Blog

2:00:25: Otrolig insats av Kipchoge i Breaking2

2:00:25: Otrolig insats av Kipchoge i Breaking2


En bil med laserstrålar höll den helt jämna farten för att ta sig under 2 timmars-gränsen. Bilen tog inte bort luftmotståndet, men gjorde att de manliga farthållare som avlöste varandra var 5:e km kunde hålla den perfekta farten. Många namnkunniga löpare fanns bland “hararna”, för det är inte vem som helst som kan gå in och springa 5 km på runt 14.10.

5 km passerades på 14.14, några sekunder långsammare än schemat. Men sen rullade det på bra. Men att farten var grym fick de två andra Breaking2 löparna Lelisa Desisa och Zersenay Tadese uppleva. Dom fick släppa, och efter halvvägspasseringen handlade det bara om Kipchoge och mot klockan. 3 mils passeringen låg exakt på schemat men sen var han ute på okänd mark. I så hög fart efter så många avverkade km hade ingen människa tidigare sprungit.
Löpningen var avslappnad och han flöt bakom farthållarna som bildade en fin klunga. Energin fylldes på från små flaskor som langades av cyklister för att inte tappa fart.

Strax efter 35 km syntes det att avståndet till fartbilen började öka, och Kipchoge började tappa några sekunder per kilometer. Men det var inget stort tapp. Farthållarna anpassade slutfasen till Kipchoge istället för till bilen, men in på upploppet fick han springa på helt själv. Kipchoge bröt inte bara målsnöret efter 42,2 km utan flera mänskliga barriärer när gick i mål på 2:00:25. En helt otrolig tid. 2.51 minuter per kilometer!! 2,5 minuter snabbare än gällande världsrekord.

Rekordet kommer inte godkännas som världsrekord, eftersom loppet hade mänskliga farthållare som avlöste varandra, en fartbil och langning av energi/vätska från cykel. Men med loppet visade verkligen Kipchoge främst, med hjälp av Nike som stod bakom projektet breaking2, att med rätt förutsättningar kommer någon framöver bryta barriären även i ett riktigt lopp.
– För om man såg loppet, måste man ändå säga att Kipchoge gjorde loppet själv och sprang själv hela vägen i den otroliga farten. Det som faktiskt dessutom saknades nu var energin som publiken kan ge, då loppet till stora delar genomfördes utan publik. Kommentator Paula Radcliffe, berättade hur mycket just publikstödet stödet gjorde när hon sprang på sitt otroliga världsrekord på 2.15 i London Marathon.

En historisk dag, som visade framtiden på maraton för eliten!

Här kan du se Breaking2 LIVE: Start lördag 05:45

Här kan du se Breaking2 LIVE: Start lördag 05:45


Drömgräns försöket “Breaking2” genomförs på formel 1 banan Monza i Italien. Löparna, som ska utmana den magiska gränsen, kommer springa 17,5 varv på den 2,4 km långa varvet. För att klara springa under gränsen måste löparna sätta rekordfart från start. Det krävs hiskeliga 2.50.6 minuter per kilometer i snittfart över det 42,2 km som ska avverkas för att lyckas.
Intresset runt rekordförsöket är enormt, och även om en del röster hörs kring att det inte kan gälla som riktigt rekord kommer det bli spännande att följa den extrema utmaningen. (Breaking2 loppet är inte något sanktionerat lopp som uppfyller de krav som finns för att ett officiellt världsrekord ska kunna sättas)

Vill du kolla in försöket får du ta en tidig lördags frukost den 7 maj. Kolla in live nedan:
Sändningen startar 15 minuter innan starten som går kl 05.45 svensk tid.

Breaking2 – så ska drömgränsen krossas

Breaking2 – så ska drömgränsen krossas


Det måste påpekas att man i Nikes Breaking2-projekt inte kommer genomföra sub2-försöket i ett sanktionerat och godkänt lopp. Det talas om att man ska ha en bil framför löparna som kommer ge mindre luftmotstånd. Mindre luftmotstånd kommer ge löparna en väldigt stor energibesparing, vilket man alltså inte skulle kunna utnyttja i ett lopp godkänt för världsrekord.

I september 2015 satte kenyanen Dennis Kimetto (bilden) nytt världsrekord i Berlin med tiden 2.02.57, vilket ger ett snitt på 2.55 minuter per kilometer. För att komma ner under två timmar krävs precis under 2.51-tempo. Går det att springa så fort?
Det vill alla ha svar på, och kanske går det med minskat luftmotstånd i ett helt tillrättalagt lopp. Men vad skulle krävts av löparna om man gjorde försöket i ett riktigt lopp?

För att svara på den frågan tog RW hjälp av statistik från mer än 10 000 elitmaratonlöpares prestationer över ett halvt sekel. Här fann man totalt nio faktorer som legat bakom de många rekordförbättringarna sedan 1998, och som är avgörande för att kunna springa under två timmar. För att lyckas krävs att alla dessa faktorer samspelar på den perfekta banan – för den perfekta löparen. Lite av det Breaking2 nu försöker optimera i sitt försök.

Klicka in på PDF:n och läs hela artikel kring vad som verkligen krävs.

Suunto söker dig som vill testa nya Spartan Sport Wrist HR

Suunto söker dig som vill testa nya Spartan Sport Wrist HR


Klockan har en extremt slitstark pekskärm i färg med vid vinkel och hög kontrast för avläsning i starkt solljus. Utöver 80 sportspecifika aktivitetslägen har alla Spartan-klockor helt anpassningsbara skärmar för sportlägen. Med hjälp av GPS/GLONASS-spårning, FusedSpeed™ och inbyggd accelerometer registrerar Spartan Sport Wrist HR träning och tillhandahåller värdefull information om användarens utveckling, både på klockan och i Suunto Movescount.

Precision och komfort dygnet runt med optisk pulsmätning

Den nya Spartan Sport Wrist HR är utrustad med Valencells patenterade biometriska mätteknik PerformTek. Enligt Valencells interna tester ger Spartan Sport Wrist HR marknadsledande precision och förser användaren med data som 89 procent av tiden ligger inom 5 procent i jämförelse med ett pulsbälte som bärs över bröstet.

Vid svåra förhållanden, t. ex. simning eller utomhussporter som kräver att klockan bärs ovanpå kläder, är det möjligt att parkoppla klockan med en Bluetooth-pulsmätare som bärs över bröstet – exempelvis Suunto Smart Sensor – för att mäta pulsen.

Suuntos optiska pulsmätning underlättar både registreringen av daglig aktivitet och sportaktiviteter. Spartan Sport Wrist HR registrerar och spårar aktiviteter, mäter pulsen dygnet runt (även vilopuls) och räknar steg och kaloriförbrukning. På så sätt får användare värdefull information om återhämtning och näringsintag, men också detaljerade diagram, sportspecifika skärmar och en inbyggd effektmätare.

Suunto Spartan Sport Wrist HR leveras med mängder av funktioner för löpning, cykling och simning i toppklass. Batteritiden på Spartan Sport Wrist HR varierar melllan 8 h till 30 h beroende uppkoppling mot GPS/Glonass. Denna batteri uthållighet göra att klockan är bland den mest uthålliga modellen på marknaden.

Vill du veta mer om Suunto Spartan Wrist HR hittar du det på www.suunto.com

Allt du behöver göra för att ha chansen att bli en av fyra personer som får testa Suunto Spartan Sport Wrist HR är att skriva en kort motivering på max 300 tecken. Senast den 18 maj vill vi ha din motivering och under vecka 21 får du reda på om du kom med.  

Värde: 4 600 kr.

[Form code=248]

Villkor: I och med att du deltar medger du att dina personuppgifter sparas och att du kan få erbjudanden och information från Suunto i framtiden. Eventuell vinstskatt betalas av vinnaren. 

Skon som ska knäcka Sub2

Skon som ska knäcka Sub2


Nikes sub2-projekt Breaking2 – som handlar om att springa maraton under två timmar – går av stapeln i helgen. Exakt vilken dag rekordförsöket görs bestäms utifrån väder- och vindförhållandena, men den 6, 7 eller 8 maj är de datum som gäller. 

Platsen är den legendariska racingbanan Monza i Italien, och tre östafrikanska världslöpare har valts ut för uppgiften. Bakom sig har de ett helt team av experter inom fysiologi och idrottsnutrition, framför sig kommer de ha en intrimmad grupp harar – och på fötterna har de förstås Nike-skor särskilt framtagna för uppgiften.

Nike Zoom Vaporfly 4% är de skor som Lelisa Desisa från Etiopien, Eliud Kipchoge från Kenya och Zersenay Tadese från Eritrea ska springa i. Ändelsen 4% står för den energibesparing i procent som skon ska leverera, jämfört med Nikes tidigare snabbaste maratonsko.

Den stora nyheten handlar om mellansulan, kallad Nike ZoomX. I kombination med en inkapslad kolfiberplatta i skons hela längd ska detta nya, lätta material leverera både dämpning i landningen och generera energi i frånskjutet. I våra tester visade det sig att mellansulematerialet hade en 80-procentig energiretur – att materialet alltså ”studsar” tillbaka efter att ha komprimerats. Det är det högsta värde vi har noterat för en löparsko i vårt testlabb.

Kolfiberplattan, som är integrerad i mellansulan förlänger frånskjutsfasen genom att begränsa hur mycket tåleden kan böjas. Därmed elimineras en liten del av den energiförlust som det annars innebär att tårna böjs i frånskjutsfasen. Samtidigt fungerar kolfiberplattan lite som en fjäder – vilket har fått kritiker att hävda att den är att se som ett otillbörligt hjälpmedel som borde förbjudas. Men liknande konstruktioner har använts tidigare i många olika typer av löparskor.

Det som framför allt sticker ut jämfört med mer traditionella tävlingsskor är den höga profilen på mellansulan. Den är nästan 36 millimeter hög under hälen, och 25 millimeter under framfoten – vilket ger en höjdskillnad (dropp) på 11 millimeter. Rent visuellt påminner den också om mer ”maximalistiska” löparskor som till exempel Hoka One One. I vårt skolabb fick också Vaporfly 4% det bästa testvärdet någonsin – av alla skor vi har testat – när det gäller dämpningen i häldelen.

Andra detaljer som ska hjälpa Breaking2-löparna att knäcka tvåtimmarsgränsen är den ”aerodynamiska” hälkappan (som knappast har någon praktisk effekt) samt det stödjande band runt fotvalvet som ska hålla foten på plats när de blåser på i 2.50-fart. Ovandelen är förstås så lätt och luftig som möjligt – totalvikten för en herrsko i US10/44 är 195 gram.

Det är förstås mycket som ska stämma för att Lelisa Desisa, Eliud Kipchoge och Zersenay Tadese ska lyckas – formen ska toppas, återhämtningen ska vara optimal och kosten före och under loppet ska ge löparna bästa möjliga förutsättningar. De yttre förhållandena i form av vind, temperatur och luftfuktighet behöver också vara så gynnsamma som möjligt, liksom löparnas och hararnas förmåga att hålla ett jämnt tempo – i rekordfart. Givetvis behöver även utrustningen vara på topp – men kan verkligen ett par löparskor göra skillnad? Det kan du läsa om i nya numret av Runner’s World, ute i butik från och med 4 maj!

Kolla in våra tidigare artiklar om sub2 här:

Så planerar Nike spränga drömgränsen

Skorna och platsen

RW:s expert om skorna


Vill du kolla in tidningen?

Mer om Nike’s sub2 sko kan du läsa om i nummer 5 2017.
Nedan hittar du våra möjligheter att läsa tidningen förutom köp i butik:

Löparlegenden Ed Whitlock död  – enda 70–åringen som gjort sub 3 timmar på marathon!

Löparlegenden Ed Whitlock död – enda 70–åringen som gjort sub 3 timmar på marathon!


Ed Whitlock blev världsberömd när han som första 70-åring någonsin, och hittills enda, sprang under 3 timmar på ett maraton. 73 år gammal sprang han in på tiden 2.54.48, också det i Toronto. Justerat efter ålder motsvarar det, enligt fysiologiska experter på området, ett maraton på tiden 2.04.48.

Ed var född i England, men flyttade till Kanada i unga år. Han sprang en mile på 4.34 som skolpojke, men en skada i akillessenan fick honom att sluta med löpning. Först långt senare, vid 41 års ålder, lockades han med av en av sina söner att springa ett maraton. Resten är löparhistoria.

Ed tränade alltid på ett och samma sätt. Han bara sprang, på en drygt 800 meter lång gångväg runt en kyrkogård i närheten av där han bodde. Oftast blev det 2-3 timmar åt gången, ibland upp till fyra, och i stort sett i samma tempo. Det kunde bli upp till 16 mil i veckan.

Det var inte särskilt roligt, förklarade Ed i en intervju, men om någonting skulle hända var det ju inte så långt hem, och blåste det illa från ena hållet så blev det ju snart medvind från det andra.

Han sprang inga intervaller, hade ingen GPS, det var inte mycket prylar över huvud taget. När han slog rekordet på maran för 85–åringar gjorde han det i ett par tjugo år gamla löparskor och i ett femton år 15 år gammalt linne.

 Stretching var heller ingenting han sysslade med, utom alldeles innan en tävling, då böjde han lite på vaderna. Enda styrketräning var snöskottning på vintern.

Om nu Ed var en smula ”nedklädd” i loppen (och väl en fasa sett ekonomiskt för tillverkare av löparutrustning …) så var han också känd för att komma oklanderligt klädd i kostym till alla nummerlappsutdelningar. Inga saggiga mjukisbyxor där inte!  En mycket prydlig uppenbarelse, en riktigt gentleman (och ganska så tunn, 1.70 lång och 51 kilo lätt).

Några av Eds rekord, för oss ungdomar på blott 50 plus (och andra), att sträva efter:

Män 75–79, 5000 meter: 19.07.02
Män 75-79, 10 000 meter: 39.25.19
Män 75-79, halvmaraton: 1.22.23
Män 75–79, Maraton: 3.04.54

Ed själv tyckte träningen mest var en pina, men ”att det var en skön känsla att gå i mål i ett lopp och känna att man gjort bra ifrån sig”. Han var heller inte mycket för doktorer, ville inte ”ligga systemet till last”.Det var kanske inte så klokt. Vuxna män bör kolla prostatan en gång om året, det är en liten pina för längre liv. Om Ed gjort det i tid hade han nog slagit åldersrekord upp till 110 år – minst!

Men tack för allt, Ed. Du är en källa till ständig inspiration. Du har visat att löpning inte behöver vara så svårt. Just do it!!

31 timmar & 207 km gav Nina rekord i Trosa Ultra Backyard

31 timmar & 207 km gav Nina rekord i Trosa Ultra Backyard


Backyard Ultra är en växande ultralöpningsform i Sverige. Från noll lopp för några år sedan genomförs i år totalt sex tävlingar. Backyards Ultra-loppen har sina föregångare i USA och genomförs på ett varv som är 6 706 meter. Deltagarna springer så många varv man orkar, och vill, med kravet att varvet ska genomföras snabbare än på 1 timme.  

Varje hel timme är det en ny start, och de löpare som misslyckas med att slutföra varvet inom 60 minuter kommer att avsluta tävlingen och får sitt resultat (sträcka) utifrån senast avklarat varv. Loppet pågår så länge det behövs tills bara en löpare är kvar. (I vissa fall finns en tidsgräns då loppet avslutas.) Sträckan på varvet utgår från att 24 varv, eller om man så vill, ett dygns löpning, ska ge den amerikanska drömgränsen 100 miles (ca 160 km).

Loppet i Trosa startade kl 11.00 i lördags förmiddag, och det var många som jobbade på varv efter varv. Några med en taktik där man sprang lite fortare och vilade lite längre innan varje ny start, andra tog god tid på sig på varvet och fick lite kortare vila innan nästa varvs start.

Efter 30 timmar, på Valborgsmässoaftons eftermiddag, var det tre kvar som gav sig ut på det 31:a varvet. Trion Nina Eibring, Richard Andersson och Andreas Falk hade då avverkat mer än 200 km. När Nina hade avverkat det 31:a varvet nöjde hon sig – det är det längsta någon svensk tjej gjort på en Backyard Ultra. Ut på 33:e varvet vände Andreas Falk, och ensam kvar på banan var då Richard Andersson som blev totalvinnare med sina 33 varv och drygt 221 km. Även Richards resultat var ett rekord, nämligen det längsta som gjorts på svensk mark. Rekordnoteringen för killar har dock Johan Steene som 2014 vann Big Dog Backyard Ultra i USA på otroliga 49 varv! (328 km och mer än 2 dygns regelbunden löpning.)

Nina är en rutinerad Backyard Ultralöpare, då hon sprungit alla lopp som hittills genomförts i Sverige. Nina berättar att storheten med tävlingsformen är att alla kan vara med och prestera oavsett nivå, och om man har en bra dag kan man sätta personligt längdrekord. Nästan alla klarar av en 6,7 km runda på 1 timme, sen gäller det bara jobba på så många timmar man fysiskt och mentalt klarar. För många är målet sju varv, då når man ultrasträckan, vilket definieras som en sträcka längre än ett maraton.

Det blir en härlig gemenskap runt banan, och Nina berättar att supporten i Trosa och stämningen på loppet var fantastisk. Efteråt kom givetvis tanken på att det kunde blivit något varv till, men då Trosa-loppet var en del i träning inför klassiska Spartathlon i september valde hon stanna medan det fortfarande kändes bra.

FOTO: Joakim Grimholt & Trosa Ultra Backyard

Vill du tänja på din km-gränser och testa en Backyard ultra?
Förutom Trosa Ultra Backyard (TUB) finns Lurs Backyard Ultra, Örebro Backyard,
Älvdalen Backyard Ultra (ÄBU) och Backyard Ultra Sydkusten (BUS).

Kontrollera vårformen med hjälp av intervaller

Kontrollera vårformen med hjälp av intervaller


Intervaller är inte bara en bra träningsform för att utveckla din löpning. De kan också vara ett bra verktyg för att testa din dagsaktuella löpform. För att kolla löpformen har jag under många år sprungit ett pass som jag kallar formkontrollsintervall, ett slags testlopp som både är effektivt och roligt.

Genom att springa formkontrollsintervall kan du se hur din form utvecklas. Du får besked om din löpträning ger önskat resultat och dessutom om hur hårt du vågar springa på nästa tävling. Det första du behöver göra är att välja en valfri runda på 3-5 kilometer. Värm upp med 15 minuter löpning följt av dynamisk stretching och gör sedan några stegringslopp innan du börjar springa intervallerna.

Intervallerna ska springas hårt, på 90- 95 % av din tävlingsfart på fem kilometer, och vara en minut långa. När du har sprungit den första intervallen stannar du och drar ett streck på marken för att du ska se var du ska starta nästa intervall. Joggvila sedan på stället i en minut innan du springer nästa intervall. Därefter springer du en minut igen, stannar, drar ett streck på marken dit du hann och joggvilar på stället i en minut.

Upprepa detta tills du har sprungit hela rundan och anteckna hur många intervaller du sprang för att ta dig runt din bana. Om du till exempel sprang 12 intervaller och kanske behövde 30 sekunder på den 13:e för att ta dig i mål så blir din referenstid 12.30. Nästa gång kanske det tar 12.20 att springa passet med samma ansträngning, vilket naturligtvis är ett kvitto på att träningen går åt rätt håll.

Tänk dock på att det inte handlar om en tävling utan försök springa så avslappnat och med så jämn fart som möjligt. När jag var aktiv körde jag själv det här passet två gånger per månad. Oftast körde jag intervallerna på en tisdag eller onsdag om jag tävlade på helgen för att se vilken form jag var i.

Naturligtvis kan man ändra längden på både på intervallerna och vilotiden. Jag har bland annat ibland kört ovanstående formkontrollsintervall men halverat vilan till 30 sekunder, vilket ger en sämre sluttid på grund av den kortare återhämtningen.

Barnvagnsrekord:  33.45 på milen av Henrik & Irma

Barnvagnsrekord: 33.45 på milen av Henrik & Irma


Det var i det officiella och kontrollmätta milloppet i Heleneholms Marathon som Björnstorpslöparen slog rekordet. Och inte bara slog rekordet, Henrik vann dessutom hela loppet, trots att han under hela milen sprang med dottern Irma, 11 månader, framför sig i löparbarnvagnen. Första 5 km gick på 17.05, så farten ökade till och med på andra halvan. Snittfarten på 3.22 minuter per km imponerar!

Rekordnoteringen sedan tidigare löd på 34.55, vilket triathleten Fredrik Bäckson sprang på när han tillsammans med en sponsor anordnade ett ”eget lopp” under 2016. Orres nya rekordtid gjordes alltså i ett officiellt kontrollmätt lopp. Till “världsrekordet” fattas det dock en bit, då det i Guinness World Records anges att Nya Zeeländaren Dougal Thorburn 2012 gjorde milen på 32.26 med sin då tvååriga dotter.(I New Balance Hill Free 10km)

Henrik berättar att rekordförsöket varit en riktigt fin motivator i träningen under pappaledigheten med dottern Irma. Många pass har genomförts tillsammans med dottern. Startsträcka att få upp farten och hitta rytmen med vagnlöpningen har gjort att de korta intervallerna skippats till förmån för 1000-metersintervaller och tempopass. Vissa kortare långpass har det också blivit även om längden varierat efter hur länge dottern sovit och trivts i vagnen. 

Henrik meddelar att det nu givetvis finns ett nytt mål; Barnvagnsrekordet på milen i Guinness World Records!

Utan vagn har Henrik bland annat vunnit Helsingborg Marathon två gånger.


Irma passar på att ta en middagslur på ett av passen på Lund IP inför rekordloppet.

Tre lätta sätt att hitta ditt tröskeltempo

Tre lätta sätt att hitta ditt tröskeltempo


Din tröskelfart kan du visserligen fastställa genom ett laktattest, men att identifiera sin tröskelfart handlar inte om att pricka in ett exakt tempo för att uppnå en exakt effekt. Efterhand som man praktiserar tröskelträning lär man sig hur kroppen känns när man springer på rätt nivå för att få önskvärd träningseffekt. Här får du tre exempel på hur du helt okomplicerat kan räkna ut ditt tröskeltempo.

1. Spring på känsla
Värm upp i cirka 10 minuter. Löp 30-45 minuter i ett ansträngande tempo, men som du ändå behärskar. Andningen ska vara forcerad, men inte så att du får andnöd, och musklerna ska arbeta utan att stumna. Om du lyckas hålla ett för dig snabbt och jämnt tempo under hela sträckan och är ordentligt trött efter testloppet – då har du hittat den rätta känslan och den fart du bör ha i kommande tröskelpass.

2. Testlopp med pulsmätning
Värm upp i cirka 10 minuter. Löp 30 minuter i ett ansträngande tempo, men som du ändå behärskar. Andningen ska vara forcerad, men inte så att du får andnöd, och musklerna ska arbeta utan att stumna.

Kolla din genomsnittspuls under loppets sista 20 minuter. Använd pulsvärdet som ett riktvärde för kommande tröskelpass, det är troligen nära din mjölksyratröskelpuls.

3. Använd ett färskt tävlingsresultat
Man brukar säga att 45-60 minuter löpning i tävlingstempo motsvarar en löpares tröskelfart. Brukar du springa lopp kan du alltså använda ett nyligen uppnått tävlingsresultat på milen som utgångspunkt för dina tröskelpass. Utgå antingen från din kilometerfart eller från din snittpuls under loppet för att uppskatta din tröskelintensitet.

Mjölksyratröskeln är den gräns där det linjära förhållandet mellan arbetsintensitet och mjölksyramängd bryts. Ökar intensiteten ytterligare drabbas du av mycket förhöjda mjölksyramängder, det ger stumma och sega muskler. Generellt ligger den här tröskeln på en intensitet som motsvarar runt 80-90 procent av din maxpuls (oftast högre ju mer vältränad du är) och kallas för tröskelpuls. Tröskelpulsen går att träna så att den blir högre, det vill säga att du kan träna på en hårdare intensitet innan kroppen börjar ansamla mjölksyra.

Löpning blir high-tech

Löpning blir high-tech


Allt fler tillverkare lanserar nu ”smarta” träningskläder och löparskor, som via integrerade sensorer kommunicerar med din träningsklocka eller en app i din mobil. Ett exempel är Under Armours Speedform Gemini 3, som du kan läsa om i RWs stora skobilaga i aprilnumret (ute nu). Den kommer att lanseras i en version med ett integrerat chip, som bland annat kan kommunicera med Under Armours app Record och träningsappen MapMyRun.

 Speedform Gemini 3 RE registrerar bland annat din stegfrekvens, distans och aktuell fart via integrerade sensorer. Chipet har också ett inbyggt test, som ska hjälpa dig att avgöra om du är tillräckligt återhämtad och fysiskt redo för ett intervallpass. Genom att koppla upp skorna mot appen och göra det 20 sekunder långa testet så får du en indikation på om du är fräsch nog för att köra eller om du borde vila.

 I majnumret av RW (Ute digitalt och i butik 4 maj) kan du läsa om fler uppkopplade kläder och ”smarta” löparskor – vi besöker dessutom Borås Textilhögskola som bedriver forskning inom området smarta textilier.


Vill du kolla in tidningen?

Mer om smarta kläder och skor kan du läsa om i nummer 5 2017.
Nedan hittar du våra möjligheter att läsa tidningen förutom köp i butik:

Going High – Emelie Forsbergs spännande utmaning