Blog

Så tränar du bäst inför den magiska milen

Så tränar du bäst inför den magiska milen


1. Öka tempot
Tröskelfart – eller tempopass – är inslag som är absolut nödvändiga för 10-kilometersträning. De gör att kroppen klarar av att hålla farten över hela distansen. Hur? Genom att höja tröskeln för din mjölksyranivå – den nivå där mjölksyran strömmar ut i musklerna och får dig att börja flåsa högt och till slut helt tappa farten, eller genom att löpa regelbundna tempopass där du ligger strax
under din tävlingsfart. På så sätt kan du förbättra din uthållighet och löpeffektivitet markant på bara sex veckor.

Så gör du
Lägg till ”10-10:or” till varje veckas träningsprogram. Spring 10 minuter i din tävlingsfart på 10-kilometer. Jogga i tre till fem minuter mellan varje tio-minuterslöpning. Börja med två eller tre och kör fler när du känner dig starkare. Känns farten för jobbig, lägg farten lite lägre, det vill säga strax under tävlingsfart.

2. Löp mer ekonomiskt
Minimera din energiförbrukning för längre hållbarhet. Löpekonomi hjälper dig att springa fortare och längre. Dålig hållning i höga farter tar mycket energi. Maximal ekonomi betyder minimal förlust av energi.

Så gör du
Träna på att hålla armbågarna nära kroppen – det gör överkroppen mindre spänd, får axlarna att bli avslappnade och öppnar upp bröstkorgen för bättre andning. Löp som om du sprang på moln utan att trampa igenom dem. Det får dig att löpa mer upprätt och ändra steget från den långsamma hälisättningen till den snabbare mellanfotsisättningen.

3. Slipa på intervallerna
En rapport publicerad i magasinet Peak Performance visade att korta intervaller i ett tempo över tävlingsfart gav ännu bättre effekt än löpning i tröskeltempo (löpning strax under tävlingsfart). Intervallöparna utvecklade bättre löpekonomi och koordination och kände sig mer bekväma i högre farter, vilket också gjorde att de förbättrade sina tider snabbare.

Så gör du
Pröva det här intervallpasset: Spring 6 x 1 km i 10-kilometerstävlingsfart med tre minuter lätt jogg mellan varje intervall. Lägg till en kilometer varannan vecka tills du nått upp till tio kilometer och minska återhämtningstiden mellan varje kilometer med 30 sekunder.

4. Backträning
Backträning är ett viktigt inslag i förberedelserna inför ett 10-kilometerslopp och det inte bara för eventuella backar på tävlingsbanan. Backträning gör att du springer bättre även på de platta sträckorna. Om du tränat backe ordentligt inför ett lopp kommer du märka stora förändringar under den sista tredjedelen av loppet. Backträning stärker lårmusklerna och gör dem uthålligare. Den muskulära uthålligheten hjälper dig att hålla god löpekonomi genom hela loppet. Backträning stärker också hjärtoch lungkapaciteten, vilket gör ditt 10-kilometerslopp lättare.

Så gör du
30 sekunders uppförslöpningar stärker benen. Pröva 10 x 30 sekunders uppförslöpningar, där du joggar tillbaka i lugnt tempo nerför backen. Se till att hålla tempo ända upp till backens krön.


5. Spring utför

Det som går upp måste komma ner – och det gäller också dig. En rapport publicerad i Journal of Strength and Conditioning Research visade att löpare som tränade uppförsoch nerförsbackar förbättrade fart och fotisättningshastighet bättre än löpare som bara tränade uppförslöpning och löpning på platta sträckor. Löphållningen är avgörande i nerförslöpning: luta dig försiktigt framåt och försök landa på fotens trampdyna. Ta inga långa steg, det bromsar bara takten och ökar påfrestningen på de främre lårmusklerna. Se denna typ av pass som hårda träningspass, som inte ska genomföras alltför ofta. Det ökade trycket på muskler och leder ökar risken för skador.

6. Spring med en grupp
Gruppträning är ett mycket bra sätt att hålla ordning på träningen. Att springa i grupp gör också att man känner sig mindre trött. Kilometrarna känns lättare när man delar dem med andra – och du springer både snabbare och hårdare än du skulle göra om du vore ensam. Du vänjer dig också vid att ha andra löpare omkring dig och ger dig tillfälle att öva på olika tävlingsmoment.

Så gör du
Växla mellan att springa i täten och längre bak i gruppen. När du följer en ledare är det lättare at springa avspänt och bara följa tempot. När du är i täten får du koncentrera dig mer på att själv hålla tempot. Se bara till att ett lätt pass inte förvandlas till ett hårt och tvärtom, och passa gärna på att fråga dina löparkompisar om träningstips.

7. Lär dig avsluta starkt
Den olympiske stjärnan Seb Coe sa en gång: ”Stora löpare har lärt sig springa fort avslappnat.” När det handlar om 10-kilometerslopp hänger förmågan att trycka på när du blir trött på hur snabbt du har startat i loppet. Det gäller att ha tålamod, att inte gå ut för fort i inledningen. Den energi du slösar bort i starten får du aldrig tillbaka. Att orka avsluta starkt stärker självförtroendet, vilket i slutändan leder till bättre tider. Muskler levererar bäst när de är avslappnade, och vetskapen om att du kan avsluta starkt hjälper dig från starten till mållinjen i loppet.

Så gör du
Genom att förbättra din avslutning skapar du också fler möjligheter för hur du kan springa ett lopp. ”Fartväxling” är en bra övning: Spring 8 x 2 minuter, den första minuten i tävlingsfart och den andra minuten något snabbare. Kör två minuters ståvila mellan varje pass.

8. Träna i tävlingsfart
i slutfasen av varje träningsprogram måste varje löpare börja vänja sig vid tävlingsfarten. Du stärker självförtroendet betydligt om du kan genomföra kortare löprundor i tävlingsfart med känslan av att kunna fortsätta betydligt längre. Något eller några korta, snabba löppass innan tävling är ett bra sätt att pröva olika tävlingsrutiner. När du närmar dig tävlingsdagen, och känner dig allt starkare, minska också återhämtningstiden mellan de snabbare löpintervallerna.

Så gör du
Pröva tävlingsfart på det här sättet: Spring 5 x 3 minuter i 10-kilometersfart (eller något snabbare för den mer erfarne löparen). Ett par sådana löppass bygger upp både självförtroende och form. Försök också hitta några kortare lopp som du kan springa inför din huvudtävling. Tävlingssammanhang sätter större press och får dig att koncentera dig bättre på att hålla ditt planerande tävlingstempo.


9. Vattenlöpning

Vattenlöpning anses av många vara den bästa alternativträningen för löpare. Vattenlöpning tar hela kroppen i anspråk: ben, armar, skuldror, bål, mage, rygg. Det konstanta motståndet från vattnet stärker de muskler som är vitala för löpningen, vilket i sin tur förbättrar ditt löpsteg och löphållning på fast mark. Forskning har visat att löpare som också tränar vattenlöpning förbättrat rörligheten i höfterna, vilket gett dem ett bättre steg och därigenom också högre fart.

Så gör du
På samma sätt som med simning handlar vattenlöpning mycket om rätt teknik. Försök inte springa på samma sätt som du springer på fast mark. Spring med svepande rörelser med en pendling från höfter till tår, där du knappt böjer på knäna. Håll också armarna när kroppen och så raka som möjligt. Varje ”steg” ska vara kort, ben och armar bör hålla sig inom området mellan ”klockan 5 och klockan 7”. Om du rör dig runt i poolen beror det troligen på att du böjer dig framåt för mycket.

10. Mat för milen
Strax innan loppet är det bra att äta en mindre mängd protein och fett, och en större mängd kolhydrater. Det håller hungern borta och ger energi som räcker långt över 10 kilometer. Den optimala måltiden före ett lopp bör innehålla 200300 gram kolhydrater med låg fiberhalt. Fibrer kan inverka negativt på tarmarna. Och en forskningsstudie vid två universitet i Minnesota visade att intag av koffein före ett lopp förbättrade VO2 max med fyra procent och höjde nivån för att drabbas av mjölksyra med tre procent, vilket översatt i tid skulle ge en förbättring på 30 sekunder i ett 10-kilometerslopp.

Så gör du
Pröva med att äta en tallrik gröt med honung och bär innan loppet. Men ät senast två timmar före loppet så att magen hinner smälta maten. Ett tips är också att dricka kylt grönt te. Grönt te innehåller mängder av antioxidanten catechin, som minskar skador på musklerna, orsakade av hård ansträngning.

 

REGLER FÖR TÄVLINGSDAGEN
Bli bekant med banan
Om du är klar över bansträckningen, vet när backarna och de sträckor där löpningen blir lättare kommer, är det enklare att lägga upp en plan för hur du ska löpa. Gör en extra översyn av den sista kilometern. Går banan i en loop, värm upp på den sista kilometern och bestäm dig för ett ögonmärke, från vilket du tänker satsa allt du har kvar mot målet.

Slarva inte med uppvärmningen
Se till att vara framme vid tävlingsplatsen minst en timme före start, så att du får gott om tid för att hämta nummerlapp, och ett eventuellt toabesök. Därefter kan du börja uppvärmningen då du bör du få upp pulsen till åtminstone 85 procent av maxpulsen. Spring lugnt i tio minuter, stanna för lätt stretching. Gör sedan 6 x 15 sekundersintervaller i en fart som något överstiger den planerade tävlingsfarten. Stå inte stilla innan starten, rör dig så att du håller musklerna varma.

Starta alltid lugnt
Många löpare springer den första kilometern alldeles för fort och drar på sig mjölksyra alldeles för tidigt. Den som springer jämnast vinner loppet. Vänta med att nå tävlingsfart tills efter 1-1,5 kilometer in i loppet. Dela upp loppet i tre delar där du håller igen något i den första delen, ökar något i den andra delen och kör hårt i den sista tredjedelen.


Träningschema | 10 KM FÖR NYBÖRJARE

Med det här träningschemat räcker det med att du tränar tre gånger i veckan i tio veckor för att klara ditt första 10-kilometerslopp.

(klicka på bilden för att förstora)

Det är viktigt att du bygger upp din uthållighetsförmåga gradvis. I början kan du springa 20-30 min åt gången och ett längre pass under helgen. Kroppen behöver tid att vänja sig vid träningen. Tar man i för mycket i början blir man bara trött, och i värsta fall skadad.

> Värm alltid upp i 15 minuter och varva alltid ner 15 minuter efter ett tröskelpass med back- eller intervallträning.
> Känner du dig bra i kroppen kan du överväga att springa 20-30 minuter i mycket lugn fart innan något av kvalitetspassen ovan.
> Välj alltid alternativträning istället för löpning om du är skadad eller känner dig sliten. Har du tid, kör ett yoga eller pilatespass två gånger i veckan.
> Försök stretcha varje dag i tio minuter. Ät alltid inom 20-30 minuter efter ett träningspass.
> Träna alltid i det tempo du bestämt dig för. Kompromissa inte, men spring inte för hårt.
> Ha roligt när du tränar, och träna bara där det är säkert.

Nyckelord
Lätt/återhämtning – löpning där du utan ansträngning ska kunna föra en konversation med en träningskompis.
Långpass – Åtminstone 40 sekunder långsammare per kilometer än din tävlingsfart.
Tröskelfart – Hårt, men ändå bekvämt, uppskattningsvis 10-15 sekunder långsammare än din tävlingsfart på 10 kilometer.
Intervaller – något snabbare än tröskelfart. 85-90 procent av din maxpuls. Du ska känna dig andfådd efter varje intervall.

Träningsschema | 10 KM FÖR MEDELGODA LÖPARE
Det här träningsprogrammet hjälper dig att förbättra farten, uthålligheten och kanske också ditt personbästa.

(klicka på bilden för att förstora)

Det här programmet är för de som har löptränat regelbundet en längre tid. Det består i huvudsak av fyra träningspass i veckan, ett för återhämtning, två hårdare pass, och ett långpass. Planen är att det ska förbättra fart och uthållighet.

> Värm alltid upp 15 minuter, och varva alltid ner 15 minuter, efter ett tröskelpass med back- eller intervallträning.
> Känner du dig bra i kroppen kan du överväga att springa 20-30 minuter i mycket lugn fart innan något av kvalitetspassen ovan.
>
Välj alltid
alternativträning i stället för löpning, om du är skadad eller känner dig sliten. Har du tid, kör ett yoga eller pilatespass två gånger i veckan.
> Försök stretcha varje dag i tio minuter. Ät alltid inom 20-30 minuter efter ett träningspass.
> Träna alltid i det tempo du bestämt dig för innan – kompromissa inte, och spring inte för hårt.
> Ha roligt när du tränar, och träna bara där det är säkert.

Nyckelord
Lätt/återhämtning – löpning där du utan ansträngning ska kunna föra en konversation med en träningskompis
Långpass – Åtminstone 40 sekunder långsammare per kilometer än tävlingsfart
Tröskelfart – Hårt, men ändå bekvämt, uppskattningsvis 10-15 sekunder långsammare än tävlingsfart.
Intervaller – något snabbare än tröskelfart. 85-90 procent av max. Du ska känna dig andfådd efter varje intervall.

Vill du testa Clifton 4 från Hoka One One?

Vill du testa Clifton 4 från Hoka One One?


Clifton 4 är en lätt, neutral sko med massor av dämpning och bra respons i frånskjutet. Den har även en ny sömlös mesh i ovandelen som ger en fantastiskt bra andning och komfort. Clifton 4 passar de flesta löpare, och den breda sulbasen ger en naturlig stabilitet. Fantastiskt hälgrepp, bra passform och bredare tåbox för en naturlig tåsplit gör att den passar de flesta fötter. Early Stage Meta-Rocker ger en snabb stegavveckling oavsett var på foten du landar. Detta är skon för den som vill springa allt från kort och snabbt till riktigt långa pass.

Denna sko passar för en mycket bred målgrupp som vill ha en väldämpad men mycket lätt och snabb sko.

Vikt: Herr US 9: 265 gram, dam US 7: 215 gram. Drop: 5 mm.

Vill du veta mer om Hoka One One Clifton 4 hittar du det på hoka.no

Allt du behöver göra för att ha chansen att bli en av tre personer som får testa Hoka One One Clifton 4 är att svara på frågan nedan. Senast den 17 augusti vill vi ha ditt svar och under vecka 34 får du reda på om du kom med.  

Värde: 1 699 kr.

[Form code=250]

Villkor: I och med att du deltar medger du att dina personuppgifter sparas och att du kan få erbjudanden och information från Hoka One One i framtiden. Eventuell vinstskatt betalas av vinnaren. 

Szalkai: Så toppar du formen till Midnattsloppet

Szalkai: Så toppar du formen till Midnattsloppet


Det mesta av den grundläggande träningen hoppas vi att du redan fått in i sommar, framförallt för er som springer i Stockholm då det bara handlar om runt två veckors träning till innan det är dags för loppet. Här kommer några enkla tips som du kan ta till dig beroende på hur din träning sett ut i sommar, och har du inte fått till någon träning alls, ja då har vi också en enkel ”quick fix”-formel!

Koordinationslopp för distanslöparen
Om din löpning i sommar mest bestått av distansrundor i lugn fart och ingen kvalitativ träning, kan det vara bra att få upp lite fart i benen. Ett enkelt sätt att få fart och formkänsla kan vara att nu under de sista veckorna lägga in något som kallas koordinationslopp i samband med dina fortsatta distansrundor. Koordinationsloppen kan du lägga till genom ett litet stopp i din distanslöpning, eller efter avslutad distans. Koordinationslopp är en kortare löpning på runt 60-100 meter, eller runt 15-20 sekunder där du som löpare springer fortare än normalt men inte max och med bra teknisk löpning. Målet är att koordinationsloppen utan ansträngning ska få lite ”fart på benen” och trigga de snabba muskelfibrerna, samtidigt som du kan jobba med ett bra steg. Spring 3-5 stycken koordinationslopp och vila med lätt jogg eller gång tillbaks till startpunkten mellan varje koordination. Lägg in det nu under några av dina vanliga pass fram till loppet, men se till att inte springa snabbare än vad din kropp vill. Inte läge för några skador nu!

Kortbacke och längre vila för kvalitetslöparen
För dig som tränat varierat i sommar, med en blandning av både tuffare kvalitativ löpning och längre eller kortare distanslöpningar handlar allt om att nu maximera din form. Helt enkelt skapa en formtopp som gör att du kan plocka ut all den träning du lagt in under sommaren. Formtoppningen är givetvis individuell, men dels handlar det om att våga minska lite på träningsmängden med två veckor kvar till loppet, dels handlar det från och med nu om att jobba med lite mer fart i träningen. Enklast att skapa bra fart är att lägga in lite mer vila i de kvalitativa träningspassen. Kör du intervaller där du normalt sätt lägger in en minuts vila mellan intervallbitarna kan du nu öka upp vilan till det dubbla för att på så vis kunna hålla högre fart och känna dig lättare i steget. Ett annat sätt att utöka vilan kan även vara att dela in intervallerna i serier. Om du springer tio stycken en-minutersintervaller, kan du i stället springa fem stycken intervaller och sen en längre vila innan du tar de avslutande fem intervallerna. 
Ett pass som skapar form om man har en bra grund att stå på är kortare backlöpningar i lite brantare motlut. Så ett formpass som ger ett spänstigt steg skulle kunna vara tio stycken branta backar som tar 15 sekunder i uppförslöpningen. För att klara hålla fint och spänstigt steg blir vilan gång nerför backen eller mycket lugn jogg och tio sekunders stående vila nedanför backen innan du startar på nytt. Med bara 15 sekunders backe kan du ha bra tryck, spänst och frånskjut i steget. Du ska dock ha med dig att ökad fart på både backar och intervaller innebär en lite ökad risk för skador, så lyssna alltid på kroppens signaler och se till att håll dig hel och frisk fram till starten!

En-minuterslöpningar för dig som startar nu
För er löpare som inser att löparskorna inte kommit fram i sommar, handlar det nu om att ändå vänja in kroppen lite till löpning de sista veckorna som återstår. Du hinner förbättra din kondition ett litet snäpp, men framförallt hinner du faktiskt vänja dina muskler vid löpningens belastning. Genom att vänja musklerna vid löpning kommer Midnattsloppet bli en behagligare upplevelse än om du fortsätter vila ända fram till loppet. Det är dock viktigt för dig att inte starta upp tufft nu, och riskera någon skada som medför att du inte kommer till start. 
Bäst och mest skonsamt för din kropp blir att starta upp med löpning blandat med gång. 
Starta med ett 15 minuters pass, där du springer 1 minut i LUGNT tempo, går en minut i rask tempo och sedan upprepar din en-minuts löpning åtta gånger. Spring inte längre men sikta alltså på 15 minuters totaltid på ditt första pass. Sedan tar du två vilodagar innan nästa pass där du återigen springer en minuts lugna löpsträckor kombinerat med en minuts rask gång, men utökar till 21 minuters totalt träningstid. Då blir ditt pass elva stycken en-minuters löpningar. 
Sen fortsätter du din progression i total träningstid med ett löpträningspass var tredje dag där du fortsätter med ”bara” en minuts lugna löpningar. Siktar på att vid varje pass utöka total träningstiden med fyra till sex minuter. På så vis hinner du vänja musklerna vid löpningens belastning, och din träningstid kommer hinna bli ganska bra – förhoppningsvis utan att du riskerar uppstarts skador.

Så oavsett vilken av Midnattslopplöparna du kan räkna dig till, kan du förbättra dig från nu och fram till loppet.

Runner´s World önskar lycka till med träningen och vi återkommer med fler tips ännu närmare loppet. För även sista dagarna kan du optimera dig genom bra mental fokusering. Men tills dess, träna på och optimera din form utifrån dig själv!

Svenska framgångar i Swiss Alpine Marathon

Svenska framgångar i Swiss Alpine Marathon


Swiss Alpine Marathon erbjuder flera distansen, så det finns något för alla vilket gör att många kan uppleva den härliga omgivningen och alpnaturen runt Davos. Men förutom att många motionärer söker sig till loppet för utmaningen och naturupplevelsen finns det fina svenska traditioner på elitsidan. Under 8 år i rad, 2007-2014, vann ultrastjärna Jonas Buud den långa 78 km distansen. Just 78 km distansen anses nog som huvuddistansen för eliten och det var här Runner´s Worlds bloggare och världslöparstjärna inom gebitet Högbys Ida Nilsson vann årets upplaga. Hon sprang 78 km sträckan, där man tar sig både uppför och nerför 2600 höjdmeter, på 7 timmar och 5 minuter. Med den insatsen var Ida otroliga 65 minuter före tvåan i loppet. Ida berättade att hon gick ut fort, och fick sota lite för det på slutet, men sett till tiden och avståndet till konkurrenterna var det inget som märktes. Ida blev den andra svenska vinnaren på distansen på damsidan, då Lena Gavelin vann 2009.

Idas seger var dock inte den enda segern i 2017 års Swiss Alpine Marathon, utan på damsidan blev det även segerpokal till Mimmi Kotka som vann 47 km sträckan på 4:31 och här var Runner´s Worlds löpskolningsexpert Petra Kindlund trea lite drygt kvarten efter Mimmi.


Även en svensk herre fick kliva överst på prispallen, och det var Turebergs Napoleon Solomon som körde ett träningspass på 23 km distansen inför VM i friidrott i London där han runt en vecka efter loppet i Swiss ska representera på 3000 meter hinder. Napoleon hade strax över 1,5 timme i löptid och var drygt 5 minuter före tvåan.


Men det var alltså inte bara delar ur svenska eliten som var på plats, utan ett riktigt stort gäng svenskar sprang och fick uppleva både utmaningen och omgivningarna som dom olika distanserna i loppet erbjuder. (Springtime Travel har en resa till loppet om du är nyfiken att testa på ett kommande år)

Flyt över krönet. Mindre än 2 månader till Lidingöloppet!

Flyt över krönet. Mindre än 2 månader till Lidingöloppet!


Det som gör Lidingöloppet unikt är dess utmanande och vackra banprofil på mestadels fina stigar i skogsterräng ute på Lidingö. För löparna gäller det att hitta flytet och rytmen i de återkommande backarna, och uthållighet som räcker hela distansen. I Saucony’s och Runner’s Worlds löparcommunity ”Run Your World: Lidingö” får alla som hänger med tips på enskilda pass och en helhet enda fram till loppet. Två av veckans pass får du här, och vill du hänga på helheten klickar du in på länken i slutet av artikeln så får du veckomejlet på söndagarna inför varje ny träningsvecka.

Backpasset där vi flyter över krönet

Värm upp med lugn jogg på 10-15 minuter. (snabblöpare kan bygga ut med lite volym så man får in 4-5 km uppvärmning)
Uppvärmningslöpningen tar dig till en backe som den här veckan gärna får vara lite brantare och inte alltför lång. Det räcker att det tar mellan 20-40 sekunder uppför när du springer på uppför i din snabba fart uppför. Backen ska gärna följas av lite plan löpning eller svagt utför ”efter krönet”.

Stanna till och som vanligt när vi ska köra fart kör du lite rörlighet i några minuter. Om du vill kan du lägga på 3 lätta ”löpskolningsövningar” i uppvärmningen. Kör i nedersta motlutet på din backe och uppåt 10-15 meter. Löpskolningen värmer upp samtidigt som det ger viss styrka och rörlighet du kan ha nytta av i din löpning. Starkare vader/lår, höftböjare; och bra hållningsträning. Vi startar upp med 3 övningar;

1. Låg skipping/tripping. (Mjuka fötter, blicken upp och bra hållning)
2. Höga knälyft, lagom högt och även här bra hållning.
3. Hälkick, med bra frekvens. Vi kör varje övning 2 gånger.
(På Instagram sidan @RunYourWorldLidingö hittar du övningarna)

Efter detta (eller innan om du inte vill köra löpskolning) är det sen backe ”över krönet” som gäller. Tanken är att du ska springa 10-15 backar i din relativt tuff fart uppfört, men när du kommer till krönet ska du inte stanna av utan du ska fortsätta 20-30 meter till, så du jobbar på att hitta rytmen i övergången från din uppförsbacke till den plana löpningen.

Har du inte backe i din omgivning som passar in så du kan ”flyta vidare”; Ja då får du stanna på ”toppen”. Har du bara längre backar kan du starta en bit upp i backen på varje löpning så du når krönet inom tidsramen och kan flyta vidare trots tröttheten backen gett.
På det här backpasset kör vi inga ”smygande backar” utan det är träning och du får och ska göra av med energi och höja pulsen! Ha ett så bra steg du kan med knälyft och låt armarna hjälpa löpningen uppför. Vila några sekunder efter att du flutit ut efter uppförslöpningen, vänd sedan runt och jogga nerför backen. Ju snabbare ditt tidsmål är ju bättre fart kan du ha nerför; men nerförslöpningen ska vara ”vilande” så du orkar ha bra fart uppför.
Behöver du kan du gå delar av backen nerför för att få den vila som behövs.
Ta även 5-10 sekunders stående vila när du kommit ner innan du startar nästa backe.

Efter sista backen vilar du lite och sedan är det nedvarvnings-jogg på minst 5 minuter (snabblöpare kan fylla på igen med lite volym och ta 4-5 km nedjogg) och givetvis lite rörlighet allmänt för kroppen och med bra fokus på vader, höftböjare, rumpa och framsida/baksida lår.

Förslag på antal backar utifrån tidsmål:

  • Tidsmål snabbare än 2.00 och 2.15:
    • 12-15 backar och helst strax över 30-35 sekunder i uppförslöpning + 30 meter utflyt efter ”krönet”.
  • Tidsmål på 2.30 och 2.45
    • 12 backar på 25-30 sekunder i uppförslöpningen + 25-30 meter utflyt efter ”krönet”.
  • Tidsmål på 3.00, 3.15, 3.30 och klara loppet
    • 10 backar på 20-30 sekunder i uppförslöpningen + 20 meter utflyt efter ”krönet”.

 

Tröskelpass med 5 minuters uppdelning

Inled med en kort uppvärmning i din lugna distansfart. Låt uppvärmningen ta dig till din inspirerande intervallsträcka eller en runda där du har inspiration att springa lite snabbare. Sträckan får GÄRNA innehålla någon ”snäll” kupering. Utgå från vad du har att tillgå i din omgivning. Inled som alltid med en uppvärmande jogg i din lugna fart 10-20 min, stanna till och kör lite effektiv rörlighet och en pulshöjande koordination.
Sen blir det tröskellöpning vilket du nu vet innebär snabb men kontrollerad fart i din löpning. Precis mellan bekväm och lite tuff fart!
Det här tröskelpasset kör vi med 5 minuters uppdelning, så efter varje 5 minuter bryter du av med vilan som anges för ”din nivå”. Allt från lugn löpning till gång/stående vila.

Om du nu har en lite kupering som kommer på din tröskel-sträcka, kortar nu ner steget uppför och försöker anpassa farten så du inte drar på dig ”mjölksyra”, utan nu blir konsten att trots kuperingen kunna flyta på i just ”tröskel”. I utförslöpningen flyter du på lite snabbare, men även där med kontroll. Ha fokus på ditt flyt mellan skiftningarna på intervallsträckan.

Spring första ”5 minuters” med marginal till din bekvämt ansträngande nivå och så du får till ett bra pass som inte sliter redan från start. Efter tröskel-intervallerna tar du en lugn nedjogg på minst 5 minuter och stretcha ut löpmusklerna. 

  • Tidsmål snabbare än 2.00 på 3 milen:
    8 x 5 min. Vila 30-45 sekunders lugn löpning, så lugn att den ger dig den återhämtning du behöver. Runt 3.50 min/km (Total tröskeltid ca 40 min)
  • Tidsmål på 2.15 på 3 milen:
    8 x 5 min. Vila 30-45 sekunders lugn löpning, så lugn att den ger dig den återhämtning du behöver. Runt 4.10 min/km (Total tröskeltid ca 40 min)
  • Tidsmål på 2.30 på 3 milen:
    7 x 5 min. Vila 45-60 sekunders lugn löpning, så lugn att den ger dig den återhämtning du behöver. Runt 4.35 min/km (Total tröskeltid ca 35 min)

  • Tidsmål på 2.45 på 3 milen:
    7 x 5 min. Vila 45-60 sekunders gång kombinerat med riktigt lugn jogg. Du anpassar så du fysiskt och mentalt känner dig redo springa på igen. Runt 5.00-5.10 min/km (Total tröskeltid ca 35 min)

  • Tidsmål på 3.00 på 3 milen:
    6 x 5 min. Vila 60 sekunders gång kombinerat med riktigt lugn jogg. Du anpassar så du fysiskt och mentalt känner dig redo springa på igen. Runt 5.30 min/km (Total tröskeltid ca 30 min)
  • Tidsmål på 3.15 på 3 milen:
    6 x 5 min. Vila 60 sekunders gång kombinerat med riktigt lugn jogg. Du anpassar så du fysiskt och mentalt känner dig redo springa på igen. Runt 5.50 min/km (Total tröskeltid ca 30 min)
  • Tidsmål på 3:30, och inget tidsmål på 3 milen:
    6 x 5 min. Vila 60 sekunders gång/stående vila. Du anpassar så du fysiskt och mentalt känner dig redo springa på igen. Runt 6.20 min/km (Total tröskeltid ca 30 min)

Kör du på puls kan ditt snitt på tröskelintervallerna ligga på runt 85% av ditt max. På första intervallerna kommer du kanske upp i 85% på slutet av intervallerna, men sen på sista intervallerna kan du våga gå upp till 90% om allt känns bra!

Fem lätta övningar som ger dig starka ben

Fem lätta övningar som ger dig starka ben


Du älskar att löpa. Och eftersom du har valt en sport som du kan utöva i frisk luft och vacker natur, och vars förberedelse bara består i att du drar på dig några funktionsplagg och ett par löparskor, så har du ingen lust att gå på gym för att göra styrkeövningar.

Men om du vill kunna springa resten av livet så bör du även styrketräna några gånger i veckan. Löpning kan skapa obalans i muskulaturen och dessutom förstärka problem som du redan har. Svaga vader kan till exempel sätta stor press på hälsenorna och bryta ner de fibrer som bygger upp senorna. Instabila höft- och bålmuskler försämrar rörelseförmågan och överlastar skenbenen, vilket kan leda till benhinneinflammationer och stressfrakturer.

Gör därför de här övningarna två gånger i veckan – eller dagligen om du har eller har haft problem med benhinnorna, vaderna och/eller hälsenorna.

1. UTFALLSTEGSVÄXLING
Ta ett steg framåt med höger fot och sänk kroppen tills ditt vänstra skenben befinner sig parallellt med golvet och knäet nästan nuddar golvet. Gör ett explosivt upphopp då du byter ben luften så att du istället landar med vänster fot framför dig. Ett vänster- och högerutfall räknas tillsammans som en repetition. Gör tre set med 15 repetitioner.

2. TÅHÄVNINGAR MED RAKA KNÄN
Fatta en hantel i höger hand och ställ dig på en step up-bräda. Placera vänster fot bakom höger vrist och balansera på den högra fotens främre del. Gör en tåhävning utan att böja knäet och stanna i högläge en stund; sänk sedan hälen. Gör tre set med 15 repetitioner på varje fot.

3. TÅHÄVNINGAR MED BÖJT KNÄ
Följ instruktionerna för tåhävningarna med rakt knä, men böj knäet på det ben som du balanserar med. Håll knäet böjt samtidigt som du gör tåhävningarna. Gör tre set med 15 repetitioner på varje fot.

4. EXCENTRISKA TÅHÄVNINGAR
Stå på en step up-bräda med hälarna hängande nedanför brädans kant. Gör en tåhävning och sänk sedan hälarna mycket sakta tillbaka ner under step up-brädans kant. Gör tre set med 15 repetitioner.

5. BONDENS TÅGÅNG
Fatta en tung hantel i varje hand och gå sedan på tå i 60 sekunder. Om du kan gå längre än i 60 sekunder ska du använda tyngre vikter. Gör tre set. 

LÄS MER
Vädra vaderna – men undvik sträckningar
Styrka på stående fot – 4 övningar som tränar upp din bålstyrka
Starka knän! 3 övningar som bygger din löpstyrka

Så här gör du långpassen mer effektiva

Så här gör du långpassen mer effektiva


Oavsett om du springer två maratonlopp eller ett par, tre 10-kilometerslopp om året, så är du en långdistanslöpare. Som sådan kan du kanske skippa ett tempopass i veckan och ändå klara din målsättning på tävling.

Det du däremot inte bör slarva med är veckans långpass – i alla fall inte om du siktar på en mara eller halvmara. Minst en gång i veckan bör du springa ett löppass som är längre än dina vanliga distanspass (som främst fungerar upprätthållande av den löpform du redan har).

Skälen till att springa ett längre långdistanspass i veckan tål att upprepas: Långa löpturer ökar kroppens förmåga att bränna fett och att spara på glykogenet i musklerna så att du orkar springa länge utan att bli trött, något som kommer väl till pass i långdistansloppen.

Långdistanspassen förbättrar också kroppens förmåga att transportera syre och näring till dina hårt arbetande muskler. Om du är nybörjare räcker det att försiktigt och tålmodigt öka distansen på ett av veckans pass och om du satsar på att springa tio-kilometerstävlingar, halvmaraton eller maraton bör du, vartefter du blir starkare, se till att få till ett ordentligt långpass varje vecka.

Här följer tre varianter av långdistanspass som ger bra effekt på din prestationsförmåga.

Lugnt långdistanspass
Långa, långsamma löppass rekommenderades för nybörjare redan på 70-talet och det är fortfarande den bästa löpträningen för såväl nybörjare som regelbundet skadedrabbade eller nyligen rehabiliterade löpare.

Att springa lugnt men långt förbättrar din uthållighetskapacitet. Att inte springa långpassen för snabbt är dessutom hemligheten bakom en skadefri löparsäsong.

Spring så här
För att undvika överträning med förkylning, dålig form och överbelastningsskador som följd bör man öka tiden istället för distansen på sina långpass. En rimlig ökning är 10-15 minuter på ett av långpassen varannan vecka.

Inled det förlängda löppasset med att värma upp i en fart som är cirka 90 sekunder långsammare per kilometer än din planerade tävlingsfart. Håll det tempot i 20 minuter. Öka sedan farten till cirka 30 sekunder långsammare per kilometer än din tävlingsfart resterande tid av passet, eller håll ett tempo strax under detta – om du känner dig trött. Varannan vecka drar du istället ner tiden på ditt långpass med 25-50 procent.

Stegringspass
I stegringspasset börjar du i ett lugnt tempo och ökar farten successivt, vilket hjälper dig att pressa dig till att hålla eller öka farten i ett lopp, även när du blivit rejält trött. Stegringspasset förbättrar också din uthållighetsförmåga och bryter monotonin genom att tvinga dig att hålla koll på ditt tempo.

Ett maratonlopp kräver tålmodighet och kroppskännedom, och stegringspassen tränar just de förmågorna. Rutinerade maraton- och halvmaratonlöpare som testat sina gränser klarar utan problem denna typ av träningspass, men nybörjaren bör vara försiktig. Att springa fortare och fortare ökar pressen både fysiskt och mentalt på ett sätt som en nybörjare inte är redo för.

Spring så här
Inled löppasset med en kilometerfart som är knappt 90 sekunder långsammare per kilometer än din planerade tävlingsfart. Öka sedan din kilometerfart med runt 10 sekunder var tredje kilometer så att du avslutar löppasset i din planerade tävlingsfart, eller något snabbare. Alterna veckans stegringspass med långa, långsamma löppass.

Generalrepetitionspass
Att springa några kilometer i tävlingsfart i slutet av ett långpass gagnar alla löpare, men har särskilt stort värde för dem som siktar på en specifik sluttid i loppet. Det bästa sättet att lära sig att hålla sin planerade tävlingsfart är att träna i den. Generalrepetitionspassen tränar dig att hålla farten i slutet av loppet, när benen är som tröttast.

Spring så här
Inled ditt långpass i ett lugnt distanstempo. Fem till åtta kilometer från träningspassets mållinje ökar du farten tills du når din planerade tävlingsfart, vilken du håller ända till löppassets slut. Varva sedan ner i lugnt distanstempo.

Den totala längden på generalrepetitionspassen bör vara 13-19 kilometer för nybörjare på maratondistansen, och 24-32 kilometer för rutinerade maratonlöpare. Gör ett flertal generalrepetitionspass under den sista tredjedelen av din träningsperiod inför maratonloppet.

Michael Nyqvist, 1960–2017

Michael Nyqvist, 1960–2017


44, skådespelare.

Jag var dålig på allt. Judo, aikido, volleyboll, fotboll. Började träna löpning redan som tonåring, för att bli bättre på det jag var dålig på. Har sysslat med yoga också. Fast det är väl ingen sport?

Sprang mest efter skolan. Terränglöpning. Kom på att man blev pigg av löpning också. Man orkade plugga bättre.

Har tävlat en gång. I skolan. Kom tvåa i ett terränglopp på 2,5 kilometer. Anders Blomqvist, han som vann Vasaloppet, vann den gången också. Han var hysteriskt snabb. Men, som sagt, tvåa var jag. I och för sig var vi kanske bara tre i loppet. Löpningen har alltid funnits där. Springer ungefär fyra gånger i veckan. Brukar bli åtta kilometer åt gången. Hinner sällan ut till Hellas (fritidsområde utanför Stockholm), där jag trivs bäst. Blir mest på Söder och runt Årstaviken. När jag är ute på landet kan jag toppa ibland och gå upp till en och en halv, två mil.

Springer aldrig på tid. Springer oftast med texter i skallen. Repeterar under löpningen. Lär mig andningen i texten. Har texterna lagrade på mp3-spelare, och så har jag diktafon. Kör med alla knep.

Teaterpjäs jag springer bäst till? Skulle vara Den inbillade sjuke, då. Ha ha.

Prövade lite fartlekar i somras, som jag läst om i Runners World. Det var skitkul. Men det går inte när man repeterar. Då skulle jag springa ifrån texten.

Ja, jag prenumererar på Runners World. Smygköpte den ett par år. Du vet, ”ett paket tuggummi och så tidningen där borta, tack”. Man rullade ihop den, smög hem och läste. Men nu har jag kommit ut ur garderoben. Nu vågar jag säga: jag är löpare. Det är enormt skönt att läsa om de där galningarna som springer dag och natt. Då känner jag att det här kan jag hålla på med ohämmat.

Det är ju rätt ensamt när jag är ute och textlöper. När jag läser Runners tänker jag att det finns kompisar där ute. Kul att läsa om alla olika träningsprogram, hur man lägger upp det. Den inspirerar.

Löpningen är central för mig. Det är något ursprungligt över löpning, ren stenåldersglädje, tror jag. Varje gång jag är ute får jag den där känslan, vad glad jag är att jag är frisk.

Hade tänkt springa maran ett år. Det började med att vi var tre killar, Figge Norling (skådespelare), Hasse Lindqvist (Blossom Taintons man) och jag. Hasse har sprungit massor av maror, han har inspirerat mig mycket. Han pratade så mycket om maraton, så jag tänkte, vad f-n, nu ska jag göra det. Men jag tänkte att om jag lubbar kommer folk stå där och glo. Då kom Figge på att vi skulle springa i Odense. Där kunde man få vara helt anonym. Bättre spy i Odense än på Odengatan, tyckte jag. Men sedan så, det var under en av de sista föreställningarna av pjäsen Terrorism på Dramaten, jag spelade en idiotisk och otroligt närsynt brandchef som satt på golvet med korslagda ben i en yogaställning, då kommer nittofem kilo Torkel Pettersson (i en annan roll) och råkar sätta sig på ena knät. När jag skulle gå av scenen, kändes det som om underbenet satt löst. Trodde det var menisken, gick och röntgade, men det var ledbandet. Ungefär samtidigt upptäckte Figge att det inte gick något maratonlopp i Odense. Så det blev inget.

Kunde inte springa med det där knät. Började gå stavgång, som jag förstår är jättenyttigt. Men jag kände mig bara jättedum. Tänkte jag borde ha bettskena och hjälm också. Alla dessa kommentarer: – Jaharu, var har du skidorna då?, – Nä, jag kan inte stava till skidor, försökte man. Men man kände sig ändå jävligt löjlig. Till slut kunde jag i alla fall springa igen.

Nu bryr jag mig inte om lopp. Det är inre löpning för mig. Det är allt från att springa ifrån fettångest till att komma tillbaka i skallen. Återupplivning.

Reser mycket. Har spelat in film i Norge, Naboer. Och i Danmark. Och en finsk film, i Ystad. Jag och Maria Lundqvist spelar svenska föräldrar till ett finskt krigsbarn. Den bästa av mödrar, heter den. Har blivit Finlands bidrag till Oscarsnominering.

Har alltid joggingskorna med mig när jag reser. Det är nyttigt, men läskigt också. Jag springer ofta bort mig de första dagarna på ett nytt ställe. Det gjorde jag i Ystad också. När jag gick fram och frågade folk sa dom:
– Men det är ju du som gjorde Såsom i himmelen! -Ja, jag vet, sa jag, men ursäkta, var faen är jag någonstans.

Löpning är bra för mitt psyke. Jag brukar lubba några timmar innan jag ska in på scenen. Kroppen är mitt instrument. Och man vill ju polera lutan också. Men när man kommer upp i min ålder spelar det ingen roll vad man gör, man ser ju likadan ut ändå. Så nu handlar det mer om att hålla ihop kroppen, byta ledningar, se till att allting funkar.

Introbild: Fotograf Thron Ullberg/ Norstedts förlag
Bild i text: Pressens Bild

Isabellah står över VM, berättar om vägen tillbaks

Isabellah står över VM, berättar om vägen tillbaks


I mitten av juli tog dock Isabellah beslutet att det inte blir någon VM start i år, då hon inte hunnit komma till den form hon anser sig vilja ha för att springa i London-VM. Träningen har dock gått bra, men kroppen behöver mer tid för att komma i form för mästerskap. Runner´s World stämde av med Isabellah hur träningen går och hur hon ser på framtiden.

Hallå Isabellah, som jag förstod har du beslutat att avstå årets VM dit du varit uttagen att springa maraton. Hur är läget?
– Läget är jättebra, vi är kvar i Kenya två veckor till och jag tränar på, men någon VM form har jag inte än.

Hur har du trappat upp träningen efter att du födde Lennox?
– Jag började jogga typ i maj, men det var ingen direkt träning i början. Bara att vänja in kroppen lite vid löpningens belastning igen. Sen har det gått uppåt, men det jag saknar är farten. Tiderna när jag springer fortare över längre sträckor har inte kommit ner till den nivå jag hade hoppats, samtidigt visste vi att chansen att hinna komma i form redan till VM var ganska liten. Det är många saker som spelat in, men en stor del är att jag inte fått tillräckligt med sömn för att kunna träna hårdare. Jag älskar att springa två gånger varje dag, men det har jag inte orkat. Men det jag sprungit har fungerat bra.

Känns det som du får mer stabil sömn nu när Lennox blivit lite äldre?
– Ja, det blir lite bättre. Det är säkert många mammor som upplever samma sak. De första 3 månaderna är svåra om tarmarna inte riktigt funkar för barnet. Då blir det mycket skrik och det behövs närhet och då blir det naturligt att det blir svårare få den sömn som behövs för elitträning. Men nu blir det hela tiden bättre, och nu är jag bara uppe runt tre gånger varje natt.

Skönt att det blir bättre med sömnen. Om vi bortser från sömnen har kroppen funkat bra rent fysiskt under upptrappningen av träningen?
– Ja, det är bara att jag inte kommit till mina planerade två pass om dagen, och dom riktigt långa långpassen har jag inte kommit till än. Jag hade gått upp ganska mycket i vikt under graviditeten och det har också påverkat mycket. Jag har inte stressat det, men har tappat vikten jätte bra och gått ner runt 15 kilo nu. Men har 6-7 kilo kvar till den vikt jag brukar ligga på när jag tävla. Det känns givetvis också när jag springer och för VM start skulle jag vilja vara nere i tävlingsvikt. När jag var gravid åt jag vad som helst som jag var sugen på, men nu är jag liter noggrannare, men mest kommer nedgången av den ökade träning.

Vilka löpträningspass har funkat bäst nu när du trappat upp träningen?
– När jag springer korta intervaller tycker jag det funkar riktigt bra. Jag springer i bra fart 30 sekunder och vilar sedan 15 sekunder och upprepar det upp till 50 gånger. Den typen av träning har känts bra och då har jag klarat hålla bra fart. På längre intervaller har jag inte orkat hålla farten, även om det sakta blir bättre där också. På 1 km intervaller klarar jag under 4 minuters fart nu, men ska jag hålla det längre än 1 km tappar jag för mycket i fart. Samtidigt utvecklas jag lite hela tiden, så det är ganska ok.

Hur ser du på den närliggande framtiden när det gäller din löpning?
– Min tanke är att jag ska tävla ganska mycket när jag kommer hem till Sverige som ett led i träningen. Inte tänka på resultaten, utan se det som bra träning i augusti och september. Det blir på lite olika kortare lopp, och sen får vi se hur utvecklingen går om det kanske kan bli en höstmara. Men jag tycker det är kul att springa till exempel Tjejmilen, sen får jag se var jag hamnar när det är tävling. Det blir oavsett bra tempopass, och resultaten är inte så viktigt den här sommaren och hösten.


Runner´s World tackar för Skype- intervjun och ser fram mot att följa Isabellah´s comeback

Här kan du läsa intervjun med Isabellah efter att Lennox kommit till världen.

Så löptränar du smartast på semestern!

Så löptränar du smartast på semestern!


Att få in vettig träning i vardagen med jobb, familj och annat kräver givetvis planering och karaktär. Det är ett evigt pusslande med lunchträning, morgonpass och kvällspass för att den övriga familjen inte ska känna sig åsidosatt. Men under semestern finns det betydligt bättre utrymme för flexibilitet i planeringen av träningspassen.

Mitt eget favoritupplägg brukar vara att träna tidigt på morgonen. Jag brukar ofta springa i 50-60 minuter före frukosten, innan övriga familjen har vaknat och kommit igång.  Börjar man dagen så tidigt kan man ändå äta frukost tillsammans och läsa tidningen i lugn och ro. Samtidigt har man hela dagen kvar till övriga aktiviteter.

Om man dessutom känner sig pigg så finns ju möjlighet till ett kort intervallpass före middagen. Då kan det räcka med 15 x 1 minut med 30 sekunders joggvila mellan löpsekvenserna. Med 10 minuter uppvärmning och 5 minuter nerjogg tar det knappt 40 minuter.

En annan variant är att springa till dagens utflyktsmål. Om du och familjen ska göra en utflykt till ortens badplats så skickar du ombyteskläder med familjen och springer dit själv. Det är en skön känsla att komma fram svettig och trött. Sedan hoppar du i sjön och tvättar av dig. Och är din partner löpare så kanske hen vill springa hem. Nackdelen med det är att man kan vara lite seg efter en dag med pastasallad, mjukglass och sol.

Semestern kan ju också vara en chans till återhämtning då du tar 3-4 vilodagar, eller kanske tränar varannan dag. Om du slitit hårt med grundträning under hela vintern och våren så är det ändå läge att köra lite kortare, hårdare pass. Då kommer du att få tid både till återhämtning och semesteraktiviteter. Dessutom kanske du till och med kan få en prestationsförbättring.

Ett tredje alternativ är en fjälltur eller en vandringssemester. Det blir en upplevelse, som ger en massa fettförbränning och bra möjligheter att lägga in roliga löpträningspass efter, eller i samband med, varje dagsetapp. Eller varför inte springa en led med lätt packning?

När vi har semestrat i en större stad använder jag morgonjoggen som en rekognoseringstur. Jag springer och kollar var museet ligger eller var affären som säljer märkeskläder finns. Då kan jag agera guide och vägvisare för mitt övriga sällskap under dagen.

Favoritupplägg nummer fem är att förlägga semesterresan till en ort där det finns ett roligt 10-kilometerslopp. Då kan jag träna lite på banan under några dagar innan loppet och sedan springa tävlingen, ha grillmiddag och en vilodag dagen efter tävlingen. Dessutom finns det möjligheter till andra träningsformer än löpning under semestern. Varför inte en lång cykeltur där du får se nya omgivningar eller simma i öppet vatten? Varför inte styrketräna med din egen kropp som vikt – i en park där solen ger en jämn och fin solbränna?

Vilket semesterupplägg du än väljer så kommer ledigheten garanterat ge tillräcklig återhämtning utan att du behöver totalvila i fyra veckor. Du som testat någon Training Camp-vecka i Portugal eller Turkiet vet att man med lätthet kan träna varje dag – och ändå ha massor av tid över för återhämtning.

Trevlig sommar!

 

Läs mer: Vill du bli snabbare under semestern? Testa våra bästa sommarpass

6 styrkeövningar som håller dina knän friska och starka

6 styrkeövningar som håller dina knän friska och starka


Starka lårmuskler hjälper till att stabilisera dina knän och en stark höft, rumpa och core ser till att du inte ”tappar” höften och knät faller inåt. Gör de här övningarna två gånger i veckan så kommer knäna – och resten av din kropp – hålla sig starka och friska.

Knäböjshopp

Sträck armarna framför dig och sätt dig bakåt. Explodera upp så högt du kan och landa mjukt. Skjut direkt upp igen. Arbeta kontrollerat och glöm inte bort en bra hållning även när du blir trött. Gör 4×15 reps.

Utfall med varannan ben framåt.

Gör 3×15 (när du klivit fram med båda benen har du gjort en rep).

Låga sidoutfall

Lägg över kroppsvikten på höger sida och sjunk ner i ett sidoutfall med god hållning. Våga böja ordentligt i knät och se till att jobba bakåt med rumpan. Utan att ställa dig upp helt rakt – skrifta över vikten till andra sidan. Alternera fram och tillbaka tills du gjort 15 reps på varje sida. Gör tre set.

Mountainclimbers

Ställ dig i armhävningsposition. Dra in höger knä under dig, sparka sedan kontrollerat bak igen. Byt ben och fortsätt att alternera så fort du kan med bibehållen teknik. Gör 3×15 (när du dragit fram båda benen har du gjort en rep).

Bandpromenad

Trä ett gummiband strax över knäna och hitta ett startläge där bandet alltid är lite spänt. Kliv 20 steg åt vänster, sedan tillbaka. Gör 3 omgångar.

Omvända höftlyft på boll

Ligg på en träningsboll (eller bänk) med vikten framåt. Håll benen raka och lyft höft och ben tills de är parallella med resten av kroppen. Knip till rejält med rumpan och ta en kort paus högst upp. Sänk ned sakta och upprepa. Gör 3×15.

Davids träning mot VM

Davids träning mot VM


Högby löparen är känd för att tävla mycket, och även om alla lopp inte har tävlingsfokus har David under våren och sommaren visat på både rekordsnabbhet och fin uthållighet. Runt 30 tävlingar har det redan blivit i år, och efter maran i Hamburg har David snittat runt en tävling i veckan. Personbästa tiden på 3000 meter har sänkts till 8.04, ett 10 000 meters lopp har avverkats på fina 29.12 och med 4 veckor kvar till VM maran i London tog David ”långpass-seger” på Mora Trail´s 45 km sträcka.
Runner´s World stämde av med David hur han ser på tävlandet och det kommande VM loppet som avgörs den 6 augusti.

Du körde nyligen 45 km distansen på Mora Trail. Hur såg du på det loppet i din VM träning?
– Det var ett spontant inslag i VM träningen. Jag hade planerat springa Strömstadmilen och i samband med det kanske träna lite med Mikael Ekvall (Sveriges andra manliga maratonlöpare som är uttagen till VM). Men när Ekvall inte skulle springa loppet tyckte jag resan skulle bli lite väl lång, så då ändrade jag mina planer. Jag har fått in två halvmaror rätt nyligen, men inget riktigt långt så då tyckte jag ett ordentligt långpass kunde passa in. – Sen blev det kanske lite väl lång tid med 3 timmar och 50 minuter, men det var i lugn fart så det blev nog rätt bra VM träning. (David höll runt 5 minuter per kilometer i 45 km terräng)

Din syster Ida Nilsson är världsstjärna nu inom ultra trail och bergslöpning, är det något du själv skulle kunna tänka dig satsa på senare i din löparkarriär?
– Det är svårt att veta nu, men som det känns just nu kommer fortsätta hålla mig till millopp, halvmaror och maraton. Några lopp på kanske lite längre tid än maraton, men det som Ida kör nu vet jag inte riktigt om det passar mig som löpare.

Du har tävlat väldigt flitigt efter Hamburg Marathon, kan du berätta om hur du ser på alla tävlingarna?
– Efter Hamburg ville jag få upp farten och jag tycker det funkar bättre med träningstävlingar än intervaller. Så det var syftet i början efter Hamburg. Sen började jag komma i bättre och bättre form igen, och då sökte jag mig till tävlingar med tuffare motstånd och sen gick jag över till banlopp. Jag nådde inte riktigt alla tider jag ville nå, en förkylning störde lite, men 3000 meters tiden var ok.

Hur ser träningen ut mellan alla dina tävlingar?
– Det blir mest bara joggar mellan tävlingarna, så tävlingarna blir mina fartpass. Det upplägget funkar bra för mig.

Hur ser VM planen ut träningsmässigt de nästa 4 veckor som återstår?
– Jag kör Viktoria loppet på Öland på lördag med runt 3 veckor kvar till VM. Sen åker jag på ett värmeläger i Spanien. Upplägget där har jag inte riktigt bestämt än. Kanske gör jag en Roadtrip och flyttar jag runt från ställe till ställe för att få inspiration i nya miljöer. Eller så stannar jag och tränar på något ställe jag trivs på. Några långpass blir det i värmen, men sista dagarna innan jag åker till London kommer jag vara i Stockholm. Jag åker till VM på tisdag eller torsdag innan VM loppet. Jag vill få in ett sista kvalitetspass på onsdagen under tävlingsveckan så antingen vill jag köra det hemma innan avfärd eller på plats i London.

Vid förra VM i Peking 2015 avancerade du hela tiden under loppet och kom under tuffa förhållanden 36:a med tiden 2.31? Om du jämför nu och då, hur ligger du till och har du redan börjat fundera runt taktik i VM loppet?
– Jag kommer vara i bättre form nu än 2015. Jag hoppas på en klart bättre tid nu och att jag har som mål att slå alla som jag gjort bättre tid än och förhoppningsvis slår jag även några löpare med bättre personbästa än mig. Oftast öppnar många lite för fort i mästerskapsloppen, så min plan är nog att gå ut kontrollerat och förhoppningsvis plocka efterhand.

Runner´s World tackar för intervjun och återkommer med fler intervjuer inför VM med våra svenska löpare som kommer tävla i London.

FOTO: Deca Text & Bild