MEST LÄSTA
Sponsrat inlägg
Craft Endurance 3 – skönare, lättare och spänstigare
Blogg

Craft Endurance 3 – skönare, lättare och spänstigare


Craft Endurance 3 har fått en ny ovandel, bättre passform och ett lättare och studsigare skummaterial i mellansulan. Här är allt du behöver veta om den nya versionen – byggd för att göra dina lugna, dagliga träningspass ännu skönare. 

[ANNONS FRÅN CRAFT] Förbättrad passform och en skönare ovandel gör Craft Endurance 3 till en ännu bättre träningssko. Den nya versionen är en perfekt löparsko att sakta men säkert bygga upp sin uthållighet i.

Löpning i lugnt tempo stärker både hjärta och muskler. Samtidigt innebär den relativt lätta belastningen att du hinner återhämta dig innan nästa pass. Att springa långt och långsamt gynnar också din förmåga att använda energi effektivt. Det gör inte bara att varje steg känns lättare – du bygger också mental styrka, tålamod och pannben. Värdefulla egenskaper som gör att du klarar av att fortsätta springa även när det blir jobbigt. 

Det är just det här som Craft Endurance 3 är utvecklad för. Den är en optimal träningspartner att logga kilometer efter kilometer i. En löparsko för träningspassen som gör att du blir uthålligare och starkare – och orkar springa längre och snabbare. För att Endurance 3 ska kunna göra det har Craft lagt mycket fokus på skons komfort. 

Tre viktiga nyheter

Craft Endurance 3 har bland annat fått en ny, lättare och förstärkt ovandel. Den är tillverkad i ett enda stycke mycket välventilerat och stödjande meshmaterial. Konstruktionen håller foten lagom tempererad, samtidigt som ovandelen ger ett säkert, stabilt och följsamt stöd där det behövs.

Tre snabba om Craft Endurance 3
Nydesignad, luftig och stödjande ovandel för ökad komfort.
Följsammare och skönare passform med Craft Endurance Fit.
Ny mellansula för mjukare dämpning och spänstigare frånskjut.

Den nya ovandelen och lästen ger inte bara en förbättrad slitstyrka. Tack vare den nya ovandelen sitter skon också tajtare och stadigare – men utan att den trycker på foten. 

En annan nyhet är Craft Endurance Fit – en förbättrad passform som håller foten säkert och tryggt på plats under ditt löppass. Det innebär en smalare hälkopp, bättre grepp runt mellanfoten och en rymligare framfot än tidigare. Designen förhindrar att foten rör sig för mycket inuti skon, samtidigt som stabiliteten förbättrats och dina tår får röra sig mer naturligt för maximal komfort.

Spänstigare och mjukare mellansula

Men det är inte bara ovandelens passform, material och komfort som har uppdaterats. Mellansulan har både blivit mjukare och fått en spänstigare, snabbare löpkänsla. Det här beror på det ultralätta Px Foam-materialet i mellansulan, som ger energifyllda, explosiva frånskjut och mycket mjuka landningar – egenskaper som hjälper dig att springa längre, kilometer efter kilometer.

Nederst sitter en lätt yttersula i extra greppigt material, med ett mönster som gör att Endurance 3 även fungerar bra för löpning på enklare trailunderlag.

Nya versionen av Endurance 3 från Craft är utvecklad för att vara ditt förstahandsval när du vill få in dina basmil och bygga en stabil grund. Den förbättrade passformen och skönare, stabilare ovandelen garanterar god komfort. I kombination med den mjukt dämpande och härligt spänstiga mellansulan gör detta Endurance 3 till ett perfekt val för dina långa, lugna basmil – dag för dag, kilometer för kilometer. 

Fakta Craft Endurance 3
Vikt: 215/260 gram (dam/herr)
Häldropp: 9 mm (dam: 37/28 mm, herr: 38/29 mm)
Cirkapris: 1 599 kronor
Craft Endurance 3 hittar du hos Löplabbet och Craftsportswear.com



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Höj farten – spring intervaller!
Blogg

Höj farten – spring intervaller!


Har det varit en lång, seg vinter? Känns det som att du vill höja farten på din löpning? Här är fem tuffa pass som garanterat gör jobbet. 

1. FALLANDE STEGAR

Den stora fördelen med fallande stegar är psykologisk – eftersom löpsträckan blir kortare för varje gång upplever du att ansträngningen minskar (vilket naturligtvis inte stämmer om du gör övningen rätt). Använd övningen för att utveckla din förmåga att hålla farten uppe trots tilltagande trötthet.

Ett mål kan vara att genomföra den här typen av träningspass var fjärde vecka inför ett 5-kilometerslopp.

GÖR SÅ HÄR
Spring 1 600 meter, 1 200 meter, 800 meter, 400 meter på en 400-metersbana med tre minuters vilopaus mellan varje löpsträcka. Målet är att springa snabbt och att öka tempot med en eller två sekunder för varje varv under varje intervall, utan att spränga dig.

2. STIGANDE STEGAR

Den här övningen hjälper dig att hålla tävlingsfarten uppe genom repetitioner som gradvis blir längre, och därigenom hårdare, vilket liknar hur tävlingar utvecklas. Börja försiktigt: att löpa 1 600 meter i maratonfart i början kommer att kännas lätt, och det kan sluta med att du springer 20–30 sekunder snabbare än planerad fart utan att du inser det. Det är ett vanligt misstag som kan straffa sig – både under träning och under tävling.

GÖR SÅ HÄR
Spring 1 600 meter, jogga 800 meter, spring 3 200 meter, jogga 800 meter, spring 4 800 meter, jogga 800 meter, spring 6 400 meter. Håll din maratonfart under varje intervall.

Upprepa en gång i månaden som ett maratontempopass. Börja med att löpa upp till 4 800 meter, tills du känner att du klarar av hela stegen.

3. PYRAMIDER

En kombination av stigande och fallande stegar utvecklar din förmåga att kunna växla mellan olika tempon under ett lopp. Variationen i tempo hjälper dig att få upp tävlingsfarten på tre månader.

GÖR SÅ HÄR
Spring intervaller på 1 minut, 2 minuter, 3 minuter, 2 minuter och 1 minut. Efter varje löpsekvens joggvilar du motsvarande tid. Spring 1 minut i din 1 500-metersfart, 2 minuter i din femkilometersfart och 3 minuter i din milfart. Utveckla passet genom att utöka pyramiden till 1-2-3-2-1-2-3 minuter eller 1-2-3-2-1-2-3-2-1 minuter.

4. ALTERNERA

Här är ett intervallpass som stärker både kropp och pannben.

GÖR SÅ HÄR
Spring 800 meter i högt tempo (tävlingsfart på milen), jogga 200 meter, spring 300 meter i hårt tempo (tävlingsfart på 5 kilometer), avsluta med 300 meter jogg. Upprepa övningen 4–6 gånger.

Det här är en övning du kan göra regelbundet. Ska du springa en mara eller halvmara kan du springa längre intervaller – till exempel 1 600 meter/600 meter i stället för 800/300.

5. KOMBINATIONSSTEGE

Det här är en utmanande intervallkombination, som du kan köra en gång i månaden för att utveckla fart och styrka.

GÖR SÅ HÄR
Spring 400, 600, 400, 200 meter i din 1 500-metersfart eller snabbare, med 90 sekunders joggvila. Jogga sedan 1 200 meter. Spring sedan 600, 400, 300, 200, 100 meter – börja i din 5-kilometersfart och accelerera. Vila i en minut efter 600 och 400 meter, och därefter i 30 sekunder mellan varje intervall.



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Det bästa mätinstrumentet? Du själv.
Blogg

Det bästa mätinstrumentet? Du själv.


Löparklockor i all ära, men den som vet mest om din form är du. Om du bara lär dig att lita på din kropps signaler så kommer du att få de mest precisa svaren. Det finns nämligen inget som slår din hjärna. 

Hur bygger du bäst upp din uthållighet? Jo, genom att träna mycket och hålla dig relativt fri från skador! Det låter kanske enklare sagt än gjort, men det bästa tipset för att lyckas med den ekvationen är att träna mycket med lätt ansträngning.

Jag får ibland frågor om vilken puls som motsvarar lätt ansträngning. Jag brukar svara att lugn löpning är lätt ansträngning. Lugnt är lätt. Du vet när du springer lugnt. Om du vill ha en siffra är det omkring 70 procent av maxpuls. För vältränade är det kanske 75 procent.

Det är inte din pulsklocka som visar hur trött du är, för trötthet är ju hur trött du känner dig. Det är svårt att mäta det. En sjuk person kan uppleva trötthet utan fysisk ansträngning. För att ta reda på hur trött personen är måste du fråga. Det är samma sak som med smärta. Det bästa sättet att mäta smärta är att fråga: Hur ont gör det? Du måste fråga dig själv hur du upplever din ansträngning. Hur trött du känner dig.

Trötthet skapas i hjärnan

Det är alltså inte pulsklockor eller blodprov som ger det bästa måttet på trötthet. Ditt svar på en enkel fråga (”hur känns det?”) är det bästa måttet. Trötthet skapas i hjärnan. Du springer in i väggen när du når den ansträngning du inte är villig att uthärda. Ju mer du vill, desto mer uthärdar du.

Det finns många sätt att mäta trötthet på, men det är bara din upplevelse av denna trötthet som tar hänsyn till allt som händer i kroppen. Din upplevelse av trötthet är hjärnans sätt att gissa framtiden och balansera din kropp så att du inte gör av med alla dina tillgångar. 

Efter ditt senast löppass kanske du blev väldigt trött och låg kvar på backen efteråt? Eller du kanske joggade hem direkt. Om du låg kvar upplevde du mycket ansträngning. Om du joggade hem upplevde du lätt ansträngning. 

Ansträngning är subjektivt

Ju mer du tränar, desto bättre presterar du med samma nivå av ansträngning, men du lär dig också att bli bekväm med hög ansträngning. Den upplevda ansträngningen är din bästa vägvisare. Om du sovit lite, ätit dåligt, grälat eller är på väg att bli sjuk så kommer du att uppleva högre ansträngning jämfört med en bra dag.

Om du mäter med klocka kanske du tror att du har blivit sämre, för du kan inte vara medveten om allt som hänt. Men du var sämre på grund av en dålig dag. Ett gräl är som 5 centimeter snö i löparspåret. Det gör att det känns mycket tyngre.

Din upplevda ansträngning kan mätas med ett tal mellan 6 och 20. Denna skala kallas Borgskalan efter den svenska psykologen Gunnar Borg. Det är en subjektiv skala. Den bygger helt och hållet på hur det känns: 

6–9: Mycket lätt, som att gå. 45–60 % av max.
10–12: Lätt ansträngande, du kan samtala. 60–70 % av max.
13–14: Ganska ansträngande, du andas hårdare, har svårt att samtala, 70–80 % av max.
15–16: Ansträngande, du andas hårt och det känns obehagligt. 80–90 % av max.
17–18: Mycket ansträngande. 90–95 % av max.
19–20: Extremt ansträngande, på gränsen. 95–100 % av max. 

Lugn löpning ligger på ett värde upp till 12. Det är där du ska ligga om du vill följa ett polariserat träningsprogram. Du springer och återhämtar dig samtidigt och kan därför träna mer och ge mer i de hårda passen. Ett tempopass ligger mellan 14 och 16, därefter kommer intervaller. Norska intervaller motsvarar 15–16. Värden på 19–20 bör du spara till tävling.

Öka din medvetenhet

Du lär dig din ansträngning genom att öka din medvetenhet. Om det känns som 13 på ett lugnt pass är det bäst att sakta ner. Det gör det lättare att polarisera träningen. Du kört lugnt eller hårt, inte mittemellan.

Tider och VO2max blir sämre med åren, men din upplevda ansträngning är du just nu – och nuet är allt som finns. Det kommer att kännas lika ansträngande när du är 25 som när du är 75 om du anstränger dig, för din hjärna balanserar alltid din kroppsbudget.

Fråga och mät, men lär dig också att lita på dig själv. Du är mycket mer pålitlig än de bästa mätinstrumenten i världen – om du lär dig att lita på kroppens signaler. Det finns inget som slår din hjärna. Den har utvecklats för att ha koll på allt som är du. 



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Ska löpare äta kosttillskott?
Blogg

Ska löpare äta kosttillskott?


Behöver man äta kosttillskott för att få i sig alla näringsämnen som hårt tränande idrottare? Är vanlig mat alltid bättre än sportmat? Och vilka livsmedel är bäst när man vill få ut maximalt av kropp och knopp? Emma Lindblom rätar ut frågetecknen.

En viktig del av löpningen handlar om att vara i energibalans och tajma maten rätt, så man klarar träning eller tävling på bästa möjliga sätt. Man vill vara mätt och lätt vid starten av ett lopp eller inför ett tuffare pass. 

Men det är inte enbart rätt mängd energi och näring som gör att vi känner mättnad efter en måltid. Även att magsäcken blir fylld samt själva tuggandet har också en del i att vi blir mätta och belåtna. Detta är en anledning till att väldigt restriktiva dieter eller mat i form av pulver eller vätska oftast inte håller i längden. 

Ät mat i första hand

Forskarna inom idrottsnutrition är eniga om att man alltid ska välja mat i första hand eftersom kroppen lättare kan tillgodogöra sig näringen från mat än från kosttillskott. Riktig mat, till exempel ett ägg, innehåller många olika näringsämnen som till exempel protein, fett, järn, A- och D-vitamin. Ett kosttillskott innehåller däremot oftast väldigt mycket av ett enda ämne vilket kan leda till obalans – och kroppen strävar alltid efter att vara i balans.

Många tror att man behöver extra mycket vitaminer, mineraler och antioxidanter när man tränar, men det stämmer inte riktigt. Löpare behöver förstås mer energi än en icke idrottande person, vilket betyder att en löpare måste äta mer för att matcha den högre energiförbrukningen. Men det betyder också att man även får i sig mer näringsämnen, så man behöver oftast inte äta kosttillskott för att kunna prestera. Att till exempel äta kosttillskott i form av vissa antioxidanter kan till och med försämra dina träningsresultat. Däremot är det viktigt att äta varierat och att få i sig frukt och grönsaker varje dag. 

Komplettera med tillskott

I vissa fall är sportmatsprodukter eller tillskott av vitaminer och mineraler nödvändigt eller till och med ett måste för att uppnå optimal hälsa eller prestation. Ett exempel är när man springer långt och vill fylla på med den rekommenderade mängden om 30–90 gram kolhydrater i timmen. En energigel innehåller oftast cirka 25 gram kolhydrater, vilket är ungefär lika mycket som i en banan. Men många löpare tycker nog att det både är lättare att äta och ta med sig en gel jämfört med en banan under löpturen.  

Ett annat exempel är sportdrycker. Vid hög träningsmängd krävs stora mängder energi och kolhydrater, och då är en sportdryck med kolhydrater och salter ett enkelt sätt att få upp kolhydratsmängden samtidigt som den förebygger vätskebrist. 

Brist? Fråga en läkare

Vid till exempel järnbrist bör man få järn utskrivet av sin läkare för att uppnå optimala nivåer. Järntillskottet är då klassat som medicin. Att försöka få upp sina järnnivåer med järnrik mat kan ta upp till två år, så vid konstaterad järnbrist kan järntillskott vara nödvändigt för optimal hälsa och prestation. Järnbrist gör det inte bara svårt att prestera utan påverkar även hälsan och humöret i form av bland annat trötthet, apati och håglöshet.

Det finns också flera prestationshöjande medel som kan påverka prestationsförmågan positivt, som kreatin, koffein, nitrat, bikarbonat och beta alanine. Att använda kaffe för att få i sig koffein före tävling är däremot ett osäkert kort, eftersom det är nästintill omöjligt att veta exakt hur mycket koffein en kopp kaffe innehåller. En kopp kaffe kan innehålla mellan 25 och 214 mg koffein, och koffeinmängden i en kaffepod/kapsyl kan variera mellan 19 och 147 mg.

I en undersökning om hur mycket koffein en kopp kaffe innehåller beställde forskarna kaffe vid flera tillfällen från samma kafé. Trots att de beställde exakt samma typ av kaffe och mängd under en vecka varierade koffeinmängden varje dag! 

Ett annat prestationshöjande preparat är rödbetsjuice, som innehåller nitrat – ett ämne som har en kärlvidgande effekt vilket förbättrar syreupptagningsförmågan. Men för att få i sig rätt mängd nitrat från rödbetsjuice krävs att man dricker cirka 0,5 liter rödbetsjuice några timmar före tävling. Detta är näst intill omöjligt att få i sig utan att få magproblem, dessutom gillar inte alla smaken. I detta fall kan en mer koncentrerad rödbetsjuiceshot vara praktiskt.

Läs också: IOKs utlåtande om kosttillskott och elitidrottare

Proteinpulver och vegansk kosthållning

När man pratar om träning och mat kommer nästan alltid proteinpulver upp för diskussion. Varken löpare eller andra idrottare behöver proteinpulver för att få i sig tillräckligt med protein – att äta något proteinrikt varje måltid räcker.

Många forskare hävdar dessutom att det är själva blandningen av de olika aminosyrorna som vi hittar i proteinrik mat som är bäst för muskeluppbyggnad och återhämtning, snarare än de specifika aminosyror som du hittar i proteinpulver. 

För några år sedan var det också mycket prat om prestationsförbättringar kopplat till vegansk kost. Men det finns ingen forskning som visar att vegansk kost gör att du kommer att prestera bättre. Däremot kommer medvetna kostval i form av frukt, grönsaker och fullkornsprodukter i kombination med tillräckligt med energi och kolhydrater samt protein vid varje måltid hjälpa prestationsförmågan. 

Man kan förstås prestera bra om man väljer en vegansk eller vegetarisk kosthållning – men det kan man även göra med en kost som innehåller animalier. Väljer man att äta vegansk mat bör man däremot vara noga med matens sammansättning så att man får i sig tillräckligt med protein samt energi. Vegansk mathållning är nämligen i många avseenden energisnål och veganska proteinalternativ innehåller inte alltid alla nödvändiga aminosyror som animaliska produkter har.

Bra, allsidig – och god – mat är grunden

”Food is mood” sa en forskare på en konferens om idrottsnutrition – något som stämmer bra. En idrottare måste förstås vara extra noga med att äta bra mat, men en bra kosthållning handlar inte enbart om rätt mängd kolhydrater, protein, fett, vätska, vitaminer och mineraler. Den måste även smaka gott och se aptitlig ut. 

Att bara äta piller eller söta sportdrycker kommer inte att leda till bästa möjliga prestation – utan det är väl sammansatta, smakliga måltider som ger mervärde i form av att man både blir mätt och nöjd. Maten kan i vissa fall kompletteras med sportmatsprodukter eller tillskott för att förbättra hälsan och prestationsförmågan. 



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Hur toppar man formen inför ett millopp?
Blogg

Hur toppar man formen inför ett millopp?


Att klara milen är det första målet för många nya löpare. Sedan blir tiden på milen en viktig referens – och att sänka den en ny målsättning. Så här gör du för att toppa formen inför ett millopp. Lopp på 10 kilometer ger alldeles utmärkta indikationer på var en löpare står formmässigt. Nästan all energi som förbrukas under ett sådant lopp – som för de flesta av oss tar mellan knappt 40 minuter och dryga timmen – kommer nämligen från det så kallade aeroba energisystemet. Där spelar den maximala syreupptagningsförmågan en central roll. Hur snabbt du avverkar sträckan är också…