- & klubblag där jag för andra året fått äran att representera färgerna. Det är en väldigt framstående grupp atleter vilket verkligen gör att man känner hedrad. Klubben har ett samarbete med 2XU precis som förra året vilket passar mig perfekt. Trixigt att hitta saker som passar min kroppstyp men det märket sitter riktigt bra på mig. Ska bli intressant se om man känner någon skillnad mellan våtdräkterna. Har alltid kört med Orca 3.8 tidigare men den byts nu alltså ut mot en 2Xu V3:a.

Hela Elitlaget, från vänster David, Lelle, Oscar, Caroline, Per, Henrik & Nelker.

Klubblaget: Per, Henke & Jag. ”Team Old School”

 


Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in

Smoothie=PT. Eller…?


Eehhh…. Sparka din PT för…att du …dricker smoothie..?

Alltså, jag hajar inte. Jag skulle inte byta Andreas och Jakob mot mosad frukt.


Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in

Bastu-yoga på Yasuragi


Idag var en sådan där dag på jobbet då det känns som att det är värt alla stressiga dagar. Eller kanske inte alla, men några. Jag fick nämligen åka till Yasuragi, det japanska spat, och testa en ny form av värmeyoga, Sauna yoga. I beskrivningen stod det att det var yoga i 50-gradig värme. Jag som gått en del på bikram och upplevt paniken man kan få i den värmen, som är tio grader kallare, började svettas vid blotta tanken. Men så farligt var det inte. Passet var bara 30 minuter långt, och även om det var drygt 50 grader varmt så var det en torr värme, som i en vanlig bastu, till skillnad från den extremt fuktiga värmen i bikramsalen, så det blev inte lika påträngande.

Yogan utförs till största delen sittande på lavarna i bastun, vilket också gör att värmen inte blir så jobbig. Hade man gått från sittande till stående i högt tempo hade det bara varit en tidsfråga innan jag hade fallit till marken. Vi rör oss långsamt och stilla. Sträcker armarna hit och böjer överkroppen dit. Det går fort att bli varm och det är underbart att sträcka ut när muskler och leder har blivit mjuka och varma.

Tyvärr tar man inte vara på den känslan, utan låter passet bli varken eller. Man slänger in ett par stärkande övningar, en för benen och en för bålen mitt i rörligheten istället för att fokusera på en sak. Idén med bastu-yoga är grym. Miljön likaså. Men jag hade hellre sett ett rent rörlighetspass på kanske 45 minuter för att verkligen dra nytta av värmen. Det finns så mycket rörlighet man kan göra sittande, men som man helt missar här. Det är synd.

Dessutom kallar de alla övningar för ”Sauna eagle”, ”Sauna twist” och ”Sauna warrior” et cetera. Det blir bara fånigt. Att vi är i en bastu har nog inte gått någon förbi och namnen känns krystade. Men det är en petitess.

Men men. Konceptet är helt nytt och kan säkert utvecklas till att bli ännu bättre när det har trillat in lite feedback. Några av deltagarna gillade inte att yoga i baddräkt. Jag gillade det! Ingen är snygg i Yasuragi-baddräkten, men på mig sitter den bra och den rör sig inte en millimeter under passet, vilket gör att man inte tänker på kläderna. Och kan man bara släppa att man sitter och fläker ut sina vinterbleka och flammiga lår till allmän beskådan är baddräkten ett utmärkt plagg.

Men nu har jag korvat ur baddräkten och ska på bokrelease för ”Ortorexi, fixering vid mat och träning” av Yvonne Lin och Anatoli Grigorenko. De har all tänkbar kunskap i ämnet och kan ha skrivit en av årets viktigaste böcker. Det återstår att se. Jag återkommer i ämnet. 


Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in