I studien deltog personer med lindrig kognitiv funktionsnedsättning. De körde högintensiv träning som innebar korta cykelintervaller (maximal ansträngning) och ett lugnt träningspass som bestod av 90 minuter lugn cykling. De fastade också i 20 timmar.

BDNF

Forskarna fokuserade på proteinet brain-derived neurotrophic factor (BDNF). BDNF främjar neuroplasticitet, det vill säga hjärnans förmåga att växa och bilda nya synapser. Djurstudier har visat att ökad produktion av BDNF förbättrar minne, lärande och kognitiva prestationer.

Forskarna fann att den högintensiva träningsinterventionen ökade BDNF med 40 procent medan långa, lugna pass ökade BDNF med 7 procent. Man såg däremot ingen ökning av BDNF efter en dags fasta.

En hypotes är att intensiv träning leder till att hjärnan byter bränslekälla från glukos till laktat för att säkerställa kroppens energibehov. När hjärnan använder laktat ökar BDNF i blodet.

Ökningen av BDNF under lugna, långa träningspass kan bero på det ökade antalet blodplättar som lagrar stora mängder BDNF.

Högintensiv träning ger mest

Studien visar alltså att högintensiv träning är bäst för hjärnans plasticitet. Författarna tror att träningsinterventionens korta varaktighet och höga intensitet gör det till ett genomförbart och effektivt tillvägagångssätt för individer med risk för Alzheimers sjukdom.

Studien stärker hypotesen att det finns stora fördelar med träning för kognitiv funktion och hjärnhälsa, särskilt hos äldre och de som löper risk för neurodegenerativa sjukdomar. Nästa steg enligt forskarna är att undersöka hur BDNF påverkas av olika kombinationer av fasta och träning.

Blanda hårt och lugnt

Det bästa är förmodligen en blandning av hård och lugn träning. Denna studie visar också att hårt inte måste vara jättehårt. Det viktiga är istället att det bildas laktat och det ökar kraftigt redan vid medelhård träning. När det bildas laktat aktiveras dessutom sirtuinen SIRT1, som kanske är det hetaste föryngringsenzymet. SIRT1 aktiverar också genen PGC-1a, som bland annat förbättrar fettförbränning och ökar mitokondrievolymen, vilket leder till ökad uthållighet.

Tips: Digitala Alzheimerloppet

I den nya studien, som gjorts av forskare vid University of Exeter och USA:s National Institutes of Health, fick tio personer äta nitrat eller placebo. Därefter utförde de maximala sammandragningar av lårmuskeln med maximal intensitet i fem minuter. Under tiden följde forskarna med ett spårämne nitraternas väg genom kroppen.

Nitrat till musklerna

Forskarna fann en signifikant ökning av nitrat i muskler. Under övningarna fann forskarna att denna ökning ökade muskelstyrkan med sju procent, jämfört med de deltagare som ätit placebo.

Tidigare studier hade funnit en ökning av nitrat i vävnad och kroppsvätska efter intag av mat med nitrat som rödbetsjuice eller ruccola. Genom att använda sig av ett spårämne kunde forskarna i denna studie se att nitrat ökade och aktiverades i musklerna.

Kväveoxiden gör jobbet

Den verksamma substansen är dock inte nitrat utan kväveoxid. Kväveoxid är en viktig signalmolekyl för att upprätthålla normal fysiologisk funktion. Det är en mycket reaktiv molekyl med kort halveringstid. Kroppen lagrar kväveoxid som nitrit och nitrat, som sedan reduceras till kväveoxid närhelst kroppen behöver det. Kroppen balanserar oxidation och reduktion så att det finns tillgång till kväveoxid som spelar en sådan avgörande roll i fysiologiska processer som blodkärlens vasodilatation, mitokondriernas andningskedja och muskelcellernas förmåga att kontrahera.

”Denna studie ger det första direkta beviset för att muskelnitratnivåer är viktiga för träningsprestanda, förmodligen genom att de fungerar som en källa till kväveoxid”, säger Dr Barbora Piknova, i ett pressmeddelande.

För att stötta dessa kväveoxidproducerade processer kan du bl a äta beska grönsaker, träna regelbundet, andas genom näsan, basta, spotta mindre, var ute i solen och undvika munvatten.