MEST LÄSTA
Hur behandlar man hälsporre som löpare?
Blogg

Hur behandlar man hälsporre som löpare?


Har du fått ont under hälen och misstänker plantar fascialgi (i folkmun hälsporre)? Kanske suckar du djupt över tanken på att behöva göra en massa tråkiga fotövningar? Lugn, flera vägar bär till Rom – fotövningar behöver inte vara ett absolut måste.  

Det finns flera tänkbara orsaker till smärta under hälen (se faktarutor längre ned). En mycket vanlig orsak är det som i folkmun kallas för hälsporre. Det är däremot en missvisande term som betyder att man har en liten benutväxt på hälbenets undre framsida, där hålfotssenan fäster in i hälbenet. Det har visat sig att just den benutväxten inte behöver betyda att man har eller kommer att få ont – den kan finnas där helt naturligt utan att orsaka något besvär. 

Därför används ett flertal andra termer i stället, bland annat plantar facialgi eller plantar fasciit, för att beskriva besväret. Jag föredrar att säga ”smärta från hålfotssenan eller hålfotssenans infästning på hälbenet”. 

Se till att få en diagnos först

Om du har ont under hälen är det viktigt att få en diagnos på vad det är som faktiskt gör ont. Det kan en duktig fysioterapeut, naprapat, kiropraktor eller liknande hjälpa dig med. Hen kan också hjälpa dig med en bra plan för vad just du behöver göra för att bli av med din smärta.

Vad du behöver göra och hur planen ser ut beror på faktorer som varför du har fått ont från första början, hur ont du har, hur länge du har haft ont samt vad du känner dig motiverad att göra för att bli av med problemet.

Barfotalöpning kan vara ett bra komplement

Rehab-förslaget i den här artikeln bygger på en studie från 2022 där deltagarna sprang barfota på gräs, 15 minuter med låg eller lätt ansträngning varannan dag. Efter sex veckors barfotalöpning på gräs rapporterade 19 av 20 löpare att de hade mindre besvär. De rapporterade även mindre besvär sex veckor efter studiens genomförande. Deltagarna i studien hade haft ont mellan tre och 48 månader, och en del hade redan genomfört någon form av rehab men inte blivit bra. 

Nu är det här en rätt liten studie och det saknades en kontrollgrupp, vilket gör att det inte går att säga att det här är något som ersätter annan form av behandling eller rehabilitering. Som jag ser det antyder studien åtminstone att barfotalöpning på gräs (om den inte ökar besvären) kan vara en del av en längre rehabiliteringsplan som även innefattar andra former av rehabiliteringsåtgärder.    

Studien pågick i sex veckor med 15 minuter barfotalöpning på gräs varannan dag. Jag har valt en längre period (åtta veckor) och med en smygande ökning av löptiden. Genom att säkerställa att du inte går ut för hårt minskar nämligen risken för bakslag. På detta sätt blir det också lättare att avgöra vilken mängd barfotalöpning som är lagom för just dig.

Jimmys gräslöpningsschema:

Vecka 1
5 minuter barfotalöpning på gräs, 2–3 gånger per vecka.

Vecka 2 och 3
10 minuter barfotalöpning på gräs, 2–3 gånger per vecka. Vid något av passen kan du backa till 5 minuter löpning igen.

Vecka 4
Variera mellan 10 och 15 minuter barfotalöpning på gräs, 2–3 gånger per vecka.

Vecka 5–8
15 minuter barfotalöpning på gräs, 2–3 gånger per vecka.

Tips från coachen! 

Öka inte tiden barfotalöpning om du tycker att löpningen retar dina besvär, då kan du stanna på samma nivå eller backa lite. Om dina besvär känns lite mer dagen efter är det okej, så länge det känns acceptabelt – men då ska den ökade retningen ha släppt till nästa dag.

Vanliga åtgärder vid smärta från hålfotssenan:

Fotträning
Övningar för fotens och underbenets muskler. Syftar främst till att stärka och bygga upp belastningstoleransen i hålfoten igen, men också för att förbättra fotens funktion.

Avlastande tejpningar/fotbäddar
Vid mycket hög smärta kan olika former av tejpningar och iläggssulor minska smärtan. Använd dig av detta så länge du behöver. Men när smärtan är borta kan du i de allra flesta fall börja fasa ut dessa hjälpmedel.

Manuella behandlingar
Till exempel massage och triggerpunktsbehandling av fot/underben eller stötvågsbehandling. 

Andra åtgärder
Man kan också göra en översyn av löpteknik, styrkor/svagheter/begränsningar i resten av kroppen, utrustning/skor, samt träningsschema och underlag.

Två vanliga orsaker till smärta under hälen:

Plantar fascialgi (smärta från hålfotssenan)
Smärta från hålfotssenans infästning in mot hälbenet (det som den här artikeln handlar om). Förr trodde man att det här var ett inflammatoriskt smärttillstånd. Men på senare tid har det visat sig att så inte alls behöver vara fallet. Den här senan/bindvävsstråket kan även smärta ”mitt på”, det vill säga i själva hålfoten mitt under foten. Bägge dessa besvär beror på överbelastning.

Hälkuddesinsufficiens
Detta gör ont i ungefär samma område som smärta från hålfotssenan, men sitter ofta något mer rakt under hälen. Det är en överbelastningssmärta som beror på att hälens undersida har utsatts för mer än vad den stötdämpande hälkudden just nu mäktar med.

Bägge dessa tillstånd läker ut av sig själva. Det kan ibland ta lång tid, från några månader till upp mot 1–2 år. För att hjälpa läkningsprocessen på traven är det viktigt att hitta en lagom belastningsnivå som inte retar besväret för mycket. Utifrån den nivån gör man över tid små successiva ökningar av belastningen. En duktig terapeut hjälper dig med detta samt vad du kan tänkas behöva i form av rehabstyrka, eventuella avlastande hjälpmedel eller behandlingar.



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Vad ska man äta för att hålla sig frisk?
Blogg

Vad ska man äta för att hålla sig frisk?


LCHF, LCHQ, blodgruppsdieten, paleo… De många trenddieterna utlovar guld och gröna skogar. Men vilken ska jag välja? Och bör jag ens välja någon? Nej, strunta i dieter och laga medelhavsinspirerad mat! De som äter så håller sig generellt friskast och lever längst, säger kostprofessorn Alicja Wolk.

Att äta specifik mat beroende på vilken blodgrupp man tillhör har fått renässans de senaste åren. Likaså har LCHF-dieten, det vill säga low carb, high fat, vunnit många anhängare under det senaste decenniet med sitt vurmande för grädde, bacon och kött och uteslutande av kolhydrater. Stenåldersdieten, även kallad paleodieten, som går ut på att vi ska äta mycket av den mat som ursprungsmänniskan åt – som nötter, bär, inälvsmat och kött – har också blivit en riktig hit.

– Som lekman är det svårt att veta vad man ska tro när man hör alla löften om viktnedgång och andra hälsofördelar. Men egentligen är det inte konstigt att vi blir förvirrade, för det finns sällan vetenskap bakom de här dieterna.

Det här säger Alicja Wolk, professor i nutritionsepidemiologi på Karolinska institutet i Stockholm. Hon är en av landets ledande forskare i hur kosten påverkar hälsan och ansvarar för två stora koststudier som omfattar 110 000 personer.

Hennes forskning har bland annat visat att fyra av fem hjärtinfarkter bland kvinnor kan förebyggas genom en hälsosam kost och livsstil.

– De flesta trenddieter har fått följare på grund av skicklig marknadsföring, inte för att det finns något vetenskapligt stöd för att de fungerar. Gemensamt för dieterna är ju att man ska begränsa sitt kaloriintag, vilket såklart gör att vi går ned i vikt. Men på sikt brukar man falla tillbaka till sitt vanliga mönster och gå upp i vikt igen, säger hon.

Men vad ska man då äta? Medelhavsmat har generellt visat sig vara det bästa om man vill minska risken för bland annat övervikt, diabetes, cancer och hjärt-kärlsjukdomar och därmed leva längre, berättar Alicja Wolk.

– Du ska äta mycket grönsaker, frukt och fullkornsprodukter, det innehåller välgörande fibrer och bioaktiva ämnen. Fisk, som bland annat innehåller viktiga omega 3-fettsyror är också bra att äta mycket av i stället för rött kött. Se också till att få i dig rikligt med rapsolja och olivolja, som innehåller hälsosamma fettsyror, säger Alicja Wolk.

ÄT MYCKET AV …

GRÖNSAKER, FRUKT OCH BÄR
Kalorisnålt och med mycket antioxidanter och andra viktiga bioaktiva substanser.
… BALJVÄXTER
Bönor, ärter och linser.
… FULLKORNSPRODUKTER
Som havregryn och bulgur innehåller välgörande fibrer och bioaktiva ämnen.
… FISK
Fisk innehåller bland annat omega 3-fettsyror.
… NÖTTER
Nötter och frön är rika på både enkelomättade och fleromättade fetter, zink, magnesium, vitamin E och vitamin B6. Perfekt mellanmål.
… MEJERIPRODUKTER
Välj sådant som fetaost, mozzarella, halloumi, keso och naturell yoghurt och filmjölk.



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Vägen till toppformen
Blogg

Vägen till toppformen


Alla löpare vill få ut det mesta möjliga av sin träning när det är dags för tävling. Så här säkerställer du att formen är så bra som möjligt när startskottet ljuder.

Hur bra du lyckas i dina viktigaste lopp under säsongen beror till största delen på hur du har genomfört grundträningen. Men det är inte enbart hur träningspassen har utformats och genomförts som har betydelse. För att kunna tillgodogöra dig träningen på bästa sätt måste också löpningen synkroniseras med livet i stort. Sömn och övrig återhämtning, kost och kompletterande träning för att undvika skadeavbrott är också faktorer som påverkar hur väl du kan prestera. 

Men förberedelserna veckorna närmast före ett viktigt lopp har också inverkan på hur du lyckas leva upp till förväntningarna. En genomtänkt plan för hur du på bästa sätt kan toppa din löpkapacitet gör att du kan få ut optimalt av all den tid och möda som du har lagt ned under uppbyggnadsperioden. Fattar du däremot dåliga beslut när du utformar de sista träningsförberedelserna kan du faktiskt sabotera för dig själv i stället.

Gör ett testlopp inför ditt lopp

I rutan längst ner hittar du en generell lista att checka av inför ett viktigt lopp. För att stärka ditt självförtroende och minska din osäkerhet inför loppet är det också viktigt att få någon typ av kvitto på var du står formmässigt. Ungefär en vecka före det aktuella loppet kan det därför vara en bra idé att genomföra ett testlopp. Ett sådant test kan stärka tron på att din målsättning är realistisk – men utan att det kräver så mycket energi att det påverkar återhämtningen negativt inför det kommande loppet. 

Syftet med ett sådant testlopp är egentligen tvåfaldigt. Dels är det ett utmärkt tillfälle att testa dina konkreta rutiner inför loppet: utrustning, uppvärmning och inledningstempot i själva loppet. Dels lär du dig hur din tävlingsfart bör kännas för att den ska motsvara din målsättning. Faktum är att merparten av din träning genomförs i ett klart långsammare löptempo än det du ska springa loppet i, varför förmågan att ”känna fart” behöver få extra uppmärksamhet i nära anslutning till det kommande loppet.

Håll det kort

För att inte spendera alltför mycket energi på ett förberedande testlopp, och därmed riskera otillräcklig återhämtning inför loppet, är det logiskt att testloppet genomförs på en distans klart kortare än huvudmålet. Många löpare använder sig då av ett verkligt, men kortare tävlingslopp. Ett millopp kan exempelvis utgöra en lämplig avstämning inför en kommande halvmara. 

Problemet med att delta i ett tävlingslopp kort innan huvudloppet är att man ofta vill prestera också i det förberedande loppet. Därför springer många för fort för att de ska få till den optimala förberedelsen. Kan man däremot hålla igen något i det förberedande loppet och springa nära den tävlingsfart som man planerat för huvudloppet är det en alldeles utmärkt generalrepetition.

Spring ett pyramidintervallpass

För den som har svårt att hålla igen när det sitter en nummerlapp på bröstet finns det en rad andra sätt att genomföra det viktiga testet inför ett prioriterat lopp. Ett stimulerande testlopp kan exempelvis genomföras som ett intervallpass i pyramidform (se rutan). Då är målsättningen att försöka hålla det planerade tävlingstempot i alla fartavsnitt. 

Precis som vid ett traditionellt sammanhängande testlopp strävar man efter att simulera de förhållanden som väntar i det kommande huvudloppet. Använd både de skor och den klädsel som du planerat att använda i huvudloppet och följ dina uppvärmningsrutiner noggrant.

Pyramidpasset kan med fördel genomföras på en 400 meter lång löparbana, men det går också alldeles utmärkt att löpa på en kilometerlång, flack sträckning. Använder du en rundbana så har väder och vind en minimal inverkan. 

Tre olika pyramidpass

Här är tre olika exempel på hur ett pyramidpass kan anpassas till de tre vanligaste tävlingsdistanserna. Målet är att varje fartavsnitt löps i så nära planerad tävlingsfart som möjligt. 

I exemplen har följande konkreta målsättningar använts:
Milen: 45 minuter (4.30 min/km)
Halvmaraton: 2 timmar (5.40 min/km) 
Maraton: 3.30 timmar (5 min/km)

Milen: Planerad tävlingsfart 4.30 min/km

Spring: 1 km – 2 km – 4 km
Ståvila: 60 sekunder mellan varje fartavnitt

Halvmaraton: Planerad tävlingsfart 5.40 min/km

Spring: 2 km – 4 km – 6 km
Gåvila: 60 sekunder mellan varje fartavsnitt

Maraton: Planerad tävlingsfart 5 min/km

Spring: 3 km – 5 km – 10 km 
Gåvila: 60 sekunder mellan varje fartavsnitt

Checklista inför loppet

  • Öronmärk de två sista veckorna före loppet till formtoppning.
  • Behåll antalet träningspass per vecka som du vanligtvis genomför.
  • Variera lugna och intensiva träningspass.
  • Trappa successivt ned träningstiden i de enskilda träningspassen de sista två veckorna före loppet. Ett riktvärde kan vara 25 procent minskning två veckor före och 50 procent veckan före loppet.
  • Säkerställ att du fyller upp med kolhydrater och vätska på ett genomtänkt sätt.
  • Reducera i möjligaste mån energikrävande stressmoment och prioritera din nattsömn.


Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Smart och effektiv sommarträning för löpare
Blogg

Smart och effektiv sommarträning för löpare


Sommaren kan vara ett bra tillfälle att strama upp träningen så att du faktiskt åstadkommer mer än du brukar – och dessutom på kortare tid. Det gäller bara att maximera varje minut och varje kilometer! Här är tre smarta och tidseffektiva strategier för dig som vill springa längre, snabbare och mer regelbundet.

BLI SNABB

Tre relativt hårda löppass i veckan ökar kroppens förmåga att leverera syre till dina muskler. Tänk bara på att ta det lugnt på dina återhämtningsdagar. Det är vilan mellan passen som gör dig stark och snabb.

Korta intervaller
Spring tre minuter i en fart som är något snabbare än din kilometerfart på fem kilometer – eller i ett tempo där du bara kan uttala ett eller ett par ord i taget. Jogga i två minuter och repetera treminutersintervallen tre till sex gånger, med två minuter joggvila mellan varje intervall. Lägg på en intervall eller två för varje vecka.

Långa intervaller
Att träna långa intervaller gör att du orkar springa snabbt under längre tid. Spring en till tre kilometer i din kilometerfart på tio kilometer – eller i en fart som tillåter dig uttala hela fraser. Repetera två till fyra gånger och joggvila tills du återhämtat dig mellan intervallerna.

Snabbdistans
Det här passet ska du springa i 15–25 minuter i stadigt och ganska högt tempo.

ORKA LÄNGRE

Det är fullt möjligt att träna för en halv- eller helmara på bara tre till fyra pass i veckan, så länge din målsättning är att genomföra loppet och inte att sätta personligt rekord. Men du behöver förmodligen snarare 20 veckor än de vanliga 16 för att förbereda dig för ett maraton om du har svårt att träna mer än tre till fyra gånger i veckan.

Spring två pass på 30–45 minuter samt ett långpass i veckan. De återkommande distanspassen bygger styrka och uthållighet och lär din kropp att fortsätta springa även när du börjar få ont om energi. Öka bara inte distansen med mer än 10 procent i veckan.

SPRING REGELBUNDET

Om du lyckas löpträna regelbundet i fyra till åtta veckor så har du lagt grunden som behövs för att du ska uppnå din målsättning att bli en bättre och starkare löpare, både när det gäller distans och tempo.

Spring tre gånger i veckan när du har tid, även om det innebär att du springer två dagar i rad. Så lite som 20–30 minuter löpning ökar din muskelstyrka och syreupptagningsförmåga.



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Hur ska man göra när man fått löparknä?
Blogg

Hur ska man göra när man fått löparknä?


Plötslig smärta som känns som en spik i utsidan av knät kan vara ett symtom på löparknä – eller IT-bandssmärta som det också heter. Är du drabbad? Så här kan du rehabträna löparknät.

Plötsligt hugger det till. Känslan är att någon har kört in en spik i utsidan av knät. Du stannar till, skakar loss lite och går några minuter. Eftersom det inte känns något så börjar du jogga igen, men efter 30 sekunder hugger det till igen. Du går resten av vägen hem och undrar vad tusan det var som hände.

Troligen har du drabbats av det som kallas för löparknä, eller som det också heter, IT-bandssmärta. Signifikativt för den här typen av besvär är att det gör ont på utsidan av knät, ibland med strålande smärta fram mot knäskålens nederdel. Oftast gör det dessutom bara ont just när du springer, därav namnet. (I en mycket akut fas, alltså precis i början om smärtan är hög, så kan det göra ont även om du inte springer.) 

Något annat som är signifikativt för löparknä är att det ibland går bra att jogga, så länge man med några minuters mellanrum tar en kort gåpaus. Det är inte ovanligt att det tack vare dessa gåpauser ändå går att få ihop dubbelt så långa turer, jämfört med om man försöker jogga hela tiden.

Det här är löparknä

Så vad är det vi menar när vi pratar om löparknä och IT-bandssmärta? Med IT-bandet menar man det iliotibiala bandet – ett senstråk som går från en muskel som heter tensor fascia latae på höftens främre utsida ner till utsidan av knät och fäster på underbenets utsida. 

Förut trodde man att smärtan berodde på den friktion som uppstår mot bandet/senan när knät böjs och sträcks. Men numera tror vi snarare att smärtan beror på att strukturer under senan, som till exempel den fettkudde som finns där, utsätts för kompressioner när benet belastas med en lätt böjning i knät. 

IT-bandet ska spännas när det utsätts för belastning, så en kompression av området är naturligt. Men om det utsätts för mer belastning än vad det är vant vid, till exempel på grund av en ökad löpvolym, ändrad terräng, ändrad löpteknik eller byte av skor så kan området bli överansträngt och därmed ytterst irriterat och lättprovocerat.

Möjliga orsaker

Förutom att området utsätts för mer belastning än vad det tål så vet vi inte riktigt varför löparknät uppstår. Nedsatt styrka i höften har i forskning inte kunnat bevisas vara en riskfaktor för att få löparknä – även om man har sett att just styrketräning av höftens utsida har god effekt när man väl har fått ont. Löptekniskt skulle löparknä kunna hänga ihop med att man tar för långa steg och/eller det som kallas för ”cross over gait”, det vill säga att man tar för smala steg.

En vanlig myt är att smärtan uppstår för att IT-bandet är för kort eller stelt, och att man därför ska stretcha bandet på olika sätt. Det verkar inte stämma. En del löpare får visserligen smärtlindring av stretching, men då troligen inte för att bandet har töjts ut. IT-bandet är nämligen oerhört starkt – det skulle krävas runt 900 kilos dragkraft för att dra ut bandet så lite som en procent.

OBS! Den här artikeln innehåller information om tillståndet IT-bandssmärta/löparknä samt råd på vägen för den som har råkat ut för detta. Jag rekommenderar ändå att du tar hjälp av medicinskt utbildad personal om du har besvär som inte vill ge med sig och hindrar dig från löpning.

Nu när du vet mer om vad löparknä är – och inte är – ska du få några tips med dig på vägen om du känner igen dig i besvären: 

• Styrketräna höften 

Det kan vara bra att träna de muskler som kallas för abduktorer, och som sitter på höftens utsida (se förslag på övningar här intill). Glöm inte att träna extra fot- och benstyrka under den period som du eventuellt springer lite mindre. Tung styrketräning är bra för att öka styvheten i benet (leg stiffness).

• Öka sakta

Under 10–14 dagar bör du träna alternativ konditionsträning i stället för löpning, till exempel stakmaskin eller crosstrainer. När du sedan ska börja löpträna igen så ska du börja med någon enstaka kilometer och lägga på 0,5–1 kilometer varje eller vartannat pass beroende på löpvana. Ha inte bråttom, och lägg in 30–60 sekunder gåvila var 2:a eller var 3:e minut. Det ökar chansen att du slipper bakslag. 

När du är uppe i cirka 40 minuter löpning kan du börja minska på sekvenserna med gång. Om du får känningar i knät så försök inte att springa igenom smärtan – det funkar sällan med löparknä. Ta i stället en extra vilodag från löpning och testa sedan att köra hälften av volymen på det pass du fick känningar under. Låt det sedan gå 2–4 pass med successiv stegring innan du är tillbaka på samma nivå igen. 

• Se över din löpteknik 

Låt en löpcoach se över din löpteknik. Vid knärelaterade besvär finns det ofta en poäng i att testa att öka stegfrekvensen en aning. Prova till exempel att öka stegfrekvensen med cirka fem procent och se om det ger en bra känsla i din löpning. Var dock medveten om att om du ökar din stegfrekvens så kommer du säkert att uppleva ökad trötthet på nya platser i kroppen. Var uppmärksam så att du inte överanstränger dig på något annat ställe.

Övningarna i den här artikeln passar även dig som bara vill bli starkare i höften – oavsett om du har löparknä eller inte.

Fyra övningar mot löparknä 

Om övningarna gör ont i knät skulle jag backa och göra lättare övningar en tid, för att sedan stegra belastning/frekvens igen. 

Steg 1: Övningar utan att böja i knät (träna 2–4 ggr/v)

Knäsidoplanka med rakt benlyft      

Så gör du: Placera dig i en sidoplanka med knät i marken så att kroppen utgör en helt rät linje, från huvudet ner till foten på det övre benet. Lyft det övre benet genom att spänna skinkan och höftens utsida. Sänk ner benet och upprepa. Gör 2–3 x 7–12 repetitioner.

Tips! Tänk att du lyfter benet lite bakåt, det kan göra att det tar mer i skinkan/höftens utsida.

Sidsteg med band under fötterna

Så gör du: Sätt bandet runt fötterna och placera fötterna en bit isär så att bandet blir aningens spänt. Kliv med ena benet rakt ut åt sidan och följ långsamt efter med det andra benet. Se till så att bandet alltid hålls lite spänt. Gå dina steg åt ena hållet och gå sedan tillbaka. Gör 2–3 x 10–15 steg/sida.

Steg 2: Övningar som även böjer lite i knät (träna 2–3 ggr/v)

Enbensböj med sidan mot boll     

Så gör du: Tryck knät lätt in mot en fitnessboll. Gör små knäböjningar upp och ner. Gör 2–3 x 8–12 repetitioner.

Tips! Initiera rörelsen genom att böja i höften. Se till att foten, knät och höften bildar en rak linje, så att knät pekar rakt framåt i samma riktning som tårna.

Enbens ”hip hike” på låda

Så gör du: Stå med en fot vid kanten på en låda eller liknande. Tippa ner höften på den sida som är utanför lådan (du kan även böja lite lätt på knät). Sträck sedan på benet igen och lyft upp höften på det fria benets sida och repetera övningen. Övningen ska kännas i utsidan på ståbenets höft. Gör 2–3 x 8–12 repetitioner/ben.

Tips! Det är inte meningen att du ska träna balansen här, så ta gärna stöd av något om du behöver.



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*