Blog

Fritjof tog guldmedalj i världens största ultralopp

Fritjof tog guldmedalj i världens största ultralopp


18.000 löpare är en minst sagt imponerande anmälningssiffror i ett nästan 9 mils långt lopp. Comrades Marathon är loppet som går mellan städerna Durban och Pietermaritzburg i delstaten KwaZulu-Natal. Vartannat år går loppet ned från Pietermaritzburg på 600 meters höjd till Durban vid Indiska Oceanen och vartannat år går loppet uppför. 2017 års lopp var ett så kallat “Up-hill run” med start i Durban, och distansen var ca 87 km.

Comrades Marathon arrangerades för första gången 1921 till minne av de sydafrikanska soldater som stupade i Första Världskriget. Efter att den internationella idrottsbojkotten av Sydafrika hävdes 1990 fick loppet en kraftig deltagarökning och deltagare från mer 60 länder fanns representerade i årets lopp. Loppet stöds av flera av Sydafrikas större företag och är ett av få ultradistanslopp i världen med betydande prispengar. Segraren kan räkna med mellan 500 000 kr och 1 miljon kr i prispengar och bonusar från loppets sponsorer vilket attraherar ett riktigt starkt startfält. Dessutom delas det ut prestigefyllda medaljer där en topp 10 placering ger en medalj i riktigt guld. Loppet direktsänds även i Sydafrikansk TV, där över 6 miljoner sydafrikaner tittar på loppet, och är det största årligen återkommande idrottsarrangemanget i landet.

2016 tog svenska Kajsa Berg en suverän 3:e placering och tidigare har Sveriges ultrakung Jonas Buud tagit hem en andra plats. Varken Jonas eller Kajsa fanns på plats i år, utan istället blev det LK Roslagens Fritjof Fagerlund som klev fram och till sist tog sig upp på sista ”guldmedaljsplaceringen”, det vill säga en tionde plats i världens största ultralopp.

Runner’s World fick en pratstund med Fritjof dagen efter loppet.

Du kommer precis från prisceremonin som är dagen efter loppet, hur kändes det att få den åtråvärda guldmedaljen?
– Det är så stor grej med guldmedaljen och topp 10 här, så det var riktigt kul att nå ända fram och får vara med på ceremonin. Det var mitt stora mål att ta en guldplacering. Jag var på 14:e plats i fjol då loppet gick ”down”, så även om det var bra var jag utanför guldet. Det var riktigt stort redan igår under loppet med den support man får längs banan.

Kan du jämföra skillnaden mellan ett år när det går utför jämfört med uppför som i år?
– Jag är nog bäst utför, så jag utnyttjade nerförlöpningen även i det här uppförsloppet. Det är ju inte bara uppför, utan det är rullande backar med många utförslöpor också. Skillnaden är i början av loppet då man har en period där det i princip bara går uppför. – Jag sprang med en grupp andra löpare, och jag släppte dom när det gick lite brantare uppför för att spara mig lite. Det är lätt att bränna ut sig för tidigt.

Jag såg i resultatlistan att du låg på 107:e plats efter 18 km, sen hade du avancerat till 49:e plats när ni sprungit ett maraton. Sen vid 79 km var du uppe på guldmedaljplaceringen med din 10:e plats. Visste du hur du låg till?
– Ja, jag fick rapporter från publik och andra hur jag låg till. Så dom ropade att jag låg på 40:e plats eller nått sånt, och då var det 3 mil kvar och sen sprang jag om ganska många löpare som tröttnat. Till sist var jag uppe på 10:e plats, men jag visste inte helt säkert on jag kunde lita på det. På slutet blev det fler och fler som ropade att jag låg 10:a, så då förstod jag att det nog stämde. Jag tycker jag disponerade krafterna rätt, för jag hade hela tiden bra kraft men hade kände på slutet att jag tagit ut allt. Jag jagade Steve Way (Ultralöpare som bland annat vann förstas upplagan av Stockholm Ultra) och var bara 50 meter bakom honom men då ropade speakern att vi låg på 9:e och 10 plats, så då kände jag mig rätt nöjd och kraften att springa ikapp honom fanns inte längre.

Du var på 14:e plats i fjol och 10:e nu, återspeglar det att du är bättre i år?
– Att jag blev bättre i år tro jag beror på två saker. Dels att jag vågade lite mer i år i loppet, i fjol hade jag lite mer respekt för banan. Jag disponerade loppet något bättre i år, genom att jag vågade öppna loppet i något högre fart. Där la jag bort lite tid i fjol tror jag. Sen är jag nog lite bättre tränad i år. Även om jag började med löpning sent och hela tiden trott att det nog kanske inte går att utvecklas så mycket till har jag tagit ett steg till i år.

Hur har du utvecklat din träning?
– Jag har klarat att öka volymen. Förra året klarade jag att komma upp som mest i 14-15 mil i veckan, och i år har jag fått till 15-18 mil i veckan med kontinuitet.

Den här ökningen i träningsmängd, hur har du hittat tiden till det?
– Jag har delvis varit föräldraledig. Det har betytt att jag sprungit ganska mycket med barnvagn. Under min lilla killes sovperiod på dagen har jag fått till runt 90 minuters löpning och på det blir det 21-22 km. Sen på helgen har jag dubblat den distansen på ett pass utan vagn. Så trots att jag nästan aldrig kör dubbelpass blir det bra volym med strax över 2 mil om dagen och sen ett riktigt långpass på helgen.

Imponerad att du klarar köra så pass mycket med vagn, ger det bra styrka inför ultra?
– Ja, det verkar så, även om det är svårt att special-träna med vagnen på stig och trail utan det blir mer väg. Jag har kört en del backpass där jag ställt vagnen mitt i backen och så har jag kört uppför och nerför i samma backe och på så sätt fått in bra backpass.

För dom som inte känner till dig, kan du berätta lite kort om hur din löparkarriär startade?
– Jag började när jag bodde och gjorde min ”post doc” i Colorado (Fritjof är numera universitets lektor vid Uppsala Universitet där han både forskar och undervisar) som det började 2007-2008. Innan dess hade mest kört på gymmet och lite blandad fysisk aktivitet. I Colorado var det enklaste att få till träningen via löpning, och jag ville samtidigt se all naturen där när jag bodde på randen av Grand Canyon. Så löpningen blev ett sätt att se omgivningarna och ta del av naturen. Sen började jag springa med en grupp som heter Boulder Trailrunners. Dom brukade ibland vara ute på helgen och köra en hel dag och då hann man se mycket av nationalparkerna.
– Sen blev det ännu mer när en del av gruppen skulle springa rim to rim to rim i Grand Canyon. Det innebär att man börjar på ena sidan och springer till botten och sen upp till andra kanten och sedan tillbaks igen på samma dag. Det blir runt 80 km och drygt 3000 höjdmeter. Så inför det behövde jag träna upp mig för jag ville så otroligt gärna vara med där för att se Grand Canyon. Det är annars jätte svårt att få camping och hiking tillstånd, så det var ett sätt att komma runt det och ändå få se det imponerande landskapet på nära håll. – Det var en fantastik löptur, och efter det blev jag riktigt biten och därefter har jag fortsatt.

Men nu tävlar du på riktigt elitnivå, är steget inte stort från de upplevelselöpningarna till att springa riktigt fort?
– Jo, det är klart att det är skillnad, men jag tycker fortfarande det är fantastiskt att bara vara ute och uppleva. Det missar man lite när man jagar tider och placeringar, den där njutningen som naturen kan ge.

Vad har du för kommande mål i år?
– Comrades var mitt första stora mål, och nästa blir Ultravasans 90 km distans. Sen vet jag inte riktigt hur resten av säsongen kommer se ut. Varje år känns det som jag inte riktigt vet om jag kommer kunna upprätthålla eller förbättra min träning. Så målen får vara lite närliggande, men jag kommer nog alltid ha med mig löpningen.


Förberedelserna för att klara rim to rim to rim i Grand Canyon blev Fritjof start på tuffare löpträning.
(Bild tagen av Fritjof)


Den åtråvärda och exklusiva guldmedaljen i Comrades Marathon.

RW tackar för intervjun och ser fram mot Fritjofs start i Ultravasan.

 

Hur går man vidare efter maran?

Hur går man vidare efter maran?


Hur mycket ett maratonlopp sliter rent fysiskt är individuellt och kan skilja sig ganska mycket från gång till gång, men 42 km asfaltslöpning i ens personligt tuffa tempo ger en muskulär förslitning som behöver läka ut innan man sätter igång målinriktad träning igen.
Ibland kan ett lyckat resultat i maran lura känslan till att man sätter igång träningen för snabbt.

– Så rent träningsmässigt blir rekommendationen att tillåta sig ta det riktigt lugnt träningsmässigt under de inledande 8-10 dagarna efter loppet. I de allra flesta fall har man mer att vinna på denna lugna period än att starta upp för tufft för tidigt och då riskera ”sätta” en seghet som sen kan sitta i flera månader. En lugnare period träningsmässigt innebär dock inte hel vila från träning, utan rörelse med korta och mycket lätta pass brukar oftast vara gynnsamt för att få igång kroppen igen.  Den normala distansrundan halveras och farten behöver inte vara högre än att man får svettas lite och blodgenomströmning i de arbetande musklerna sätts igång.

Träningen kan bedrivas alternativt om det gör smärtsamt ont när man försöker jogga, men så fort det inte gör ont vid ett löpsteg är kan just korta löppass vara det mest optimala för löparen. Då håller man delvis igång just det som är fokus i träningen.

Efter en vecka med lugna korta joggpass kan man testa springa några koordinationslopp (lite snabbare korta fartlöpningar över 60-100 meter) och där känna efter hur benen svarar. Känner man att det går segt och steget inte alls svarar behövs det ytterligare lugna träningsdagar i löpning innan man sätter igång. Just koordinationsloppet kan vara indikatorn på när man som löpare kan börja träna som vanligt igen mot nya mål.
Har man ett nytt långlopp som nästa mål, kan man runt 2 veckor efter maran köra igång det lugna långpasset förutsatt att koordinationstesten fallit väl ut och benen svarar över kortare sträcka.

Under den här ”efter maran tiden” kan man, när man börjar känna ett sug att tänka på löpning, fundera och analysera lite kring vad som gick bra och hur det kändes på loppet. Förhoppningsvis kan man hitta detaljer som man tror man kan förbättra, såväl fysiskt som mentalt, och därmed finns ju direkt något som motiverar till en ny träningsperiod.

För att hitta detaljerna som kan ändras, underlättar det om man noterat lite hur man tränat fram mot målet. Men även om man inte noterat, fört träningsdagbok, har man som löpare säkert en känsla av vad man kan framåt göra annorlunda eller förfina för att nå sitt egna personliga kommande mål. Man kan också utgå lite från känslan man hade just i sitt lopp, sitt mål, och hur det kändes efteråt. Var tog jag slut mest? Vilka pass tror jag mig sakna?

Allt behöver dock inte alltid bli bättre, men för att driva träningen framåt, och göra träningen inspirerande är det bra att hitta detaljer att jobba med. Små saker i såväl löpträningen som det mentala upplägget kan ge en inspirerande sommar med löpning när kroppen väl fått sin ”efter maran lugna period”.

Etiopiska segrar och nya SM-guldvinnare på maran

Etiopiska segrar och nya SM-guldvinnare på maran


När starten gick på Lidingövägen öppnade herrtäten i rekordfart. Förstas milen passerades på 30.27, och då var klungan rekordstor. Japanske storfavoriten Yuki Kawauchi var med, men tvingades släppa efter halvvägs-passeringen på strax under 1.05 och kom slutligen in som 6:a på 2.14.04. Vann gjorde nu Etiopiern Abrha Milaw som efter en stark avslutning kom i mål på 2.11.36 vilket är den näst snabbaste tiden i marans historia.

Toppbredden var riktigt bra och bästa svensk kom nu på 11:e plats och det var lite överraskande Hässelbys Martin Öhman som tog hem SM titeln med sina 2.24.11. Martin startade lugnare än övriga svenskar och passerade halvvägs på 1.12.30, men ökade upp farten på andra halvan när övriga i svenskar tappade. Länge såg det dock ut som favoriten från Hälle Mustafa Musse Mohamed skulle ta hem guldet, men från 24 km och in i mål sprang han med tuffa krampkänningar i vaderna. Det gjorde att farten sjönk, och vid 40 km var Musse endast 22 sekunder före Martin. Med vittring på guldet gick Martin starkt och passerade Musse på sluttampen. Musse kom i mål på silverplatsen med 2.24.35. SM bronset gick till Rånäs Anders Fransson på 2.25.08.

På damsidan var Etiopiskan Konjit Tilahun starkast på slutet. Halvvägs var dom 5 tjejer i täten som passerade på 1.18.00, men med en snabbare andra halva kunde ingen hota Konjit som nådde målet på Stadion på 2.35.45.
Kampen om SM medaljerna var spännande och länge låg Hässelbys Charlotte Karlsson, Noc Outs Lisa Ring, Spårvägens Mikaela Larsson och Huddinges Hanna Lindholm tillsammans. Dom passerade halvmaran på precis över 1.21 men strax därefter splittrades de 4 svenskorna. Längst höll Mikaela och Lisa ihop, men vid 40 km hade Mikaela fått en lucka på 8 sekunder. Med en riktigt stark avslutning blev det till sist en ganska klar seger för Spårvägen löparen med personbästa tiden 2.42.21. För Lisa, som körde loppet som ett tufft pass inför VM maran senare i sommar, blev det SM silver på 2.43.14. Charlotte höll bronsplatsen med sina 2.45.21. Totalt i loppet kom de svenska SM medaljörerna på fina placeringarna 6:a till 8:a.

Men loppet handlade som alltid inte bara om eliten, utan det var en fin folkfest ute på Stockholms gator, där man nu alltså för sista gången sprang den banan som gällt under hela marans moderna historia. 2018 ändras banan och det lockar förhoppningsvis ännu fler löpare och publik!

Vill du kolla in mål gångar och intervjuer från den 39:e upplagan av Asics Stockholm Marathon kan du kolla in Runner’s Worlds sociala kanaler. På både vår Instagram-sida och vår Facebook-sida hittar du både bilder och klipp från loppet.

FOTO: Deca text & bild
SM guldmedaljörerna Mikaela Larsson & Martin Öhman

100 km långpass för Yuki inför Stockholm Marathon

100 km långpass för Yuki inför Stockholm Marathon


Presskonferensen innan 2017 års Asics Stockholm Marathon hölls på Stadion runt ett dygn innan lördagens start. Inledningsvis presenterade Marathongruppens VD Daniel Almgren kort nyheten kring att det blir en helt ny banan 2018. Första 5 km har presenterats i samband med mässan och övriga delar av banan kommer släppas under hösten. Redan på dom första 5 km händer det mycket jämfört med årets banan, då man direkt efter starten på Lidingövägen svänger “åt andra hållet” på Vallhallavägen och springer direkt till Vasastan och vidare över till Kungsholmen. På Kungsholmen tar banan tar sikte mot det nya området vid Hornsbergs Strand. Det innebär en relativt lättlöpt inledning på 2018 års bana. Återstår att se hur banan kommer gå vidare sen.

Men nu är det 2017 års lopp som gäller, och på herrsidan är Japanen Yuki Kawauchi stort favorit även om han kommer utmanas av en rad starka afrikanska löpare, där Bahrains Shumi Dechasa är snabbast med ett personbästa på 2.06.46. 
Yuki kan bli den första japanska segraren i Stockholm Marathons historia, och han själv har en speciell historia då han tillskillnad från de flesta löpare på hans nivå inte är heltidslöpare utan jobbar heltid och spring som amatör. Med sitt personbästa på 2.08.14 hade han garanterat kunna komma med i något proffs maratonteam i Japan, men han väljer att avstå detta till förmån för att kunna springa vilka lopp han vill.

– Och springa lopp det vill och kan han. De senaste 5 åren har han sprungit 56 maratonlopp, där många av loppen legat på tider på runt 2.10. Stockholm ser han som ett led i träningen mot VM i London där han ska representera Japan på maratonsträckan. Utöver alla lopp han springer har han även frihet i att kunna träna som han vill, och när RW frågar om han hunnit med några bra långpass innan Stockholm utöver de maratonlopp och halvmaror han tävlat på, svarar han att han körde ett 100 km pass på träning för knappt två veckor sedan på runt 8 timmar. Det är nog inte så många löpare med elitfokus på maraton som kör 100 km pass. Men Yuki är en riktigt profil som sticker ut, återstår att se om han har förmågan att disponera krafterna rätt på banan i Stockholm. Siktet är inställt på banrekordfart (2.10.58), och Yuki tyckte inte banan verkade speciellt tuff.

Ingen svensk ska på pappret kunna utmana om segern i loppet, utan för svenskarna handlar det om SM medaljerna som delas ut i samband med maran. Stor favorit till SM guldet på herrsidan är Mustafa “Musse” Mohamed som så sent som för två veckor vann sitt 23:e SM guld i samband med Göteborgsvarvet. Nu kan han bli historisk genom att ta sitt 24:e guld. Musse utmanas främst av Spårvägens Fredrik Uhrbom och Sävedalens Linus Hultegård. Fredrik vann SM guldet på maran 2012, och har viss Stockholms rutin. För Linus blir det premiär i Stockholm, och det blir blott hans andra maratonlopp.

På damsidan har fyra afrikanska löpare sprungit snabbare än 2.33 och snabbast är Etiopiskan Konjit Tilahun som gjort 2.28.11. Ingen av de svenska damerna ska kunna utmana om segern i loppet sett till personbästa tider men man kan mycket väl ta framskjutna placeringar i loppet och även här blir det kamp om SM medaljerna. Favorit till SM guldet på damsidan är Hässelbys Charlotte Karlsson. Charlotte har VM meriter och ett maratonguld i meritlistan sedan 2012. Charlotte visade fin form när hon vann halvmaratonsträckan på Kungsholmen Runt tre veckor innan Stockholm. Nu utmanas hon främst av Spårvägens Mikaela Larsson och Huddinges Hanna Lindholm. Lite outsider är Noc Outs Lisa Ring. Normalt skulle Lisa varit favorit då hon har den snabbaste tiden av svenskorna, men Lisa har aviserat att det är VM i London som gäller dit hon sedan tidigare fått klartecken. Lisa tar maran i Stockholm som en träning inför detta. Känslan för dagen får avgöra hur fort det blir för Lisa, och med en bra dag kan det handla om SM medalj fart även för Lisa.


Linus Hultegård med 1 mara på meritlistan, tillsammans med Yuki som alltså gjort 56 maraton de senaste 5 åren

Här hittar du hela pressinformationen för Asics Stockholm Marathon 2017

Don’t fly RUN poppis på mässan

Don’t fly RUN poppis på mässan


I ASICS monter på Stockholm Marathons expo finns en Take off zone där alla som vill får chansen att skapa ett personligt minne av ASICS Stockholm marathon 2017. Asics kallar det Mid Air Moment – löparen ställer sig framför en skärm och gör den pose man själv väljer; men gärna lite flygande! En kamera tar en rörlig bild när löparen flyger över Stockholm och bilden får man sedan både på en fil som man kan dela i sociala medier, och om man vill kan man även printa ut en stillbild.

Don´t fly, run är Asics nya reklamkampanj, som har ett tydligt flygtema. En undersökning som ASICS genomfört visade att en majoritet av alla löpare skulle vilja bli snabbare. Det har ASICS tagit fasta på och alltså skapat kampanjen Don’t run – fly för att uppmuntra alla att våga få upp farten. Vad som är snabbt är dock högst individuellt – det handlar alltså inte om att bli snabbast i världen, utan om att våga springa lite snabbare utifrån sin egen kapacitet – att känna sig snabb.

Förhoppningsvis tar löparna med sig farten ut på banan på lördag!

Johan Renström: Norska intervaller föryngrar cellerna

Johan Renström: Norska intervaller föryngrar cellerna


Så här inleder Johan sitt senaste inlägg på hjärnfysikbloggen:

”Träning förbättrar immunsystem och sömn, håller din hjärna skarp och förlänger livet. Detta börjar såklart i cellerna, men hur ska du träna för att på bästa sätt bygga upp cellerna? En ny studie, som publicerades i marsnumret av Cell Metabolism, kanske kan ge svar. I studien fann forskarna att träning – och i synnerhet norska intervaller – ökar produktionen av viktiga proteiner till mitokondrier (cellens kraftverk) och ribosomer (cellens fabriker), vilket saktar ner åldrande på cellulär nivå.”

Läs hela det intressanta inlägget i Johans blogg Hjärnfysikbloggen

Nytt membran till löparskor

Nytt membran till löparskor


Det här är förstås skotillverkarna väl medvetna om – liksom tillverkarna av vattentäta membran. En av de marknadsledande, Gore, lanserar därför ett nytt sorts membran: ”Invisible Fit”. Enligt Gore kan det integreras i högre grad med ovandelens material samtidigt som det är mer följsamt, vilket alltså ska ge en bättre passform. Dessutom menar Gore att det nya membranet också är lättare, tar upp mindre vatten och torkar snabbare.

Till hösten kommer bland annat Saucony och Inov-8 att lansera vattentäta löparskor med det här nya membranet integrerat, och enligt Gore följer fler tillverkare efter under 2018. Vi hoppas förstås kunna följa upp den här nyheten med ett praktiskt test lagom tills höststormarna sätter in, för att se om Invisible Fit håller vad tillverkaren lovar.

Ale, chips & chokladmousse – Uhrboms maratonladdning

Ale, chips & chokladmousse – Uhrboms maratonladdning


Fredrik Uhrbom som tävlar för Spårvägen, kombinerar sin tävlingslöpning med sina andra passioner som är att resa, äta god mat och gärna ta en öl eller ett glas vin. Även om den riktigt seriösa elitsatsningen som löpare är över håller ”Uhris” fortfarande oerhört hög klass. Inför årets mara är han en av SM favoriterna och kanske kan han till och med utmana Mustafa Mohamed om SM guldet. Mycket hänger på om han kan stå ut med den kroppsliga smärtan som han tycker blivit värre med åren. Uhrbom som blir riktig ”master”, dvs fyller 40 år, i augusti är en riktig profil i svensk löpning och RW stämde av läget med Fredrik under onsdagskvällen inför lördagens lopp.

Som jag förstod det kommer du precis från ett löppass?
– Ja, jag har varit med och hållit i ett pass inför Söder Runt (10 km lopp på Södermalm i Stockholm). Det var lugnt och bra. Springa en sväng och sen en pizza och en öl efter passet. Det är så Söder Runt träningen går till.

Så det blev både pizza och en öl ikväll, är det en del i din energiladdning inför lördagens lopp?
– Ja, det måste jag säga. Det ger ju lite extra energi. Jag försöker äta lite mer dagarna innan lopp. Kvällen innan blir det en pasta med ett glas rött vin till. Till efterrätt blir det någon chokladmousse, och sen blir det ytterligare en efterrätt med lite chips och två Ale. Pasta, chips och lite Ale tillsammans det är bra laddning. Innan en mara kan man passa på att äta och drick det man gillar. Efteråt vet man aldrig om man är i form för att äta och dricka.

Låter som en bra, men kanske lite udda laddning. Hur är formen annars?
– Jag vet faktiskt inte riktigt hur det är. Jag har ”satt” alla pass som jag velat göra men det har gjort så jäkla ont i kroppen efter dom. Men den här veckan är bara viloträning, så vi får se vad som händer med kroppen på lördag.

Om kroppen är bra, vad är ambitionen?
– Jag har en tanke kring att försöka hålla 3.20 min/km i fart. (Ger runt 2.20 på maran) Förhoppningsvis blir det en klunga i den farten, men det vet jag ju inte. Men jag ska försöka hålla det upp till 30 km, sen får jag se hur kroppen håller.

Har du kollat in startlistan kring eventuella klungor och farter?
– Nej ingenting alls faktiskt. Jag har varken hört något eller pratat med någon kring farter. Jag tittade faktiskt på startlistan idag, och kan konstatera att det är ett riktigt bra internationellt startfält med många bra afrikanska löpare. Men förmodligen faller några av dom säkert bort under loppets gång, men jag tror inte dom kommer börja i 3.20 fart som jag så jag får kanske hoppas på att några andra löpare går ut lugnare.

Du har sprungit Stockholm en gång tidigare, 2012 när det var värsta vädret. Vill du ha samma väder igen med tanke på ditt SM guld då?
– Nej, nej definitivt inte. 12 grader och mulet och utan vind är väl det alla önskar inklusive mig själv. Skulle det bli varmare gör det inget, för jag gillar när det är varmt, men det ser det ju inte ut att bli.

Du övervann vädret och marans utmaningar 2012. Har du några bra knep att ta till om det blir tufft på loppet?
– För mig handlar det mycket om att ställa in mig på att det inledningsvis kommer vara lite långtråkig löpning, och därefter kommer det göra ont. Utifrån känslan på de pass jag kört, vet jag att det väntar mycket smärta på lördag. – Så att ställa in mig på att ta den smärtan, är mitt knep.

Vilken typ av smärta har det varit på träningen inför, och var kommer det göra mest ont?
– Det är muskulärt och mest framsidan av låren och sätet. Sen tror jag fötterna kommer göra ont. Jag hörde från någon annan idag att när man blir äldre får man mycket mer ont i fötterna, och nu är jag lite äldre, så det får jag ställa mig in på.

Om man kollar in banan i Stockholm, vilket parti ser du främst fram mot?
– Det är Djurgården på andra halvan och sen även nya bansträckningen på Hornsgatan. Hornsgatan blir det lite uppför vilket passar mig, så där hoppas jag kunna gå starkt på andra varvet.

Det är inte många som direkt gillar Djurgården på andra varvet, eftersom det är mindre publik och en del backar. Vad är det med den sträckningen som du gillar?
– Jag tycker att banan varierar så mycket där vilket passar min löpning. Lite böljande kupering. Visst gillar jag publiken, och peppas av den, men jag tänker inte så mycket på den utan gillar Djurgården ändå. Omväxlingen där ute passar min löpning.

Om kroppen är med på lördag, hur långt tror du 3.20 farten kommer räcka?
– Nu tror jag kanske inte jag kommer klara hålla den farten riktigt hela vägen, men om kroppen håller ihop och jag inte tappar alltför mycket kan det nog räcka till en topp 10 placering och förhoppningsvis en SM medalj.

Runner’s World tackar Fredrik för intervjun och tipset på energiladdning. Vi ser fram mot att följa Fredrik och alla andra maratonlöpare på lördag!

Sista experttipsen inför maran

Sista experttipsen inför maran


Maran handlar inte bara om den fysiska formen, utan nästan lika viktig för prestationen är den mentala formen. Att gå in i loppet med en positiv känsla och ett självförtroende som kan besegra tröttheten kan kapa dom där extra minuterna om man jagar tidsmål.

Om du har en bra träning bakom dig är det enkelt att gå in med starkt positivt sinne, då blir det viktiga att tona ner pressen. För stora förväntningar kan blockera löpningen om det helt plötsligt inte går så lätt som det borde göra med tanke på den träning du har lagt ner. Ha med dig att du tränat riktigt bra, det är en styrka, men lämna en öppning för att det är ett tufft jobb som ska göras. Du vet att arbetet och resultatet inte kommer av sig självt och du måste vara inställd på att det kommer delar där du behöver plocka fram de resurser du har byggt upp inom dig via all bra träning.

Om träningen inte riktigt gått som planerat blir det om möjligt ännu viktigare att få till den mentala styrkan. Du måste vända den inte perfekta träningsuppladdningen till något positivt, genom att hitta allt att vinna-känslan. Du kan gå in med en avslappnad inställning utan press från dig själv eller omgivningen. Ett sätt att förstärka känslan av att det ska gå bra även om förberedelserna inte varit de bästa kan vara att titta tillbaka på träningen, eller på en tidigare tävling, och hitta tillfällen där du hade flytet och farten utan en perfekt träningsperiod. Du ska övertyga dig själv om att du kommer att ha flyt på tävlingsdagen om du gör rätt de sista dagarna. 

Fixa tävlingskit och kom i stämning på mässan
Som en praktisk del och som en del i din mentala uppladdning ska du göra i ordning ditt tävlingskit i tid. Se till att du har allt klart och vet hur du ska klä dig redan dagen innan. Även om du nu vet att det troligen varken blir riktigt varmt eller kallt på lördag är det bra om du har en plan för om vädret ändrar sig. Se till att ha en ”slänga bort-tröja” att ha på dig före start om det skulle vara kallt. Då kan du enkelt hålla dig varm utan att behöva tänka på inlämning. Om det finns risk för regn ska du ha med dig en stor sopsäck med hål för armarna. Den är perfekt att ha på sig innan start och enkel att slänga på vägen om du blir för varm. 

Se till att de kläder och skor du väljer känns bra, och se framför allt till att du har bra strumpor så att du inte riskerar onödiga skavsår. Blir det en solig dag på lördag kan det vara läge att ha en ljus keps redo om luftfuktigheten inte är alltför hög. Vid hög luftfuktighet stänger kepsen snarare in värmen och då missgynnar den prestationsförmågan i stället för att förbättra.

Packa även ner mjukgörande salva och en flaska där du kan ha vatten före starten. Om du har allt klart i god tid före starten undviker du ett onödigt stressmoment som kan stjäla både energi och mental kraft.
Låt löparmässa/nummerlappsutdelning ge dig bra mental energi. Atmosfären på mässan kommer att hjälpa dig att fokusera på loppet även undermedvetet.

Mindre fibrer och extra salt dagen före loppet
Magen kan vara ett problem när man ska vara ute och i gång under så lång tid som maran tar. Ett sätt att få stabilare mage och minimera riskerna att få problem under loppet är att från dagen före loppet äta fiberfattigt. Ladda med bra kolhydrater och vätska, men välj i möjligaste mån livsmedel som innehåller lite fibrer. Komplettera gärna din dryck eller mat med lite extra salt dagen före loppet. Det kan ersätta det salt du kommer att svettas ut. 

Gör en plan för att hantera din trötthet
Du kommer med största sannolikhet att bli trött på maran, och då kan det vara bra att ha en plan för hur du ska hantera trötthet under tävlingsdagen. Hitta ditt mantra som du kan ta till när det tar emot. Tänk på att du faktiskt gör det här för dig själv, du gillar det här. Kan du hitta den känslan om det tar emot, ja då går det ännu lättare!

Dela upp loppet i delmål, då kommer det att kännas enklare.

Tänk också på att en jämn fart oftast är att föredra på maran. För snabb öppningsfart kan göra loppet mycket tuffare än det skulle behöva vara och det kan göra att tidsmålet missas. Generellt ska du springa på snittfarten för ditt tidsmål rakt av, eller möjligen någon minut snabbare under första halvan av loppet.

Tävlingsdagen 

På lördag är det äntligen dags för tävling, och du ska prestera så bra som du bara kan. På tävlingsdagen är det fortsatt fiberfattig frukost som gäller, för att minimera risken för magproblem under loppet. Lite fibrer får du givetvis få i dig, välj något som du är van vid. Mixtra inte med för många nyheter i kostväg under dagen. 
Eftersom starten går mitt på dagen (12.00 och 12.10) ska du komplettera frukosten med ett bra mellanmål. Du ska se till att det du äter på tävlingsdagen gör att du inte blir hungrig före start. Samtidigt ska du tänka på att om du äter för mycket för nära loppet kommer delar av det blod som din kropp behöver för att syresätta dina löpmuskler att vara upptaget med att jobba med matsmältningen. Så – inte hungrig, men heller inte mätt är det som gäller. Före start ska du även se till att din vätskebalans är bra, men överdriv inte. Du kan dricka sportdryck, men försök gärna ha en eller två sportdrycksfria timmar fram till starten. Då ligger ditt blocksocker på en jämn nivå fram till loppet, och efter start påverkar sportdrycken inte längre blodsockret negativt.

Smörj in känsliga ställen
Skavsår är aldrig kul att få, och det är ett onödigt irritationsmoment. Så smörj in känsliga ställen innan du sätter på dig tävlingskitet. Armhålan, bröstvårtorna och ljumskarna är klassiska skavsårsställen, och med lite mjukgörande hudsalva undviker du skav. Om du vet att du har en tendens att få skavsår kan det även vara läge att smörja in fötterna.

Loppet
Värm upp lite lätt om du hart snabba tidsmål. Siktar du inte mot så snabba tider räcker det bra med att mjuka upp så att du är rörlig innan start. I övrigt gör tävlingskänslan att du är i gång.
När du väntar på att startskottet ska ljuda får du inte glömma att andas. Se till att du får in syre i lungorna och inte står och spänner dig. Sträck på dig med armarna i vädret för att dra ut ryggen och få in syre. Lite nervositet är bra, men tänk på att loppet ska vara en rolig upplevelse. Det finns ingen anledning att vara alltför nervös eller att få spagettiben i starten alltså.
Starten går och för de flesta kommer det att vara lite trångt i början. Stressa inte utan passa på att njuta och ta in allt. Om det är lite trångt, se det som att du får en mjuk start i loppet. Att kryssa sig fram tar mycket energi och du vinner oftast väldigt lite tid. Efter hand sprider fältet ut sig och du kan hitta din rytm och flyta på i din planerade fart.

När du har kommit en bit in i loppet är det viktigt att du känner att rytmen infinner sig. Känns det som att du har kommit fel, eller att starten blev för snabb, ska du bryta en kort stund genom att slå av på farten och sen starta om igen. Förhoppningsvis behövs det inte, men tveka inte om det inte riktigt fungerar direkt.

Drick regelbundet 
Väl inne i loppet är det viktigt att dricka, även om det nu kanske inte blir supervamt på lördag. Vätskeförlust medför sämre prestationsförmåga och ökad risk för att du inte ska klara dig i mål. Drick vid varje vätskestation, eller runt var 20:e minut, 2–3 deciliter åt gången är lagom. Det är bättre att dricka lite mindre och ofta än mycket vid få tillfällen.

Vatten går bra, men sportdryck kan ge dig viktig energi och även salter som kan ersätta det salt du svettas ut. Om sportdryck inte fungerar för dig kan du kanske dricka vatten kombinerat med energigel, men glöm då inte att försöka få i dig något med salt i under loppet. Energigel tycker jag att du kan ta runt var 30:e till var 45:e minut, gärna varvat med vatten. Salt kan du förhoppningsvis få i dig vid någon station på banan som har tilltugg eller dryck med salt.

Ska du springa mer än fyra timmar kan det vara bra att tillföra lättsmält energi i fast form under loppet. Undvik sådant du inte har provat förut, om det inte är kris. I så fall får du helt enkelt chansa.

Efter hand kommer ofrånkomligen tröttheten. Då är det bra om du har gjort en uppdelning av loppet i din planering, så att du inte ser hela loppet framför dig på en gång. Då kan det kännas oändligt långt och det är lätt att de negativa tankarna kommer. ”Vad spelar det för roll om jag kämpar?” Om den känslan dyker upp är det lätt hänt att du inte plockar fram kraften som finns inom dig. Här gäller det att fokusera framåt, men inte mot målet utan mot delmålen. Hitta ett lämpligt delmål och tänk till exempel ”nu ska jag jobba på fram till nästa vätskekontroll”. Plocka fram övervinnarkänslan. Helt plötsligt är du förbi det motiga och kan se nästa del i loppet. 

Ta hjälp av publiken 
Ta hjälp av publiken och alla omkring dig. En vinkning eller lite positiv utstrålning till publiken trots tröttheten kan ge mycket respons och kraft tillbaka. Prova! Medtävlarna finns också runt dig hela tiden, så uppmuntra varandra när det börjar bli tufft. Blir du trött kan du med fördel lägga dig i en löpargrupp där du kan ta rygg på någon annan under en period och hämta dig lite. Lite senare kanske du kan hjälpa någon annan genom att ligga i front. 

Spara muskelkraft i backarna, och ändra steget
Tänk på att springa mjukt i utförslöpningen, och att ta små tassande steg uppför eller passa på att ta ett raskt gångavsnitt om du behöver. Det finns många tillfällen då det kan löna sig ta ett kortare promenadavsnitt för att spara energi och kunna springa snabbare på andra delar av banan. Om det börjar kännas tungt i musklerna ska du testa att ändra stegetTänk dig att du ska springa högt och fint trots tröttheten. Då får du något nytt att tänka på och kan förhoppningsvis hitta outnyttjad löparmuskelkraft. Kom ihåg att du har oanade krafter inombords! Tröttheten kommer för alla, men om du lyckas hålla tankarna positiva går det oftast att ta sig ur den och hitta mer kraft än du tror.
Om du har provat allt och verkligen inte känner att det är din dag kan du försöka släppa dina tidsambitioner och köra ett lopp där du upplever allt som händer, snarare än att pressa farten.

Hur det än går är känslan av att nå målet på Stadion något att jobba för!

Lycka till önskar undertecknad. I år finns jag längs banan och på Stadion och hejar!

Mikaela utmanar om topplacering på maran

Mikaela utmanar om topplacering på maran


I höstas fick Spårvägens Mikaela Larsson sitt genombrott på maraton när hon blev bäst placerade svensk i Berlin Marathon med sin 13:e plats. Med tiden 2.44.31 satte Mikaela nytt personbästa med nästan 5 minuter. Detta lopp kom efter endast 1,5 års konkret löpträning. Dessförinnan hade 31 åriga Mikaela hållit igång sin fysiska status med egen allsidig träning, och som instruktör i bland annat spinning och core-pass.

Sen såg hon en annons om att löpargruppen Team Stockholm Marathon hade gemensamma sommar träningspass inför huvudstadens stora halvmaratonlopp. Så hon gick med där, för att klara springa längre än någonsin. Mikaela tränade mot att springa halvmaran på 1.50 men kom i mål på 1.35. Sedan dess har det rullat på och nu efter endast två år med strukturerad löpträning hör Mikaela till toppkandidaterna i Asics Stockholm Marathon.

Hur är läget inför lördagens lopp?
– Det känns bra tycker jag. Jag har precis kört sista kvalitétspasset innan maran. (tisdag innan lördagens lopp) Det blev 3 x 8 minuter tröskel, så lite snabbare än maratonfart. Sen avslutade jag passet med några lätta 200 meters intervaller. Nu är det vila imorgon onsdag, och sen lugn distans de två sista dagarna innan loppet.

Låter som du har planen klar träningsmässigt. Kommer du göra någon speciell kostladdning?
– Nja, ingen speciell laddning utan det blir bara lite extra kolhydrater under torsdag och fredag. Då blir det lite extra bröd eller pasta, men inget överdrivet.

Du slog igenom med dina 2.44 i höstas. Hur tycker du din status är nu jämfört med då?
– Jag tror att det är bättre. Det känns så, och jag körde ett referenspass över 3 x 5 km två veckor innan maran och den här gången var jag betydligt snabbare än inför Berlin. Så det var ett bra tecken tycker jag.

Har du satt upp några målbilder för lördagens lopp?
– Jag ska försöka köra så jämna halvor som det går. Allt handlar om att hitta ett bra tempo som jag kan hålla. Sen hoppas jag ha en riktigt bra dag och kroppen svarar som jag vill.

Din utveckling som löpare har varit snabb, vad säger du själv om din progression som löpare?
– Jag har fokuserat mycket mer på löpningen, tidigare har min träning varit ganska spretig. Det är nog den stora anledningen till att jag utvecklats att jag spretar lie mindre nu. Nu blir det fler mil och bra löppass med kontinuitet. Periodvis har det gått lite segt, så det har inte varit någon spikrak utveckling, men jag tyckte jag fick ett bra släpp i samband med Kungsholmen halvmaraton som jag körde 3 veckor innan maran som träning. Där hade jag 1.17 och det var personbästa och känslan under loppet var bra.  

Under loppet på lördag, har du några knep att ta till om det tar emot?
– Jag tror mitt knep är att fylla på med energi regelbundet. Jag kommer köra koffein gel från Enervit både vid 10, 20 och 30 km och sen dricka bra. Det tycker jag hjälper. I övrigt gäller det bara hitta känslan och inte öppna för hårt. Så flyta med istället för att trycka på upp till 3 mil, och därefter ska jag gå på.

Hur ser ditt drömväder ut på lördag?
– 15 grader, strålande sol och vindstilla. Framförallt vindstilla, för just vind tycker jag är det jobbigaste. Men oavsett väder ser jag fram mot loppet på lördag.

RW tackar för intervjun och önskar Mikaela lycka till på lördag. Det ska bli spännande att följa henne och övriga löpare på loppet!

24 varv innanför murarna

24 varv innanför murarna


Knast Marathon har genomförts sedan 2007, främst för interner men också för ett begränsat antal besökare. Initiativet togs av en sport-förening för att locka interner att träna distanslöpning. Projektet har varit väldigt lyckat. Andelen återfall efter utsläpp för interner som deltagit i projektet är betydligt lägre än genomsnittet. En stor del av internerna som inte deltar i loppet är engagerade som funktionärer. Slår upp tält, brer smörgåsar, och sköter vätskekontrollerna m.m. Övriga bidrar till festen som åskådare.

”Knast” är det motsvarande slanguttrycket på tyska för ”kåken” och loppet går som en rundbana i 24 varv, helt och hållet innanför murarna. För att komma in som gästlöpare bemöts man naturligtvis av en rigorös, men vänlig, säkerhetskontroll. Man får inte ta in några teknikprylar som kameror och smart-telefoner, och naturligtvis heller inte några droger eller alkohol. Man lämnar in sin ID-handling samt värdesaker och får en remsa att sätta runt handleden som det gäller att man har kvar när man ska ut igen. Till kontrollen hör också att man sitter på bänkar i ett rum (ca 20 åt gången), öppnar sin sportväska och blir genomsökt av en knarkhund. Det kommer deltagande interner även från andra anstalter. Totalt brukar det vara ett drygt dussin deltagande fångar.

Antalet löpare från Sverige har förhållandevis varit stort, med 18 löpare i årets upplaga och 33 löpare året innan. Varje deltagare får före loppet en personlig T-shirt som kan användas istället för nummerlappen om man vill. Den är upptryckt med namn och startnummer.

Vid starten använder man förstås inte startpistol utan viftar istället med en startflagga. Evenemanget avslutas med gemensam fika (smörgåsar och tårtor), lite tal och prisutdelning till 1-3 plats i herr och damklassen, och det viktigaste av allt, 1-3 bästa intern som naturligtvis, med rätta, får de största ovationerna. Årets herrsegrare Michael Ohler sprang på 2:54:16, damsegraren Chantal Cavin från Schweiz 3:18:44 och internsegraren (anonym) 4:16:52.

”Kåkfararna” Jan och Barbro Paraniak berättar att det ger en alldeles speciell känsla av delaktighet att springa det här loppet. Det verkar som att hela anstalten lever upp, nästan som barn på julafton. När de interner som placerat sig går upp på podiet och får ovationer rörs man till tårar. Och det känns vemodigt att säga farväl till dem innan man ska släppas ut.


Innanför murarna avgörs Knast Marathon


Årets svenska delegation i Knast Marathon

Berättelse och fakta från Barbro Paraniak

Från Treriksröset till Smygehuk – för att samla in pengar till Ung Cancer

Från Treriksröset till Smygehuk – för att samla in pengar till Ung Cancer


Thomas är en rutinerad löpare som började springa 2010 och har sedan dess sprungit flera maraton och ultramaraton. Han vann Trans Scania 246 km 2014 och körde Vol State 500 km 2015. Så det finns riktig rutin på att springa långt, men han har även sprungit fort då personbästa på maran ligger på 2.57 från Frankfurt Marathon 2015.

Den första etappen som nu är genomförd beskriver Thomas som vidrig. Massor av snö och rak motvind hela vägen, men han är glad att projektet nu är i gång. Bakgrunden till Thomas insamlingslöpning är att han har förlorat sin farmor, mormor, mamma, morbror och faster till cancern. När Thomas mamma gick bort var hans syster bara 17 år. Därför Thomas valt att satsa på att samla in pengar till Ung Cancer, som riktar sig till ungdomar i åldrarna 16-30 år.

Genom att springa genom hela Sverige hoppas Thomas att minst kunna samla in minst 50 000:- till Ung Cancer och deras fantastiska arbete för ungdomar. Det tuffaste förutom vädret nu in inledningen tror Thomas blir att se till att kroppen håller medan alla kilometer läggs på dag för dag!

Vill ni vara med och stötta eller följa Thomas hittar ni honom på thomasalm.com

Insamling hittar du här.

Så här ser Thomas planerade löpning ut:

28-30 maj Treriksröset-Karesuando
31 maj-3 juni Karesuando-Gällivare
3-24 juni Gällivare-Uppsala
25 juni Uppsala-Bålsta
26 juni Bålsta-Stockholm
27 juni Stockholm-Järna
28 juni Järna-Nyköping
29 juni Nyköping-Norrköping
30 juni Norrköping-Linköping
1 juli Linköping-Boxholm
2 juli Boxholm-Aneby
3 juli Aneby-Sävsjö
4 juli Sävsjö-Växjö
5 juli Växjö-Tingsryd
6 juli Tingsryd-Olofström
7 juli Olofström-Kristianstad
8 juli Kristianstad-Eslöv
9 juli Eslöv-Smygehuk