Blog

Isabellah står över VM, berättar om vägen tillbaks

Isabellah står över VM, berättar om vägen tillbaks


I mitten av juli tog dock Isabellah beslutet att det inte blir någon VM start i år, då hon inte hunnit komma till den form hon anser sig vilja ha för att springa i London-VM. Träningen har dock gått bra, men kroppen behöver mer tid för att komma i form för mästerskap. Runner´s World stämde av med Isabellah hur träningen går och hur hon ser på framtiden.

Hallå Isabellah, som jag förstod har du beslutat att avstå årets VM dit du varit uttagen att springa maraton. Hur är läget?
– Läget är jättebra, vi är kvar i Kenya två veckor till och jag tränar på, men någon VM form har jag inte än.

Hur har du trappat upp träningen efter att du födde Lennox?
– Jag började jogga typ i maj, men det var ingen direkt träning i början. Bara att vänja in kroppen lite vid löpningens belastning igen. Sen har det gått uppåt, men det jag saknar är farten. Tiderna när jag springer fortare över längre sträckor har inte kommit ner till den nivå jag hade hoppats, samtidigt visste vi att chansen att hinna komma i form redan till VM var ganska liten. Det är många saker som spelat in, men en stor del är att jag inte fått tillräckligt med sömn för att kunna träna hårdare. Jag älskar att springa två gånger varje dag, men det har jag inte orkat. Men det jag sprungit har fungerat bra.

Känns det som du får mer stabil sömn nu när Lennox blivit lite äldre?
– Ja, det blir lite bättre. Det är säkert många mammor som upplever samma sak. De första 3 månaderna är svåra om tarmarna inte riktigt funkar för barnet. Då blir det mycket skrik och det behövs närhet och då blir det naturligt att det blir svårare få den sömn som behövs för elitträning. Men nu blir det hela tiden bättre, och nu är jag bara uppe runt tre gånger varje natt.

Skönt att det blir bättre med sömnen. Om vi bortser från sömnen har kroppen funkat bra rent fysiskt under upptrappningen av träningen?
– Ja, det är bara att jag inte kommit till mina planerade två pass om dagen, och dom riktigt långa långpassen har jag inte kommit till än. Jag hade gått upp ganska mycket i vikt under graviditeten och det har också påverkat mycket. Jag har inte stressat det, men har tappat vikten jätte bra och gått ner runt 15 kilo nu. Men har 6-7 kilo kvar till den vikt jag brukar ligga på när jag tävla. Det känns givetvis också när jag springer och för VM start skulle jag vilja vara nere i tävlingsvikt. När jag var gravid åt jag vad som helst som jag var sugen på, men nu är jag liter noggrannare, men mest kommer nedgången av den ökade träning.

Vilka löpträningspass har funkat bäst nu när du trappat upp träningen?
– När jag springer korta intervaller tycker jag det funkar riktigt bra. Jag springer i bra fart 30 sekunder och vilar sedan 15 sekunder och upprepar det upp till 50 gånger. Den typen av träning har känts bra och då har jag klarat hålla bra fart. På längre intervaller har jag inte orkat hålla farten, även om det sakta blir bättre där också. På 1 km intervaller klarar jag under 4 minuters fart nu, men ska jag hålla det längre än 1 km tappar jag för mycket i fart. Samtidigt utvecklas jag lite hela tiden, så det är ganska ok.

Hur ser du på den närliggande framtiden när det gäller din löpning?
– Min tanke är att jag ska tävla ganska mycket när jag kommer hem till Sverige som ett led i träningen. Inte tänka på resultaten, utan se det som bra träning i augusti och september. Det blir på lite olika kortare lopp, och sen får vi se hur utvecklingen går om det kanske kan bli en höstmara. Men jag tycker det är kul att springa till exempel Tjejmilen, sen får jag se var jag hamnar när det är tävling. Det blir oavsett bra tempopass, och resultaten är inte så viktigt den här sommaren och hösten.


Runner´s World tackar för Skype- intervjun och ser fram mot att följa Isabellah´s comeback

Här kan du läsa intervjun med Isabellah efter att Lennox kommit till världen.

Så löptränar du smartast på semestern!

Så löptränar du smartast på semestern!


Att få in vettig träning i vardagen med jobb, familj och annat kräver givetvis planering och karaktär. Det är ett evigt pusslande med lunchträning, morgonpass och kvällspass för att den övriga familjen inte ska känna sig åsidosatt. Men under semestern finns det betydligt bättre utrymme för flexibilitet i planeringen av träningspassen.

Mitt eget favoritupplägg brukar vara att träna tidigt på morgonen. Jag brukar ofta springa i 50-60 minuter före frukosten, innan övriga familjen har vaknat och kommit igång.  Börjar man dagen så tidigt kan man ändå äta frukost tillsammans och läsa tidningen i lugn och ro. Samtidigt har man hela dagen kvar till övriga aktiviteter.

Om man dessutom känner sig pigg så finns ju möjlighet till ett kort intervallpass före middagen. Då kan det räcka med 15 x 1 minut med 30 sekunders joggvila mellan löpsekvenserna. Med 10 minuter uppvärmning och 5 minuter nerjogg tar det knappt 40 minuter.

En annan variant är att springa till dagens utflyktsmål. Om du och familjen ska göra en utflykt till ortens badplats så skickar du ombyteskläder med familjen och springer dit själv. Det är en skön känsla att komma fram svettig och trött. Sedan hoppar du i sjön och tvättar av dig. Och är din partner löpare så kanske hen vill springa hem. Nackdelen med det är att man kan vara lite seg efter en dag med pastasallad, mjukglass och sol.

Semestern kan ju också vara en chans till återhämtning då du tar 3-4 vilodagar, eller kanske tränar varannan dag. Om du slitit hårt med grundträning under hela vintern och våren så är det ändå läge att köra lite kortare, hårdare pass. Då kommer du att få tid både till återhämtning och semesteraktiviteter. Dessutom kanske du till och med kan få en prestationsförbättring.

Ett tredje alternativ är en fjälltur eller en vandringssemester. Det blir en upplevelse, som ger en massa fettförbränning och bra möjligheter att lägga in roliga löpträningspass efter, eller i samband med, varje dagsetapp. Eller varför inte springa en led med lätt packning?

När vi har semestrat i en större stad använder jag morgonjoggen som en rekognoseringstur. Jag springer och kollar var museet ligger eller var affären som säljer märkeskläder finns. Då kan jag agera guide och vägvisare för mitt övriga sällskap under dagen.

Favoritupplägg nummer fem är att förlägga semesterresan till en ort där det finns ett roligt 10-kilometerslopp. Då kan jag träna lite på banan under några dagar innan loppet och sedan springa tävlingen, ha grillmiddag och en vilodag dagen efter tävlingen. Dessutom finns det möjligheter till andra träningsformer än löpning under semestern. Varför inte en lång cykeltur där du får se nya omgivningar eller simma i öppet vatten? Varför inte styrketräna med din egen kropp som vikt – i en park där solen ger en jämn och fin solbränna?

Vilket semesterupplägg du än väljer så kommer ledigheten garanterat ge tillräcklig återhämtning utan att du behöver totalvila i fyra veckor. Du som testat någon Training Camp-vecka i Portugal eller Turkiet vet att man med lätthet kan träna varje dag – och ändå ha massor av tid över för återhämtning.

Trevlig sommar!

 

Läs mer: Vill du bli snabbare under semestern? Testa våra bästa sommarpass

6 styrkeövningar som håller dina knän friska och starka

6 styrkeövningar som håller dina knän friska och starka


Starka lårmuskler hjälper till att stabilisera dina knän och en stark höft, rumpa och core ser till att du inte “tappar” höften och knät faller inåt. Gör de här övningarna två gånger i veckan så kommer knäna – och resten av din kropp – hålla sig starka och friska.

Knäböjshopp

Sträck armarna framför dig och sätt dig bakåt. Explodera upp så högt du kan och landa mjukt. Skjut direkt upp igen. Arbeta kontrollerat och glöm inte bort en bra hållning även när du blir trött. Gör 4×15 reps.

Utfall med varannan ben framåt.

Gör 3×15 (när du klivit fram med båda benen har du gjort en rep).

Låga sidoutfall

Lägg över kroppsvikten på höger sida och sjunk ner i ett sidoutfall med god hållning. Våga böja ordentligt i knät och se till att jobba bakåt med rumpan. Utan att ställa dig upp helt rakt – skrifta över vikten till andra sidan. Alternera fram och tillbaka tills du gjort 15 reps på varje sida. Gör tre set.

Mountainclimbers

Ställ dig i armhävningsposition. Dra in höger knä under dig, sparka sedan kontrollerat bak igen. Byt ben och fortsätt att alternera så fort du kan med bibehållen teknik. Gör 3×15 (när du dragit fram båda benen har du gjort en rep).

Bandpromenad

Trä ett gummiband strax över knäna och hitta ett startläge där bandet alltid är lite spänt. Kliv 20 steg åt vänster, sedan tillbaka. Gör 3 omgångar.

Omvända höftlyft på boll

Ligg på en träningsboll (eller bänk) med vikten framåt. Håll benen raka och lyft höft och ben tills de är parallella med resten av kroppen. Knip till rejält med rumpan och ta en kort paus högst upp. Sänk ned sakta och upprepa. Gör 3×15.

Davids träning mot VM

Davids träning mot VM


Högby löparen är känd för att tävla mycket, och även om alla lopp inte har tävlingsfokus har David under våren och sommaren visat på både rekordsnabbhet och fin uthållighet. Runt 30 tävlingar har det redan blivit i år, och efter maran i Hamburg har David snittat runt en tävling i veckan. Personbästa tiden på 3000 meter har sänkts till 8.04, ett 10 000 meters lopp har avverkats på fina 29.12 och med 4 veckor kvar till VM maran i London tog David ”långpass-seger” på Mora Trail´s 45 km sträcka.
Runner´s World stämde av med David hur han ser på tävlandet och det kommande VM loppet som avgörs den 6 augusti.

Du körde nyligen 45 km distansen på Mora Trail. Hur såg du på det loppet i din VM träning?
– Det var ett spontant inslag i VM träningen. Jag hade planerat springa Strömstadmilen och i samband med det kanske träna lite med Mikael Ekvall (Sveriges andra manliga maratonlöpare som är uttagen till VM). Men när Ekvall inte skulle springa loppet tyckte jag resan skulle bli lite väl lång, så då ändrade jag mina planer. Jag har fått in två halvmaror rätt nyligen, men inget riktigt långt så då tyckte jag ett ordentligt långpass kunde passa in. – Sen blev det kanske lite väl lång tid med 3 timmar och 50 minuter, men det var i lugn fart så det blev nog rätt bra VM träning. (David höll runt 5 minuter per kilometer i 45 km terräng)

Din syster Ida Nilsson är världsstjärna nu inom ultra trail och bergslöpning, är det något du själv skulle kunna tänka dig satsa på senare i din löparkarriär?
– Det är svårt att veta nu, men som det känns just nu kommer fortsätta hålla mig till millopp, halvmaror och maraton. Några lopp på kanske lite längre tid än maraton, men det som Ida kör nu vet jag inte riktigt om det passar mig som löpare.

Du har tävlat väldigt flitigt efter Hamburg Marathon, kan du berätta om hur du ser på alla tävlingarna?
– Efter Hamburg ville jag få upp farten och jag tycker det funkar bättre med träningstävlingar än intervaller. Så det var syftet i början efter Hamburg. Sen började jag komma i bättre och bättre form igen, och då sökte jag mig till tävlingar med tuffare motstånd och sen gick jag över till banlopp. Jag nådde inte riktigt alla tider jag ville nå, en förkylning störde lite, men 3000 meters tiden var ok.

Hur ser träningen ut mellan alla dina tävlingar?
– Det blir mest bara joggar mellan tävlingarna, så tävlingarna blir mina fartpass. Det upplägget funkar bra för mig.

Hur ser VM planen ut träningsmässigt de nästa 4 veckor som återstår?
– Jag kör Viktoria loppet på Öland på lördag med runt 3 veckor kvar till VM. Sen åker jag på ett värmeläger i Spanien. Upplägget där har jag inte riktigt bestämt än. Kanske gör jag en Roadtrip och flyttar jag runt från ställe till ställe för att få inspiration i nya miljöer. Eller så stannar jag och tränar på något ställe jag trivs på. Några långpass blir det i värmen, men sista dagarna innan jag åker till London kommer jag vara i Stockholm. Jag åker till VM på tisdag eller torsdag innan VM loppet. Jag vill få in ett sista kvalitetspass på onsdagen under tävlingsveckan så antingen vill jag köra det hemma innan avfärd eller på plats i London.

Vid förra VM i Peking 2015 avancerade du hela tiden under loppet och kom under tuffa förhållanden 36:a med tiden 2.31? Om du jämför nu och då, hur ligger du till och har du redan börjat fundera runt taktik i VM loppet?
– Jag kommer vara i bättre form nu än 2015. Jag hoppas på en klart bättre tid nu och att jag har som mål att slå alla som jag gjort bättre tid än och förhoppningsvis slår jag även några löpare med bättre personbästa än mig. Oftast öppnar många lite för fort i mästerskapsloppen, så min plan är nog att gå ut kontrollerat och förhoppningsvis plocka efterhand.

Runner´s World tackar för intervjun och återkommer med fler intervjuer inför VM med våra svenska löpare som kommer tävla i London.

FOTO: Deca Text & Bild

Spring din bästa halvmara någonsin!

Spring din bästa halvmara någonsin!


Det är skillnad på pass och pass
Gör skillnad på dina hårda pass och dina återhämtningspass. Många löpare kör alldeles för hårt på sina lugna träningsdagar, vilket är kontraproduktivt – man tröttar bara ut sig inför de pass då man verkligen behöver orka ta i.

Lyssna på din kropp
Ju mer och ju hårdare du tränar, desto fler signaler kommer du att få från din kropp. Lyssna på dem och lär dig att skilja på bra och dålig smärta under träning. Bra smärta är till exempel det obehag det innebär att lämna sin komfortzon och springa nära sin tröskelnivå. Dålig smärta är den smärta som kommer av att du ligger på gränsen för att skada dig. Det här är en del av träningsprocessen – att lära sig tolka kroppens signaler för att undvika skador men också för att mentalt klara av att springa hårt i en tävlingssituation.

Känn på farten
Om du vill springa fort behöver du alltså inte bara träna din kropp, du måste också vänja dig vid det obehag som följer med ett högre tempo. Ett sätt att göra det är att progressivt öka farten under ett träningspass, tills du springer i ett tempo som är något högre än den fart du siktar på att hålla under loppet.
Så gör du: Efter minst sex veckors träning kan du testa att ersätta ett tempo-pass med ett progressivt pass på 10-13 kilometer. Spring den första delen i en fart som du höjer med cirka 10 sekunder per kilometer, och de sista tre kilometerna i en fart som är cirka 7 sekunder snabbare per kilometer än din planerade tävlingsfart på halvmaran. Är din tävlingsfart på halvmaran 5.00 min/kilometer så börjar du alltså ett tio kilometer långt pass i 6.00-fart och avslutar det i ungefär 4.40-fart.

Öka farten
Det är inte de korta intervallpassen som kommer att göra skillnad under din halvmara, men de kan göra mycket för din löpkapacitet om du adderar dem till din uthållighetsträning. Sprintträning på sträckor så korta som 50 meter kan ge både din löpstyrka och löpekonomi en extra boost.
Så gör du: En eller två gånger i veckan kan du lägga in några korta fartökningar, så kallade koordinationslopp, efter ett lätt distanspass. Kör 5 x 100 meter på en jämn och platt sträcka där du stadigt accelererar upp till en fart strax under din maxfart. Fokusera på att löpa med avslappnade axlar och ansikte; vila gör du genom att gå tillbaka till startpunkten.

LÄS MER:

Så känns det att springa en halvmara – i emojis!

Coachens bästa tips för tröskelpass och långa intervaller

Spring tillsammans – och sätt nytt personbästa!

3 sätt att springa riktigt bra långpass

Åkeson möter världsstjärnan Lovisa Lindh

Åkeson möter världsstjärnan Lovisa Lindh


För att fira rekordet bjuder vi här alla läsare på Claes möte med vår svenska löparstjärna. Redan 2016 fick Lovisa sitt internationella genombrott, när hon knep EM bronset i Amsterdam och sedan sprang fantastiskt i sin första OS start och sånär nådde finalen. Läs det fina och inspirerande reportaget som fanns med i Runner´s World nr 9 2016.

Till reportaget

Foto: Luca Mara

Favoritsegrar på SM 100 km

Favoritsegrar på SM 100 km


Både André och Fridas berättade i intervjuerna här på Runner´s World inför loppet att det var segern i loppet som var målet. Inledningsvis låg båda löparna i täten, men blev tidigt utmanade av Ymers Linus Wirén och Björnstorps Petra Skiöld. Både utmanarna gick loss och vid 30 km ledde Linus med ca 1,5 minuter före André och Petra hade ryckt åt sig en ledning på ca 2 minuters före Frida. Men de regerande mästarna hade allt under kontroll och disponerade krafterna perfekt, och tog till slut klara segrar. André ”snittade” 4.20 min/km och vinnartiden blev 7:13:50. Linus tog silvret på 7:47:05. Frida jobbade på och hade snabbare segrartid än 2016 och höll nu varje mil på runt 47 minuter och nådde målet på 7:58:37. Petras silvertid blev 8:13:25. Bronsmedaljörer blev Jennifer Honek från Linnea på damsidan och Mattias Gärdsback från Hemlingby på herrsidan.

Bilder och korta uppdateringar från loppet hittar du på RW´s Instagramsida och på vår Facebook sida.

Alla resultaten hittar du här

Foto: Nilrud

Så tränar du bäst inför den magiska milen

Så tränar du bäst inför den magiska milen


1. Öka tempot
Tröskelfart – eller tempopass – är inslag som är absolut nödvändiga för 10-kilometersträning. De gör att kroppen klarar av att hålla farten över hela distansen. Hur? Genom att höja tröskeln för din mjölksyranivå – den nivå där mjölksyran strömmar ut i musklerna och får dig att börja flåsa högt och till slut helt tappa farten, eller genom att löpa regelbundna tempopass där du ligger strax
under din tävlingsfart. På så sätt kan du förbättra din uthållighet och löpeffektivitet markant på bara sex veckor.

Så gör du
Lägg till “10-10:or” till varje veckas träningsprogram. Spring 10 minuter i din tävlingsfart på 10-kilometer. Jogga i tre till fem minuter mellan varje tio-minuterslöpning. Börja med två eller tre och kör fler när du känner dig starkare. Känns farten för jobbig, lägg farten lite lägre, det vill säga strax under tävlingsfart.

2. Löp mer ekonomiskt
Minimera din energiförbrukning för längre hållbarhet. Löpekonomi hjälper dig att springa fortare och längre. Dålig hållning i höga farter tar mycket energi. Maximal ekonomi betyder minimal förlust av energi.

Så gör du
Träna på att hålla armbågarna nära kroppen – det gör överkroppen mindre spänd, får axlarna att bli avslappnade och öppnar upp bröstkorgen för bättre andning. Löp som om du sprang på moln utan att trampa igenom dem. Det får dig att löpa mer upprätt och ändra steget från den långsamma hälisättningen till den snabbare mellanfotsisättningen.

3. Slipa på intervallerna
En rapport publicerad i magasinet Peak Performance visade att korta intervaller i ett tempo över tävlingsfart gav ännu bättre effekt än löpning i tröskeltempo (löpning strax under tävlingsfart). Intervallöparna utvecklade bättre löpekonomi och koordination och kände sig mer bekväma i högre farter, vilket också gjorde att de förbättrade sina tider snabbare.

Så gör du
Pröva det här intervallpasset: Spring 6 x 1 km i 10-kilometerstävlingsfart med tre minuter lätt jogg mellan varje intervall. Lägg till en kilometer varannan vecka tills du nått upp till tio kilometer och minska återhämtningstiden mellan varje kilometer med 30 sekunder.

4. Backträning
Backträning är ett viktigt inslag i förberedelserna inför ett 10-kilometerslopp och det inte bara för eventuella backar på tävlingsbanan. Backträning gör att du springer bättre även på de platta sträckorna. Om du tränat backe ordentligt inför ett lopp kommer du märka stora förändringar under den sista tredjedelen av loppet. Backträning stärker lårmusklerna och gör dem uthålligare. Den muskulära uthålligheten hjälper dig att hålla god löpekonomi genom hela loppet. Backträning stärker också hjärtoch lungkapaciteten, vilket gör ditt 10-kilometerslopp lättare.

Så gör du
30 sekunders uppförslöpningar stärker benen. Pröva 10 x 30 sekunders uppförslöpningar, där du joggar tillbaka i lugnt tempo nerför backen. Se till att hålla tempo ända upp till backens krön.


5. Spring utför

Det som går upp måste komma ner – och det gäller också dig. En rapport publicerad i Journal of Strength and Conditioning Research visade att löpare som tränade uppförsoch nerförsbackar förbättrade fart och fotisättningshastighet bättre än löpare som bara tränade uppförslöpning och löpning på platta sträckor. Löphållningen är avgörande i nerförslöpning: luta dig försiktigt framåt och försök landa på fotens trampdyna. Ta inga långa steg, det bromsar bara takten och ökar påfrestningen på de främre lårmusklerna. Se denna typ av pass som hårda träningspass, som inte ska genomföras alltför ofta. Det ökade trycket på muskler och leder ökar risken för skador.

6. Spring med en grupp
Gruppträning är ett mycket bra sätt att hålla ordning på träningen. Att springa i grupp gör också att man känner sig mindre trött. Kilometrarna känns lättare när man delar dem med andra – och du springer både snabbare och hårdare än du skulle göra om du vore ensam. Du vänjer dig också vid att ha andra löpare omkring dig och ger dig tillfälle att öva på olika tävlingsmoment.

Så gör du
Växla mellan att springa i täten och längre bak i gruppen. När du följer en ledare är det lättare at springa avspänt och bara följa tempot. När du är i täten får du koncentrera dig mer på att själv hålla tempot. Se bara till att ett lätt pass inte förvandlas till ett hårt och tvärtom, och passa gärna på att fråga dina löparkompisar om träningstips.

7. Lär dig avsluta starkt
Den olympiske stjärnan Seb Coe sa en gång: “Stora löpare har lärt sig springa fort avslappnat.” När det handlar om 10-kilometerslopp hänger förmågan att trycka på när du blir trött på hur snabbt du har startat i loppet. Det gäller att ha tålamod, att inte gå ut för fort i inledningen. Den energi du slösar bort i starten får du aldrig tillbaka. Att orka avsluta starkt stärker självförtroendet, vilket i slutändan leder till bättre tider. Muskler levererar bäst när de är avslappnade, och vetskapen om att du kan avsluta starkt hjälper dig från starten till mållinjen i loppet.

Så gör du
Genom att förbättra din avslutning skapar du också fler möjligheter för hur du kan springa ett lopp. “Fartväxling” är en bra övning: Spring 8 x 2 minuter, den första minuten i tävlingsfart och den andra minuten något snabbare. Kör två minuters ståvila mellan varje pass.

8. Träna i tävlingsfart
i slutfasen av varje träningsprogram måste varje löpare börja vänja sig vid tävlingsfarten. Du stärker självförtroendet betydligt om du kan genomföra kortare löprundor i tävlingsfart med känslan av att kunna fortsätta betydligt längre. Något eller några korta, snabba löppass innan tävling är ett bra sätt att pröva olika tävlingsrutiner. När du närmar dig tävlingsdagen, och känner dig allt starkare, minska också återhämtningstiden mellan de snabbare löpintervallerna.

Så gör du
Pröva tävlingsfart på det här sättet: Spring 5 x 3 minuter i 10-kilometersfart (eller något snabbare för den mer erfarne löparen). Ett par sådana löppass bygger upp både självförtroende och form. Försök också hitta några kortare lopp som du kan springa inför din huvudtävling. Tävlingssammanhang sätter större press och får dig att koncentera dig bättre på att hålla ditt planerande tävlingstempo.


9. Vattenlöpning

Vattenlöpning anses av många vara den bästa alternativträningen för löpare. Vattenlöpning tar hela kroppen i anspråk: ben, armar, skuldror, bål, mage, rygg. Det konstanta motståndet från vattnet stärker de muskler som är vitala för löpningen, vilket i sin tur förbättrar ditt löpsteg och löphållning på fast mark. Forskning har visat att löpare som också tränar vattenlöpning förbättrat rörligheten i höfterna, vilket gett dem ett bättre steg och därigenom också högre fart.

Så gör du
På samma sätt som med simning handlar vattenlöpning mycket om rätt teknik. Försök inte springa på samma sätt som du springer på fast mark. Spring med svepande rörelser med en pendling från höfter till tår, där du knappt böjer på knäna. Håll också armarna när kroppen och så raka som möjligt. Varje “steg” ska vara kort, ben och armar bör hålla sig inom området mellan “klockan 5 och klockan 7”. Om du rör dig runt i poolen beror det troligen på att du böjer dig framåt för mycket.

10. Mat för milen
Strax innan loppet är det bra att äta en mindre mängd protein och fett, och en större mängd kolhydrater. Det håller hungern borta och ger energi som räcker långt över 10 kilometer. Den optimala måltiden före ett lopp bör innehålla 200300 gram kolhydrater med låg fiberhalt. Fibrer kan inverka negativt på tarmarna. Och en forskningsstudie vid två universitet i Minnesota visade att intag av koffein före ett lopp förbättrade VO2 max med fyra procent och höjde nivån för att drabbas av mjölksyra med tre procent, vilket översatt i tid skulle ge en förbättring på 30 sekunder i ett 10-kilometerslopp.

Så gör du
Pröva med att äta en tallrik gröt med honung och bär innan loppet. Men ät senast två timmar före loppet så att magen hinner smälta maten. Ett tips är också att dricka kylt grönt te. Grönt te innehåller mängder av antioxidanten catechin, som minskar skador på musklerna, orsakade av hård ansträngning.

 

REGLER FÖR TÄVLINGSDAGEN
Bli bekant med banan
Om du är klar över bansträckningen, vet när backarna och de sträckor där löpningen blir lättare kommer, är det enklare att lägga upp en plan för hur du ska löpa. Gör en extra översyn av den sista kilometern. Går banan i en loop, värm upp på den sista kilometern och bestäm dig för ett ögonmärke, från vilket du tänker satsa allt du har kvar mot målet.

Slarva inte med uppvärmningen
Se till att vara framme vid tävlingsplatsen minst en timme före start, så att du får gott om tid för att hämta nummerlapp, och ett eventuellt toabesök. Därefter kan du börja uppvärmningen då du bör du få upp pulsen till åtminstone 85 procent av maxpulsen. Spring lugnt i tio minuter, stanna för lätt stretching. Gör sedan 6 x 15 sekundersintervaller i en fart som något överstiger den planerade tävlingsfarten. Stå inte stilla innan starten, rör dig så att du håller musklerna varma.

Starta alltid lugnt
Många löpare springer den första kilometern alldeles för fort och drar på sig mjölksyra alldeles för tidigt. Den som springer jämnast vinner loppet. Vänta med att nå tävlingsfart tills efter 1-1,5 kilometer in i loppet. Dela upp loppet i tre delar där du håller igen något i den första delen, ökar något i den andra delen och kör hårt i den sista tredjedelen.


Träningschema | 10 KM FÖR NYBÖRJARE

Med det här träningschemat räcker det med att du tränar tre gånger i veckan i tio veckor för att klara ditt första 10-kilometerslopp.

(klicka på bilden för att förstora)

Det är viktigt att du bygger upp din uthållighetsförmåga gradvis. I början kan du springa 20-30 min åt gången och ett längre pass under helgen. Kroppen behöver tid att vänja sig vid träningen. Tar man i för mycket i början blir man bara trött, och i värsta fall skadad.

> Värm alltid upp i 15 minuter och varva alltid ner 15 minuter efter ett tröskelpass med back- eller intervallträning.
> Känner du dig bra i kroppen kan du överväga att springa 20-30 minuter i mycket lugn fart innan något av kvalitetspassen ovan.
> Välj alltid alternativträning istället för löpning om du är skadad eller känner dig sliten. Har du tid, kör ett yoga eller pilatespass två gånger i veckan.
> Försök stretcha varje dag i tio minuter. Ät alltid inom 20-30 minuter efter ett träningspass.
> Träna alltid i det tempo du bestämt dig för. Kompromissa inte, men spring inte för hårt.
> Ha roligt när du tränar, och träna bara där det är säkert.

Nyckelord
Lätt/återhämtning – löpning där du utan ansträngning ska kunna föra en konversation med en träningskompis.
Långpass – Åtminstone 40 sekunder långsammare per kilometer än din tävlingsfart.
Tröskelfart – Hårt, men ändå bekvämt, uppskattningsvis 10-15 sekunder långsammare än din tävlingsfart på 10 kilometer.
Intervaller – något snabbare än tröskelfart. 85-90 procent av din maxpuls. Du ska känna dig andfådd efter varje intervall.

Träningsschema | 10 KM FÖR MEDELGODA LÖPARE
Det här träningsprogrammet hjälper dig att förbättra farten, uthålligheten och kanske också ditt personbästa.

(klicka på bilden för att förstora)

Det här programmet är för de som har löptränat regelbundet en längre tid. Det består i huvudsak av fyra träningspass i veckan, ett för återhämtning, två hårdare pass, och ett långpass. Planen är att det ska förbättra fart och uthållighet.

> Värm alltid upp 15 minuter, och varva alltid ner 15 minuter, efter ett tröskelpass med back- eller intervallträning.
> Känner du dig bra i kroppen kan du överväga att springa 20-30 minuter i mycket lugn fart innan något av kvalitetspassen ovan.
>
Välj alltid
alternativträning i stället för löpning, om du är skadad eller känner dig sliten. Har du tid, kör ett yoga eller pilatespass två gånger i veckan.
> Försök stretcha varje dag i tio minuter. Ät alltid inom 20-30 minuter efter ett träningspass.
> Träna alltid i det tempo du bestämt dig för innan – kompromissa inte, och spring inte för hårt.
> Ha roligt när du tränar, och träna bara där det är säkert.

Nyckelord
Lätt/återhämtning – löpning där du utan ansträngning ska kunna föra en konversation med en träningskompis
Långpass – Åtminstone 40 sekunder långsammare per kilometer än tävlingsfart
Tröskelfart – Hårt, men ändå bekvämt, uppskattningsvis 10-15 sekunder långsammare än tävlingsfart.
Intervaller – något snabbare än tröskelfart. 85-90 procent av max. Du ska känna dig andfådd efter varje intervall.

Välling och barnmatspuré hjälper André och Frida när dom ska försvara 100 km titlarna

Välling och barnmatspuré hjälper André och Frida när dom ska försvara 100 km titlarna


Sommarens SM vecka där flera sporter samlas för att utse sina SM medaljörer 2017 pågår för fullt i Borås. Individuellt inom löpningen är det endast 100 km distansen som avgörs under veckan, även om löpningen ingår som moment i redan avgjorda sprinttriathlon distansen och vid lag SM i friidrott för klubblag som precis som 100 km distansen avgörs på SM veckans sista dag.

På plats i Borås finns fjolårets 100 km mästare i både herr och damklass genom Götas André Rangelind och Tjalves Frida Södermark. Loppet startar kl 08.00 på fredagsmorgonen och avgörs på en 5 km slinga. Både André och Frida siktar på att försvara sina titlar. Runner´s World stämde av kort innan loppet kring formen och taktiken.


ANDRÉ:

Hur är formen André?
– Jo, den vill jag påstå är god. Det känns riktigt bra, och det har gått bra på kortare lopp under året.

Hur ser du på loppet och vad har du för målsättning?
– Säsongen stora mål är Ultravasan, så jag ser det SM som ett led i träningen mot det loppet, men samtidigt vill jag givetvis vinna precis som i fjol. Jag kommer inte jaga någon bra tid om jag inte behöver för att vinna. Så jag vill helt enkelt vinna med så liten ansträngning som möjligt, samtidigt är 100 km ingen enkel sak.

Innebär det att du kommer gå ut med den manliga löpare som springer snabbast?
– Det har jag inte riktigt bestämt än. Det är möjligt att jag springer i mitt tempo ändå, även om det blir i en väldigt kontrollerad fart.

Vad är en väldigt kontrollerad fart för dig på 100 km?
– Det blir 4.30 minuter per kilometer. Men krävs det får jag givetvis försöka springa snabbare för jag vill verkligen försvara mitt SM guld. (4.30 min/km ger 7,5 timmar på 100 km, och 2016 vann André på 6 timmar och 51 minuter)

Har du kollat in årets 5 km varv bana där SM avgörs?
– Ja, jag körde ett varv på banan innan, även om jag sprang åt fel håll. Den är lite småkuperad, kanske inget man kommer tänka på de första varven, men sen kommer det nog kännas.

Till sist, kör du vidare med energiintag under loppet genom välling?
– Jajamän vällingen är kvar, men jag har ju mer grejer än det som gel, cola och banan. Min sambo kommer langa, så jag hoppas det räcker med vätska och energi var 5:e km.

FRIDA:

Är du på plats i Borås och laddad inför SM loppet på 100 km?
– Ja, jag har precis kommit hit. Jag liftade från Gislaved, och fick lift trots att jag nog såg ut som en “baglady” med en stor påse alla mina tomflaskor som jag ska ha till loppet.

Kul sätt att ta sig till SM loppet, och lite typiskt Frida. Hur är formen för dig?
– Formen är god, den bästa någonsin om jag ser till året hittills. Jag har sprungit snabbare än någonsin på både 10 km där jag gått från 40 minuters löpare till att vara stabil 39 minuters löpare och på halvmaran är jag nere på 1.20.

Kul att formen är på plats, ska du springa fort imorgon också?
– Jag skulle nog kunna sikta mot snabbare tider än vad jag nu kommer göra för det kommer andra lopp senare i sommar med bland annat Ultravasan. Men jag vill springa på pers, och sen får vi se hur mina konkurrenter springer. Jag går för vinst, och sen får vi se hur snabbt det blir.

Har du någon tanke kring utgångsfart?
– Jag kommer öppna så att det kan bli en sluttid på runt 7 timmar och 45 minuter. Men jag är glad om det blir under personbästat på 7.51 också. (Frida vann SM 2016 på 8.03)

Det har hittills varit din bästa säsong på kortare lopp hittills, vad är det som gjort dig snabbare?
– Ja, jag har tränat lite mer löpteknik. Jag har fått konkreta och handfasta tips som har gett resultat tack vare att jag inte bara jobbat med dom någon gång utan mer jobbat kontinuerligt. Allt från fot-isättning till rörlighet så jag får ut steget bättre, till hur kroppens position är när jag springer. Sen har jag tränat lite mer fartträning. Så den kombinationen har onekligen gett resultat.

Nu när du nu går in för att försvara din titel och dessutom på en bra tid, har du några planerade knep att ta till om det tar emot?
– För mig handlar det om energiintag och det mentala. Jag med mig några nödraketer i energiväg som jag kan ta till om jag kommer till en punkt där jag absolut inte vill äta någonting. Så jag har köpt lite barnmatspuré, som är energirik och lätt att få i sig. Så det är en liten reserv. – Sen har jag världens bästa support genom Annika Nilrud, som vet vad det handlar om och som säkert kan peppa och trigga mig.

Rent mentalt gäller det att tänka att ingen annan ställt mig på den här banan för att springa 100 km. Det är jag själv som vill, och det är jag själv som tränat 20 timmar i veckan för att jag ska klara av det bra. Så just att jag gör det för min egen skull är viktigt. Sen om det ändå tar emot kan man se fram mot att det blir några härliga njutfulla dagar efter loppet som belöning för den insats man gör.

Runner´s World önskar André och Frida och alla 100 km SM löpare lycka till i Borås!

 

Nu startar Run Your World: Lidingö

Nu startar Run Your World: Lidingö


För att både inspirera och guida i träningen mot att klara av Lidingöloppets 3 mil på bästa sätt erbjuder Saucony tillsammans med Runner´s World och coacherna Emma Igelström och Anders Szalkai ”Run Your World Lidingö”. En träningsgemenskap där vi via sociala medier/webben och några träningsträffar peppar varandra så träningen blir ännu roligare och än mer givande. Run Your World helt enkelt!

GRUPPEN Run Your World: Lidingö (RYWL)
Innan start genomförde vi en kort undersökning bland er som redan är med i gruppen, och så här ser det ut nu när vi drar igång:

  • 47 % killar, 53% tjejer
  • 70 % ligger i åldersspannet 29-49 år, men både äldre och yngre löpare är med!
  • 50 % av er gör debut i Lidingöloppet. 8% har gjort 5 LL eller fler.
  • 25 % har tidsmålet 2.45-2.59, medans 15 % har kvarten snabbare och långsammare som mål.
  • 42 % av er kör 3 löp-pass per vecka och runt 24 % springer 2 pass i veckan.
  • Mer än 6 av 10 kör någon form av styrka varje vecka.

Är du inte redan med? Klicka in här och anmäl dig, så får du nästa tränings-mejl!

PEPP VIA PROGRAM OCH INSTRAGRAM
På instagram samlar vi våra träningsbilder under @RunYourWorldLidingö och under hashtag #RYWL samlas alla våra bilder. Är du inte med på Instagram kan du kolla in här för att få träningsinspiration.
Sommarens bästa träningsbilder kommer belönas med ett ”träningskit” från Saucony och en fri helårsprenumeration på Runner´s World. Så skicka in dina bilder från din träning, det kan inspirera många!

TRÄNINGSTRÄFFAR
Vi kommer även genomföra 2 träningsträffar innan Lidingöloppet för de som har möjlighet att ta sig till Grönsta Gärde på Lidingö två onsdagar. Så notera gärna redan nu ner onsdagarna 23/8 och 13/9. Då ses vi kl 18.00 på Grönsta Gärde och kör ett pass på runt 75 med inspiration och fokus mot loppet!

TRÄNINGEN
Lidingöloppet är en klassiker bland svenska lopp. Det som gör loppet unikt är dess utmanande och vackra banprofil på mestadels fina stigar i skogsterräng ute på Lidingö.  
30 kilometers distansen är juvelen i Lidingöloppshelgen, och att ta sig an de 3 milen i den kuperade terräng är en riktigt tuff utmaning. Det gäller hitta flytet och rytmen i de återkommande backarna, och sen gäller att träning inför loppet varit så bra att du har kraft som räcker hela distansen.
För att bemästra detta på bästa sätt erbjuder RYWL ett enkelt träningsprogram i PDF form där du även varje söndag får ett mejl med mer detaljerade tips kring veckans pass.

KLICKA HÄR SÅ SER DU VÅRT 12 VECKORS LIDINGÖLOPPS PROGRAM I PDF FORM

DETALJERNA
TRÄNINGEN vecka 1 av 12. (Vecka 27 i kalendern)
I programmet utgår vi från att de flesta normalt sett kör 3 pass i veckan. Så grundstommen är 3 pass. Dessa är nu placerade på måndag/torsdag och lördag. Du som vill följa dessa pass, placerar dock in dom på de dagar det passar dig!! Anpassa till din vardag. Det går utmärkt att bara plocka ut enskilda pass. A och O oavsett hur du tränar är att ha träningskontinuitet och att du får in regelbunden löpträning.

Pass 1, vecka 1:
Ett enkelt ”distanspass”, vilket innebär sammanhängande löpning i din för dagen bekväma fart. Farten får variera dag från dag, och det viktiga är att du inte kör dessa pass för fort. Distansen lägger grunden, underhåller statusen för en van löpare och utvecklar kapaciteten för dig som inte tränar så mycket löpning.

  • Tidsmål snabbare än 2.00: 11 km på runt 50 min. (4.25-4.30 min/km)
  • Tidsmål på 2.15: 10 km på runt 47-49 min. (4.45-4.50 min/km)
  • Tidsmål på 2.30: 9 km på runt 46-47 min. (5.10 min/km)
  • Tidsmål på 2.45: 8 km på runt 45-46 min. (5.40 min/km)
  • Tidsmål på 3.00: 7 km på runt 43 min. (6.10 min/km)
  • Tidsmål på 3.15: 6 km på runt 39 min. (6.30 min/km)
  • Tidsmål på 3:30: 5 km på runt 35 min. (7.00 min/km)
  • Inget tidsmål. Ha som mål att vara ute och igång i 40 minuter. Ta gångpauser om du behöver för att det ska bli ett distans för dig.

Kör du på puls kan ditt snitt på passet ligga på 70-75% av din maxpuls. 

Pass 2, vecka 1:
Korta intervaller. Värm upp med lugn jogg på 10-15 minuter (snabblöpare 4-5 km). Uppvärmningslöpningen tar dig till en intervallsträcka där du vet att du kan springa på utan stopp, utan allt för tufft underlag och utan större kupering. Så helst flackt idag. Backar kommer framöver.
Lite rörlighet och sedan kan du får att få upp pulsen och farten köra en kort rusch på 60-80 meter i din snabba fart. Sedan är det 40 sekunders intervaller som gäller, där du vilar lika länge som du sprang. (40 sekunder)
Hitta din för dagen bekvämt snabba faret och se detta som en uppstart och ett pass där du efteråt ska vara nöjd men ha känslan av att du kunde springa snabbare. Starta gärna lite för lugnt så du kan öka upp farten efterhand så dina sista intervaller blir dina snabbaste. 

  • Tidsmål snabbare än 2.00: 20 x 40 sekunder. Runt 3.00 min/km. Du hinner ca 220 meter per intervall.
  • Tidsmål på 2.15: 20 x 40 sekunder. Runt 3.20 min/km. Du hinner ca 200 meter per intervall.
  • Tidsmål på 2.30: 15×40 sekunder. Runt 3.38 min/km. Du hinner ca 185 meter per intervall.
  • Tidsmål på 2.45: 15×40 sekunder. Runt 4.00 min/km. Du hinner ca 165-170 meter per intervall.
  • Tidsmål på 3.00: 15×40 sekunder. Runt 4.20 min/km. Du hinner ca 155 meter per intervall.
  • Tidsmål på 3.15: 10×40 sekunder. Runt 4.35 min/km. Du hinner ca 145 meter per intervall.
  • Tidsmål på 3:30 och inget tidsmål: 10×40 sekunder. 
    Runt 5.00 min/km. Du hinner ca 130 meter per intervall.

Efter intervallerna varvar du ner med riktigt lugn jogg 5-15 minuter. För er som siktar på riktigt snabba tider kan gärna uppvärmningen och nedjoggen ge lite mer volym via att du springer 4-5 km innan och efter passet. Glöm inte köra lite lätt stretch/rörlighet efter passet för framförallt vader/lår och höftböjare!

Pass 3 vecka 1:
Långpasset är nyckelpasset inför Lidingö. Nu i uppstarten får och kan du gärna köra utan alltför stort kupering, men längre fram är det bra om du kan köra hela eller delar av ditt pass på kuperad skogstid. Men idag utgår vi från ett pass på utan så mycket backar. 
90 minuter, 1,5 timme, är målbilden. Din för dagen lugna fart och egentligen finns ingen fartbegränsning i hur långsamt du får springa, bara du har ditt naturliga steg. Du som inte alls kört så långt innan och du utan tidsmål blandar löpningen med regelbundna gånginslag var 10 minut på 0,5 minuter åt gången. Du som kan kör på i din lugna fart.

  • Tidsmål snabbare än 2.00: 19-20 km. (4.30-4.40 min/km)
  • Tidsmål på 2.15: ca 18 km (4.50-5.00 min/km)
  • Tidsmål på 2.30: ca 17 km (5.20 min/km)
  • Tidsmål på 2.45: ca 15-16 km (5.50 min/km)
  • Tidsmål på 3.00: ca 14-15 km (6.15-6.20 min/km)
  • Tidsmål på 3.15: ca 13-14 km (6.40 min/km)
  • Tidsmål på 3:30: ca 12-13 km (7.00 min/km)
  • Utan tidsmål: 90 minuter där du blandar löpning med gång. Ta en halv minuts gångavsnitt var 10 minut och din lugna fart där emellan.

Kör du med kupering redan nu kan du direkt addera 5-15 sekunder per kilometer långsammare. Ta gärna med dricka ut på passet för att träna dricka, slippa gå tom och för att redan under passet optimera din återhämtning.

Extrapasset för snabblöpare:
Tröskelpass där du efter en uppvärmning kör 5 x 5 minuter ”tröskellöpning” vilket innebär att du ligger på i din fart som ligger precis mellan bekvämt och obekvämt. Ta 1 minuts lugn joggvila mellan varje 5 minuters tröskel. Ett bekvämt tufft pass, som vi kommer utveckla längre fram.

LYCKA TILL med veckans träning och glöm inte ta en bild och tagga #RYWL @RunYourWorldLidingö och berätta hur det kändes!!!

/Szalkai


Steene slog rekord med 6,3 maror på ett dygn och tog VM-silver!!

Steene slog rekord med 6,3 maror på ett dygn och tog VM-silver!!


1986 satte svenska ultralegenden Rune Larsson sitt nordiska rekord på 24 timmars löpning, när han i norska Höneforss hann 262 km och 640 meter på ett dygn. Ett svårslaget rekord, men något Johan Steene faktiskt hade som en målbild när han startade årets VM i 24 timmars löpning i Belfast på Irland. I vår intervju med Johan innan loppet berättade han att han tidigare haft lite svårt för själva tävlingsmomentet i ultra, och mer fokuserat på utmaningen och prestationen. Men det skulle det bli ändring på nu på VM, och det blev det verkligen.

Sakta men säkert avancerade han genom fältet, och när slutsignalen gick efter ett dygns löpning hade han tagit sig ända upp till silverplatsen på nya nordiska rekordnoteringen 266 km och 515 meter. Det innebar att han sprang drygt 162 varv på den lite mer än 1600 meter långa slingan. Johan hann alltså 6,3 maraton på ett dygn och varje mil gick på runt 54 minuter. (11,1 km per timme)

Runner´s World fick en pratstund med Johan efter medaljceremonin.

Stort grattis till ett imponerande lopp och resultat. Klassiska frågan, hur känns det?
– Ja, usch vad hemskt det känns. Jag har fortfarande lite svårt att tro på det. Jag bedömer inte att jag är så där bra på 24 timmars löpning. Jag hade bestämt mig för att jag skulle göra ett försök på rekordet och så gjorde jag det. – Så jag höll i, höll i, och höll i till det var klart.

Du sa innan loppet att du aldrig riktigt gått in för tävlingsmomentet, hittade du in till det nu?
– Ja, jag hade ett bra snack innan med mitt supportteam. Ulf Nilrud var ansvarig för mig och vi hade verkligen ett bra snack innan loppet om hur han skulle agera för att få fram det bästa ur mig. Så från det samtalet gick jag med vetskapen om att jag verkligen skulle göra mitt bästa. Så enkel var den medicinen, och jag höll i konstant hela loppet och tappade aldrig mitt fokus. Jag hade mina mantran, ”vi älskar svårt” och den kanske lite töntiga men som funkar om man låtsas att det är på låtsas, ”det är värt att dö för”. Det får gör hur ont som helst, det kan inte hända något.

För oss som ville följa loppet hemifrån var det strul med resultatrapporteringen, hur var det för dig. Visste du hur du låg till?
– Nej inte på placeringarna. På slutet fick jag lite uppdateringar, men annars låg det mesta nere under loppet vilket var superjobbigt. Men jag hade koll på vilken fart jag höll och att jag höll min plan mot att försöka slå rekordet. Så det var en jämn satsning från början till slut, förutom någon timme mitt i loppet där jag råkade dricka lite för mycket saltvatten som man kan göra ibland när man vill få i sig salt. Då mådde jag lite illa och var dålig i magen nån timme och fick sänka farten. – Dom som känner mig i ultravärlden vet att jag inte brukar vara i världseliten på 24 timmars löpning, jag gör så mycket annat inom ultralöpningen. Så det var nog lite överraskande även om några hade sagt innan loppet att Johan kan nog bubbla lite. – Så när jag under loppet körde på med samma fart och samma löpstil timme ut och timme in, blev det väldigt bra stämning runt banan och runt mig. Jag blev lite av en publikfavorit, och det är alltid roligt och då bärs man fram lite av det.

Du ligger och kör 54 minuter per mil i 26 millopp i rad under ett dygn. Hur kunde du hålla så hög fart rakt igenom som det nu blev med 5.24 min/km i snitt?

– Ja, det är lite sjukt. Man fattar inte att det går, men det gick.

Innan loppet pratade vi lite skor, och du sa att det inte var så noga för dig utan du väljer på känsla för dagen. Vad blev valet som tog dig till rekord och VM silver?
– Jag tog ett par gamla Saucony Hattori. Dom ser ut lite som mockasiner. Det är en favorit och det var mitt sista par. Men det var ett litet hål i meschen vid stortån så jag kände tidigt att det här kommer inte bli riktigt bra. Men sen tänkte jag att det bara är 24 timmar, så det var bara att bita ihop.

Är det så du tänker, att det bara är 24 timmar?
– Ja, just när det gäller smärta och utrustning tänker jag att det bara är 24 timmar. Det finns ju mycket längre lopp, där det är mer avgörande. Men att hålla en hög kontant fart, den tortyren är fruktansvärd, men den här gången klarade jag hålla fokus och farten hela vägen. Jag speedade till och med upp lite på slutet sista timmarna.

Nu har du fått medalj, hur känns det i kroppen och kan man över huvud taget fira något efteråt?
– Man har alla sina krämpor, ont inne i ben, muskler, senor och skavsår. Så man är svag helt enkelt. Det är ganska roligt att man springer i den där farten ända fram till slutsignalen efter 24 timmar. Men när den kommer faller man bara ihop och sen kan man inte resa sig utan hjälp. Firandet blir att försöka få i sig lite mat. Jag körde så hårt sista timmarna och då fick jag inte i mig så mycket energi, och sen efteråt blev det dopingtest och sen direkt till ceremonin. Så nu måste jag äta något innan jag svimmar.

Ja, då ska vi inte ta mer tid utan du ska få ta in ny energi. Återigen stort grattis från RW.


Det svenska damlaget tog en imponerande fjärde plats, bakom USA, Polen och Tyskland. I laget ingick Maria Jansson, Sandra Lundqvist och Anna Grundahl. Maria blev individuell 10:a, Sandra och Anna kom på 18:e respektive 20:e plats i det 131 tjejer stora startfältet. Dan Välitalo var andra svenska löpare på herrsidan och han kom på 57:e plats.

Till resultaten

FOTO: Ulf Nilrud

Målet 6 maraton på 24 timmar: Maria ett svenskt VM-guldhopp

Målet 6 maraton på 24 timmar: Maria ett svenskt VM-guldhopp


VM loppet avgörs på en 1,6 km slinga, där löparna ska hinna så många varv som möjligt under dygnet. Starten går på lördagen kl 13.00 svensk tid och ett dygn senare går slutsignalen. Drömgränsen får många är att hinna mer än en mil, 10 km, per timme och alltså mer än 240 km. Maria har redan klart den gränsen med marginal och nu siktar hon på en utgångsfart som kan leda till nytt världsrekord. Ungefär samma utgångsfart kommer rutinerade Johan Steene ha i herrloppet och Runner’s World fick en pratstund med både Johan och Maria inför VM loppet.

MARIA:

Jag hörde att ni gick ut för att äta då maten VM maten inte riktigt var det ni ville ha, vad blev ditt eget val av mat och hur ser energiladdningen ut?
– Jag åt en bläckfisksallad till förrätt och sen blev det kyckling och potatis. Kanske inte så mycket energi i bläckfisk, så det åt jag för att det är gott. Annars blir det många mål, men utan att proppa i mig. Det blir ingen regelrätt kolhydratladdning eftersom vi ändå kommer springa så pass sakta.

Jag såg en bild på energin du ska ta under loppet, är det matematik att räkna ut hur mycket du kommer behöva under dygnet?
– Nja, inte egentligen. Det som jag tycker är lite svårt med upplägget nu på VM är att distansen på varvet inte stämmer riktigt för mig. Två varv är bara lite drygt 3km och de tycker jag är lite för kort mellanrum för att ta in energi, men ett till varv blir nästan upp mot 5 km och då tycker jag i gengäld det blir lite för långt mellan energi påfyllnaden. Så där har jag inte landat riktigt än hur jag ska lägga upp det. Jag vet ungefär mycket jag kommer ta, men har lite i reserv i fall det skulle bli något. Jag har med mig 53 gels, men de tror jag inte jag kommer dra i mig.

Du brukar ha en plan där du har belöningar under loppet på bestämda tider, har du det nu också?
– Ja den planen står fast. Så det blir belöning vid 6, 12 och 18 timmar. Så det blir en proteinshake efter 6 timmar, en Fanta efter 12 timmar, en alkoholfri öl efter 18 timmar. Samma upplägg som tidigare. Det är skönt bryta av gelsmaken, framförallt med ölen som säkert kommer vara kall och god där på morgonen. Den brukar vara riktigt välkommen.

Efter ditt EM guld blev ditt nya mål direkt VM loppet som nu är på gång, hur har träningen gått och hur har den sett ut sedan loppet i höstas?
–  Det har gått bra, men det var lite struligt i vintras måste jag erkänna. Jag fick inte riktigt till det. Det var inte kroppsligt, men jag hittade inget flyt eller bra känsla i träningen. Så då var det bitvis lite jobbigt, men sen lossnade det i mitten av mars. Så jag fick till en bra grund innan dess, trots att det inte kändes så då. – Sen har det flutit på bra och jag har tävlat väldigt mycket mer än tidigare säsonger på underdistanser. Allt från millopp till ett 50 km lopp. Milloppen har varit skitjobbiga. Det är över ganska fort, men riktigt jobbigt ändå att springa på max.

Är det någon skillnad i smärtan mellan 10 km max och 24 timmars ultra?
–  I grund och botten handlar det om att tåla det. Sen vet man ju att ett 10 km lopp är över rätt snabbt, men på ett 24 timmars ska du härda ut det mycket längre. Så lika men ändå viss skillnad.

Hur är tanken att du ska kunna växla ut den ökade träningen med kortare tävlingslopp nu på VM?
– Det gör att jag kan gå ut i ett högre tempo från start och ändå ligga lika långt från mitt fart max som tidigare. Så “bekvämfarten” ska helt enkelt blivit snabbare genom dom kortare loppen. Så jag kommer spänna bågen högre än i tidigare mästerskapslopp gällande fart.

Hur hårt ska du spänna bågen?
– Målet är att starta i 5.30 minuter per kilometer och hålla det upp till helst 12 timmar. Då har jag lite marginal.

Hur tänker du då, utgår du från att det är den farten som behövs för att vinna?
– Det där är lite svårt. Det finns ett färskt världsrekord på 256 km, men samtidigt finns det inte så många i startfältet som har kapacitet att slå det även om det är många riktigt starka löpare med. – Men jag ställer mig på startlinjen med inställningen att det kommer krävas ett världsrekord för att vinna. Sen får vi se hur det artar sig. Troligtvis kommer flera av mina konkurrenter starta ännu snabbare, men jag kommer hålla mig till min plan så hoppas jag det räcker riktigt långt!

JOHAN:

Har du några mentala knep för att stå ut med den långvariga och extrema utmaningen som loppet kommer innebära?
– Det är gäller att tänka positivt. Jag har en trygghet i att ha gjort det tidigare och vet vad som väntar. Det gäller att vara beredd på den mentala anspänningen som kommer av den fysiska påfrestningen. Den som orkar hålla i den koncentrationen kommer nå långt. Alla har ont, men tappar man den mentala koncentrationen tappar man löpningen. Så man får förbereda sig på tankarna som kommer komma, och inte vara rädd för dom utan bara förhålla sig till det.

Smärtan man får stå ut med, går det att sätta ord på den?
– Det är klart att det går, men det är nog svårt att göra smärtan som kommer rättvisa. Det är ju en muskelutmattning som gör ont, och det kan nog alla som sprungit relatera till på en viss nivå. Skillnaden här blir att du måste stå ut med det under lång tid. Men då gäller det att ha med sig att det inte är ett permanent tillstånd, utan det kommer gå över.

Maria har vissa belöningar som hon ser fram mot under loppet, har du några liknande knep?
– Nej, jag har inga sådana yttre belöningar, utan jag försöker springa avslappnat och känna att jag har kul så länge som möjligt. Jag försöker hitta zoonen där tiden bara går och inte räkna varv och fokusera på besvärligheterna.

Hur ser du på att det är VM och tävling, triggar det dig?
– Jag är väldigt dålig på det, men jag ska bli bättre på det nu i det här loppet hoppas jag. Vi kommer ju ha riktigt bra support längs banan, och det tror jag kan ge en kick och det kan driva att man vill plocka placeringar. Upp till 18 timmar tror jag dock att man gör sitt eget lopp. – Men det är roligt med mästerskap, för många har svårt med just tider och placeringar och startar ofta alldeles för snabbt i början. Man drivs på av tävlingsmomentet och glömmer lite att det är 24 timmars arbete som gäller.

Hur tänker du runt skor när det kommer 24 timmars löpning?
– Jag springer helst med någon sko som inte är så uppbyggt. Det ska inte finnas för mycket styrning och stöd, utan det ska vara platta sköna skor. Jag tror faktiskt det blir ett par Nike Free som jag körde ett 6 dagars lopp tidigare i under våren. Jag har aldrig använt sådana skor tidigare annat än till jeans. Men i 6 dagars loppet råkade jag ha med dom och det funkade skitbra. Så det kan bli dom, jag bestämmer mig på morgonen.

Slutligen vad har du får målbild personligen nu i VM?
– Jag kommer försöka hålla runt 5.20-5.30 min/km. Det bedömer jag att jag kan hålla ganska tryggt i 10 timmar, sen gäller det att psyket sitter där. Så vi får se hur långt det kommer räcka.

Runner´s World tackar för intervjun och ser med spänning fram att följa svenskarna.

Svenska truppen 24 timmars VM

Män             
Johan Steene, IF Linnéa. Bästa notering 242.401 km
Dan Välitalo, Västerås LK. Bästa notering 240.873 km

Kvinnor         
Maria Jansson, Kvarnsvedens GoIF. Bästa notering 250.647 km
Sandra Lundqvist, Kristinehamn MSK. Bästa notering 226.194 km
Anna Grundahl, IF Linnéa. Bästa notering 229.890 km

Officiella hemsidan för VM loppet

VM startlistan


Sverige har en stark trupp på plats i Belfast, men stört förhoppningar sätts till Maria Jansson. Efter sin EM seger i höstas med Europa rekord distans, siktar hon på att ha “lika bra utsikt från pallen” på stundande VM.

FOTO: Deca Text & Bild 

VINJETTFOTO: Från Johan Steene