Mitt år 2018
Tänkte passa på att summera året såhär de sista dagarna innan vi skålar in det nya året. Det har varit ett händelserikt år, minst sagt. Jag undrar när det ska lugna ner sig? Haha, aldrig, är nog svaret antar jag, eftersom jag älskar när det händer grejer hela tiden!
Om vi börjar från början så hade vi ett fantastiskt fint nyårsfirande i grannbyn med mycket bubbel, fina vänner, god mat, utebad i badtunna och rulla sig i snön på tolvslaget. Det blir en favorit i repris i år.
Vi flyttade tillbaka till Norhyttan från Falun vid årsskiftet, något jag tyckte var otroligt skönt. Skönt att bara bo på ett ställe och slippa den där gnagande känslan av att inte trivas riktigt, att ständigt längta bort. Jag tror den känslan är borta nu, att jag kommit hem för första gången under min livstid. Alla år av att flaxa runt och bo på nya ställen vartannat år är kanske förbi?
Nåväl Norhyttan bor vi nu i, jag tog ett nytt jobb som miljö- och vattenkonsult på ÅF Infrastructure i Ludvika och kastade mig in i nya rutiner. Rutiner som har känts väldigt bra.
Träningsmässigt gillar jag Ludvika bättre, det finns alltid sällskap (om man vill) och jag tränar även en hel del själv (som jag alltid gjort). Här har jag verkligen nära till min träningsarena, skogen. Det är bara att snöra på sig skorna, dra på sig våtdräkten eller rulla ut cykeln så är jag på plats för att börja mitt träningspass. I vintras var ju dessutom idealiska förhållanden för skidåkning och vi hade spår precis utanför dörren. Man trodde aldrig att snön skulle försvinna från gården!
När jag började skissa på tävlingsplanen för 2018 visste jag med mig att jag verkligen ville köra Ironman Kalmar igen, nu när det var damproffsens tur. Jag visste också med mig att med den tid jag har för träning och återhämtning så behövde jag fokusera mer på huvudmålet och inte så mkt på delmålen. Helt enkelt tävla mindre och träna mer inför Kalmar! Med det i bakhuvudet bokade jag inte in så många triathlonrejs för säsongen.
Eftersom jag sedan länge lämnat Stockholm, kändes det naturligt att tävla för en lokal klubb. Där föddes tanken på att ta upp cykelklubbens triathlon sektion ur källaren igen. Sagt och gjort, vi dammade av CSK Ludvika Triathlon, som jag och ett flertal andra i Ludvika nu tävlar för.
Årliga träningsresan gick återigen till Mallorca, denna gång med finfint träningssällskap av Mikaela Persson och Sara Penton mfl. Jag älskar verkligen att åka iväg på läger och leva proffslivet. Det här helt fantastiskt vad kroppen svarar bra på att träna i värme, få några extra timmar sömn och god mat. Träningstimmarna bara flöt iväg och formen kom så sakteligen tillbaka. Till och med cykelformen kändes bra mycket bättre än den brukar vid den tiden på året, trots att jag i vintras valde bort att cykla distanspass och istället åkte skidor varje söndag.
När jag kom hem från Mallorca hade, överraskande nog, sommaren kommit till Sverige och snön hade försvunnit blixtsnabbt! Perfekt!
Vi tog en snabbtrip till Kreta över Kristihimmelsfärd och fick ett helgäventyr med Marika.
Mitt första rejs för året blev inte triathlon, utan istället en ny utmaning: Stockholm Marathon. Det var en fantastiskt rolig tillställning och jag njöt varenda minut. Fan, vad kul det var att springa marathon, det måste jag göra igen! Två veckor efter loppet sprang jag 10 km på Ludvika stadslopp och det gick fint, trots två stockar till ben.
Första triathlontävlingen blev istället Vansbro Triathlon, en halvironman i grannbyn Vansbro. Alltid kul med tävlingar i Dalarna och jag får vara nöjd med min andraplats där (även om jag hade önskat mer av min kropp den dagen).
Helgen därefter rullade det på med Vansbrosimmet 3 km, något som kändes strålande bra. Alla timmar i Noren gav verkligen resultat för öppetvattensimformen.
Dessutom körde vi klubbträning med CSK Ludvika varje onsdag hela sommaren med triathlon-mitt-i-veckan vid Jägarnäsbadet i Ludvika. Ett populärt event och en chans att träningstävla varje vecka. Det visade sig att det fanns en hel del triathleter i Ludvikatrakten!
Vår nystartade klubb drog iväg på ett gemensamt event, även det i Dalarna. Nämligen den legendariska tävlingen Säter Triathlon. Det blev en vinst i den olympiska klassen och det var hett, hett, hett den dagen.
Det stora målet för året var såklart Ironman Sweden i Kalmar. Så snart jag tog semester från jobbet i augusti kände jag att träningen verkligen började ge resultat, och det snabbt! Med några hårda, fokuserade veckor gick jag från halvtrött till förberedd för en Ironman. Jag hade redan på förhand beslutat mig för att det skulle bli min sista Ironman i proffsklassen och jag är supernöjd med det jag lyckades åstadkomma den dagen.
Säsongen var inte över för det, jag fortsatte tävla ända in på hösten med Satmaran mountainbike, Karlsborgs Triathlon, Stockholm halvmarahon, Nåjdejoggen och sist Kampen om Saxberget. Men sedan var kroppen trött och jag började dra på mig skador lite här och var. Som tur är har jag Access Rehab i Falun som hjälper mig så jag behövde aldrig bli särskilt lidande.
Jag är rätt nöjd med min säsong och jag har haft en fin höst med bra grundträning i skogen på mtb och med terrängdojorna på. Under hösten valde vi att pausa vår crawlkurs och fokusera på att träna, plugga och jobba istället.
Slutet på året blev riktigt hektiskt då jag tog på mig chefsrollen för min sektion på ÅF i Dalarna och Uppsala. Riktigt kul, spännande och utmanande (som inte har med sport att göra!). Jag fortsätter även mitt uppdrag som ledamot i styrelsen för Mellanskog södra Dalarna, för andra året. Det arbetet är också något jag verkligen brinner, skogen och utvecklingen för de privata skogsbrukarna. En bransch där det händer mycket.
Jag är även glad att jag hittat tillbaka till stallet och försöker åka upp och relaxa i stallet åtminstone en dag i veckan.
Den stora sorgen kom i november månad då vår hund och bästa vän Teodor plötsligt blev riktigt sjuk och fick lov att avsluta sina dagar. Alla sörjde. Sörjer fortfarande. Men life goes on..
.
Ett speciellt stort megatack vill jag rikta till mina fina sponsorer: #argon18bike #vergesport #gripgrab #umarasport #accessrehab #headswimmingnordic #specializednordic #sauconyteamnordics #sauconysverige #goldlife #goldlifese #powerwoman
Hoppas på ett lika fint 2019 och att ni hänger med mig!

Mina topp 9 mest gillade bilder på Instagram ser ni ovan. Jag summerar det som ett riktigt bra år!
