MEST LÄSTA
Kan överträning orsaka hjärntrötthet?
Blogg

Kan överträning orsaka hjärntrötthet?


När du springer tränar du både kroppen och hjärnan – men det fungerar bara till en viss gräns. En studie visar nämligen att såväl kropp som hjärna blir trötta av överdriven fysisk träning.

Redan i slutet av 1800-talet gjorde den italienska fysiologen Angelo Mosso experiment som visade att mental och fysisk träning påverkar varandra. Under 1900-talet föll den forskningen i glömska, men det senaste decenniet har det kommit flera studier som stöder Mossos psykobiologiska teori.

I en studie från 2020 ville forskarna ta reda på varför flera idrottare drabbades av överträningssyndrom i samband med träningslägren inför OS. Idrottarna upplevde en överväldigande känsla av trötthet och kunde inte längre prestera på topp. Frågan var om det berodde på hjärntrötthet – samma typ av trötthet som kan orsakas av allt för mycket intellektuellt arbete? Blir idrottare utbrända på samma sätt som tjänstemän?

För att ta reda på svaret rekryterade forskarna 37 uthållighetsidrottare. De delades upp i två grupper där den ena gruppen skulle öka sin träning med 40 procent under tre veckor. Den andra gruppen tränade som vanligt. 

Fattade sämre beslut

Hjärntrötta personer har en tendens att handla och tänka impulsivt, så varannan dag fick idrottarna därför svara på frågor som ”Vill du ha 10 dollar nu eller 50 dollar om sex månader?” 

Tre veckor senare kände sig de idrottare som ökat träningsdosen både mentalt och fysiskt utmattade. Denna trötthet visade sig som minskad aktivitet i den laterala prefrontala barken, en nyckelregion i hjärnans verkställande kontrollsystem. Idrottarna agerade följaktligen också mer impulsivt. De blev helt enkelt dåliga på att fatta långsiktiga (bra) beslut. De föredrog 10 dollar i dag framför 50 dollar ett halvår senare.

– Det område i den laterala prefrontala barken som påverkades av överbelastning genom fysisk träning är exakt samma som har visat sig vara känsligt för överdrivet mycket intellektuellt arbete i våra tidigare studier, säger Mathias Pessiglione som är en av författarna bakom studien. 

Denna hjärnregion tycks alltså vara den svaga punkten i det kognitiva kontrollnätverket.

Fysisk ansträngning kräver kognitiv kontroll

Studien visar att både mental och fysisk ansträngning bygger på kognitiv kontroll. Anledningen till att sådan kontroll är avgörande för uthållighetsidrottare är att fysisk ansträngning i syfte att nå ett avlägset mål kräver kognitiv kontroll. Det är lätt att ge upp. Det är svårare att fortsätta. För att fortsätta måste du ta kontrollen över processen – det vill säga dig själv – när trötthet och smärta ökar. En löpare kämpar mot tröttheten på samma sätt som en tjänsteman kämpar för att hålla sig vaken på ett eftermiddagsmöte.

En slutsats av studien är att uthållighetsidrott är bra för din hälsa, men utan vila och återhämtning kan träning – precis som övertidsarbete – påverka din förmåga att fatta bra beslut och leda till hjärntrötthet och utbrändhet. Du behöver vila både muskler och tankar – varken överträning eller övertid ökar kroppens och hjärnans avkastning.

Studien visar att hjärnan spelar en avgörande roll för din prestation. Du fattar inte långsiktigt bra beslut när din hjärna är utmattad. Det är alltså ingen skillnad mellan mental och fysisk trötthet när det gäller långvariga prövningar av din uthållighet. Kropp och själ drar kraft från samma källa – från dig. 



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Så äter du för att orka ultralångt
Blogg

Så äter du för att orka ultralångt


Att springa jättelångt är en utmaning för kroppen – inte minst när det gäller energiåtgången. Så här kan du tänka när det gäller mat- och vätskeintag på riktigt långa lopp.

En stor utmaning för ultralöpare är att få i sig tillräckligt med energi. Det såg man i studier redan 1925, och det har bekräftats i ett flertal efterföljande studier.

I en studie undersökte man energiintaget och energiförbrukningen hos idrottare som genomförde ett triathlonlopp med 3,8 kilometer simning, 180 kilometer cykling med en stigning på över 2 600 meter och 42,2 kilometer löpning. Syftet var att undersöka om de fick i sig tillräckligt med energi under loppet.

De här triathleterna gjorde av med cirka 11 000 kilokalorier, medan de åt cirka 3 600 kilokalorier (merparten kom från kolhydrater). Det betyder att de hade en energiförlust på cirka 7 400 kilokalorier (eller cirka 70 procent), det vill säga motsvarande vad många normalt äter på två till tre dagar. 

Många studier visar också att man behöver få i sig stora mängder kolhydrater för att kunna prestera optimalt inom uthållighetsidrott – rekommenderat intag är 60 till 90 gram per timme eller mer.

Så äter ultralöparna

Forskaren Trent Stellingwerff studerade ett antal ultralöpare från världseliten för att kartlägga hur deras energiintag såg ut under en rad 100-mileslopp (162 kilometer).

Löparna hade alla hittat sin koststrategi genom att pröva sig fram under träningspassen. De åt cirka 5 500 kilokalorier var, varav cirka 4 600 kilokalorier kom från kolhydrater – främst från sportdryck. De åt däremot minimalt med fett och protein under loppen.

Löparna åt även en kolhydratrik frukost en till tre timmar före tävlingsstart. Under loppen åt de i genomsnitt 70 gram kolhydrater i timmen. 

Optimera ditt intag

Oavsett vilken koststrategi man väljer i vardagen, bör man optimera sitt kolhydratintag under ultralopp. Upp mot 90 gram per timme kan hjälpa dig att prestera bättre.

Det är också viktigt att prova ut vad man ska äta och dricka i förväg under långa träningsrundor. Detta för att undvika obehagliga överraskningar under själva loppet. Det kan vara mag- och tarmbesvär eller att man har svårt att svälja det man stoppar i sig.

I de studier som nämnts ovan har löparna använt olika former av gel och sportdryck. De är populära dels för att de är lätta att ta med, dels för att de innehåller koncentrerade kolhydrater. Sportdrycker och gel innehåller dessutom natrium, vilket hjälper till att bibehålla vätskebalansen. I vissa fall innehåller de också koffein, som bevisats ha en prestationshöjande effekt. 

Tre förpackningar gel eller starkt blandad saft plus en matsked honung eller tre bananer (vilket är svårt att få i sig varje timme under ett lopp) innehåller cirka 70 gram kolhydrater. Löpare brukar föredra flytande föda eftersom det är lätt att svälja. I slutet av loppet föredrar vissa någon form av fast föda som kanske banan, torkad frukt eller choklad. 



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Sponsrat inlägg
Manne Forssberg: ”Sub 2.48 på maraton är ett livsmål”
Blogg

Manne Forssberg: ”Sub 2.48 på maraton är ett livsmål”


Manne Forssberg utgör tillsammans med John Kingstedt duon bakom den populära löparpodden Spring Snyggt-podden. Båda tränar mot Hannover Marathon – men har lite olika upplägg. Här berättar Manne om sin träningsfilosofi som motionär.

[ANNONS FRÅN SAUCONY] Spring Snyggt-podden har släppt ett poddavsnitt i veckan i över sex år. När de började hade Manne bara tränat löpning i knappt två års tid. Men i dag, efter drygt sju år, kan han kanske inte kalla sig nybörjare längre. Mannes målsättning inför Hannover Marathon den 12 april låter i varje fall inte som en nybörjares: att springa under 2.52.

Manne Forssberg (t.v.) driver Spring Snyggt-podden tillsammans med John Kingstedt.

Det långsiktiga livsmålet för maratondistansen är att komma under 2.48 – det vill säga att springa under 4.00-fart. Vi har pratat med honom om hans syn på löpträning – en syn som han inte alltid delar med sin poddkollega, elitlöparen John Kingstedt.

Vad körde du för pass i dag?

– Det var ett ganska oklart pass: 30 kilometer, tre varv runt Södermalm. Tanken var att lägga in 3 x 5 kilometer i marafart, men jag hade så hög puls direkt att jag funderade på att ändra passet. Jag körde en sådan femma men känslan var konstig. Så jag sket i det och körde resten utan fler fartinslag. Det blev lite snabbare än distansfart ändå – snitt 4.34 km/min.

Var det ditt sista hårda långpass?

– John, min poddkollega, tycker att det borde vara det. Han är ju inte min coach … men han tycker att han är det, haha. Jag har ingen coach, men använder John som bollplank ibland. Men nu tycker jag att han är lite för defensiv. Jag tycker att det är bra att köra ett hårt långpass 16 dagar före ett maraton – jag gjorde det förra året också – men han tycker att det är för nära. Så jag kör det i hemlighet.

Vem är du som löpare?

– Jag var rätt gammal när jag började, 35 år, och innan hade jag inte sprungit någonting. Så även om det har gått sju år så är jag väl fortfarande en nybörjare i någon mån. Jag är fortfarande i någon slags nyförälskelsefas eftersom jag var i yngre medelåldern när jag började springa.

Din poddkollega John tycker att du inte kan kalla dig nybörjare längre?

– I beskrivningen av vår podd står det att vi som gör den är en elitlöpare och en överambitiös nybörjare, och det där sista stör folk sig på. Men när vi startade podden så var det helt sant – då hade jag sprungit i mindre än två år.

– Min filosofi är att man inte ska ha strikta och helt fasta planer, utan en skiss som man utgår från men justerar utifrån känslan. Som i söndags – jag skulle ha sprungit en fartökning på tio kilometer i 4.05-fart, men det blev 3.57-fart. Och i dag körde jag inte 3 x 5 kilometer fartökningar i långpasset utan justerade. Så min filosofi är väl att känna av kroppen lite grann.

Hannover Marathon närmar sig. Hur ser tävlingsveckan ut för dig, och vad har du för mål?

– Jag tränar inte så mycket sista veckan. Loppet är på en söndag så på onsdagen kör jag fem kilometer i marafart, och sedan kanske 5 x 400 meter efter det som jag försöker att inte köra för snabbt. Ofta har jag så pigga ben när jan drar ner på träningen, så jag måste försöka hålla i mig själv lite grann den här gången. Så på dessa fyrahundringar ska det inte gå snabbare än trekilometersfart.

Har du några långsiktiga drömmar inom löpningen?

– Mina långsiktiga mål är sub 35 på 10 kilometer och under 2.48 på maraton, alltså att hålla en snittfart under 4 minuter per kilometer, och under 80 minuter på halvmaraton. Det är liksom livsmål. Om jag klarar det så kommer jag kunna vara nöjd på ålderns höst när jag skryter för mina barnbarn om gamla tider.

Läs också: Två löpare, två upplägg – en sko: Saucony Endorphin Azura
Läs också: John Kingstedt: ”Jag kör mycket – men inte hårt”



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Sponsrat inlägg
John Kingstedt: ”Jag kör mycket – men inte hårt”
Blogg

John Kingstedt: ”Jag kör mycket – men inte hårt”


John Kingstedt är den ena halvan av duon bakom den populära löparpodden Spring Snyggt-podden, som han gör tillsammans med Manne Forssberg. Båda tränar nu mot Hannover Marathon – men med lite olika upplägg. Här berättar John om sin nya träningsfilosofi.

[ANNONS FRÅN SAUCONY] Elitlöparen John ”Jesus” Kingstedt har varit sponsrad av Saucony i tio år och gjort Spring Snyggt-podden tillsammans med Manne Forssberg i över sex års tid. Nu tränar båda inför Hannover Marathon den 12 april – men deras upplägg skiljer sig åt. John har själv dragit lärdom av några tuffa år och förändrat sin inställning till löpträningen – och fokuserar numera främst på att springa lugnare pass och få till kontinuiteten.  

John Kingstedt (t.h.) driver Spring Snyggt-podden tillsammans med Manne Forssberg.

Saucony har stöttat dig i tio års tid – vad betyder det för dig som löpare?

– Jag fick möjlighet att få material och skor från dem 2016 när jag var 23 år, så jag har varit med dem i tio år nu. Det betydde mycket att de ville hjälpa mig på traven och jag har varit med Saucony sedan dess.

– Jag har ju inte sprungit i andra märken sedan 2016 – jag har bara haft Saucony – men jag tycker att de har utvecklats på flera nivåer och tagit stora kliv när det gäller kvaliteten på löparskorna. Sedan har vi ju även samarbetet med podden. Det gör att vi kan fortsätta utveckla den och dela med oss. Så jag är väldigt tacksam för att jag fått den möjligheten av Saucony.

Vad betyder Spring Snyggt-podden för dig i dag?

– Podden har betytt väldigt mycket. Vi har hållit på i snart sju år, och under den tiden har jag haft ganska många jobbiga år – både personligt och i löpningen. Från 2022 till hösten 2025 var löpningen inte alls lika rolig. Men eftersom jag älskar sporten har podden varit ett sätt att hålla mig kvar – den har hjälpt mig att glädjas mer åt andras prestationer. Kanske är det också en mognadsfråga – att man blivit äldre – men jag är mindre självupptagen när det gäller min egen prestation nu.

– Professionellt har podden förändrat hela min yrkesbana. Jag tog examen från Försvarshögskolan 2019 och trodde jag skulle jobba med civilförsvar. Nu gör jag något helt annat. Så både yrkesmässigt och personligt har podden betytt jättemycket.

Du coachar många löpare också. Har du någon träningsfilosofi?

– I dag tränar jag inte alls på samma sätt som när jag var mellan 20 till 28 år. Det viktigaste är kontinuitet – det har jag lärt mig från min tränare Sindre Buraas. Vi har gått ifrån att köra hårda pass till att jobba mer tröskelbaserat och bygga volym i lite lägre farter. Det gäller även motionärer. Många har inte tillräckligt kontinuerlig träning och springer för mycket i tävlingsfart. Men det är helheten som är det viktiga – hur undviker man avbrott i träningen?

Din egen träning – du hade ett resonemang om att sänka distansfarten?

– Ja, det var förra året. Nu springer jag snabbare igen, men det handlar mycket om vad man har för talang. Jag är träningsvillig – det är min styrka. Jag behöver träna mycket för att bli bra. 

– När jag började om 2025 efter en hälseneskada och en njursjukdom var jag helt nere. Jag hade inte tränat på sju månader. Jag började extremt lugnt. Sprang kanske milen på 40 minuter i början. Sedan byggde jag upp volymen – upp till 20 mil i veckan ganska snabbt – men 90 procent var lugnt, jag sprang ofta i farter över 5 min/km. 

– Jag gjorde det i sex månader. När kroppen höll började jag lägga in lite fart – men tränade fortfarande mycket lugn distans. Det största misstaget jag gjort tidigare är att springa för fort på distanspassen. Distansen är underhåll. Man ska inte jaga tider där.

Var står du nu inför Hannover Marathon?

– Jag har gått från att ha varit sämre än jag någonsin varit till att vara kanske bättre än någonsin – på åtta månader. Det stora klivet kom från december till nu. Men nu gör jag tvärtom mot tidigare. När jag får kvitto på att jag är bra – då gasar jag inte, utan håller igen. Så jag kör mycket – men inte hårt.

– Jag har kört ett 45 kilometer långt pass progressivt i 3.28 min/km i snitt, och det var lätt. Jag har knappt sprungit snabbare än maratonfart i något pass. Så jag gör inga “bevispass” längre, som 30 kilometer i marafart. Jag vill inte bränna mig – jag har inte kört ett enda pass där jag inte kunnat träna igen två dagar senare.

Kör du inga kortare intervaller alls?

– Nästan inget. För mig är inte farten problemet i maraton. Jag kan springa 1 000 meter i 3.11, som är mitt maratonfartmål nu, när som helst. Det säger inget. Det handlar om styrka och uthållighet. Jag har ett smalt spann mellan aeroba och anaeroba tröskeln – går jag över den sliter det mycket. Därför tänker vi mer kvantitet än kvalitet i den här uppbyggnaden.

Läs också: Två löpare, två upplägg – en sko: Saucony Endorphin Azura
Läs också: Manne Forssberg: ”Sub 2.48 på maraton är ett livsmål”



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Bästa löparklockan för dig – 13 testade modeller
Blogg

Bästa löparklockan för dig – 13 testade modeller


RW:s testteam har sprungit hundratals kilometer med smartklockor och löparklockor från flera stora tillverkare. Vi har testat de senaste modellerna på allt från parkruns till ultralopp, i stadsmiljöer och ute i vildmarken – i alla väder. Här är tretton av de bästa smartklockorna och träningsklockorna för löpning just nu.  1. Apple Watch Ultra 310 000 kronor Fördelar: Exakt GPS och pulsmätning, bra skärm och batteritid.Nackdelar: Dyr och ganska stor. Apple Watch Ultra 3 är den hittills största och mest äventyrsvänliga Apple Watch som finns. Den är fullpackad med de senaste sensorerna, inklusive en exakt flerbands-GPS, EKG-puls och syresättningsmätare. Träning, tävling,…

Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*