Blog

Kombinera backe och intervall för Lidingöloppsformen!

Kombinera backe och intervall för Lidingöloppsformen!


Ett av veckans pass i ”RYWL” är ett kombipass där vi både springer konkret backlöpning och intervaller i samma pass:

Passet kräver en viss logistik, men du får modifiera det utifrån dina omgivningar.
Planen är att du ska kombinera backlöpning med lite längre intervaller på en inte alltför backig sträcka. Visst kan även din intervallsträcka ha viss kupering, men inte mer än att du klarar av att hålla bra fart på intervallen.
Som alltid inför kvalitativ träning startar du med en uppvärmning innan huvuddelen av passet. Uppvärmningen tar dig till din backe som rymmer mellan 30-40 sekunder löpning om du springer i din snabba fart uppför. Har du ingen så lång backe tar du just din backe och anpassar upplägget till så lång tid som din backe tar.
Spring 4-5 backar uppför med bra fart. Din tid i uppförlöpningen ligger alltså på allt från 30-40 sekunder. Stanna och vila några sekunder innan du sedan joggar lugnt nerför backen, där du mot slutet av nerförslöpningen släpper på lite och tränar på att ”flyta ut” mot slutet för att träna på att få med dig farten. Stanna av mjukt och vänd runt och gå tillbaka till backens start. Ta några sekunders vila, sen kör du uppför igen och upprepar detta 4-5 gånger. Spring dig trött, men tänk på att ha sparad kraft, för nu kommer nästa del. För efter dina 4-5 backar ska du sedan ta med dig ditt fina backsteg in i lite längre intervaller i anslutning till din backe. Vila 30 sekunder upp till 1 minut efter du kommit ner efter din sista backe.

Sen är det start på intervallerna där målbilden är 3-5 stycken 3 minuters intervaller med 1 minuts gående eller småjoggande vila. Upplägget kan vara att du springer 1,5 minuter ”ut” från din backe och vänder eller så hittar du någon runda där du kan få in ungefärligt antalet intervaller innan du återkommer till din backe (eller en ny backe). Spring tufft, men försök ha bra teknik genom dina 3-minutersintervaller. Efter 3-5 stycken ”3-minutare” är det dags för 4-5 backar igen. Lika långa som tidigare och med samma upplägg. Har du svårt orka hålla bra fart och trycka på nu i din uppförslöpning kortar du ner tiden uppför!

Det är och ska vara ett tufft pass så det är viktigt att du rundar av passet med jogg-nedvarving och rörlighet/stretch.

(OBS: Om logistiken mellan intervall och backe är sådan att du måste jogga en bit till din intervallsträcka, ja då tar du en kort jogg som vila så passet funkar för dig!)                                                        

Riktfarter på 3-minutersintervallerna utifrån ditt tidsmål på Lidingöloppets 3 mil: 

  • Tidsmål snabbare än 2.00:
    Runt 3.20-3.25 min/km på 3-minutersintervallerna. 
    Du med så här snabbt tidsmål får gärna upprepa serien en gång till och alltså köra en runda 3 minutare till och sen en omgång backar som avslutning på passet.
  • Tidsmål på 2.15:
    Runt 3.40-3.45 min/km på 3-minutersintervallerna.
    Du med så här snabbt tidsmål får gärna upprepa serien en gång till och alltså köra en runda 3 minutare till och sen en omgång backar som avslutning på passet.
  • Tidsmål på 2.30:
    Runt 4.00-4.05 min/km på 3-minutersintervallerna.
  • Tidsmål på 2.45:
    Runt 4.30 min/km på 3-minutersintervallerna.
  • Tidsmål på 3.00:
    Runt 4.50 min/km på 3 minuters intervallerna.
  • Tidsmål på 3.15:
    Runt 5.10 min/km på 3-minutersintervallerna.
  • Tidsmål på 3:30:
    Runt 5.30-5.35 min/km på 3-minutersintervallerna.
  • Inget tidsmål kör också 4-5 x 3 minuter.

Kör du på puls kan ditt snitt på intervallerna ligga på runt 90% av ditt max. På första intervallerna kommer du kanske upp i 90% på slutet av intervallerna, men sen på sista intervallerna kan du våga gå upp till 95% om allt känns bra!

Vill du haka på gruppen de sista 3 veckorna?
Då får du från nästa söndag träningsmejlet med tips på veckans träningsupplägg! Klicka in och anmäl dig här. Givetvis utan kostnad. Vill du kolla in deltagarnas egna bilder hittar du dom under hashtag #RYWL på Instagram och på samlingssidan @RunYourWorldLidingö

TRÄNINGSTRÄFF

Har du onsdag kväll 23/8 ledigt, och befinner dig i Stockholm? Ja då kan du haka på gruppen gemensamma pass ute på Lidingö. Vi träffas kl 18.00 på Grönsta Gärde vid parkeringen/Lidingöstatyn. Där kör vi ett enkelt pass under ledning av Nick Simonin från Saucony som kommer jobba med backteknik med mer fokus på just teknik än att bli riktigt trött. Efter backinslaget kör vi en distanslöpning på ”sista milen” på Lidingö där några ledare från TSM Running ansvarar för några olika fartgrupper.
Ingen föranmälan utan det är bara att dyka upp och du kan lämna väskor etc i det tält vi kommer ha vid samlingen.
(Vi kommer även ha ett gemensamt pass den 13/9 från Grönsta)

Artikel om Run Your World: Lidingö hittar du här

Nypremiär för Jönköping Marathon

Nypremiär för Jönköping Marathon


Banan sträcker sig fantastiskt vackert längs Vätterns stränder, och utsikten är alldeles överväldigande när man efter drygt 20 kilometer vänder uppåt mot det jönköpingska höglandet. Ja om man orkar höja blicken, det vill säga, där är några hiskeliga backar som aldrig riktigt vill ta slut, och då är naturupplevelser kanske inte det man i första hand tänker på då. Inte RW:s löpande reporter i alla fall, som där önskade att han tränat mycket mera backe inför det här loppet. Men sen gick det utför, och då var alla backar glömda.
664 löpare var anmälda till start i helmaran, och 1149 till halvmaran. Det var folkligt och familjärt vid starten i Knektaparken, med lite kändisspotting på rapparen Promoe som skulle värma upp med halvmaran här inför Helsingborg Maraton om en månad. Dagen innan hade Kjell Erik Ståhl (fortfarande svensk rekordhållare på maratondistansen med 2.10.38) haft paneldebatt om konsten att springa fort.
Vid 38 kilometer ropade en man på mountainbike, väl dold bakom cykelhjälm och solglasögon, ”HEJA GYSING”, men kunde dock via mustaschen identifieras som Sveriges gamle ultrakung Rune Larsson.
Bäste man på maran blev Patrik Brants från Kongahälla AIK, PÅ 2.42.20, bästa kvinna gick in på 3.20.03. RW:s utsände stapplade in på 3.31.30 med ett par ljumskar som sjöng på sista versen av den gamla dängan ”Krampa vi mera, oh, oh, oh, nu krampar vi mera …”, helt slut efter allt uppför och utför.
Likväl ett kanonfint lopp, och med en mycket vacker målgång på Munksjöbron i strålande sol och friska vindar.
Längre rapport från Jönköping Marathon kommer i RW no 9.


RW´s reporter Gysing med artisten Promoe som sprang halvmaraton sträckan

Ida och Elov forcerade vattnet och triumferade i Ultravasan

Ida och Elov forcerade vattnet och triumferade i Ultravasan


Både Ida och Elov tog täten direkt och ledde vid första tidskontrollen vid Smågan efter lite drygt en halvtimmes löpning. Ett ganska väntat scenario på damsidan där Ida var klar favorit. Avståndet bakåt till tvåan Johanna Bygdell från Öbacka löparklubb ökade dock inte så mycket och vid kontrollen vid Risberg skiljde det bara 4 sekunder mellan Ida och Johanna. Johanna har tidigare i år visat suverän form på ännu längre sträckor när hon tidigt i våras vann 100 miles (160 km) loppet ”TEC” på rekordtid och sedan 129 km loppet High Coast Ultra. (läs vår intervju med Johanna efter High Coast Ultra) Nu handlade det om kortare sträcka och högre farter, men Johanna visade verkligen att hon behärskade även det. På den andra halvan av loppet, där det är mer väg och fin stiglöpning jämfört med den mer tekniska delen på första halvan av loppet, kunde Ida gå ifrån igen. Tillslut blev det en mycket klar seger för Ida som trots det ihållande regnet och tunga underlaget dessutom satte ett imponerande banrekord med tiden 6:51.26. Detta var Idas tredje stora ultratrail seger inom loppet av fyra veckor! Först vann Ida Swiss Alpine Marathon, och veckan efter det Kia Fjällmaraton. (Hur Ida halkade in på Ultra och blev kan du läsa om i hennes blogg här på RW)  Johanna höll bra fart hela vägen in och kom i mål som klar 2:a på 7.11.56. Trea blev Storbritanniens Jo Meek på 7:26.42.

På herrsidan släppte Elov ledningen och första spurtpriset vid Mångsbodarna togs av Studenternas Andreas McConville. Elov var lite lurig innan start och hade sagt till konkurrenterna att han skulle starta hårt och ta spurtpriserna. Men det överlät han alltså till Andreas, som dock senare i loppet fick problem men ändå kunde kämpa sig i mål på en 9:e plats.
Ledningen övertogs och hölls länge av Pat Reagan från USA, medan Elov jagade på bakifrån. – Jag kände mig lite stapplig i steget mellan Mångsbodarna och Evertsberg, sa Elov efter loppet, men sen började det gå bättre och bättre igen. – Jag fick lite vittring att jag knappade in och tänkte att det här kan gå hela vägen så det inspirerade. Elov kom ikapp Pat och gick om direkt. Men även om ledningen växte för Elov var han aldrig riktigt säker, utan var ”livrädd” för att någon kramp skulle slå till. Men ingen kramp kom och Elov kunde ta emot segerkransen i det som får anses vara Elov största seger hittills. Segertiden skrevs till 6:07.37 och med det var han drygt 1 minut före Reagan som höll andra platsen in i mål. Trea bland herrarna blev Finlands Henri Ansio på 6:11.00. 

Trots det tuffa vädret kom rekordantal löpare till start, 899 löpare, på 90 km sträckan. Ett antal tvingades dock bryta då regnet gjorde den redan tuffa utmaningen än tuffare.

I 45 km klassen, där runt 700 löpare anmält sig, triumferade Örebros Erik Anfält. Precis som för Ida hindrade inte regnet Erik från att sätta banrekord. Den nya banrekordtiden lyder på 2:40.28 vilket ger en snittfart på lite drygt 3.30 min/km. Bakom Erik tog bröderna Lantz från Ockelbo andra och tredjeplatsen och för Johan som nu var snäppet efter sin bror Joacim var det en stark comeback efter år av rehab träning. Johan bröt lårbenshalsen under en tävling och här berättar han om sin långa och tuffa väg tillbaks.

På damsidan vann Storbritanniens Josia Zakrzewski på 3:06.12 och med det var hon knappt 1 minut före Noc Out´s VM löpare Lisa Ring. 3:a kom Fanni Gyurko som tävlar för Mora men kommer från Ungern.

Stafetterna lockade runt 400 lag, och även om det var tuffa förhållande är det alltid en upplevelse att bemästra väder och underlag. I stafett hjälper även peppen från lagmedlemmarna.

Kolla in bilder och texter från loppet på vår Instagramsida

Kolla in alla resultat här

Återbud från Buud – men många svenska hopp i Ultravasan

Återbud från Buud – men många svenska hopp i Ultravasan


Träningen hade gått riktigt bra för Jonas fram till för en vecka sedan då han fick känningar i en häl. Trots vila och lugnare träning har det inte blivit bättre och därför har Jonas bestämt sig för att stå över årets Ultravasa. Jonas har två segrar och innehar det fantastiska banrekordet från Sälen till Mora på 5.45.08.

Ultravasan avgörs för fjärde gången, och erbjuder distanserna 45 och 90 km. Vasastafetten avgörs för 27:e gången. Årets nyhet under Vasaloppets löpar-lördagen är Vasakvartetten. 2016 gjorde Runner’s World ett testlopp av Vasakvartetten. De två herrar och två damer som då sprang den 90 km långa sträckan, uppdelad på fyra delsträckor, noterade tiden 7.25.57. Till årets premiärlopp har runt 170 lag från 19 av 21 län i Sverige anmält sig. Runt 1000 löpare är anmälda till 90 km sträckan, nästan 700 på 45 km och störst är Vasastafetten med 420 anmälda lag. På Vasastafetten delas 9 mils sträckan upp på 10 sträckor.

Till i år har en mindre banförändring gjorts utan att påverka distansen eller höjdskillnaden jämfört med tidigare upplagor. Det som är nytt är en etapp på cirka 3 kilometer mellan Krångåsen och Eldris som tidigare gått längs en tio meter bred skogsväg. Nu går spåret i stället på en smalare skogsbilväg som består av mycket sand. Allt för att höja upplevelsen för löparna.

Den individuella 9 mils sträckan är elitmässigt den Ultravasan satsar på mest gällande prispengar och spurtpriser. Som vanligt har man samlat ihop riktigt vassa startfält. På damsidan får nog Runner’s Worlds bloggande ultratrail stjärna Ida Nilsson från Högby räknas till huvudfavorit. Hon har tidigare i sommar både vunnit Swiss Alpine Marathon (67 km) och Kia Fjällmaraton. Kanske kan hon till och med utmana banrekordet som lyder på 6.54.32 för damer.

På herrsidan kommer fjolårs tvåan Fritjof Fagerlund till start och frågan är om han kan ta sig upp ett snäpp på pallen i år. – Ja, det har väl känts lite sådär under sommaren säger Fritjof. Jag har känt mig lite sliten och har haft små skavank. Jag tyckte jag gick framåt på våren och var väldigt nöjd med min insats i Comrades Marathon. Men sen efter det har jag, även om jag tränat ganska bra, känt mig lite sämre.
– Jag kommer försöka hänga med men kommer inte spurta när dom drar iväg för dom två första spurtpriserna. Då planerar jag ligga lika lågt och sen hoppas jag avsluta starkt.
Från Sverige kan Fritjof få tufft motstånd av Ockelbos Elov Olsson och Götas André Rangelind, men varnar själv för Henri Ansio från Finland. Elitansvarig Peter Fredricson varnar för polacken Bartosz Olsziewski som är ett oskrivet kort på traillöpning men som sprungit bra på Wings For Life. Hela elitlistan, där det även är riktigt bra startfält på 45 km sträckan, hittar du nedan.

ELITSTARTLISTAN

Ultravasan 90 Damer

Sarah Bard, USA 
Sarah blev tvåa när hon sprang Ultravasan för första gången ifjol. Hon var fyra på VM 100 km 2015 och fyra på Comrades Marathon 2016. I år blev hon sexa i Comrades.

Ida Nilsson, Sverige
Den före detta flerfaldiga svenska mästarinnan på 3000 meter hinder och 5000 meter blev tvåa i Ultravasan 2015 som nybliven ultralöpare. 2016 slog hon igenom internationellt genom att vinna Transvulcania Ultramarathon på Kanarieöarna (73 km). Skulle ha sprungit Ultravasan 45 2016 men blev då förkyld. I maj 2017 försvarade hon sin titel i Transvulcania och i juli vann hon Swiss Alpine. Hon vann även KIA Fjällmarathon i början av augusti, så formen är uppenbarligen mycket god. Har vunnit allt utom Chamonix Marathon i år och är stor favorit till segern. Tävlade i vintras i VM i skidalpinsim!

Jo Meek, Storbritannien 
”The Running Squirrel” kom femma i Comrades 2014 och fyra på VM 100 km 2014 och skulle ha sprungit Ultravasan 2015, men en skada spolierade nästan hela det året. Kom tillbaka 2016 med bland annat en andraplats i CCC Courmayeur–Champex–Chamonix (101 km) efter svenska Mimmi Kotka. Blev 17:e på ultra-trail-VM i Toscana i somras – och nu blir det alltså premiär för Jo Meek i Ultravasan, ett lopp som kan komma att passa henne perfekt.

Traci Falbo, USA
Traci har specialiserat sig på lopp längre än 100 km och har nått stora framgångar, bland annat inomhusvärldsrekord i 48-timmarslöpning. Hon ingick i USA:s bronslag vid VM 100 km 2016 i Spanien. Sprang i juli VM i 24-timmarslöpning i Belfast för USA. Loppet hade problem med tidtagning och Falbo hade också stora problem under loppet. Team USA blev först etta men har sedan flyttats ned till andra plats på grund av tidtagningsstrulet.

Frida Södermark, Sverige
Sexa i Ultravasan 2014. En rad meriter från SM, EM, VM och Comrades de senaste åren. Kanske inte vinner, men kan utmana i toppen.

Ultravasan 90 Herrar

Fritjof Fagerlund, Sverige
Förra årets tvåa i Ultravasan. Blev 14:e i Comrades 2016 och 10:e (näst bäste europé) 2017 och har placeringarna 10, 6 och 14 på VM 100 km de tre senaste åren. 

Patrick Reagan, USA
Pat följde upp sin tredjeplats i Ultravasan 2016 med att också komma trea i VM på 100 km. Blev tolva i årets Comrades.

Giorgio Calcaterra, Italien
Trefaldig världsmästare på 100 km – 2008, 2011 och 2012 – och dessutom trea både 2009 och 2015. Giorgio vann förra året det världsomspännande Wings for Life World Run som avgörs på en mängd platser samtidigt. Han slog då också nytt världsrekord i tävlingen. I år blev han fyra i samma lopp. Har även vunnit 100 km del Passatore i Florens i år.

Ranno Erala, Estland
Åtta i Ultravasan 2015 och sexa 2016. 17:e i VM på 100 km 2016.

Elov Olsson, Sverige
Åtta i Ultravasan både 2014 och 2016. Elva och bäste svensk på VM 2016. Det internationella genombrottet bekräftades i februari i år då Elov kom tvåa i Black Canyon Trail 100 km Run i Arizona. Sprang precis som Jonas Buud Western States i somras. Elov blev 13:e. Ingen av dem var riktig nöjd med resultatet där.

André Rangelind, Sverige
Götalöparen vann SM på 100 km tidigare i sommar, och då sa han att det var ett bra träningspass inför Ultravasan. Stämmer det kan André säkert utmana om topp-placeringar

Eric Senseman, USA 
Trea på Black Canyon Trail 100 km Run 2017.

Henri Ansio, Finland
16:e på VM 100 km 2016. I juni blev han dessutom fyra på ultra-trail-VM (50 km) som avgjordes i Toscana. Han behärskar terräng till 100 %.

Bartosz Olsziewski, Polen
Blev i år global tvåa på Wings for Life – World run, 88 km, mycket imponerande och visar vilken kapacitet som finns där. Hur går det när det blir terräng?

Ultravasan 45 herrar

Roman Ryapolov, Ryssland
Har vunnit Ultravasan 45 två gånger, både 2014 och 2016. Dessutom tvåa 2015. Som utpräglad orienterare och med en gryende form så är Roman en av favoriterna även i år.

Erik Anfält, Sverige
Tvåan från förra året som visat stark form även i år. 16:e i Stockholm Marathon i år (2.29) samt fyra i KIA Fjällmarathon 2017.

Joacim Lantz, Sverige
Förra årets fyra, med en seger i årets Åda Wild Boar Race (50K) är klart aspirant till en topplacering.

Johan Lantz, Sverige
Efter en lång rehabperiod visade Johan med en andraplats i KIA Fjällmarathon att han nu är tillbaka på a
llvar. En mycket intressant och spännande utmanare till pallplatserna.

Fredrik Eriksson, Sverige
Med en 21:a plats i årets Stockholm Marathon (2.34) så kommer Fredrik utmana de mer utpräglade traillöparna.

Ultravasan 45 damer

Lisa Ring, Sverige
Fjolårets damsegrarinna Lisa Ring sprang maratonsträckan på VM i friidrott i London förra helgen och är anmäld till Ultravasan 45. Återstår att se om hon springer. Hon kommer i alla fall att åka till Mora, om det sedan blir start eller inte visar sig. Lisas motivation inför loppet talar för att hon går för seger.

Johanna Nilsson, Sverige
Förra årets 2:a har under våren och sommaren påvisat en stabilitet i träning och tävling som gör henne till en tydlig aspirant till pallplatserna.

Sophia Sundberg, Sverige
Med sin 4:e start i Ultravasan (45 och 90) så kommer Sophia, med bra förberedelser och sin rutin, åter igen vara en intressant löpare att följa.

Fanni Gyurkó, Ungern
För oss som arrangör en okänd löpare, men med mycket goda meriter som gör henne till en intressant aspirant till topplaceringarna. Värd att hålla ett extra öga på.

Kajsa Berg, Sverige
En utpräglad ultralöpare med rutin från bland annat Comrades, Lidingö Ultra och Stockholm Ultra, som vi välkomnar till Ultravasan. Kajsa kommer att definitivt blanda sig i toppstriden.

TV, livestreaming och radio 

Nu kan du följa alla loppen live när Vasalopps-TV sänder via Vasaloppets Facebook-kanal, lördag 19 augusti kl. 08.00– ca 15.00. Få rapporter direkt från spåret, kontrollerna och målet och se eliten göra upp i tätstriden. Alla målgångar kan även ses live på www.vasaloppet.se

Vasaloppsradion direktsänder lördag 19 augusti från kl 04.45–12.00 Från 12.00 sänder man Vasaloppsstudion. Lyssna i Mora/Siljansområdet på 94,1 MHz, Oxberg/Älvdalen på 89,1 MHz och Sälen på 107,5 MHz. Samt webbradio på vasaloppsradion.se och i mobilen. Man hittar även Vasaloppsradion i gratisappen Vasaloppet Sommar 2017.

Vasaloppstrippeln växer
Vasaloppstrippeln, som det nya officiella namnet lyder, är en utmaning som genomförs under ett kalenderår. År 2014 var första gången som man kunde göra Vasaloppstrippeln, som består av Vasaloppet/Öppet Spår (skidåkning), Cykelvasan 90/Cykelvasan Öppet Spår (cykling) samt Ultravasan 90 (löpning). I år 2017 är det 123 personer, varav 25 kvinnor, som har genomfört skidåkningen och cyklingen och som dessutom nu är anmälda till Ultravasan 90. 

Kicka i gång hösten med löpardag på Bosön!

Kicka i gång hösten med löpardag på Bosön!


Dagen innehåller löpning, styrka, rörlighet och föreläsningar för dig som vill utveckla, hålla i eller komma i gång med din löpning. Träningen anpassas till alla nivåer. Med under dagen är förutom Runner’s Worlds chefredaktör Anders Szalkai, duktiga instruktörer från TSM Running, kostexperten och löparen Emma Lindholm samt löparen och pilates/yogainstruktören Wanda Mases. Dagen börjar kl 09.00 och avslutas kl 16.00. 


Program

09:00-09:45 Löpteknik: reflektioner och löpstyrka 
Vi går igenom ett löpsteg och reflekterar över några centrala delar gällande steget och hållningen som kan påverka löpningen positivt både gällande prestation och i skadehänseende. Vi kompletterar med några konkreta styrkeövningar som kan göra dig till en starkare löpare för att klara långa distanser än bättre.

10.00-10:45 Kostföreläsning med Emma Lindblom 
Konkreta exempel på kosttajming och kostupplägg i förhållande till träning och prestation. 

11.00-13.00 Långpass guidat av TSM Running-ledare 
Vi delar in oss i 5-8 fartgrupper där vi täcker in fart från 4.40 min/km till 7.00 min/km. Vi springer totalt 2 timmar inkl. pauser för vätska och energi. Vi kommer ha en vätskestation på rundan och energi och vätska efter avslutad löpning. Vi kommer springa delar av passet på Lidingölopps-spåret och farterena anpassas till kuperingen. Fartgrupper från 6.30 till 7.00 min/km, gå i uppförsbackar.

13.00-14.30 Dusch och lunch (ingår i priset)

14.30-15.00 Miniföreläsning med Anders Szalkai 
Szalkai ger sina bästa tips på nyckelpass inför halvmara, Lidingöloppet och maratonsträckan.

15.10-16.00 Yoga för löpare med Wanda Mases
Uppskattad och rutinerad yoga/pilates-coach.

Länk för mer info eller bokning

Så laddar du rätt sista veckan innan Midnattsloppet

Så laddar du rätt sista veckan innan Midnattsloppet


1. TESTA TÄVLINGSKLÄDERNA
Att välja kläder för en tävling är svårt, särskilt om det är första gången du står på startlinjen. Det kan vara lite kyligt innan start, men du kommer att få upp värmen ordentligt när du väl börjar springa. Du får en tröja att springa i men tänk på att välja en underdel som du har sprungit i förut, så att du vet att plagget är skönt och inte åker upp, skaver eller känns obekvämt efter en stunds löpning. Detsamma gäller sportbehån om du är tjej. Undvik bomull, det har en tendens att bli blött och kallt. Glöm inte att skydda känsliga delar som bröstvårtor, armhålor och gren med vaselin.

2. LADDA SMART
Våga ta det lugnt den sista veckan inför loppet. På torsdagen kan du springa en kort och lugn löptur för att hålla igång benen, men passa annars på att vila så att musklerna är pigga och fräscha på lördagen.

3. GÅ IGENOM BANAN
Inspektera bankartan och höjdskillnaderna. Passa dessutom gärna på att provspringa banan om du har möjlighet. Har du koll på den här biten blir det lättare att hushålla med krafterna och veta var det gäller att ta i lite extra.

4. ÄT – MEN INTE FÖR MYCKET!
Eftersom Midnattsloppet startar sent på dagen så hinner du med frukost, lunch och middag. Ät sådant du vet att din mage klarar av så du blir mätt men överdriv inte. Se också till att vara färdigäten senast 3 till 4 timmar innan start.

5. DRICK ORDENTLIGT
Sippa gärna på både sportdryck innehållande salter och vatten under tävlingsdagen så att du är välhydrerad när starten går.

6. VAR UTE I GOD TID
Se till att vara på startplatsen i god tid, senast en timme före starten men gärna innan dess. Kolla också gärna in kartan över startområdet i förväg så att du vet på ett ungefär var allt ligger.

7. GÅ PÅ TOALETTEN – ÄVEN OM DU INTE BEHÖVER
Köerna till toaletterna blir ofta längre ju närmare startögonblicket loppet kommer. Passa därför på att gå på toa direkt när du kommer till startområdet så minskar risken du risken att behöva stressa i sista minuten.

8. TA DET LUGNT FRÅN START
Du tjänar betydligt mer på att springa defensivt och öka i andra halvan av loppet än att tjuvrusa från början och riskera att gå in i väggen. För att du ska orka hela vägen gäller det att ha tålamod och is i magen. Trots att adrenalinet flödar, publiken hejar och du känner dig i kanonform.

9. SPRING AVSLAPPNAT
Spänn dig inte utan försök att ha en så avslappnad kropp som möjligt under loppet. Undvik att spänna käkar, axlar eller andra muskler eftersom det kräver energi som du annars kunnat använda för att löpa snabbare.

10. HA ROLIGT OCH NJUT!
Njut av banan och av alla åskådare som hjälper dig mot målet. Midnattsloppet är en löparfest!

Kolla även in spring.midnattsloppet.com för nyheter och tips inför loppen.

Gysing goes Ånga  – rapport från Sveriges största tävling för Swimrun!

Gysing goes Ånga – rapport från Sveriges största tävling för Swimrun!


Så här inleder Gysing blogginlägget;

”Lördag morgon, och väldigt tidigt. Upp i ottan för att trycka in semestertvätten i tvättstugans två maskiner. Klockade in på 06.09. Jag har klockat mycket sista veckan, och jag klockar på. Klockade in 9.4 mil från fredag till fredag, och så mycket har jag inte sprungit på år och dag. Det var bara lågintensiva pass på skogsstigar och grusvägar under en semestervecka på Runmarö, och aldrig längre än 22 km”

Läs vidare på Gysings blogg

Kolla in Ånga loppets hemsida

Loppet som tog vägen genom Dramaten

Loppet som tog vägen genom Dramaten


Deltagarna som sprang STHLM Urban Trail intygar att det gav en löparupplevelse utöver det vanliga. – Kanontrevligt lopp, skön stämning utan hets med kul variation löd Veronica Warneskogs omdöme. Veronica var en av runt 2000 löpare som slöt upp på söndagsmorgonen för att uppleva det nya loppet som inte bara gav udda passager utan också backträning upp till Skansen och trappträning i några av kulturbyggnaderna i Stockholms City. – Det är inte alltid en löprunda ger kulturpoäng i Stockholms innerstad, så det var verkligen något nytt säger Veronica.

Helt utan tidsstress, då loppet inte har någon tidtagning, fick löparna passera åtta olika stopp på den 10 km långa banan. Först ut var Skansen där man möttes av ett dansande par och andra tidsenligt klädda personer. Därefter sprang man vidare till, och in på Dramaten. Just passagen genom Dramaten uppskattades kanske mest av löparna av de olika inslagen längs banan.

Från Dramaten gick löpturen vidare in på gymkedjans SATS centrala lokaler och genom livsmedelsbutiken Paradiset, följt av shoppinggallerian Mood Stockholm. En sväng in om en biografsalong på Rigoletto blev det också och på Musikaliska fick löparna passera förbi en konsert.


Stoppet vid Hotel C Stockholm med sin isbar var också en unik löparupplevelse, där man förutom isbarens kyla fick springa igenom ett hotellrum med ”gäster” i sängen. Efter en mils löpning utan stress, men med många nya löpande upplevelser nåddes målgången på Blasieholmskajen med vacker utsikt över Kungliga Slottet.

Runt 2000 löpare sprang premiärloppet i Stockholm. Loppet ingår i serien Urban Trail och har tidigare arrangerats i andra städer runt om i Europa. Premiärloppet i Stockholm får anses som en succé, i alla fall om man frågar löparna som deltog.

Så ofta och snabbt ska du springa för att förebygga ångest

Så ofta och snabbt ska du springa för att förebygga ångest


Molandet i maggropen smyger sig på. Hjärtat börjar slå snabbare och svettdroppar pärlar sig i pannan. Det känns tungt att andas, en enorm kraft går genom kroppen och du måste rusa på toaletten på darrande ben. Du vill inget annat än att krypa ur skinnet.

De flesta av oss har någon gång haft ångest i varierande grad. Ångest känns obehagligt; de mest extrema formerna, som panikattacker med hjärtklappning och upplevelsen av att man har svårt att andas, kan upplevas direkt livshotande. Det menar Anders Hansen, överläkare i psykiatri och författare till Hälsa på recept, där han och en kollega går igenom hur fysisk aktivitet påverkar kroppen och hjärnan. Men ångest är inte farligt, tvärtom, menar han.
– Ångestmekanismen är ett naturligt larmsystem som finns hos alla människor. Det är ett slags kvarleva från förr, då det hjälpte oss att vara alerta och öka våra chanser till överlevnad när vi var tvungna att springa ifrån vilda djur och andra faror, säger han.

Ångesten fyllde alltså en viktig funktion hos ursprungsmänniskan när hon snabbt behövde uppbåda kraft till att fly från en hotfull situation. När vi får ångest sker därför flera processer i kroppen som gör oss beredda att ta till flykt: Muskler spänns, hjärtat slår snabbare och andningen blir intensivare.
– Det beror framför allt på att det sker ett adrenalin- och stresshormonpåslag i kroppen, säger Anders Hansen.

Flyktmekanismen finns kvar

I dag blir vi sällan ångestfyllda för att vi måste fly ifrån farliga djur. Men själva flyktmekanismen finns kvar och den slås på i olika grad hos olika människor vid farliga eller påfrestande situationer, till exempel vid skilsmässa, om man har fått en allvarlig sjukdom, men ibland även helt utan påtagliga förklaringar. Faktum är att ångesten tycks växa i samhället.
– För 20 år sedan sökte man inte vård för ångest på samma sätt som idag. Delvis beror det nog på att det inte är lika tabubelagt att söka sig till psykiatrin längre. Men jag tror också att problemen med ångest faktiskt har ökat. Vi ser till exempel allt mer av självskadebeteende, som är ett sätt att undvika ångest, säger Hansen.

Sociala medier och alla ”perfekta” fasader som visas upp där, kan vara en orsak till att kraven blir större på oss människor och att ångesten skruvas upp. Ett hektiskt arbetsliv är ett annat, tror Hansen. Och inte minst stillasittandet i samhället, som ju är ett resultat av teknikutvecklingen.

Aldrig har vi suttit så mycket som nu. Det är inte bara förödande för vår fysiska hälsa – förekomsten av psykiska sjukdomar, däribland ångestsjukdomar, ökar när vi rör oss mindre. Och det är här fysisk aktivitet, och framför allt löpning, kommer in i bilden. Åtskilliga studier visarnämligen att löpare har mindre ångest än andra och att intensiv fysisk aktivitet, som löpning, kanske är den allra bästa medicinen mot ångest.
– Löpning har mycket bättre effekt än avslappning, säger Hansen.

Det brukar ta ett par minuter efter träningspasset, sedan kommer den ångestreducerande effekten, berättar han. Starkast är den 15 till 30 minuter efter avslutad fysisk aktivitet och den brukar sitta i mellan två och fyra timmar efteråt.

Omedelbar ångestdämpning

Faktum är att man kan förebygga och behandla de flesta former av ångest genom löpning, allt från lättare oro till svåra panikattacker. Det senare såg man 2005 i en tysk studie. Forskarna sprutade in ämnet CCK-4 i deltagarna – ett ämne som brukar framkalla panikattacker med svår ångest, hjärtklappning och svårigheter att andas som följd. 12 av de 15 deltagarna fick just den här typen av reaktion, trots att de inte hade varit med om något sådant tidigare i livet. Efter ett tag injicerades ännu en omgång CCK-4. Men dessförinnan fick deltagarna konditionsträna på 70 procent av maxpuls. I den här försöksomgången drabbades bara sex av de 15 deltagarna av panikångest.

Ett annat exempel på löpningens skyddande effekt mot ångest är en engelsk studie på bussresenärer, som ofta drabbades av agorafobi, de vill säga torgskräck, när de klev på en buss. När de ombads springa snabbt till bussen, minskade deras ångest.
– Den här omedelbara ångestdämpningen som löpning ger beror dels på att stresshormont kortisol sänks, dels på att det bildas må bra-ämnen som endorfiner, serotonin, dopamin och noradrenalin. Dessutom höjs kroppstemperaturen, vilket tycks lugna ned kroppen, säger Hansen.

Ytterligare en teori om varför intensiv träning är så effektivt mot ångest är att de hårt arbetande musklerna kräver mycket syre och därför får större tillförsel av blod. Det gör i sin tur att hjärnan får mindre blod, och att den därmed skulle behöva bortprioritera ångesten.
– Det skulle alltså finnas för lite blod i vissa delar av hjärnan för att den ska kunna vara ångestfylld när man tränar. Det är en fascinerande tanke även om det än så länge bara är en teori, säger Hansen.

Träning ger även ångestreducering på lång sikt. Det visade den norska forskaren Astrid Bjørnebekk 2007 i en studie på råttor på Karolinska institutet i Stockholm. Råttorna var av en stam som hade ett depressionsoch ångestrelaterat beteende, och de studerades under en månads tid. Astrid Bjørnebekk såg då att löpning inte bara minskade ångesten, det boostade också råttornas hjärnor på liknande sätt som antidepressiv medicin gör, så att nya hjärnceller skapades.

Som exempel fyrdubblades antalet nya nervceller i hippocampus – en del av hjärnan som är förknippad med inlärning och minne och som har en bromsande funktion av amygdala, som skulle kunna liknas vid en ångestmotor i hjärnan.
– Kommunikationen mellan nervcellerna ökade också. Bland annat beror det på att BDNF ökar. Förkortningen står för brain derived neurotrophic factor och fungerar som ett gödningsmedel för nervcellerna, säger Astrid Bjørnebekk.

Hon blev nyfiken på sambandet mellan personlighet och hjärnstruktur och initierade ett par år senare en studie i ämnet på universitetet i Oslo. Hon studerade då 265 fysiskt och psykiskt friska människor mellan 20 och 85 år och gjorde ett personlighetstest med dem efter den etablerade femfaktormodellen.

Efter att ha undersökt samtliga deltagares hjärnor såg hon att de med ångestrelaterad personlighet hade en avvikande struktur på hjärnan och att den totala hjärnvolymen var mindre.
– Hjärnbarken, som är central för att reglera känslor, var mindre och vi såg också ett samband mellan ångestrelaterad personlighet och kvaliteten på hjärnans ledningsbanor. De är viktiga för att hjärnans områden ska kunna kommunicera effektivt med varandra. Vi fann att sämre isolerade eller färre nervtrådar som förbinder olika hjärnområden hörde samman med en ångestbenägen personlighet. Dessutom läckte nervfibrerna lite mer, vilket gör det svårare att överföra nervsignaler, säger hon.

Det finns studier gjorda på patienter med posttraumatisk stress och annan ångestsjukdom som visar liknande resultat som de som återfanns hos de friska personerna med ångestpersonlighet i Bjørnebekks studie.
– Sannolikheten att utveckla ångestsjukdomar vid livskriser och jobbiga tillfällen i livet är därmed mycket större om man har den här hjärnstrukturen, säger hon.
Och här har vi alltså en förklaring till varför vissa personerreagerar med ångest i situationer som andra inte skulle uppfatta som särskilt hotfulla.

Få upp pulsen rejält

Astrid Bjørnebekk hoppas att hennes upptäckt ska leda till att det kan skapas nya mediciner mot ångest. Hon vill finna en medicin som isolerar nervtrådarna i hjärnan och gör att de kan kommunicera bättre.
– Men än så länge är löpning förmodligen den effektivaste medicinen, säger hon.

Att löpning minskar ångest på både kort och lång sikt är alltså bevisat. Men hur intensivt behöver man motionera för att mota bort ångesten? Räcker det med promenader? Både Astrid Bjørnebekk och Anders Hansen är eniga om att det är en fördel att få upp pulsen rejält.

Anders Hansen nämner en amerikansk studie som pekar på att man bör springa på cirka 75 procent av maxpuls. I studien delades cirka 50 friska universitetsstudenter med hög ångestkänslighet in i två grupper: en som tränade högintensivt och en som tränade lågintensivt. Träningen utfördes på löpband. Den lågintensivt tränande gruppen promenerade 20 minuter samtidigt som den högintensivt tränande gruppen sprang på 60 till 90 procent av maxpuls. Träningspasset genomfördes tre gånger i veckan under två veckor.

Efter respektive pass hade båda grupperna mindre ångest i ett dygn, och en vecka efter att träningsprogrammet var över var ångesten fortfarande lägre än när det inleddes.
– Även om båda grupperna fick effekt, var det löparna som fick klart bäst ångestlindring. De var inte heller lika rädda att få upp pulsen som de deltagare som promenerade. Att hjärtat slår snabbare hade båda grupper nämligen tidigare kopplat till ett hotande ångestanfall, men nu verkade löparnas kroppar ha ställt in sig på att pulsökning var något positivt, säger Hansen.

Lårbenshalsen small av – men nu är Lantz tillbaka i toppen

Lårbenshalsen small av – men nu är Lantz tillbaka i toppen


Johan är en riktig kämpe, och det blev ödesdigert när han kämpade mot kroppens signaler. På väg mot toppen i det tuffa och högt respekterade 125-kilometersloppet på Gran Canaria gick lårbenshalsen av helt. Något som inte ska drabba en 25-årig stark kille. Efter ett otal operationer har Johan jobbat sig tillbaka och i helgen tog han en imponerande andraplats i Kia Fjällmaraton. För Runner’s World berättar han om vad som hände för drygt två år sedan – och den tuffa vägen tillbaka.

Stort grattis till suverän andraplats plats i Fjällmaran, hur var loppet för dig?
– Tack tack. Jag trodde jag skulle ha en mycket skönare känsla från start. Jag hade vilat bra dagarna innan, efter att jag sprungit ”vertikalen” med bra känsla på tisdagen innan lördagens lopp. (Vertikalen är ett lopp som ingår i Fjällmaraton veckan där man springer 1000 vertikala meter, från torget i Åre upp till toppen på Åreskutan) Men på Fjällmaraton kändes det inte alls bra. Jag tog det försiktigt i början, för jag har haft tendens att få kramp på insidan av låren när jag sprungit långt. Så jag ville inte starta för tufft och riskera få krampen. Trots den lugna farten kändes det aldrig riktigt bra. Det började regna och jag blev lite kall. Kanske skulle jag sprungit tuffare och då undvikit att bli kall. Sen kraschade jag när det började gå utför och då tog jag det ännu försiktigare. Men sen gick det ganska bra ändå tillslut har jag kommit på nu, med lite perspektiv till loppet.

Känslan måste väl ändå varit skön när du kom i mål på en stark andraplats?
– Ja, men det var blandade känslor för det var så negativt på något vis under loppet och det höll i sig in till mål. Jag hittade aldrig känslan. Jag hade förväntat mig ett lopp där jag skulle känna mig stark med bra känsla, men så blev det inte. På passen innan loppet har jag haft en fantastik känsla utför, men nu kände jag mig bara stapplig och det kändes som jag joggade istället för att ha bra fart. Så den direkta känslan vid målgången var inte så bra, utan bara ”vilket dåligt lopp jag gjorde”. Men nu, med lite perspektiv, tycker jag det är roligare och inser att det kanske inte var så dåligt ändå.

Den här rädslan för att få kramp på insidan av låren, hänger den på något vis ihop med den traumatiska skadan du råkade utför i mars 2015?
– Ja det tror jag. Jag började med löpning från noll 2011. Då hade jag egentligen aldrig sprungit utan åkt skidor. När jag började sprang jag direkt Gävle Halvmarathon på våren och då tyckte jag det skulle vara kul och testas Fjällmaran även om jag aldrig varit i närheten av att springa så långt. Då fick jag kramp just på insidan av låren med 4 km kvar, men lyckades ändå ta mig i mål. – Men sen efter det har jag varit starkare och aldrig upplevt det mer och jag har aldrig varit orolig för att det ska komma förrän nu efter efter skadan. Så jag tror absolut skadan gjort mig svagare. Men det blir bättre och bättre, för jag fick ju aldrig krampen på riktigt under loppet.
(I sitt debutlopp på Fjällmaran hade Johan 4 timmar och 27 minuter)

För de läsare som inte känner till dig skada, kan du berätta bakgrunden och vad som hände?
– Det var 2015. Egentligen har jag haft jättemycket skadeproblem sedan jag startade min löpning 2011. Jag kör på och har väl aldrig anpassa träningen till att jag var så ny i löpning. Men från hösten 2014 hade jag kommit in i det och för en gångs skulle flöt det på oerhört bra utan några krämpor. Det stora målet var Transgrancanarias 125 km lopp. Så jag tränade riktigt hårt och det flöt på bra. Jag och min träningskompis Elov Olsson åkte till Gran Canaria fem veckor innan loppet. På plats fortsatte träningen gå riktigt bra och vi testade på olika delar av banan. Jag har aldrig känt mig så bra som det kändes då. Jag var snabb, stark och uthållig och löptekniken uppför och utför satt där.

Men sen med en vecka kvar till loppet, när jag började trappa ner mot loppet och inte skulle göra så speciellt mycket mer, började jag få lite känning. Jag kommer inte ihåg exakt hur det kändes, men det var lite ont i ljumsk-trakten. Jag tänkte inte speciellt mycket på det. Men sen efter ett sista lättare fartpass inför loppet fick jag mer ont. Då gjorde det rätt ont, men jag tänkte att det inte var någon fara även om jag var lite orolig. Många peppade mig från olika håll och sa att det skulle bli bra till loppet nu när jag ändå skulle ta det lugnt. Det hängde säkert ihop med nerverna inför loppet. Så jag började tänka att det ändå kanske var just att jag var nervös. Så jag startade loppet och det gick uppför i början och det funkade ändå ganska bra även om det hela tiden gjorde lite mer ont. Så efter tre timmar började det bli svårt springa utför och jag beslutade mig för att bryta vid Téror efter 56 km. Men sen när jag väl kom dit, tänkte jag att jag kunde köra en bit till eftersom det ändå skulle vara uppför och uppförslöpningen funkade bäst, och då skulle jag kunna visa hur stark jag verkligen var innan jag skulle bryta. Jag låg 16-17 minuter efter täten där och körde vidare uppför. Jag hade riktigt ont, men ville ta dom är 12 km med 1200 höjdmeter innan jag skulle kliva av. Så jag körde på hårt och tog mig upp till 3:e platsen bara 1 minut efter ledaren. Sen med 1 km kvar till jag skulle kliva av small benet av bara. Så jag låg bara där på marken helt plötsligt, men då gjorde det inte ont längre.

Men förstod du då att benet var helt av?
– Ja det första jag tänkte var att benet gick av. Jag kunde ju inte röra mig och benet var åt fel håll liksom. Det tog en stund innan någon kom, men sen kom den slutlige vinnaren av loppet förbi och han stannade och frågade hur det var. Men jag sa till honom att han skulle springa vidare och be någon om hjälp när han kom fram till något ställe med funktionärer. Funktionärerna var inte så långt bort och dom hade bra väg fram till mig. Undertiden fick jag användning för den obligatoriska utrustningens räddningsfilt. Jag tycker det är jobbigt att bära med sig all obligatorisk utrustning på loppet, men nu vet jag verkligen varför man måste ha med det.

Hur blev du omhändertagen där då, förstod man hur allvarligt det var?
– Nej, dom förstod inte att benet var av utan man trodde det var något muskelfäste som släppt. Det händer liksom inte att benet går av. Ambulansen kom ändå ganska fort så jag kom iväg till ett privat sjukhus i Las Palmas, men det tog tid på dom slingriga vägarna. Sen tog det lång tid innan jag fick röntgen. Efter röntgen hörde jag att dom sa nått runt fraktur och då förstod jag att det var av. Tyvärr fanns ingen doktor som kunde göra någon operation och vi pratade med SOS International men jag kunde inte flygas hem. Men jag fick jättestor hjälp hemifrån av Peter Fredricson, men fick alltså inget plan hem. Operationen blev inte förrän på måndag eftermiddag och skadan kom på lördags morgon. Så det var det värsta jag varit med om att bara ligga där orörlig och bli tvättad av andra. Jag var ju dessutom jätte skitig av Sahara-sanden som blåst in över loppet.

Hur gick operationen, och vad fick du för besked?
– Enligt läkaren som genomförde operationen gick den jätte bra. Läkaren där sa att vi syns nästa år på loppet och att jag skulle vara igång med löpningen redan till hösten. Han hade satt in någras skruvar och allt hade gått som dom ville. Men jag fick inte röra mig. Även om det kändes konstigt skulle jag nog kunna stått på benet redan men det var tur att jag inte gjorde det då. Tillsist fick jag åka med ett SOS plan hem till Sverige och dom gjorde direkt röntgen på Gävle sjukhus. Dagen efter röntgen ringde dom från sjukhuset att jag måste åka in för det såg riktigt dåligt ut på röntgen. Den svenska läkaren sa att han aldrig sett en så dålig operation. Jag trodde inte riktigt på det eftersom alla i Spanien hade varit så positiva.

Dom hade gjort helt fel metod utifrån att det
var lårbenshalsen som var av. Inget satt som det skulle och benet låg 1 cm fel. Då visste ingen om det någonsin skulle bli bra. För hålen dom borrat för spikar och skruvar var så stora att det nu inte fanns så mycket kvar att fästa i. Sen, att det tog så lång tid från brottet till operationen gjorde att många viktiga blodkärl inte kunder räddas. Men dom bröt upp allt och satte in nya skruvar och vi fick hoppas att det ändå skulle läka bra. Efter det fick jag vänta 8 veckor på besked hur det läkte, och om jag skulle bli tvungen att operera in en höftprotes. Då var det inte så muntert, men läk processen gick bra och jag kan ju springa igen.

Hur har vägen tillbaks varit?
– Det har bitvis varit tufft. Jag har fått operera om mig några gånger på vägen för att ta ut skruvarna och någon skruv som har vandrat ut. Det har inneburit nya perioder av inaktivitet. Det som drivit mig hela tiden har varit att jag vill tillbaks till löpningen. För mig är det lätt att det blir en grej som gäller och sedan 2011 har det varit löpning. Men visst har jag känt mig rätt vilsen ibland. Funderat på vad jag skulle kunna ersätta löpningen med om det inte läker och om det skulle bli höftprotes. Det har handlat om att börja med gåsteg och bygga upp musklerna igen. Det har verkligen gått upp och ner på vägen tillbaks.

Har du haft någon rehabplan att följa?
– Nej inte direkt inledningsvis, men efter den senaste operationen tog jag kontakt med en sjukgymnast jag gått till förr. Då tog vi tag i allt mer från grunden, men det är fortfarande så att jag saknar muskler i rumpan. Nu handlar det fortfarande mycket om att musklerna som saknas ska förstå att dom faktiskt finns där. – Men löpning är roligast, så jag skulle kunna behöva jobba mycket mer med det än jag gör. Det är lätt att man släpper det när man väl kan börja springa lite bra.

Ohört starkt att kämpa dig tillbaks, vad har du för framtida mål?
– Det är att bli så bra som möjligt och i alla fall kunna leva lite grann på löpningen. Det är det jag drömmer om, att bara kunna fokusera på träningen. Att kunna träna och tävla så mycket som jag vill. Det har gått lite upp och ner med svackor ibland när det inte känns så bra, men jag måste ge det tid och stegra träningen långsamt, men det är svårt. Jag vill ju köra på, men nu är det bra om jag kan ha 10 mil på en vecka som är mycket för mig nu.

Har du några närliggande mål nu efter Fjällmaran?
– Ja, planen är att springa 45 km sträckan på Ultravasan. Det kommer inte vara några problem att klara sträckan, men jag får inse att jag inte riktigt har farten än för att kunna konkurrera. Men jag siktar ändå på en topp 6 placering där.

Runner´s World tackar för intervjun och hoppas Johan kan få leva ut drömmen och springa så mycket som han vill!

Kia Fjällmarathon vanns på herrsidan av Andreas Svanebo på 3 timmar och 33 minuter och Johan hade 3 timmar och 38 minuter på sin andraplats. På damsidan segrade RW´s bloggare Ida Nilsson på 4 timmar och 12 minuter, bara 1 vecka efter segern i 67 km sträckan i Swiss Alpine Marathon.

Bilder från Johan Lantz som finns på Instagram under @johanlantz och @olssonlantzrunning

Testa på ett VM-pass

Testa på ett VM-pass


Här samlar vi några av passen och kanske vill du testa på något i din träning. Riktig mjölksyra via 800-meterslöparen Hanna Hermanssons sista tuffa pass innan VM, eller kanske ett 25 km-pass som maratonlöparen Micke Ekvall körde några veckor innan VM.

Högbys maratonlöpare David Nilsson på bilden ovan körde ett klassiskt elitpass inför maratonlöpning på Skryllemilen i Skåne. 30 km totalt på 10 km-slingan där varje varv gick fortare än det tidigare. Detta pass kan man köra om man inriktar sig mot maraton, men det gäller att man har en bra dag och man är motiverad att höja farten trots den tilltagande tröttheten. Om man vill modifiera passet något kan den runda man springer vara kortare. Så kanske ett pass för dig är 3 varv på en 5 km-slinga där det går fortare varje varv?


Turebergs 800-meterstjej Hanna Hermansson körde tillsammans med sin träningskompis Isabella Andersson ett riktigt mjölksyrapass med nio dagar kvar till VM-starten. Passet bestod av två så kallade ”splittade” 800-metersintervaller. Det innebär att hon delade upp sin tävlingsdistans som är 800 meter i två intervalldelar. Först sprang Hanna 500 m + 300 m, sen blev uppdelningen 600 m + 200 m. Mellan varje del tog hon 1-2 minuter vila men sen mellan varje splittad 800-meters var det hela 15 minuters vila för att verkligen kunna gå på tufft. Hannas tider kan vi inte kopiera då de ”splittade” 800 meterna gick på 1.55 resp 1.59. Men vill du testa på det här är det alltså full fart med mjölksyra i benen som gäller.


Noc Outs maratontjej Lisa Ring gjorde sitt bästa pass innan VM-maran när hon sprang 4 x 4 km i tävlingsfart. Just att dela upp en längre sträcka, som i Lisas fall var 16 km, i något kortare delar gör det lättare att komma igenom passet både fysiskt och mentalt. Om du ska modifiera passet utifrån tid skulle Lisas pass kunna översättas till 4 x 15 minuters löpning i tufft tempo men inte riktigt ditt allra snabbaste. Ta 1-2 minuters vila mellan varje fartdel.


Ett bra fartpass med två delar som vårt hopp på tjejsidan på 1500 meter Meraf Bahta från Hälle körde innehöll 3 x 5 minuter i tuff fart men inte ”allt ut”. Lite joggvila mellan 5 minutersdelarna och inte tuffare än att det fanns kraft till en fartdel till i passet. För nästan direkt efter 5-minutersfartdelarna la Meraf på 400 meter och 300 meter i riktigt hög fart. Här ska det verkligen gå fort, men vll du testa det här passet anpassar du givetvis till dig.


För VM hoppen handlar det om att dra ner på träningen på slutet, och ett formpass med 4 dagar kvar till maratonloppet körde Hässelbys Louise Wiker. Det bestod av en lite längre löpning, 2000 meter i bekvämt snabb fart. För Louise del handlade det om 3.30 min/km. Klart snabbare än hennes planerade maratonfart, samtidigt inte snabbare än att det kändes bra och flöt på bra. 2 minuters vila följde och därefter ännu lite snabbare fart när 5 x 300 meter genomfördes. Vilan här var jogg/gång på runt 50-60 sekunder.
Om man vill testa på passet handlar det alltså enkelt översatt till 7 minuter i tuff men kontrollerad fart, lite vila och sedan 5 x 55-60 sekunder i även här snabb men kontrollerad fart. Bra för känslan och för många skulle detta pass även puffa på konditionen.


En intevallstege var hinderlöparen Emil Blomberg från Hässelby sista tuffa pass innan VM. 1600-1200-800-400 meter där vilan var 400 meters jogg mellan varje intervall. Ju kortare intervall ju högre fart. Ett härligt pass att genomföra då det hela tiden blir kortare och kortare, vilket ofta upplevs mentalt bra! Men för den skull givetvis riktigt tufft.
Vill man i stället köra på tid skulle passet kunna genomföras som en minutstege där man går från 5 minuter ner till 1 minut. Så enkelt upplagt 5-4-3-2-1 minut intervall med 2 minuters joggvila mellan varje intervalldel och ju kortare intervallsträcka desto högre fart.


Vår nyblivna svenska rekordhållare på 800 meter, Sävedalens Andreas Kramer, använde en backe för att jobba upp sista formen mot VM. Så här var passet konkret och enkelt; 8 x 40 sekunders löpning uppför i ett motlut som tillåter bra tryck i steget hela vägen upp. Vila med lugn jogg nerför backen. Det här passet kan du testa på med knappt en vecka kvar till något lopp där du själv vill vara i bästa form!


25 km var Strömstads Micke Ekvalls sista tuffa pass innan London-VM där han springer maraton. Först 10 km på 40 minuter och därefter 15 km direkt på det där han höll ett snitt på 3.08 min/km. Vill du testa på det här passet måste det nog modifieras i fart … och kanske även i distans, men det handlar alltså om ett långpass där du har en inledning i relativt bekväm distansfart och därefter en del av passet där du verkligen springer på tufft. Ditt upplägg kanske är 5 km lugnt som inledning och därefter 7-8 km i riktigt hög fart. Tufft, men ger mycket tillbaka.

Lycka till på ditt VM-pass!

Så tränar du bäst inför den magiska milen

Så tränar du bäst inför den magiska milen


1. Öka tempot
Tröskelfart – eller tempopass – är inslag som är absolut nödvändiga för 10-kilometersträning. De gör att kroppen klarar av att hålla farten över hela distansen. Hur? Genom att höja tröskeln för din mjölksyranivå – den nivå där mjölksyran strömmar ut i musklerna och får dig att börja flåsa högt och till slut helt tappa farten, eller genom att löpa regelbundna tempopass där du ligger strax
under din tävlingsfart. På så sätt kan du förbättra din uthållighet och löpeffektivitet markant på bara sex veckor.

Så gör du
Lägg till ”10-10:or” till varje veckas träningsprogram. Spring 10 minuter i din tävlingsfart på 10-kilometer. Jogga i tre till fem minuter mellan varje tio-minuterslöpning. Börja med två eller tre och kör fler när du känner dig starkare. Känns farten för jobbig, lägg farten lite lägre, det vill säga strax under tävlingsfart.

2. Löp mer ekonomiskt
Minimera din energiförbrukning för längre hållbarhet. Löpekonomi hjälper dig att springa fortare och längre. Dålig hållning i höga farter tar mycket energi. Maximal ekonomi betyder minimal förlust av energi.

Så gör du
Träna på att hålla armbågarna nära kroppen – det gör överkroppen mindre spänd, får axlarna att bli avslappnade och öppnar upp bröstkorgen för bättre andning. Löp som om du sprang på moln utan att trampa igenom dem. Det får dig att löpa mer upprätt och ändra steget från den långsamma hälisättningen till den snabbare mellanfotsisättningen.

3. Slipa på intervallerna
En rapport publicerad i magasinet Peak Performance visade att korta intervaller i ett tempo över tävlingsfart gav ännu bättre effekt än löpning i tröskeltempo (löpning strax under tävlingsfart). Intervallöparna utvecklade bättre löpekonomi och koordination och kände sig mer bekväma i högre farter, vilket också gjorde att de förbättrade sina tider snabbare.

Så gör du
Pröva det här intervallpasset: Spring 6 x 1 km i 10-kilometerstävlingsfart med tre minuter lätt jogg mellan varje intervall. Lägg till en kilometer varannan vecka tills du nått upp till tio kilometer och minska återhämtningstiden mellan varje kilometer med 30 sekunder.

4. Backträning
Backträning är ett viktigt inslag i förberedelserna inför ett 10-kilometerslopp och det inte bara för eventuella backar på tävlingsbanan. Backträning gör att du springer bättre även på de platta sträckorna. Om du tränat backe ordentligt inför ett lopp kommer du märka stora förändringar under den sista tredjedelen av loppet. Backträning stärker lårmusklerna och gör dem uthålligare. Den muskulära uthålligheten hjälper dig att hålla god löpekonomi genom hela loppet. Backträning stärker också hjärtoch lungkapaciteten, vilket gör ditt 10-kilometerslopp lättare.

Så gör du
30 sekunders uppförslöpningar stärker benen. Pröva 10 x 30 sekunders uppförslöpningar, där du joggar tillbaka i lugnt tempo nerför backen. Se till att hålla tempo ända upp till backens krön.


5. Spring utför

Det som går upp måste komma ner – och det gäller också dig. En rapport publicerad i Journal of Strength and Conditioning Research visade att löpare som tränade uppförsoch nerförsbackar förbättrade fart och fotisättningshastighet bättre än löpare som bara tränade uppförslöpning och löpning på platta sträckor. Löphållningen är avgörande i nerförslöpning: luta dig försiktigt framåt och försök landa på fotens trampdyna. Ta inga långa steg, det bromsar bara takten och ökar påfrestningen på de främre lårmusklerna. Se denna typ av pass som hårda träningspass, som inte ska genomföras alltför ofta. Det ökade trycket på muskler och leder ökar risken för skador.

6. Spring med en grupp
Gruppträning är ett mycket bra sätt att hålla ordning på träningen. Att springa i grupp gör också att man känner sig mindre trött. Kilometrarna känns lättare när man delar dem med andra – och du springer både snabbare och hårdare än du skulle göra om du vore ensam. Du vänjer dig också vid att ha andra löpare omkring dig och ger dig tillfälle att öva på olika tävlingsmoment.

Så gör du
Växla mellan att springa i täten och längre bak i gruppen. När du följer en ledare är det lättare at springa avspänt och bara följa tempot. När du är i täten får du koncentrera dig mer på att själv hålla tempot. Se bara till att ett lätt pass inte förvandlas till ett hårt och tvärtom, och passa gärna på att fråga dina löparkompisar om träningstips.

7. Lär dig avsluta starkt
Den olympiske stjärnan Seb Coe sa en gång: ”Stora löpare har lärt sig springa fort avslappnat.” När det handlar om 10-kilometerslopp hänger förmågan att trycka på när du blir trött på hur snabbt du har startat i loppet. Det gäller att ha tålamod, att inte gå ut för fort i inledningen. Den energi du slösar bort i starten får du aldrig tillbaka. Att orka avsluta starkt stärker självförtroendet, vilket i slutändan leder till bättre tider. Muskler levererar bäst när de är avslappnade, och vetskapen om att du kan avsluta starkt hjälper dig från starten till mållinjen i loppet.

Så gör du
Genom att förbättra din avslutning skapar du också fler möjligheter för hur du kan springa ett lopp. ”Fartväxling” är en bra övning: Spring 8 x 2 minuter, den första minuten i tävlingsfart och den andra minuten något snabbare. Kör två minuters ståvila mellan varje pass.

8. Träna i tävlingsfart
i slutfasen av varje träningsprogram måste varje löpare börja vänja sig vid tävlingsfarten. Du stärker självförtroendet betydligt om du kan genomföra kortare löprundor i tävlingsfart med känslan av att kunna fortsätta betydligt längre. Något eller några korta, snabba löppass innan tävling är ett bra sätt att pröva olika tävlingsrutiner. När du närmar dig tävlingsdagen, och känner dig allt starkare, minska också återhämtningstiden mellan de snabbare löpintervallerna.

Så gör du
Pröva tävlingsfart på det här sättet: Spring 5 x 3 minuter i 10-kilometersfart (eller något snabbare för den mer erfarne löparen). Ett par sådana löppass bygger upp både självförtroende och form. Försök också hitta några kortare lopp som du kan springa inför din huvudtävling. Tävlingssammanhang sätter större press och får dig att koncentera dig bättre på att hålla ditt planerande tävlingstempo.


9. Vattenlöpning

Vattenlöpning anses av många vara den bästa alternativträningen för löpare. Vattenlöpning tar hela kroppen i anspråk: ben, armar, skuldror, bål, mage, rygg. Det konstanta motståndet från vattnet stärker de muskler som är vitala för löpningen, vilket i sin tur förbättrar ditt löpsteg och löphållning på fast mark. Forskning har visat att löpare som också tränar vattenlöpning förbättrat rörligheten i höfterna, vilket gett dem ett bättre steg och därigenom också högre fart.

Så gör du
På samma sätt som med simning handlar vattenlöpning mycket om rätt teknik. Försök inte springa på samma sätt som du springer på fast mark. Spring med svepande rörelser med en pendling från höfter till tår, där du knappt böjer på knäna. Håll också armarna när kroppen och så raka som möjligt. Varje ”steg” ska vara kort, ben och armar bör hålla sig inom området mellan ”klockan 5 och klockan 7”. Om du rör dig runt i poolen beror det troligen på att du böjer dig framåt för mycket.

10. Mat för milen
Strax innan loppet är det bra att äta en mindre mängd protein och fett, och en större mängd kolhydrater. Det håller hungern borta och ger energi som räcker långt över 10 kilometer. Den optimala måltiden före ett lopp bör innehålla 200300 gram kolhydrater med låg fiberhalt. Fibrer kan inverka negativt på tarmarna. Och en forskningsstudie vid två universitet i Minnesota visade att intag av koffein före ett lopp förbättrade VO2 max med fyra procent och höjde nivån för att drabbas av mjölksyra med tre procent, vilket översatt i tid skulle ge en förbättring på 30 sekunder i ett 10-kilometerslopp.

Så gör du
Pröva med att äta en tallrik gröt med honung och bär innan loppet. Men ät senast två timmar före loppet så att magen hinner smälta maten. Ett tips är också att dricka kylt grönt te. Grönt te innehåller mängder av antioxidanten catechin, som minskar skador på musklerna, orsakade av hård ansträngning.

 

REGLER FÖR TÄVLINGSDAGEN
Bli bekant med banan
Om du är klar över bansträckningen, vet när backarna och de sträckor där löpningen blir lättare kommer, är det enklare att lägga upp en plan för hur du ska löpa. Gör en extra översyn av den sista kilometern. Går banan i en loop, värm upp på den sista kilometern och bestäm dig för ett ögonmärke, från vilket du tänker satsa allt du har kvar mot målet.

Slarva inte med uppvärmningen
Se till att vara framme vid tävlingsplatsen minst en timme före start, så att du får gott om tid för att hämta nummerlapp, och ett eventuellt toabesök. Därefter kan du börja uppvärmningen då du bör du få upp pulsen till åtminstone 85 procent av maxpulsen. Spring lugnt i tio minuter, stanna för lätt stretching. Gör sedan 6 x 15 sekundersintervaller i en fart som något överstiger den planerade tävlingsfarten. Stå inte stilla innan starten, rör dig så att du håller musklerna varma.

Starta alltid lugnt
Många löpare springer den första kilometern alldeles för fort och drar på sig mjölksyra alldeles för tidigt. Den som springer jämnast vinner loppet. Vänta med att nå tävlingsfart tills efter 1-1,5 kilometer in i loppet. Dela upp loppet i tre delar där du håller igen något i den första delen, ökar något i den andra delen och kör hårt i den sista tredjedelen.


Träningschema | 10 KM FÖR NYBÖRJARE

Med det här träningschemat räcker det med att du tränar tre gånger i veckan i tio veckor för att klara ditt första 10-kilometerslopp.

(klicka på bilden för att förstora)

Det är viktigt att du bygger upp din uthållighetsförmåga gradvis. I början kan du springa 20-30 min åt gången och ett längre pass under helgen. Kroppen behöver tid att vänja sig vid träningen. Tar man i för mycket i början blir man bara trött, och i värsta fall skadad.

> Värm alltid upp i 15 minuter och varva alltid ner 15 minuter efter ett tröskelpass med back- eller intervallträning.
> Känner du dig bra i kroppen kan du överväga att springa 20-30 minuter i mycket lugn fart innan något av kvalitetspassen ovan.
> Välj alltid alternativträning istället för löpning om du är skadad eller känner dig sliten. Har du tid, kör ett yoga eller pilatespass två gånger i veckan.
> Försök stretcha varje dag i tio minuter. Ät alltid inom 20-30 minuter efter ett träningspass.
> Träna alltid i det tempo du bestämt dig för. Kompromissa inte, men spring inte för hårt.
> Ha roligt när du tränar, och träna bara där det är säkert.

Nyckelord
Lätt/återhämtning – löpning där du utan ansträngning ska kunna föra en konversation med en träningskompis.
Långpass – Åtminstone 40 sekunder långsammare per kilometer än din tävlingsfart.
Tröskelfart – Hårt, men ändå bekvämt, uppskattningsvis 10-15 sekunder långsammare än din tävlingsfart på 10 kilometer.
Intervaller – något snabbare än tröskelfart. 85-90 procent av din maxpuls. Du ska känna dig andfådd efter varje intervall.

Träningsschema | 10 KM FÖR MEDELGODA LÖPARE
Det här träningsprogrammet hjälper dig att förbättra farten, uthålligheten och kanske också ditt personbästa.

(klicka på bilden för att förstora)

Det här programmet är för de som har löptränat regelbundet en längre tid. Det består i huvudsak av fyra träningspass i veckan, ett för återhämtning, två hårdare pass, och ett långpass. Planen är att det ska förbättra fart och uthållighet.

> Värm alltid upp 15 minuter, och varva alltid ner 15 minuter, efter ett tröskelpass med back- eller intervallträning.
> Känner du dig bra i kroppen kan du överväga att springa 20-30 minuter i mycket lugn fart innan något av kvalitetspassen ovan.
>
Välj alltid
alternativträning i stället för löpning, om du är skadad eller känner dig sliten. Har du tid, kör ett yoga eller pilatespass två gånger i veckan.
> Försök stretcha varje dag i tio minuter. Ät alltid inom 20-30 minuter efter ett träningspass.
> Träna alltid i det tempo du bestämt dig för innan – kompromissa inte, och spring inte för hårt.
> Ha roligt när du tränar, och träna bara där det är säkert.

Nyckelord
Lätt/återhämtning – löpning där du utan ansträngning ska kunna föra en konversation med en träningskompis
Långpass – Åtminstone 40 sekunder långsammare per kilometer än tävlingsfart
Tröskelfart – Hårt, men ändå bekvämt, uppskattningsvis 10-15 sekunder långsammare än tävlingsfart.
Intervaller – något snabbare än tröskelfart. 85-90 procent av max. Du ska känna dig andfådd efter varje intervall.