Blog

Fem tuffa crosstrainerpass som vässar din löpning

Fem tuffa crosstrainerpass som vässar din löpning


När högsäsongen för löpare är över känner sig många lite trötta och slitna. Men trots att löpsuget ofta minskar och rastlösheten ökar låter begreppet ”alternativ träning” som en svordom i de flesta löpares öron när jag föreslår det på mina föreläsningar. ”Alternativ träning! Sånt ska bara skadade löpare hålla på med. Va’fan, träning är att springa, inte sitta och cykla och ro på gymmet!” Så brukar det låta, men faktum är att löpare kan bli mycket bättre löpare av att köra andra träningsformer under lågsäsongen. Här är fem alternativa pass som verkligen bygger kondition och löpstyrka. Passa också på att köra lite styrketräning när du har genomfört passen.

Crosstrainern ger en blandning av löpning och längdskidåkning. Väljer du att använda handtagen påminner rörelsen om längdåkningens, avstår du handtagen blir rörelsen mer lik löpningens där du främst jobbar med benen. De flesta maskinerna har både lutnings- och motståndsfunktion, och jag tycker att du jobba med ett lätt uppförslut så att du tvingas använda baksida lår mer. Annars påminner rörelsen mer om trappmaskinens. Fördelen med crosstrainer-träningen är att du jobbar med ”löpmuskulaturen”, men slipper stötarna mot underlaget. Skaderisken är nästan obefintlig, likaså risken att utföra övningen fel. 

Effektiva crosstrainer-pass

• Pass 1: 4 x 4 min/vila 1 min. (Medelhårt tempo; belastning 5 på en 10-gradig skala.)

• Pass 2: 15 x 1 min/vila 30 sek. (Hårt tempo; belastning 7 på en 10-gradig skala.)

• Pass 3: Tabata-intervaller: 4 serier med 8 rep x 20 sek jobb/Vila 10 sek. Vila 1 min mellan serierna. (Belastning 8 och mycket hårt tempo.)

• Pass 4: 3 x 10 min/vila 3 min. (Kör så hårt du kan; variera belastningen under intervallerna.)

• Pass 5: Långpass 90 min. (Lugnt tempo; belastning 4 på en 10-gradig skala.)

Under de angivna vilopauserna trampar du lugnt.


Läs också: De mest effektiva styrkeövningarna en löpare kan ägna sig åt

Läs också: Så får du ut det mesta av styrkepassen utan att komprimissa med löpningen

Löpning ger smarta barn!

Löpning ger smarta barn!


I takt med att det har skurits ned på skolgymnastiken, i förmån för andra ämnen i skolan, har skolresultaten i övriga ämnen inte förbättrats, som man kanske skulle kunna tro.

Tvärtom visade 2013 års Pisa-undersökning att svenska skolelever inte bara hade tappat rejält i resultat i jämförelse med resten av världen, de var sämre än OECD-genomsnittet och var dessutom sämst bland övriga nordiska länder. Pisaundersökningen mäter 15-åringars förmåga i skolan och används för att jämföra elevers skolresultat runtom i världen. I 2013 års mätning såg man att svenska elevers kunskaper i matematik, naturvetenskap och läsförståelse var särskilt dåliga. Och mest anmärkningsvärt var att svenska elevers resultat hade rasat mest sedan förra mätningen.

Politikerna pratar om vikten av disciplin och ordning och reda, och visst kan man väl fokusera på det, men klokast vore att lägga fokus på fler idrottstimmar och att få skolbarnen i rörelse. Det menar Anders Hansen, överläkare i psykiatri och författare till boken Hjärnstark.

– Fler idrottslektioner skulle förmodligen ge enastående resultat i skolan, eftersom det inte bara är själva skolarbetet som påverkar inlärningen och resultaten, fysisk aktivitet är oerhört viktigt för att förbättra hjärnans kapacitet, säger Anders Hansen.

För drygt två år sedan gav han ut boken Hälsa på recept, Bonnier Fakta, som handlade om hur fysisk aktivitet påverkar hela vår fysiska hälsa. Boken blev mycket uppmärksammad, vilket sedan ledde till uppföljaren Hjärnstark som kom ut i augusti och handlar om hur konditionsidrott, och löpning i synnerhet, stärker våra hjärnor.

Intresset för Anders Hansens nya bok har inte heller låtit vänta på sig, artiklar om honom och hans bok delas flitigt på sociala medier och han är nu återkommande expert i Malou på TV4.

I Runner’s World har han intervjuats upprepade gånger de senaste åren och han har även skrivit artiklar om hjärnan och träning i tidningen. Vad gäller ämnet barn och träning, så är det en av hans hjärtefrågor, då en ganska liten förändring i träningsmängd kan göra enorm skillnad.

– Det är märkligt att inte idrotten prioriteras mer i skolan, med tanke på all forskning som visar hur avgörande kondition är för inlärningsförmågan och koncentrationen och alla andra kognitiva förmågor.


Vill du läsa hela den här artikeln?

Det här är början av en artikel från Runner’s World nummer 11 2016.
Du kan läsa hela artikeln och tidningen digitalt genom följande:

Flytta dina gränser 2017 – här är träningsplanen som hjälper dig!

Flytta dina gränser 2017 – här är träningsplanen som hjälper dig!


Grovplansmetoden (22-24 veckor)

• Komma igång-perioden bör vara 4-6 veckor, då du tränar lugn distanslöpning kombinerat med något eller några av de alternativa träningsformerna ovan.

• Grundträningsperioden bör vara  8 veckor, då du fokuserar på en ganska hög veckovolym löpning, antingen i tid eller distans. Löpträningen ska innehålla en blandning av distanspass, långpass, tröskelträning, långbacke och långa intervaller. 

• Den formgivande perioden bör vara 4 veckor, då du ska förbättra formen inför den kommande tävlingsperioden. Minska veckovolymen något och lägg in regelbundna ”testlopp” för att stämma av formen mot den förväntade. Under denna period löper du distanspass, långpass, kortbacke och korta intervaller. 

• Tävlingsperioden bör vara 3-6 veckor, då du väl förberedd springer dina  planerade lopp. Minska träningsvolymen inför loppen under dessa veckor så att du får ut full effekt på tävlingarna. Utöver tävlingar kör du under denna period lugna distanspass, tröskelpass samt lätta intervallpass.

2-1-metoden (12-15 veckor)

Denna metod bygger på att man pulserar intensiteten och träningsmängden under olika veckor i en treveckorscykel. Det är nämligen sällan effektivt att träna på exakt samma sätt vecka efter vecka; kroppen behöver både utmaning och återhämtning för att bli starkare och snabbare. 2-1 metoden är vanligast att använda under grundträningsperioden och den formgivande perioden, och den bygger på att du kör två tuffa träningsveckor följt av en lugnare vecka.

Därefter börjar du om igen med två tuffa veckor, och så vidare. Efter den första treveckorscykeln inleder du nästa med en volymökning. Om du till exempel springer 40 kilometer vecka 1, 50 kilometer vecka 2 och 30 kilometer under den återhämtande veckan, så startar du följande treveckorscykel med 45 kilometer vecka 1, 55 kilometer vecka 2 och 35 kilometer vecka 3.

Utöver att öka den totala veckodistansen bör du också öka längden på dina långpass och distanspass, vartefter du blir starkare. När det gäller intervallpassen bör du successivt öka antalet intervaller och förkorta vilan mellan intervallerna. 

När den formgivande perioden kommer gäller samma 2:1-principer som  under grundträningsperioden, med den skillnaden att du ska öka farten på de snabba passen och backpassen – som du samtidigt kortar ner. Om du sprang 75-90-sekundersbackar under grundträningsperioden kan du istället välja  45-60-sekundersbackar och springa dem i ett högre tempo.

I den formgivande perioden är det även med 2:1-metoden viktigt att lägga egna testlopp för att stämma av formen. Dessa testlopp lägger du helst  in under den lättare återhämtningsveckan.

Blockträningsmetoden (12-16 veckor)

Denna metod genomförs i fyraveckorscykler, där du fokuserar på en viss typ av träning varje vecka. Blocken motsvarar en mängdvecka, en tröskelvecka, en fartvecka samt en återhämtningsvecka.

Sedan börjar du om med en ny mängdvecka och så vidare. Under mängdveckan ska du koncentrera dig på distanspass och långpass för att förbättra din uthållighet. Under tröskelveckan genomför du två tröskelpass (alltså i ett tempo nära din mjölksyratröskel), till exempel 2 x 15 minuter och 4 x 8 minuter, samt ett lugnt distanspass och ett långpass. Det blir en mjuk övergång till fartveckan som ska innehålla ett pass med korta intervaller, till exempel  12 x 400 meter samt ett backpass, ett lugnt distanspass och ett långpass.

Efter dessa tre veckor behöver kroppen en återhämtningsvecka med fler vilodagar, lugna distanspass och kanske något pass där du kör alternativ träning (se förslagen i inledningen). Varannan månad lägger du också in ett testlopp för att kolla formen. 

Blockträningsmetoden är lämpligast under grundträningsperioden och under den formgivande perioden. 

Under tävlingsperioden lättar du på träningen och minskar veckomängden, med hänsyn till hur mycket du tävlar.

Efter tre barn och en lång träningspaus – så blev Maria mer vältränad än någonsin!

Efter tre barn och en lång träningspaus – så blev Maria mer vältränad än någonsin!


”Jag är uppvuxen på Dalarö i en familj där alla sprang tillsammans i toppluvor på julafton. Min bror, mina föräldrar och jag – det var liksom självklart att alla skulle med. Våra grannar måste ha tänkt: ’Jaha, här kommer familjen Åström igen…’

Som ung var jag med i Södertörns friidrottsförening, jag tävlade i sprint, 200 meter. När jag var 16, 17 jobbade jag extra som gympaledare hemma på Dalarö och efter en tid började jag leda aerobics och funk runtom i Sverige. 

Efter gymnasiet jobbade jag som instruktör på olika hotell nere i Sydeuropa för hotellens gäster. Och mina universitetsstudier finansierade jag genom att leda pass 6-7 gånger i veckan. Under den här tiden löptränade jag också regelbundet. 

Men så fick jag tre barn ganska tätt. Det var ingen smärtfri resa, utan den kantades av flera missfall. Jag blev försiktig med träningen, hade inte samma sug längre och mitt driv och min naturliga vilja att träna var som bortblåst. Jag kom tillfälligt tillbaka till formen mellan barnen, men det blev aldrig någon bestående framgång. Resultatet blev att jag inte kände mig så stark som jag var tidigare och jag kände mig lätt deprimerad. 

Efter att vi äntligen hade fått vårt tredje barn bytte jag kosthållning och började träna igen. Jag cyklade på min spinningcykel medan min yngsta låg i en babykorg bredvid, och jag fick tillbaka formen. 

Men efter föräldraledigheten började jag jobba hårt i finansbranschen, jag reste mycket, åt oregelbundet på flygplatser och flygplan. Så det blev aldrig någon ordning på träningen. Tvärtom levde jag ganska ohälsosamt och kände hela tiden att jag inte mådde särskilt bra.

Dålig kost, för lite träning och alla resor födde ångest och deppighet. Alla dessa trekantsmackor gav en ofräsch känsla, som ledde till fler och fler dåliga beteenden under tidiga morgnar på flygplatser och jag blev allt mer missnöjd med min livsstil. För när man inte lever som man vill blir man deppig.

I våras bytte jag jobb och på min nya arbetsplats hände det något med min inställning till träning. Många av mina kollegor tränade, vilket inspirerade mig. En kollega tipsade mig om att börja följa Paulo Roberto på Instagram. Han menar ju att man alltid hinner träna 15 minuter om dagen – och det hinner man faktiskt. Så är det bara. Om man tar bort den tid man lägger ner på Facebook och andra sociala medier per dag så får man lätt loss 1,5 timmar, och då har man ju tid att viga åtminstone 15 av de minuterna till träning.

Jag gjorde som Paulo sa och tränade min kvart om dagen. En kvart som snart blev en halvtimme. Jag började prioritera mina 30 minuter på spinningcykeln varje morgon klockan 5:00-5:30. Snart fick jag upp ett starkt träningssug igen, det som jag inte hade känt under hela småbarnsperioden. Jag längtade efter att löpträna, så jag köpte en ryggsäck så att jag skulle kunna springa till jobbet – en sträcka på 9 kilometer.

Till en början gick det långsamt. Det gjorde mig besviken, men jag intalade mig att jag inte skulle bry mig om vilken tid jag sprang på, utan att det viktigaste av allt var att jag mådde bra. 

Sen kom sommaren och jag fick flow. Det var nu inte längre fråga om jag hade träningslust eller inte – jag hade fått behov av att springa. Jag sprang nu varje dag i veckan utom en. Körde styrka på det lokala utegymmet fyra gånger i veckan, yogade. Jag bokade upp massor av lopp under hösten för att kunna behålla drivet efter sommaren. 

Jag sprang Tjejmilen på 48 minuter. I september skulle jag ha sprungit Lidingölöppet, 15 kilometer och Hässelbyloppet, 10 kilometer, men fick hälseneproblem, så jag fick dra mig ur i sista sekund. Det kändes jättetrist, för jag var verkligen laddad och i form för de där loppen.

När jag ser tillbaka på hur jag slarvade med min hälsa under småbarnsåren, och hur jag lever idag, så är det så tydligt att den mentala biten, kosten och träningen hänger ihop. Jag märker att nu när jag tränar mer är jag mindre sugen på socker, och jag längtar efter mat lagad från grunden. Dessutom har motståndskraften mot stress och motgångar har ökat, jag har mer energi och den bakomliggande känslan av deppighet är borta. 

Löpning är en perfekt träningsform när man som jag reser mycket. Man behöver bara ha med sig löparskor, löpartajts och träningstopp, sen är det bara att ge sig ut från hotellet och springa, det finns liksom inga ursäkter. Överhuvudtaget gäller det att se möjligheter i vardagen – springa till jobbet, springa på lunchen, ta hjälp och inspireras av kollegor och bekanta. 

Det allra bästa med löpningen är att jag kommer ut och får andas frisk luft och får ljus på näsan, det ger så mycket kraft. Jag gillar särskilt att springa i terräng. Det är underbart att springa i en korridor av löv till doften av skog. Mina morgonlöpturer till jobbet längs Mälaren – vilken energikick!” 

Inspireras mer av Maria – följ henne i Livsloppetbloggen den närmaste månaden!

Persa på maran – här är loppen att satsa på!

Persa på maran – här är loppen att satsa på!


Snabbaste lopp herrar (ett genomsnitt av de tio bästa tiderna)

Snabbaste lopp damer (ett genomsnitt av de tio bästa tiderna)

Världens fem snabbaste män: 

Dennis Kimetto (Kenya) 2:02:57 Berlin, 2014
Kenenisa Bekele (Etiopien) 2:03:03 Berlin, 2016
Eliud Kipchoge (Kenya) 2:03:05 London, 2016
Emmanuel Mutai (Kenya) 2:03:13 Berlin, 2014
Wilson Kipsang (Kenya) 2:03:13 Berlin, 2016

Världens fem snabbaste kvinnor

Paula Radcliffe (Storbrittanien) 2:15:25 London, 2003
Mary Keitany (Kenya) 2:18:37 London, 2012
Catherine Ndereba (Kenya) 2:18:47 Chicago, 2001
Tiki Gelana (Etiopien) 2:18:58 Rotterdam, 2012
Mizuki Noguchi (Japan) 2:19:12 Berlin, 2005

Nu söker vi Team Runner’s World Arena Run!

Nu söker vi Team Runner’s World Arena Run!


Loppet äger rum på Friends Arena i Stockholm den 18 februari och deltagarna tävlar individuellt eller i lag om fyra.

Fokus ligger på hinder som alla kan klara – men som kräver en hel del om du vill göra det riktigt snabbt och snyggt. Banan består av 23 hinder i fyra zoner på arenans innerplan, plus totalt cirka 5 km löpning i arenans trappor och innandömen.

Nu söker vi fyra taggade läsare som vill bilda Team Runner’s World! Du bör klara att springa 5 kilometer, men absolut inte vara någon specialist på just hinderbanor – grejen är att ha en rolig dag tillsamman med laget! Låter det som något för dig? 

Självklart står RW för anmälningsavgiften för laget. Övriga bonusar för Team Arena Run RW presenteras närmare tävlingen.

Läs mer om Arena Run

Fyll i din ansökan här

[form code=239]

Hur mycket protein behöver en löpare egentligen?

Hur mycket protein behöver en löpare egentligen?


Protein är liksom kolhydrater och fett ett energivande näringsämne. Men det som
skiljer proteinet från de andra två näringsämnena är att dess främsta uppgift inte är att ge
energi.

Protein brukar kallas för kroppens byggstenar eftersom protein är viktigt för uppbyggnaden av muskelmassa och andra vävnader i kroppen. Dessutom har proteinet också en stor del i kroppens signal-, transport- och immunsystem.

Ur ett träningsperspektiv är det viktigt att tajma sitt proteinintag rätt under dagen för en optimal träningseffekt. Det gör du genom att fördela det rekommenderade dagliga proteinintaget över dagens alla måltider.

Att få i sig hela dagsransonen under en måltid är alltså inte att rekommendera. Kroppen
kan nämligen inte lagra protein, vilket medför att ett eventuellt överskott istället lagras som fett.

När vi pratar om protein och tajming tänker många löpare kanske främst på
återhämtningsmål – att man bör få i sig protein efter träningen för att få bästa
möjliga träningsresultat.

Men de som behöver ett återhämtningsmål direkt efter träning är faktiskt bara de
som tränar flera gånger om dagen – alternativt springer riktigt hårda och/eller långa
pass varje dag.

Andra som behöver ett återhämtningsmål är löpare som överhuvudtaget har svårt att få i sig tillräckligt med energi, eller har minst två timmar till den första måltiden efter träningspasset.

Vill du läsa hela den här artikeln?

Det här är början av en artikel från Runner’s World nummer 10 2016.
Du kan läsa hela artikeln och tidningen digitalt genom följande:

Världens bästa löparsko är korad!

Världens bästa löparsko är korad!


Priserna är indelade i fem olika kategorier, där den mest prestigefyllda utmärkelsen är “Världens bästa sko”. Vinnarna har utmärkt sig genom tester i RW:s skolabb och i utvärderingar av testlöpare.

Här är vinnarna:

Editor’s Choice: “Världens bästa sko”: Saucony Triumph Iso 2

En mycket lyckad kombination av hög kvalitet och teknologi. Saucony Triumph ISO 2 är en landsvägssko som fick goda betyg för både framfotsdämpningen, häldämpningen och den lätta vikten. Det fjädrande Everun-materialet i mellansulan och hälen ger en snabb och kraftfull frånspark som är bland topp 10 av alla skor som testats. 

Bästa debut: New Balance Fresh Foam Vongo

Vongo är en representant för den nya skogenerationen som reducerar pronation och inåtrullning utan att bli klumpig och komplex. Detta gör den till en bra och lättlöpt sko. Mellansulan består bland annat av en “varus wedge” – något som gör skon lite högre under fotvalvet än på utsidan av foten vilket ger god kontroll. Skon är ganska bred och rejäl.

Bästa uppgradering: Adidas Adizero Adios 3

Det är svårt att göra en så uppskattad sko som Adizero Adios 2 ännu bättre – detta var skon som Dennis Kimetto sprang hem världsrekordet på maraton med i Berlin 2014. Ändå kunde faktiskt testlöparna gå i god för att man lyckats med ytterligare ett par förbättringar. Mellansulan består av en hel sula med Boost-material med ett mer stabilt skumlager över för ännu mer stöd och snabb stegavveckling.  Adidas har förskjutit yttersulan något och paketerat in den främre delen i ett nät av Continental Rubber, vilket ger en bättre flexibilitet och högre slitstyrka. Testlöparna tyckte också att ytterdelen som består av en blandning av mesh och ett mockaaktigt material kändes mjukare och passade bättre för bredare fötter än föregångaren. 

Bästa köp: Brooks Ghost 9

En sko med utomordentlig passform och funktion till ett överkomligt pris. Ghost är en trotjänare och har mottagit hela fem “Editor’s Choice” tidigare. Den har legat stabilt i pris (runt 1600 kr) och med tanke på att många modeller nuförtiden kostar runt 1800 kr får du mycket för pengarna när du köper Ghost, vilket gör att den utnämns till bästa köp. Skon har en mjuk häldämpning som långlöpare älskar och en lite fastare framdel som ger en rask stegavveckling när du skruvar upp tempot. Yttersulan har ett tjockt lager gummi, så skon tål många kilometer, samtidigt som det är gott om mönster och spår, vilket ger en god kontakt med underlaget.

Bästa terrängsko: Brooks Cascadia 11

Denna ypperliga terrängsko har bara genomgått några små uppdateringar sedan debuten för 11 år sedan. Mellan- och yttersulan är densamma som i version 10. Sulan ger en solid löpkänsla med mycket stöd i alla skons “fyra hörn”. Under framfoten finns ett extra lager för att det inte ska göra ont att trampa på vassa stenar och liknande. Yttersulan är grov med varierande längd på mönstringen, vilket ger bra grepp på flera olika typer av underlag.  

Läs också: Så går det till på RW:s skotester

Var det du som vann kompressionsstrumpor från Cep?
12 löparplagg som syns i vintermörkret

12 löparplagg som syns i vintermörkret


Starka nyanser i orange, rött och rosa märks både på herr- och damsidan i år. Dessutom utmärker sig grafiska mönster i form av ränder, rutor, prickar och kamouflagemönster.

För dig som är ovan att bära uppmärksamhetstörstande plagg under dina löprundor, kan det vara läge att börja med ett enda ”chockplagg” – för att vänja både omgivningen och dig själv.

För dig som inte har några problem med att synas i svettigt tillstånd finns det goda möjligheter att kombinera flera plagg. Som vanligt funkar det mesta om huvudfärgen i de olika mönstren går i samma nyans.

Det här med att synas när man springer blir en allt mer aktuell fråga och handlar inte längre bara om att bära reflexer för att skydda sig i trafiken. I en tid när löpningen inte längre är en undanskymd aktivitet som avverkas tidigt på morgonen eller sent på kvällen, har vi vant oss vid synen av löpare som en självklar del i stadsbilden.

Synligheten och det faktum att allt fler löptränar är bidragande orsaker till att modegraden höjts på löparkläderna. Oavsett hur mycket man vill ta ut svängarna modemässigt så är det positivt att vi löpare syns – förhoppningsvis kan vi inspirera och peppa vår omgivning att ta efter. Se därför mode-säsongens färg- och mönsterchocker som en möjlighet att inspirera även andra lite extra den här hösten.

Tröjor Adidas Stella Sport, 800 kr resp 500 kr.

Tajts, 500 kr och tröja 600 kr, båda Helly Hansen

1. Skor Nike Free Run Distance, 1 300 kr. 2. Mössa Röhnish, 150 kr. 3. Hörlurar Urban Ears, 1200 kr.

1. Tajts herr, Nike, 450 kr 2. Tajts Peak Performance, 900 kr 3. Tajts herr, Haglöfs, 600 kr.

Tröja och tajts, HM for every victory, 350 kr resp 300 kr.

Läs också: Så tränar du bäst på snö – tänk på det här!

Från soffpotatis till triathlet till SM-vinnare i plankan

Från soffpotatis till triathlet till SM-vinnare i plankan


Alltid fanns där ursäkter till att inte behöva ge sig ut för att motionera; jag måste se på tv, jag är förhjulbent för att springa, jag får så ont i mina knän…

Men så en kväll 1999 bara kom beslutet. Han fick nog av soffliggandet och skulle börja motionera. För att orka anta utmaningen fick en tävling bli den verkliga moroten. Ett år efter han bestämt sig för att börja träna sprang han Lidingöloppet. Ett tufft lopp, men Mikael har alltid varit fascinerad av människor som genomfört riktigt tuffa idrottsprestationer, så det var därifrån han hämtade inspirationen.

Efter Lidingöloppet blev det Stockholm Marathon för att senare avklara En Svensk Klassiker. Sin första triathlontävling blev Kalmar Järnmannen 2002. Och vilken känsla det var att springa i mål i sitt första triathlon! Det han inte visste då var att han 2011 skulle stå i samma tävling som SM-vinnare i M50-klassen och 2016 skulle han stå som SM-vinnare i plankan.

Vi fick ta ett närmare snack med honom om hur i all sin dar han kom in på att börja tävla i plankan.

Hur kom det sig att du började tävla i plankan? Vilken var din första tävling?
– Hur jag började tävla i plankan var mina barns förtjänst. Under en familjemiddag så blev det en diskussion runt matbordet ifall det fanns något världsrekord i plankan. Efter lite sökningar så förstod vi att jag stod mycket längre än nuvarande rekordet så vi kontaktade Guinness World Records för att se hur man gick tillväga för att fullfölja ett försök till att ta världsrekordet. Efter mycket planering och ett genomförande så stod jag efter 25 minuter som världsrekordshållare 7 April 2011. Så en familjediskussion blev senare ett fint diplom hängandes i hallen.

Under mitt första träningsläger som triathlet 2003 så föreläste den kända triathleten Jonas Colting. Han berättade hur otroligt viktigt det är att vara stark i bålen och visade därefter upp lite övningar. En av dessa övningar var plankan och den fastnade jag snabbt för, så på den vägen är det.

Du vann SM i plankan 2016. Du stod då i hela 25 minuter och det måste kännas en del i kroppen. Var gör det mest ont? Och var får du mest träningsvärk?
– Man står plankan i en statisk position så ganska uppenbart så tar axlarna mest stryk, men självklart får magen ta emot en hel del smärta. Träningsvärk får jag väldigt sällan nu för tiden då jag är så vältränad.

Vad är ditt personbästa i planka?
– Hur jag började med att stå så länge som jag gör är att min fru brukade laga mat samtidigt. Så när hon påbörjade maten så ställde jag mig i plankan och gick inte ner förrän hon sa att maten var klar.

Mitt personbästa är på 43 minuter och maten smakade lite extra gott efter de minuterna. Men skulle inte bli förvånad om mitt nya personliga rekord ligger på runt 1 timme om någon månad, det är så långt jag känner att jag kan pressa mig.

Tror du att du har mycket fördel av plankan-träningen i din triathlonträning? På vilket sätt i så fall?
– Bålstyrkan som jag får av plankan tror jag har en stor del i att jag under mitt 55-åriga liv aldrig har haft ont i ryggen. Plankan är även en bra övning då all kraft går genom bålen när det gäller träning. Så därför behövs det en hel del muskler för att jag ska kunna maximera min triathlonträning. Jag kör 3-4 pass i veckan med fokusering på bålen.

Du är även en inbiten triathlet och tävlade VM på Hawaii för några veckor sedan. Hur gick det där?
– Att bara komma till VM på Hawaii var en stor dröm som gick i uppfyllelse. Värmen var min värsta motståndare under tävlingsdagen då den påverkade min kropp väldigt negativt. Men med ett pannben av stål så tog jag mig i mål som en lycklig tävlande och jag njöt varje sekund över att få uppfylla min dröm.

Vad blir dina tränings- och tävlingsmål 2017?
– VM i Chattanooga blir mitt största tävlingsmål under 2017. Där kommer jag tävla i Ironman 70.3 men självklart blir det tävlingar utöver det. Jönköping 70.3, Kronborg 70.3 och Ironman Köpenhamn är några av de tävlingarna ni kommer kunna se mig på startlinjen.

Vad är dina tre bästa tips till andra för att bli lika stark som du i plankan?
– Mina tre tips till dig där hemma som vill ge dig på plankan är träningsövningen alfabetet, regelbunden träning men även att sätta upp små delmål.

Vill du följa Mikael i sin träning kan du titta in på hans hemsida teambergqvist.se

SM-vinnare i plankan 2016! Vinnartiden blev 25 minuter.