MEST LÄSTA
Vilken alternativträning är bäst för löpare?
Blogg

Vilken alternativträning är bäst för löpare?


Under vintern är det inte lika självklart att ge sig ut på långa löpturer eller springa lika snabbt som under resten av året. Då kan du med fördel komplettera med olika former av alternativträning.

Förutom styrketräning, som behövs för att bygga upp kroppen inför kommande säsong, gör du klokt i att rikta in dig på träning som ger effekt på löp- och syreupptagningsförmågan. Då är det smart att träna sådant som påminner om löpning, och där benen används så mycket som möjligt.

Är man ute efter att bygga upp syreupptagningsförmågan funkar visserligen alla träningsformer som man blir trött av. Men om man pratar muskelkondition, alltså kroppens förmåga att syresätta musklerna, är benen viktigast för en löpare.

En kanotist och en löpare kan ha samma syreupptagningsförmåga, men löparen har bättre förmåga att syresätta benmuskulaturen och springer bättre medan kanotisten har bättre förmåga att syresätta muskulaturen i överkroppen.

Här kommer mina förslag på alternativa träningsformer för oss löpare – och exempel på lämpliga träningspass.

CYKEL OCH SPINNING

Foto: Getty Images

Att cykla inomhus eller utomhus är en utmärkt träningsform för syreupptagningsförmågan och benstyrkan. Du skonar benen från stötchocken och kan köra både långa och korta pass. Nackdelen är att du inte lär dig tåla stötarna mot underlaget som löpningen ger. Du kan också bli kort i höftböjaren av att bara cykla. Variationerna är kadensen (trampfrekvensen), belastningen och typen av träningspass. Intensiteten (puls eller upplevd ansträngning) är lika hög som du hade haft under ett motsvarande löppass.

Långpass: 60–120 minuter 
Belastning: Lätt eller medeltungt.
Kadens:
70-80 varv/min.
Intensitet: Gå på känsla eller cirka 70 % av maxpuls.

Långintervall: 4 x 8 min, 5 x 4 min, 8 x 3 minuter 
Vila: Max halva arbetstiden, men gärna kortare (trampa lugnt).
Belastning: Medel. Kadens: 90-95 varv/min.
Intensitet: Hårdare än tröskelpass. Gå på känsla eller cirka 85 % av maxpuls.

Kortintervall: 15 x 1 min, 20 x 45 sek, 25 x 30 sek, 40 x 20 sekunder 
Vila: Lika lång som arbetstiden (trampa lugnt).
Belastning: Medel eller tungt.
Kadens: 100-110 varv/min.
Intensitet: Hårdare än långintervall. Gå på känsla eller cirka 90 % av maxpuls.

CROSSTRAINER

Foto: Getty Images

Crosstrainern är ett skonsamt träningsredskap, där du kan köra med eller utan hjälp av armarna. Du skonar benen från stötchocken och du kan köra både långa och korta pass. Precis som med cykling/spinning är nackdelen att man inte lär sig tåla stötarna mot underlaget som löpningen ger. Men kroppshållningen är bra och det påminner en del om löprörelsen. Variationerna är belastningen (på vissa maskiner lutningen) och typen av träningspass. Intensiteten (puls eller upplevd ansträngning) är lika hög som du hade haft under ett motsvarande löppass.

Långpass: 60–120 minuter
Belastning: Lätt eller medeltungt.
Intensitet: Gå på känsla eller cirka 70 % av maxpuls.

Tröskelpass: 2 x 20 min, 3 x 15 minuter
Belastning: Medeltungt.
Intensitet: Hårdare än långpass. Gå på känsla eller cirka 80 % av maxpuls.
Vila: 2-3 min med lugn tramp/löp.

Långintervall: 5 x 4 min, 8 x 3 minuter
Vila: Max halva arbetstiden. Gärna kortare. Lugn “jogg”.
Belastning: Medel.
Intensitet: Hårdare än tröskelpass. Gå på känsla eller cirka 85 % av maxpuls.

Kortintervall: 15 x 1 min, 20 x 45 sekunder
Vila: Lika lång som arbetstiden. Lugn “jogg”.
Belastning: Tungt.
Intensitet: Hårdare än långintervall. Gå på känsla eller cirka 90 % av maxpuls.

RODDMASKIN

Foto: Getty Images

Roddmaskinen är ett träningsredskap som tränar hela kroppen inklusive rörligheten i knäna, höfterna och bröstryggen. Du slipper dessutom stötchocken mot underlaget. Lämpligt är att köra distanspass upp emot 40–50 minuter samt intervaller. Tekniken är viktig så att du inte jobbar med böjd rygg. Variationen är motståndet (1–10) och hur du håller händerna (över eller underhandsgrepp) samt typen av träningspass.

Distanspass: 45–50 minuter
Belastning: 6–7.
Intensitet: Beror på kapacitet.

Långintervall: 5 x 4 min, 8 x 3 minuter
Vila: Max halva arbetstiden, men gärna kortare (lugn rodd).
Belastning: 7–8.
Intensitet: Hårdare än distans. Gå på känsla eller cirka 85 % av maxpuls.

Kortintervall: 15 x 1 min, 20 x 45 sekunder
Vila: Lika lång som arbetstiden (lugn rodd).
Belastning: 8–9.
Intensitet: Snabbare än långintervall. Gå på känsla eller cirka 90 % av maxpuls.

O’Neills test: Ro så långt du hinner på 4 minuter. Det finns tabeller och referensvärden för att se var du står fysiskt med hänsyn till kön och ålder.

MOUNTAINBIKE

Foto: Getty Images

Att cykla i terräng är förmodligen en ännu effektivare träningsform än landsvägscykel eller spinning, då du belastar fler muskelgrupper – inte minst överkropp och bål. Nackdelen är risken för vurpor när du cyklar i knölig terräng. Lämpliga variationer på passen är samma som under rubriken “cykel/spinning” eller att helt enkelt köra fartlek efter eget huvud.

LÄNGDSKIDÅKNING

Foto: Getty Images

Att åka längd är en fantastisk träningsform som bygger upp syreupptagningsförmågan och styrkan i hela kroppen. Längdskidåkning är skonsamt mot benen och naturupplevelsen ger en positiv mental effekt. Om du dessutom lägger krut på vallningskunskaper och teknikträning blir upplevelsen ännu bättre. Här kan du köra alla träningsmoment som i löpningen: långpass, intervaller och backträning.

Personligen tycker jag längdåkning är den bästa alternativa träningsformen för en löpare. Men då har jag en bakgrund som skidskytt och bor i Umeå där snötillgången är god.



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Allt du behöver veta om Förbifartspremiären
Blogg

Allt du behöver veta om Förbifartspremiären


Cirka 33 500 deltagare har anmält sig till Förbifartspremiären på lördag 3 oktober, som går på den första etappen av E4 Förbifart Stockholm innan den öppnas för biltrafik. Här är allt du behöver veta om det unika engångsloppet.

E4 Förbifart Stockholm är en ny sträckning av E4:an. När hela sträckan mellan Hjulsta och Kungens Kurva står färdig år 2030 kommer det att bli en av världens längsta motorvägstunnlar. 

Senare i år öppnar den första etappen för trafik – delsträckan mellan Häggvik och Hjulsta. Det är här som Förbifartspremiären ska avgöras innan biltrafiken tar över. Start, mål och evenemangsområde utgår från nya trafikplats Akalla.

Lördagen den 3 oktober är det dags för motionslopp Förbifartspremiären att springa den här sträckan – klockan 09.00 ljuder det första startskottet. Inklusive Förbifartspremiären Skoldagen under fredagen den 2 oktober väntas cirka 38 000 deltagare under evenemangshelgen.

Motionsklass och tävlingklass

Förutom tävlingsklass och motionsklass finns också en promenadklass för de som vill gå. Oavsett startgrupp, distans eller klass startar och slutar samtliga deltagare vid nya trafikplats Akalla.

Tävlingsklassen är först ut klockan 09.00. Här springer alla deltagare den längsta sträckan om cirka 12 kilometer. För motionsklassen kan man välja vilken avfart man vill ta mot mål under loppets gång – efter cirka 4, 7 eller 12 kilometer. Därför behöver man inte ange distans vid anmälan, och man kan även delta med någon som springer en annan distans än vad man själv gör. 

I promenadklassen Herr Gårman deltar alla på sträckan 4 km. Även rullstolar och rullatorer är tillåtna i denna kategori. Barn upp till 7 år deltar kostnadsfritt, och ungdomar mellan 8-14 år har reducerat pris. I Herr Gårman har Trafikverket representanter i samtliga startgrupper så att deltagarna kan ställa frågor om det historiska infrastrukturprojektet. 

Banan

Banan går först bort mot Hjulsta innan den vänder tillbaka mot Akalla. Här finns den första avfarten mot mål efter ca 4 kilometer. De som vill fortsätta tar sig vidare bort mot Häggvik.

De som springer 4 kilometer kommer att spendera störst andel av sina lopp i tunnelrör, och möter en total stigning på totalt 72 meter. Som referens är stigningen över Västerbron, från Söder Mälarstrand till Norr Mälarstrand cirka 2 kilometer med en total stigning om 30 meter.

De som springer de längre distanserna, 7 och 12 kilometer, kommer att få uppleva fler partier ovan jord. På 12-kilometersbanan väntar en total stigning på 154 meter (ungefär samma antal höjdmeter som adidas Stockholm Halvmaraton, men på halva distansen). På 7 kilometerssträckan väntar en total stigning på 82 meter.

Deltagarna i siffror

Med 33 500 anmälda deltagare är det här evenemanget det största som Marathongruppen arrangerar i år, och ett av de största genom Marathongruppens historia. Så här ser statistiken över deltagarna ut:

  • Medelålder: 40,8 år
  • Könsfördelning: 45,5% kvinnor, 53,9% män
  • Geografisk spridning: De flesta deltagarna kommer från Sverige – över 33 000
  • Andra nationaliteter: Tyskland, Finland, Storbritannien, Norge, Danmark och Nederländerna
  • Äldsta deltagaren: 94 år
  • Yngsta deltagaren: 0 år

En unik chans att bli en historisk segrare?

De första i herr- och damklassen att passera mållinjen kommer att lämna sitt fotavtryck – bildligt och bokstavligt talat. Förutom att bli de enda vinnarna av engångsloppet kommer de nämligen att få gjuta sitt steg i gips. Installationen kommer sedan att placeras på Trafikverkets kontor i Sundbyberg, tillsammans med en utställning om E4 Förbifart Stockholm. 



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Från norska singlar till Härnö trail
Blogg

Från norska singlar till Härnö trail


KRÖNIKA: Johan "Hjärnfysikern" Renström har sett ljuset i form av träningskonceptet norska singlar. Nu är han laddad inför Härnö trail den 3 oktober. Sedan hösten 2025 har jag följt den populära träningsmodellen med norska singlar. Jag fastnade för upplägget eftersom det är så enkelt. Inga komplicerade periodiseringar eller extrema träningsveckor. Bara många pass på en belastning som kroppen verkar tåla vecka efter vecka. För mig har det inneburit mer kontinuitet än vad jag fått med tidigare träningsupplägg. Både VO2max och vilopuls har förbättrats med tio procent och det mesta i löpningen känns lättare än för ett år sedan. Träningen har…

Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Kan man bli piggare med rätt kost?
Blogg

Kan man bli piggare med rätt kost?


Att känna sig trött och håglös under vinterhalvåret behöver inte bara bero på mörkret. Låga järn- eller D-vitaminnivåer kan påverka både motivation och prestation. Men det går att motverka – så här äter du dig piggare.

För många av oss är det lite tyngre att komma i väg på löpturen under senhöst och vinter. Både ljusbrist och tråkigt väder kan förstås göra att motivationen brister. Det är lätt att skylla trötthet på att det är vinter och stressigt på jobbet – vilket förstås kan stämma. Men ibland kan det också bero på andra orsaker, som närings- eller energibrist.

Om tröttheten smyger sig på under vintern är det klokt att göra en liten avstämning. Finns det rimliga förklaringar som dålig sömn, slarv med maten, en stressig tillvaro eller dåligt med återhämtning? Om du inte ser några sådana förklaringar kan det vara dags att kontrollera dina järn- och D-vitaminnivåer. Brist på dessa är kopplat till både trötthet och försämrad prestation. Det luriga är att dessa symptom dessutom smyger sig på, så det kan vara svårt att koppla ihop trötthet med till exempel järnbrist.

Kosttillskott kan hjälpa – men börja med att se över kosten.

Däremot rekommenderar jag inte att ta kosttillskott i form av vitaminer och mineraler ”för säkerhets skull”. Du kommer inte att bli piggare av att överdosera näringsämnen från kosttillskott. Det är alltid bäst att börja med kosten – fyll din tallrik med näringsrika livsmedel som fullkornsprodukter, frukt, grönsaker, fet fisk och baljväxter. 

Låga järnnivåer – en vanlig orsak till trötthet

Vid låga järnnivåer är just trötthet, håglöshet och försämrad prestation vanliga symtom. Nivåerna av järn är både kopplat till prestation och välmående, och har en viktig roll i kroppen eftersom järnet hjälper till med syresättningen av musklerna.

Börjar du känna att din uthållighet försämras utan tydlig anledning eller att du inte blir pigg trots bra sömn så är det klokt att gå och kontrollera dina järnvärden. Detta görs enkelt genom ett blodprov på till exempel din vårdcentral.

Järn finns i både vegetabiliska och animaliska livsmedel.

Det är också bra rent generellt att ha koll på sina järnvärden så att du vet vad ditt normala värde är. Eftersom referensvärdet har ett relativt stort spann kan du ligga inom det, men ändå ha symptom på järnbrist om det är lägre än ditt normalvärde. 

Har du haft låga järnnivåer tidigare kan det också vara bra att kontrollera dina nivåer regelbundet. Många idrottare kan ha normala HB-värden men ha låga järndepåer (ferritin) – var uppmärksam på detta när du kontrollerar dina värden.

Behöver du järntillskott?
Har du inga symptom på järnbrist och om dina järnnivåer är normala räcker det att inkludera järnrik mat i din kosthållning. Du behöver inte ta järntillskott.
Har du låga järnnivåer, med eller utan symptom? Komplettera kosten med järntabletter – men rådfråga läkare eller dietist först. Det kan vara bra att komplettera med järntillskott om du har riklig menstruation.
Kost som är rik på järn
Inälvs- och blodmat som leverpastej och blodpudding är järnrika livsmedel. Du hittar även järn i rött kött, ägg och skaldjur. Järn finns även i vegetabiliska livsmedel som fullkornsprodukter, nötter, frön, torkad frukt, spenat och baljväxter.
Tänk på det här! 
Järnupptaget är bättre från animaliska järnkällor jämfört med vegetabiliska. Att äta mat rik på C-vitamin gör att järnupptaget blir bättre. Kalcium och fytinsyra som finns i fiberrika livsmedel kan däremot hämma järnupptaget. Järnupptaget kan också vara sämre några timmar efter hård träning. Därför kan det vara bra att tajma ditt järnintag med träningen (om du har järnbrist).

D-vitamin – från solen och maten

Under sommaren får vi D-vitamin från solen när vi vistas utomhus, men från augusti till maj behöver vi få i oss D-vitamin från vår kosthållning. 

Allvarlig D-vitaminbrist kan leda till svagt skelett men detta är inte vanligt i Sverige. Däremot kan mildare former av D-vitaminbrist resultera i trötthet och muskelsvaghet, depression och prestationsförsämringar. Har du känt av sådana symptom kan det vara smart att kontrollera dina D-vitaminnivåer under vinterhalvåret. 

D-vitamin finns bland annat i fet fisk.

Den rekommenderade mängden D-vitamin per dygn varierar men är mellan 10–20 mikrogram. För höga doser av D-vitamintillskott kan vara skadligt, det kan leda till kalciumavlagringar i njurarna och njursvikt. Det är däremot inte skadligt att få i sig stora D-vitaminmängder från mat. 

Behöver du D-vitamintillskott?
Livsmedelsverket rekommenderar D-vitamintillskott till … 
… alla under 2 år och över 75 år.
… dig som inte äter fisk eller D-vitaminberikade livsmedel.
… dig som bär kläder som täcker hela kroppen eller som undviker solen under sommaren (och inte äter D-vitaminrik mat).*
Kost som är rik på D-vitamin:
Fet fisk som lax, makrill, sill, ägg, kött, berikade mejeriprodukter och mejerialternativ innehåller D-vitamin. 
Tänk på det här!
D-vitamin är ett fettlösligt vitamin som vi kan lagra. Detta betyder att vi inte behöver fylla på depåerna varje dag.
*Vistas du i solen behöver du inte äta D-vitamintillskott under sommaren, men Livsmedelsverket säger också att det går bra att äta D-vitamin hela året.



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Hur ska man träna löpning på hösten?
Blogg

Hur ska man träna löpning på hösten?


Övergången från tävlingssäsongen till grundträningsperioden brukar kunna se ut på ett par olika sätt. Coach LG Skoog slår ett slag för en tredje höstträningsmetod. Så här kan du träna löpning på hösten.

Det finns lite olika teorier om hur man ska göra under perioden mellan tävlingssäsongen och grundträningsperioden. Vissa väljer kanske att ta tre veckor löpvila med eventuellt bara några korta, lätta löppass för att underhålla konditionen. Enligt den här metoden ska du i huvudsak mest ha vilodagar under den här perioden, både för att få vila mentalt och få bukt med fysiska småskavanker som kanske stört löpningen ibland. 

Andra väljer att fokusera på alternativ träning som cykel, crosstrainer eller motsvarande. Det är konditionsträning som inte sliter på benen på samma sätt som löpning gör, men som samtidigt kanske upplevs som lite tråkig av oss löpare. Tillhör du denna grupp kan du komplettera dessa alternativa pass med styrketräning ett par gånger i veckan. 

Det som kan vara positivt med den här metoden är att du håller konditionen på en bra nivå samtidigt som du förbättrar din styrka i bål och ben. Du kan ha fördel av det när du kör i gång med löpträningen igen. Du kommer inte bara att känna dig starkare rent allmänt – du kommer också springa med bättre hållning och med mer tryck i steget.

Spring vidare mot jul

Men jag förespråkar faktiskt en tredje metod – att du fortsätter springa fram till jul. Den här tiden på året är det ofta bra underlag – i varje fall så länge terrängspår, grusvägar och cykelbanor är fria från snö och is. Temperaturen är också ofta behaglig och inbjuder till fina löprundor utomhus. 

Med den här metoden ägnar du dig främst åt distansträning i lugna farter, vilket inte sliter så mycket och även ger en viss återhämtning. Därför kan du också springa ganska mycket och ganska långa pass och på så sätt bygga en fin grund innan jul – samtidigt som du återhämtar dig både fysiskt och mentalt. 

Upplägget gör att du med gott samvete kan ta en till två veckor löpvila kring jul och nyår. Då får temat bli ”social och närvarande” – skippa allt snack om löptider, pulskurvor och karbonskor. Sedan är du redo att köra i gång träningen mot nästa säsong efter julhelgerna.   



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*