Blog

Klassikern under 24 timmar – i rullstol

Klassikern under 24 timmar – i rullstol


När Aron Anderson korsade Lidingöloppets mållinje i lördags blev han samtidigt förste person att fullfölja En Svensk Klassiker i rullstol under 24 timmar. För att klara gränsen behövde han ta sig i mål med en maxtid på 3:47. Gränsen visade sig inte bli något problem för Aron som var i mål redan efter 3:02:37. 

Men det hade kunnat sluta annorlunda. Lidingös uppförsbackar är tuffa, men för Aron var nedförsbackarna värst. I Grönstabacken efter 2 mil lossnade det främre hjulet på rullstolen och Aron välte. 
– Men jag fick snabbt hjälp upp av mitt team. Som tur var inget brutet, hjulet gick att få dit igen och jag kunde fortsätta, säger Aron som klarade målet trots onda armbågar och den dramatiska vurpan. När vi möts i målfållan är det en nöjd och glad inspiratör som efter Klassikern blickar framåt mot att förhoppningsvis kunna genomföra Ö till Ö under 2015.
– Jag planerar också för ett annat projekt som fortfarande är väldigt hemligt. Det kommer att bli ett riktigt äventyr!

Arons tider i Klassiker-loppen
Vasaloppet: 8:44:39
Vätternrundan: 10:29
Vansbrosimmet: 00:58:12
Lidingöloppet: 3:02:37

Aron Anderson hamnade i rullstol som nioåring efter att ha opererats för cancer. Han tog tidigt beslutet att inte låta rullstolen stoppa honom utan i stället se vilka möjligheter den kunde ge honom. Sedan dess har Aron – förutom att genomföra Klassikern – bland annat tävlat i fyra Paralympics i tre olika sporter (friidrott, kälkhockey och segling), cyklat armcykel till Paris och bestigit Kebnekaise som första person någonsin i rullstol. Aron Anderson är ambassadör för Barncancerfonden och en flitigt anlitad föreläsare. Läs mer om honom och Team Aron på aronanderson.se

Demisse vinner Lidingö Tjejlopp 2014

Demisse vinner Lidingö Tjejlopp 2014


Ayantu Abera Demisse skapade sig en lucka redan i den första backen vid Grönsta. Närmast att hänga på var Plaksina Margarita, Kirovets St. Petersburg, och Cecilia Kleist, IK Akele. Ingen kunde dock hota Demisse som höll ett högt tempo rakt igenom. Även om Margarita närmade sig en aning mot slutet så sprang Demisse ohotad i mål på tiden 35:19. Margarita var 39 sekunder efter på 35:58. Trea och bästa svensk blev Cecilia Kleist, IK Akele, på  38:16. 

Lidingö Tjejlopp avslutar helgens evenemang. 2015 års Lidingöloppshelg arrangeras den 25-27 september. 

Topp 5 
1. Ayanto Abera Demisse, Etiopien, 35:19
2. Plaksina Margarita, Kirovets St. Petersburg, 35:58
3. Cecilia Kleist, IK Akele, 38:16
4. Frida Aspnäs, Spårvägen FK, 38:33
5. Veronica Mikhailova, Kirovets St. Petersburg, 38:38 

Här hittar du alla resultat från Lidingö Tjejlopp

Världsrekord av Kimetto i Berlin Marathon

Världsrekord av Kimetto i Berlin Marathon


Loppet inleddes däremot aningen avvaktande och länge låg täten flera sekunder efter förra årets rekordlopp. Men efter att ha man hade passerat halvmaran ökades tempot avsevärt, inte minst mellan 25 till 35 km. Det nya världsrekordet lyder på 2.02.57 och det är första gången någon löper distansen på under 2.03 på en godkänd bana. 

Även loppets tvåa Emanuell Mutai som gick i mål på 2.03.13 sprang under Wilson Kipsangs tidigare världsrekord på 2.03.23. I damernas lopp segrade Tirfi Tsegaye från Etiopien på 2.20.18.

Bästa svenska löpare blev Thomas Edström från Jalles TC på 2.29.38 och Mikaela Larsson från IF Linnéa på 2.53.31.

Alla resultat från Berlin Marathon 2014

Historisk vinst i Lidingöloppet 2014

Historisk vinst i Lidingöloppet 2014


På lördagseftermiddagen tog Lewis Korir, Kenya, hem det 50:e Lidingöloppet efter att släppt Abere Chane, Etiopien, med mindre än två kilometer kvar till mål. Korir korsade mållinjen på 1:37:13 och kan därmed titulera sig fyrfaldig Lidingöloppsvinnare, fyra år i rad. En historisk bedrift som gör Korir till den vinstrikaste löparen i Lidingöloppets historia. Bäste svensk blev John Börjesson, Ullevi FK, på 1:44:46. 

Annelie Johansson, IK Ymer, trodde först att hon gått ut för hårt de första 10 kilometerna. Men kroppen höll och Johansson avslutade slutspurten på Grönsta gärde dryga minuten före silvermedaljören Isabellah Andersson, Hässelby SK. Vinsttiden blev 1:57:28.

Bara sekunden innan Annelie Johanssons målgång gick Oskar Svärd, Hälle IF, i mål. Svärds sluttid på 1:57:27 betyder att han slog totalrekordet på En Svensk Klassiker. 

Tidigare på förmiddagen avgjordes Lidingöloppet 15 kilometer där Mikael Ekvall, Strömstads LK, efter en hård kamp tog hem vinsten – och ett nytt rekord – på 46:57. En av förhandsfavoriterna Sandra Eriksson, IK Falken, bröt loppet efter några kilometer. Therese Olin, Ullevi FK, som tippats bli Erikssons hårdaste konkurrent kunde därmed springa in som ohotad segrare på 58:47. 

Resultat Herrar 30 km
1. Lewis Korir, Kenya. 1:37:13
2. Abere Chane, Etiopien. 1:38:04
3. Ezeikel Cherop, Kenya. 1:40:27

Resultat Damer 30 km
1. Annelie Johansson, IK Ymer. 1:57:28
2. Isabellah Andersson, Hässelby SK. 1:58:29
3. Emma Nordling, Stockholm. 1:58:46

Här hittar du alla resultat från Lidingöloppshelgens tävlingar 

   

Följ Lidingöloppet live på webben

Följ Lidingöloppet live på webben


Webb-tv live hela helgen 
Via den här länken kan du dessutom följa helgens lopp live via filmkameror som finns utplacerade vid tidskontrollerna längs med löparspåren. Sändningen går live från fredag förmiddag till söndag eftermiddag och kommer även att finnas för visning i efterhand. Förra året sågs sändningarna av över 61 000 personer. 

Tack vare att kamerorna sitter vid tidskontrollerna så registreras det när varje löpare passerar förbi respektive kamera. Efter loppen klipps bilderna ihop med andra viktiga händelser under helgen till 3 minuter långa filmer – för varje enskild löpare. Du kan beställa filmen ”Mitt Lidingölopp” genom den här länken. Filmen levereras veckan efter loppet i HD-format (.mp4) som länk för nedladdning.

Del 1 | Myter om vätskeintag vid träning

Del 1 | Myter om vätskeintag vid träning


Åsikterna om det optimala vätskeintaget går ofta isär. Åtta glas om dagen, eller inte? Dricka innan törsten slår till, eller först när det börjar kännas torrt i munnen? Svaren är dock viktiga eftersom vätskeintaget spelar en stor roll för din prestation. ”Vattnet är nödvändigt för alla metabola processer i kroppen. Det transporterar näring till, och avlägsnar avfall, från cellerna,” säger Penny L. Wilson, Ph.D., R.D.N., dietist vid Houston’s Memorial Hermann Ironman Sports Medicine Institute. Vi har dykt ner under ytan på några myter för att göra faktan om vätskeintag lika kristallklar som vattnet du dricker.  

Myt 1: Drick åtta glass vatten om dagen 
Sanning: Du behöver ett hälsosamt vätskeintag varje dag, men hur mycket är individuellt. ”Åtta-glas-om-dagen-regeln är väldigt generell,” säger Susan Yeargin, Ph.D., assistant professor för athletic training på the University of South Carolina. ”Alla, speciellt atleter, har olika behov.” Riktlinjerna från The Institute of Medicine är mer specifika med cirka 2,7 liter (91 ounces) för kvinnor och 3,5 liter (120 ounces) för män. Men institutet tillägger också att ”de allra flesta friska människor uppnår sitt vätskebehov genom att låta törsten styra intaget”.   

Myt 2: Kisset måste vara genomskinligt
Sanning: Genomskinligt urin är lite överdrivet. ”Så länge det är ljusgult, som lemonad, så är du välhydrerad”, säger Yeargin. ”Om det är helt klart betyder det bara att du är fylld till brädden. Och det som kommer in måste också så småningom komma ut. Å andra sidan, om färgen liknar äppeljuice eller mörkare, eller luktar väldigt mycket, bör du fylla på med vätska”. 

Myt 3: Kaffe är uttorkande
Sanning: Kaffe är prestationshöjande men också vätskedrivande, eller hur? Inte riktigt. ”Ny forskning visar att koffeindoser mellan 250-300 milligram – ungefär två koppar kaffe – bara ökar urinproduktionen minimalt i ungefär tre timmar efter intaget”, säger Yeargin. ”Forskningen visar också att träning verkar ta ut effekten. Om du springer inom 1-2 timmar efter att ha druckit kaffe så kommer du inte att kissa mer.” Den mest troliga förklaringen är att under träning så skiftar blodflödet från njurarna till musklerna, vilket gör att urinproduktionen inte påverkas, förklarar Yeargin. Och om du är en regelbunden kaffedrickare så är din kropp anpassad till koffeinet, effekten på både fysiologi och prestation är därför minimal.   

Traillöpning ökar välmåendet

Traillöpning ökar välmåendet


Skogsbesök lindrar besvär och ökar välmåendet hos patienter som lider av utmattningssyndrom eller långvarig stress. Det visar en ny avhandling från Umeå universitet.  

– Självvald ensamhet, tillsammans med skogens kravlöshet och känslan av frihet är viktiga element som bidrar till välbefinnandet, säger avhandlingens huvudförfattare Elisabet Sonntag-Öström i ett pressmeddelande.

Tidigare studier visar att naturmiljöer har positiva effekter på mental och kroppslig återhämtning hos stressade men friska personer. I den här avhandlingen har forskarna undersökt om skogsmiljöer även kan ha positiva effekter på patienter med utmattningssyndrom efter att de har genomgått tre månaders skogsrehabilitering. 

Resultaten visar att skogsbesök förbättrar det mentala välbefinnandet genom en ökad känsla av lugn och avspänning, förbättrar förmågan till uppmärksamhet och sänker puls och blodtryck hos personer med diagnosen utmattningssyndrom. Öppna, ljusa och lättillgängliga skogsområden, gärna med närhet till vatten, var mest populära bland patienterna. Men även mörkare skogsområdena, som granskog, gav positiva effekter.

Effekten av skogsbesöken var förhållandevis kortvarig och kan jämföras med den som friska personer får efter fysisk träning.

– Utifrån våra studieresultat går det inte att säga att vistelser i skogen har en direkt påverkan när det gäller att påskynda återhämtningen och tillfrisknandet vid utmattningssyndrom. Däremot uppmuntrar de positiva effekterna på välmående och kroppsliga reaktioner till fortsatta studier där man integrerar skogsvistelse i olika rehabiliteringsinsatser, för att effektivisera rehabiliteringen vid långvarig stress, säger Elisabet Sonntag-Öström.

Lidingöloppsbanan: Från start till mål

Lidingöloppsbanan: Från start till mål


Starten
Starten går på Koltorps gärde ett par dryga kilometers promenad från Lidingövallen. Några minuter innan startskottet smäller, ligger den speciella stämning i luften som bara kan skapas när tusentals ivriga löpare står och väntar på att få komma iväg. 

När startskottet från den stora kanonen smäller gäller det att hålla huvudet kallt. Det är ofta lite trängsel i början och en och annan armbåge i sidan får man räkna med. Då kan det vara lätt att springa med i ett högre tempo än det du tränat för vilket man ofta får senare äta upp det.

Här gäller det att ta det lugnt och komma in i ett rytmiskt löptempo för att få en så behaglig resa som möjligt. Stressa dig inte genom att titta på klockan för mycket klockan under de första kilometrarna utan låt helt enkelt kroppen bestämma farten.

Lätt inledning
Inledningen på loppet är lättlöpt. Den flacka ängsmarken i början övergår efter en kilometer till en slingrande grusväg. Inga större överraskningar väntar de närmaste tre kilometrarna då underlaget växlar mellan grusväg och stig och banprofilen är tilltalande.

Här är det lätt att hänga med andra medtävlare i ett för högt tempo. Håll igen lite och försök komma in i andra andningen istället. Vid passeringen av fyra kilometer löper man på toppen av Killingebacken som följs av en några mer kuperade kilometrar.

Den första långa nedförsbacken leder ned från toppen och för att inte springa sig stum gäller det att försöka ”rulla” på steget eftersom det är mer effektivt och kraftsparande att försöka slappna av och låta benen gå av sig själva. Endast små tempoväxlingar blir följden av de lite knixiga partierna som närmast dyker upp och här börjar fältet att spridas ut.

Drick mycket!
Oavsett om det är varm eller kall väderlek är det redan i början av loppet viktigt att få i sig vatten eller sportdryck. Att slarva med vätsketillförseln kan få ödesdigra konsekvenser i form av plötslig ”soppatorsk”. Drick därför även om du inte är törstig. 

Efter åtta kilometer är du tillbaka vid Lidingövallen där du antagligen lämnade din väska innan starten. Här har ett stort antal åskådare samlats och stämningen är hög. Eftersom terrängbanan hittills inte ställt några högre krav kan de flesta visa upp en god löpstil och ett bra löpsteg när de springer vidare runt Kyrkviken. 

Kilometerskyltarna
Lägg märke till att det inte är den avverkade distansen som står på kilometer-markeringarna utan den distans som återstår. Milpasseringen uppenbarar sig sedan man sprungit uppför en liten men brant backe som inte ska underskattas. Här består underlaget mest av grus, endast en kort asfaltsslinga bryter av från det mjuka underlaget i ett hundratal meter. 

Slingan runt Kyrkviken och den efterföljande halvmilen är av många ansedd som det mest löpvänliga avsnittet under hela Lidingöloppet. Slingan ringlar sig fram till nästa delmål – vätskekontrollen efter femton kilometer. Det är från och med nu terrängen blir mer krävande. Fågelöudde heter platsen som utgör starten för de tyngre partierna av banan.

Nu börjar loppet på riktigt
De närmaste kilometrarna bjuder på omväxlande berg- och dalbanelöpning då branta och flacka uppför- och nedförsbackar avlöser varandra. Det huvudsakliga underlaget är fortfarande välpreparerade stigar som dock kan kännas extra krävande vid regn.

Men oavsett underlagets kondition gäller det att hålla igen farten och spara på krafterna från strax efter skylten som anger 14 kilometer kvar fram till toppen av backen vid Grönsta gärde vid ungefär 10 kilometer kvar. 

För väl uppe på toppen av Grönsta backen följer ett lättare parti igen som domineras av grusväg och stig. Har man fram till nu hushållat med krafterna, finns stora möjligheter att börja plocka placeringar. Många brukar nämligen känna av de första allvarliga tecknen på trötthet här.

Abborrbacken
Efter runt fyra och en halv ”lätta” kilometrar är det dags för den omtalade och fruktade Abborrbacken. ”Mördarbacken”  som den lika gärna skulle kunna kallas, dyker upp när en halvmil återstår. Det är loppets längsta uppförsbacke och den kommer i ett kritiskt skede då det kan kännas riktigt tungt att springa.

Här gäller det att ta fram järnviljan och verkligen kämpa. Plocka fram de positiva tankarna! Låt inte några negativa och förbjudna tankar om att bryta slinka igenom. Backen tar snart slut, att börja gå är inget att skämmas över. Tvärtom är det ett smart sätt att spara på krafterna så att man orkar ta sig hela vägen in i mål.

Väl uppe på banans högsta punkt, 45 m ö h, kan man pusta ut. Det värsta partiet är avklarat! Glädjen blir dock kortvarig, snart är det dags för en ny, brant utförslöpning. Längre fram planar spåret ut och övergår i en grusväg. Här känns det skönt att få sträcka ut steget igen.

Och det kommer en backe till
Med två kilometer kvar kommer den sista riktiga prövningen i form av en Karins Backe som dyker upp efter du har passerat Lidingös golfbana. Men med så kort bit kvar till mål gäller det bara att fortsätta kämpa och orka lägga på en snygg spurt när du springer in mot mål på Grönsta gärde. 

Oavsett vilken placering man fått, kan man känna sig nöjd och stolt över att ha utfört en stark idrottsprestation. Och även om många är helt utpumpade efteråt och säger ”aldrig mer”, kan man vara säker på att möta de flesta nästa år igen. För Lidingöloppet har  en särskild plats i en långlöpares hjärta.

Vinnare: Helårsprenumeration på RW

Vinnare: Helårsprenumeration på RW


Vi säger grattis till…

Anders Hansson

Anneli Patriksson

Birgitta Hugosson

Jesper Lindersson

Lovisa Niss

… Som vinner en varsin helårsprenumeration på Runner’s World. Ni är kontaktade via mejl och får snart ert första nummer i brevlådan.  

Tack för alla bidrag! Era svar hjälper oss att göra en ännu bättre tidning och sajt.    

4 tips: Så orkar du springa längre

4 tips: Så orkar du springa längre


1. Sakta ner
Ett lägre tempo sparar energi för flera kilometrar. En tumregel: Spring varje kilometer 40-70 sekunder långsammare än ditt normala tempo.

2. Öka gradvis
För att undvika skador, öka långpassen med 1,5 till max 2 kilometer per vecka.

3. Fyll tanken
Löppass som varar längre än en timme kräver påfyllning av kolhydrater (energi) och elektrolyter (för att kroppen ska fungera optimalt). Börja fylla på trettio minuter in i löppasset, och därefter varje kvart.

4. Ta pauser
Det är inget fusk! Att var tionde minut ta en gångpaus på en minut eller två får musklerna att ändra arbetsläge, vilket gör att du orkar springa längre utan att bli trött. Du behöver inte springa nonstop för att bygga uthållighet.