MEST LÄSTA
Så förbereder du dig för långloppet
Blogg

Så förbereder du dig för långloppet


Ska du springa Lidingöloppet eller något annat långlopp i höst? Här är några matnyttiga tips om allt från kostuppladdning till vätske- och energistrategi under ditt lopp.

Långlopp som Lidingöloppet är utmanande – många står på startlinjen med skräckblandad förtjusning. Några av oss kanske kommer fundera på varför vi inte spenderade pengarna på en spahelg eller weekendresa i stället för ett lopp. Trösten är att vi kommer att vara nöjda när vi korsar mållinjen. Ungefär 60 minuter senare har morgonens våndor glömts och vi börjar fundera på att anmäla oss till nästa år. 

Ett sätt att minska ångesten är att vara väl förberedd – det är A och O för att få en bra loppupplevelse. Börja med förberedelserna redan nu så att du till exempel hinner vänja dig vid att tanka kolhydrater och vätska medan du springer. Prova också ut en bra måltid att äta innan loppet – testa den i samband med ett långpass.

Att ha koll på de här bitarna brukar leda till en lugnare tävlingsdag, speciellt om du har lätt för att bli lite nervös. Nervositet kan göra att även den vane löparen gör fel val. Jag rekommenderar därför att du har en mat- och vätskeplan både inför och under loppet. Men som idrottare måste man även ha viss psykologisk flexibilitet – vilket betyder att man måste kunna ställa om och justera efter hand om planen inte håller.

Här är mina bästa tips inför ditt långlopp!

Prova inget nytt på tävlingsdagen

Öva på allt i förväg, från maten du äter före och under loppet för att undvika magbroblem till vilka kläder och skor du ska ha på dig för att inte få skav. Testa även olika frukostar innan dina långa löpturer och utvärdera vilken som fungerar bäst för din mage och dina energinivåer. Se sedan till att äta samma sak på tävlingsdagen – detta är framför allt bra att tänka på om du bor på hotell.

Hotellfrukost kan vara lyxigt – man vill ju gärna äta allt – men på din tävlingsdag skulle jag rekommendera att du motstår frestelsen och äter det du brukar. Spara bacon, wienerbröd och annat gott till efter loppet. Att äta en frukost som du vet att din mage tolererar minimerar risken för mag- och tarmproblem under loppet.

Långlopp kräver kolhydrater och vätska

Att gå tom (vägga) under ett träningspass är nog något de flesta provat på. Undvik det genom att fylla på med kolhydrater. Att man blir bra på det man övar på gäller även i det här fallet, så träna detta på dina långpass – då är du och din mage vana när det blir dags att springa lopp. 

Rekommendationen är att få i sig minst 60 gram kolhydrater per timme under längre lopp. Du kan välja kolhydrater i fast eller flytande form, det som passar dig bäst. Vanliga alternativ är saft, blåbärssoppa, banan eller sportmatsprodukter som sportdryck eller gel.

De flesta större lopp erbjuder sportdryck och gels och ibland banan eller annan mat under loppet. Erbjuds sportmatsprodukter så brukar man kunna hitta information om detta på loppets hemsida. Räknar du med att använda dem så bör du prova samma produkter i förväg, helst på ett långpass så att du vet att magen tolererar dem. Sportdryck och sportmat kan nämligen leda till magkramp och ett akut behov av att besöka en toalett. 

Se även till att få i dig vätska som vatten, både innan start och regelbundet under själva loppet. 

Träna i värme

När tävlingsdagen närmar sig kan du få en indikation om vilket väder som väntar, men du kan faktiskt redan nu förbereda dig för lite olika scenarier. Nu kanske vi som bor i Sverige inte behöver träna på att springa i kyligt väder med regn, det kan de flesta av oss. Däremot är det många som undviker att träna på att springa i värme – men det är faktiskt inte så dumt att göra det. Du kan ju varken välja starttid eller väder på ditt lopp.

Se därför till att lägga in några längre pass i värme så att du vet hur din kropp reagerar – du kan nämligen öva upp förmågan eller toleransen för att springa i värme. Samtidigt kan du öva på att dricka. Vätska, kolhydrater och elektrolyter är viktiga hjälpmedel för att du ska orka och må bra under loppet – särskilt vid varma förhållanden. Så drick vid varje vätskedepå under loppet. Bär också gärna keps och ljusa, lätta kläder och använd solglasögon.

Lätt – men mätt

Många undrar vad man ska äta inför ett lopp – man vill ju varken vara hungrig eller proppmätt. Börja med att dra ned på mängden fibrer och fet mat när ditt lopp närmar sig – det brukar ge en bra känsla i kroppen då mindre mat stannar i tarmen. Många idrottare brukar uppleva en lättare känsla i kroppen av att göra så här.

Fibrer och fett är självklart viktigt i en balanserad kosthållning, så detta gäller enbart de närmaste dagarna före loppet. I vardagen behöver löpare både fibrer och fett.

Samtidigt ska du se till att inkludera kolhydrater i alla måltider dagarna fram till loppet och på tävlingsdagen.

Koffein kan hjälpa – eller stjälpa

Koffein är ett så kallat prestationshöjande hjälpmedel som kan hjälpa dig att hålla farten uppe under ett långlopp som ett maraton eller halvmaraton. Det är vanligt att tillföra koffein under längre distanser – både eliten och motionärer använder det ofta under tävling till exempel i form av kolhydratsgels som även kan innehålla koffein.

Men även här gäller det att alltid testa innan ditt lopp. Koffein kan ha negativa effekter som att hjärtat rusar, att man blir yr eller får magkramp. En av våra landslagsidrottare tog koffein innan ett lopp men fick hjärtrusningar och blev tvungen att bryta – det vill ingen vara med om. Så prova på ett träningspass så att du hinner upptäcka eventuella negativa effekter innan du ställer dig på startlinjen.

Tänk på att det tar cirka 45 minuter innan koffeinets effekt kickar in. Sikta på 0,2–0,6 mg koffein per kilo kroppsvikt. Dricker du till exempel kaffe eller annan koffeindryck i vardagen behöver du däremot inte undvika koffein dagarna innan för att få effekt.

Var smart när det gäller sjukdom och skador

Eftersom jag själv är löpare kan jag tillåta mig att hacka lite på oss som grupp. Många av oss är dåliga på att lyssna på kroppen – har du en skada så ta hand om den! Prova inte att springa femton gånger för att utvärdera om känningen försvinner. Sök hjälp direkt så kanske du får ordning på skadan i tid före ditt lopp.

Vaknade du med sjukdomssymptom? Spring inte! Jag vet inte hur många gånger idrottare har hört av sig till mig och funderat på om de är sjuka och om de ska träna eller tävla eller vila. Om du vaknar och funderar på om du är sjuk betyder det antagligen att du har något i kroppen – och då kommer du att må bäst av att vila.

Detta gäller även på dagen för din tävling. Att springa med sjukdom kan leda till allvarliga konsekvenser som hjärtmuskelinflammation, vilket ofta betyder flera månaders träningsstopp. Så var smart – välj med hjärnan och inte med hjärtat när det kommer till sjukdoms- eller skadesymptom.   

Checklista inför ditt lopp

Planera din resa:
Har du långt till ditt lopp? Res gärna någon dag innan.
Ta med mat eller planera matstopp på resan.

Så äter du innan ditt lopp:
Hoppa inte över måltider veckan innan ditt lopp. Lägg däremot gärna till kolhydratsrika mellanmål och kvällsmål dagarna innan start.
Öva på att äta frukost inför ett långpass (eller både frukost och lunch beroende på när ditt lopp startar). Går starten vid lunchtid? Då kan två frukostar vara ett smart val.

Frukostförslag:
Havregrynsgröt med sylt eller yoghurt/fil med granola/musli (undvik nötter/frön som är fiberrika). Ät även några mjuka mackor med pålägg. Drick vatten och juice. Brukar du dricka kaffe eller te till frukost innan du springer i vanliga fall? Då bör du göra det även innan ditt lopp så att du inte får huvudvärk på grund av att du inte fått din dagliga koffeindos.

Lunchförslag:
Välj mat som du är van att äta innan lopp eller träning, till exempel pasta med köttfärssås eller ris med kyckling och tomatsås. Undvik stark mat eller mat med mycket fibrer/fett.

TIPS!

Kolla om det du vill äta innan ditt lopp finns tillgängligt eller om du måste ta med dig ingredienserna. Detta är förstås extra viktigt om du är utomlands eller om du har en matallergi.

Tänk på det här när det gäller vätska:
Starta ditt lopp eller långpass i vätskebalans.
Öva på att dricka under dina långpass – särskilt från mugg så att du inte får en kallsup under ditt lopp.
Gör en plan för när du ska dricka under ditt lopp – det är extra viktigt om det är varmt.

Fyll på med kolhydrater:
Välj kolhydratrika måltider dagarna fram till start och på tävlingsdagen.
Öva på att äta och dricka den typ av kolhydrat du kommer inta under loppet.
Gör en plan för när du ska få i dig kolhydrater och öva på dina långpass. Börja tidigt, kanske efter 30 minuter, och fyll på regelbundet.
Köp det du ska få i dig under loppet i form av sportmatsprodukter och testa det som serveras på loppet under träning.

Glöm inte återhämtningen!
Ta med dig något att äta och dricka efter loppet om det inte serveras något vid målgång.



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Löparens bästa vän
Blogg

Löparens bästa vän


Hundägare är mer benägna att röra på sig än människor utan hund – och i Sverige anger 79 procent av de tillfrågade i en enkät att deras hund är vad som motiverar dem allra mest att röra på sig.

Enkäten har genomförts på uppdrag av Asics och har analyserats av Brendon Stubbs, professor i fysioterapi och mental hälsa på King’s College i London, England. Han kom bland annat fram till att fyra av fem hundägare (81 procent) säger att de mår bättre mentalt tack vare att de rör sig tillsammans med sina hundar.

Studien kom också fram till att det är 31 procent större chans att hundägare når den rekommenderade mängden fysisk aktivitet per vecka, med ett snitt på 210 minuter per vecka (rekommendationen är 150–300 minuter fysisk aktivitet med måttlig intensitet).

– Asics senaste studie visar verkligen hur viktiga hundar är när det gäller att påverka våra aktivitetsnivåer och generella välmående. Vi kan se att hundägare i mycket högre grad når rekommenderad mängd fysisk aktivitet och har ett bättre mentalt välbefinnande än människor utan hund. Hela 84 procent av hundägarna känner sig gladare efter att ha varit ute med hunden, säger Brendon Stubbs.

Här är lite svensk statistik från enkätstudien:

  • 79 procent av svenska hundägare säger att hunden är den främsta anledningen till att de kommer ut och rör på sig. Hundar motiverar oss mer att röra på oss än vänner och familj (41 %), kändisar (6 %) och personliga tränare (6 %).
  • 74 procent av de svarande som inte har hund säger att de skulle motionera mer om de ägde en hund.
  • Det är 43 procent högre chans att hundägare kommer upp i den rekommenderade mängden fysisk aktivitet per vecka, jämfört med icke-hundägare.
  • I Sverige snittar hundägare på 262 minuter fysisk aktivitet per vecka, jämfört med människor utan hund som snittar på 160 minuter per vecka.
  • 86 procent av hundägarna säger att deras hund gör att de rör på sig mer. Två tredjedelar (67%) av hundägarna säger att hunden är den främsta anledningen till att de går promenader eller springer.
  • 63 procent av deltagarna som inte äger en hund säger att de skulle må bättre mentalt av att ha en hund eftersom de skulle bli mer motiverade att röra på sig.
  • I Sverige anger 73 procent av hundägarna att det är större chans att de interagerar med andra människor under hundpromenader – och 75 procent menar att det påverkar deras sinnesstämning i en positiv riktning.



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Sponsrat inlägg
Hitta rätt trailsko för dig med Löplabbets trailskoguide
Blogg

Hitta rätt trailsko för dig med Löplabbets trailskoguide


I årets trailskoguide har Löplabbet testat elva aktuella trailskor i varierad terräng. Allt för att hjälpa dig hitta den bästa trailmodellen för just dina stigar, distanser och mål.

[ANNONS FRÅN LÖPLABBET] Trailskor har utvecklats snabbt de senaste åren. Dagens modeller kombinerar bättre grepp och skydd med lättare, mjukare och mer responsiv dämpning.

Löplabbets test visar också hur bred kategorin har blivit. Bland de elva modellerna finns allt från smidiga allroundskor för vardagens skogsrundor till mer specialiserade alternativ för teknisk terräng, ultradistans och tävling. I Löplabbets trailskoguide lyfts varje skos tydligaste egenskaper fram, liksom vilken typ av löpning de passar bäst för.

Utgå från dig och din löpning

Trail, terränglöpning och stiglöpning används ofta som närliggande begrepp, men underlaget kan skilja sig rejält. En torr grusled ställer andra krav än blöta rötter, lös sten eller branta fjällpassager. Därför finns det inte en trailsko som är bäst överallt. Rätt val börjar med var du springer mest.

På tekniskt och ojämnt underlag är ett säkert grepp, en stabil konstruktion och bra skydd runt foten särskilt viktigt. För längre distanser och många höjdmeter kan mer dämpning och extra utrymme för foten ge bättre komfort.

Springer du både asfalt och stig är en mångsidig door-to-trail-modell ofta det smidigaste valet, medan låg vikt, markkontakt och respons blir viktigare när tempot skruvas upp.

Passformen är alltid avgörande. Foten ska sitta stabilt utan att glida, men skon får inte bli för trång när fötterna sväller under längre pass. Se guiden som en vägvisare och kom gärna in till oss i butik för att prova flera modeller och få hjälp av våra experter att hitta rätt trailsko för just din löpning.


Löplabbet x RW-podden

– Det var andra gången jag var med på Löplabbets inspelning för en skoguide. Det är alltid kul att få känna på nya skor och testa dem på lite blandat underlag. Sedan gäller det ju att förmedla sina insikter på ett tydligt sätt till tittarna och läsarna. Då är det förstås tryggt att ha med sig en expert från Löplabbet när man pratar om skorna, säger Peppe Lindholm.



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Kan man träna löpning med höftartros? 
Blogg

Kan man träna löpning med höftartros? 


Smärta och stelhet i ljumsken som gör det svårt att springa kan vara höftartros. Då det inte finns någon typisk höftartrosrehab för löpare och besvären initialt kan vara riktigt segdragna så gäller det att vara smart i sin planering. Så här kan du tänka.

Okej, vi börjar med att sätta oss in i ett scenario. Vi har en löpare, 55 år som springer 5–8 mil per vecka och med relativt nydebuterade symptom i form av smärta i ljumsken som har smugit sig på. De första veckorna med stelhet efter löpning, sedan ytterligare några veckor med stelhet även i början av passen.

Cirka 5–6 veckor efter de första symptomen kommer kraftig värk med ilande känsla i ljumsken som strålar lite ner i lårbenet. Nu är smärtan rätt hög och leder till haltande steg i löpningen. Även under vila kommer värk av molande karaktär.

Med den här graden av symptom och om jag misstänker artros så krävs vanligen 4–6 veckor av löpvila innan vardagen blir symptomfri igen – ibland mer än så. Under den här tiden vill jag så klart att hen tränar styrketräning och alternativ träning och då i princip helt smärtfritt.

Hur mycket smärta är ok?

Ofta läser man att det är okej att träna med smärta när det handlar om artros, men i ett skede då smärtan är relativt nydebuterad och leden säkert är rätt uppretad ser jag ingen poäng med det. Min erfarenhet är att det då bara tar längre tid att komma i gång med bra löpning igen. Men på sikt, om man har en artrosdiagnos, kan det vara annorlunda. Då kan det vara okej att träna med viss smärta (se ruta). 

När vardagen är symptomfri igen, eller i alla fall mer eller mindre symptomfri och löparen klarar av att till exempel hoppa på ett ben i 30 sekunder, göra cirka 10 utfallshopp på varje ben och 10–15 knäböjshopp så är det läge att börja återintroducera löpning igen.

Eftersom artros inte är något som läker så blir en mycket långsam upptrappning extra viktigt i det här fallet, till exempel enligt stegringsschemat här intill. (Om du har artros själv så kom ihåg att ju mer ditt fall skiljer sig från detta scenario, desto mindre sannolikt är det att råden är direkt applicerbara på dig.)       

Hur mycket smärta är okej?
Utgå från att nivån på smärtan under och/eller efter träning (eller dagen efter) kan få vara 1–4 på en skala från 0–10, där 0 inte är ont alls och 10 är mycket ont. En 5:a betyder ofta att man börjar halta lätt eller korrigera/förändra steget märkbart på grund av smärta.
Så länge smärtnivån är densamma eller minskar över tid är det okej att träna med den. Men om smärtan i stället ökar över tid (oavsett om den är låg eller godkänd på smärtskalan) så är det ett tecken på att det går åt fel håll och att något troligen behöver förändras.

Stegringsschema för löpträning

Det här stegringsschemat utgår från scenariot i exemplet. På grund av risken för bakslag vid nydebuterad höftartros så börjar vi med löpning var tredje dag de första månaderna. Passen ska gå i en fart motsvarande din distansfart plus 1 minut per kilometer den första månaden. Springer du normalt distans i en fart runt 5.00 minuter per kilometer blir det alltså 6.00 minuter per kilometer nu. 

Första veckan startar med tre pass för att testa vilket underlag som känns bäst att springa på just nu. Prioritera sedan det underlaget i början av löpträningen – ungefär vartannat löppass bör vara på det underlag som känns snällast (se schemat nedan). 

Upplägget blir sedan en dag löpning, en dag med träning som belastar höften (all form av träning som involverar benen), en dag vila av höften – sen börjar tredagarscykeln om igen. Med det här upplägget motsvarar löppassen i schemat här under drygt fem veckor träning, alltså om du tränar löpning var tredje dag. 

Känns det rätt okej i höften/ljumsken kan du kanske öka längden på passen snabbare efter dessa fem veckor – symptom och löpvana får styra. Men observera att det fortfarande är långsam stegring som gäller, både av löpfarter och träningsvolym.

Vid återinförandet av löpträning utgår jag i princip från den beskrivna smärtmodellen i faktarutan här bredvid. Men jag är inte riktigt lika tillåtande förrän löpvolymerna är uppe i ungefär hälften av den målbild vi har satt upp som rimlig. Stöter man på patrull får man backa lite i schemat, låta höften vila mer mellan belastningarna – eller stegra träningen ännu långsammare.

Så startar du upp löpningen igen

Löppassen i schemat här under (pass 1–12) motsvarar drygt fem veckor träning, om du tränar löpning var tredje dag. De två övriga dagarna lägger du in ett pass alternativ träning för höft/ben och en dag vila av höften.

Första tre passen testar du underlag:
Pass 1: 5 min platt löpning ute, på mjukt underlag,
gräs eller grus.
Pass 2: 5 min platt löpning på löpband alternativt
på asfalt.
Pass 3: 5 min löpning med 8–10 graders lutning
på löpband.
Sedan stegrar du löppassens längd så här:
Pass 4: 10 min
Pass 5: 15 min
Pass 6: 7 min (halvpass)
Pass 7: 15 min
Pass 8: 20 min
Pass 9: 10 min
Pass 10: 20 min
Pass 11: 25 min
Pass 12: 15 min

Så styrketränar du höften

I det mer akuta och lättretade skedet som beskrivs i artikelns scenario ser jag ingen större poäng att styrketräna höften specifikt de första månaderna, det retar ofta bara smärtan. Träna i så fall hellre generell benstyrka om det känns bra, som du möjligen kryddar med höftövningar så länge de inte triggar symptom från höftartrosen. 

På såväl nydebuterade som mer långvariga besvär av höftartros så är min erfarenhet att statiska övningar ofta känns mycket bättre än dynamiska. Med statisk träning avses träning där muskeln spänns utan att någon rörelse sker. 

Här är tre övningar för höftens framsida, utsida och baksida. Höftens insida behöver också träning men i scenariot med nydebuterade symptom upplever jag att många drabbas av irritation i höften när de tränar detta, så avvakta med det en tid och smyg in det lite senare.

Stående knälyft med band under fötterna (lutad mot vägg) 
Syfte: Tränar höftböjarna

Hur: Sträck ordentligt på ståbenet, lyft det andra knät uppåt så att bandet spänns. Håll kvar i 20–30 sekunder. Upprepa 3–6 ggr/ben.
Tips från fysion: Ha gärna ett ganska hårt band med mycket motstånd, då behöver du inte lyfta knät så högt.

Enbens stående knätryck mot boll
Syfte: Tränar höftens utsida på ståbenet

Hur: Sträck ordentligt på ståbenet, tryck knät lätt in i en boll. Håll kvar i 20–30 sekunder. Upprepa 3–6 ggr/ben.
Tips från fysion: Om det blir för vingligt att trycka mot en boll kan du trycka knät mot väggen i stället.

Enbens höftlyft med band runt knäna
Syfte: Tränar sätets muskler

Hur: Ligg på rygg. Lyft upp rumpan så att lår, höft och rygg bildar en rak linje. Pressa ut knäna mot bandet. Håll kvar i 20–30 sekunder. Upprepa 3–6 ggr/ben.
Tips från fysion: Ha gärna ett ganska hårt band med mycket motstånd, då behöver du inte pressa ut knäna så långt.

Tips till dig med segdragen höftartros

Kommer du inte vidare trots att du har rehabtränat i flera månader? Här kommer tre råd från coachen till dig!

Jobba med löptekniken
Testa att gå mot en mycket högre stegfrekvens med extremt korta och trippande steg. Notera att detta kommer att belasta helt nya delar av kroppen så var lyhörd.

Byt löparskor
Testa att springa i en superminimalistisk sko eller barfotasko. Det hjälper dig att anpassa löptekniken till en högre frekvens och ett kortare steg som ovan. Det är dessutom slitsamt för fötter och underben att springa i minimalistiska skor, så du tvingas att hålla en långsam stegringstakt och löphastighet.

Tänk om i löpschemat
Det kan vara så att du kanske inte kan återgå till din ordinarie träning. Fokusera då på att få till riktigt lugna distanspass i stället, ett ”lufstempo” är sällan slitsamt. Är du till exempel van att springa i 5.30-fart på dina distanspass så sänk farten till 6.45 min/km. Spring också färre/kortare fartpass, och prioritera den typ av fartpass som är snällast mot din höft – löpning uppför är till exempel ofta snällt mot höften. Det kan också vara klokt att köra en del av din kvalitetsträning som alternativträning framöver.



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Hållbar hälsa – enligt experten
Blogg

Hållbar hälsa – enligt experten


Hälsa handlar om så mycket mer än mat och träning, och behöver inte vara så komplicerat. Små steg i rätt riktning – det är biträdande statsepidemiolog Anders Wallenstens filosofi. Men lever han som han lär?  Anders Wallensten blev känd under pandemin i samband med rapporteringen om covid. Han är läkare, forskare och biträdande statsepidemiolog – och han brinner för hälsa och bra vardagsvanor. Han menar att små steg som man klarar av att göra varje dag är bättre än att försöka förändra allt för att lyckas med hälsan.  – Väv i stället in små rörelser i vardagen, exempelvis att gå i…

Antal kommentarer: 1


ROGER LÖNNBERG

Mera sådana läkare som Anders tack 👌 Bra skrivet:
Genom att utsätta sig för utmaningar som kyla, hunger eller fysisk ansträngning blir det lättare att uppskatta trygghet och de goda stunderna i livet.



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*