Blogg

Ett långsamt farväl


Så kom den då till slut. Den outhärdliga vintern. Eller vinter är nog kanske fel ord. Men det vita helvettet från himlen, snön. Och med det kom även plusgrader, snö- och ishalka. Min kära asfalt, ta väl hand om dig så ses vi till våren. Längtar redan efter dig. I mitt huvud ekar Emily Robisons sorgsna röst när hon vemodigt sjunger”cause baby your winter is nothing but prison it drives me away. And maybe, come summer, then we’ll be together again. Our time will come again, ’til then I see you in the spring.” Hon förstår mig precis.

Det enda positiva med snö- och ishalkan är att jag fått inviga mina nya Asics Fujisetsu. Dom kom till slut. Helt fantastisk sko. Plockade upp dom från kartongen och sprang 2mil direkt och det kändes som vi vart bästa vänner i flera år. Blev lite förvånad hur bra greppet faktiskt var jämfört med att dubba själv. Förstår inte hur jag kunnat springa med broddar tidigare. Inga som helst problem att hålla steget.

Träningen flyter på. Har fått till några riktigt bra pass i veckan men framförallt har kroppen vart fräsch fräsch vid varje pass. Det hör verkligen inte till vanligheterna. Det normala är ju annars att kroppen alltid är sliten men just nu får jag hålla tillbaka för att inte springa för fort. Trots att både snö- och ishalkan kom har det gått att springa rätt fort. I onsdags sprang jag 21km i ”snökaos” varav 10km i mitten på 38.53min utan problem. Dagen efter 20km i 4.30-fart trots att det var snorhalt. I fredags var jag dock tvungen att kapitulera. Snön fullkomligen vräkte ner hela förmiddagen och lagom till eftermiddagen övergick det till regn och minusgraderna byttes mot plusgrader. Ingen rolig kombination. 

Sen frös den där skiten på till is. Förbrukade en hel veckas svordomar i samband med det. Det gick att springa hjälpligt igår morse men lagom till eftermiddagens andra pass var det omöjligt. Tack för att det finns löpband.

Imorse ringde klockan 07.30. Hade ställt in mig på att eventuellt få köra dagens planerade långpanna inne på band och hade lite ågren inför det, men efter lite velande fram och tillbaka stack jag ut och testade ishalkan och det funkande hyffsat även om jag förbrukade ytterligare en veckas svordomar. Inte ens mina nya Fujisetsu kunde rå på allt slask som frusit på till ojämn och deformerad is.  

Såhär har träningen sett ut i veckan:

Måndag: styrketräning 60min
Tisdag: Progressiv distans 22km, 4.30min/km (barmark)
Onsdag: 21km distans inkl. 10km på 38.53min, snittfart 4.15 (snöfall)
Torsdag: Distans 20km 4.35min/km (snö/is)
Fredag: Styrketräning
Lördag FM: Distans 15km 4.52min/km (ishalka)
Lördag EM: 6x1000m löpband på 3.30min/km, totalt 10km
Söndag: Långpanna 32km 4.50-fart

Totalt: 120km

Kan summera en helt okej vecka trots skitvädret. Motivationen är på topp. Ser fram emot varje dag jag får springa. Förhoppningsvis smälter isen bort de kommande dagarna. Samtidigt håller jag tummarna för att kroppen även i frotsättningen får vara pigg och fräsch. Det är märkligt hur kroppen fungerar. I höstas hade jag alltid ont nånstans trots att jag sprang mindre jämfört med de senaste veckorna. Nu kan jag kuta på utan minsta lilla tendens till att vara sliten. Och jag har inte förändrat nånting egentligen.

Trots att jag hatar vintern så är det bara å gilla läget. Så här är det att bo i Svedala. Det är vinter jävligt länge. Om jag ska försöka vara riktigt positiv så kanske jag skulle kunna tycka att även vinterlöpning kan ha en viss tjusning, men det kommer jag aldrig erkänna. Snö och is är som pest eller kolera. Men jag biter ihop, springer på ändå och fantiserar om asfalt, splitshorts och lätta skor. Om ett halvår så…

Dagens låt: det här är en sång för alla oss som inte gillar vintern. Det är också en sång för alla som gillar bra musik. En sång om brustna hjärtan och om hur inte ens kärleken kan övervinna den hemska vintern. Jakob Dylan och Emily Robisons röster är som gjorda för varandra. Och Jakob blir mer och mer lik pappa Bob för varje år som går.


Nr 3 ute i butik nu!

Ur innehållet:

  • Test! Vårens bästa löparskor. 23 nya modeller – hitta rätt sko för dig
  • Löpträningen som gav Guld  i skridsko-VM. Möt Nils Van Der Poel
  • Världens bästa träningspass
  • Kriget mot skavsåren – och hur vi kan vinna det
  • Därför skyddar löpning mot depression
  • 3 sätt att bli snabbare
Bli prenumerant
Antal kommentarer: 1

Anders Larvia

Tanken slår mig varje år vid det här tiden Josefine 🙂

@42195: Tack. Följer inget program, freebasar lite på känsla för att variera vissa pass, annars är huvudspåret att bara springa ofta och långt nu i december.



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Blogg

Big Swede Trek Speed Concept 9.9



Ny säsong innebär ny cykel. Även denna gång föll valet på en Trek Speed Concept 9.9, Project One. P1 är för dem som inte nöjer sig med hyllvara utan vill bestämma helt över sin konfiguration. Det finns oändligt små val göra på en cykel. Optimerar man sin utrustning samt är på toppen av sin förmåga när man använder den så finns det många minuter att tjäna, allt annat lika. Man kan självklart överdriva sina val och svårt motivera vissa kostnader men det är väl upp till var och en hur mycket pengar & tid man vill lägga på sina intressen. Tröttnat på folk som hela tiden raljerar över vilka prylar man har. Försöker göra sig lustiga över dem. Samma personer köper nya bilar som faller hundratusentals kronor i värde samt dricker & festar för tusenlappar i veckan. Vi kan väl enas om att vi alla är olika. Tror dock mina val är mer miljövänliga och leder till ett mer hälsosamt liv. Vi har nog lika roligt skulle jag tro men vi slipper söndag- & måndagsångesten. 

För er som är riktiga cykelnördar så kommer här alla detaljer med motivering därtill.

Tog igen en XL då jag sitter bekvämt samt tillåts vara tillräckligt aero. Skulle säkert kunna vara mer aggressiv på en large men då jag satsar på 70.3 samt full Ironman är det oväsentligt. Färgen är Charcoal med svarta logos.

Gick över till SRAM Red 22 på denna cykel då min Trek Emonda även den har SRAM. Praktiskt ha samma komponenter i sin cykelpark vid försäljningar eller när man skiftar delar mellan cyklarna. Var inte helt nöjd med min förra SRM då det var uppenbart att den visade för mycket trots att SRM sägs vara wattmätarnas ”atomur”. Mina misstankar besannades nu när min nya SRM kom som visar nästan 5-7% mindre. Ungefär som min gamla Quarq som sitter på linjecykeln. Förutom hjärnspöken som säger jag tappat en masssa watt så är det skönt ha verklighetstrogen data när man kör framöver. Kör på 172,5mm långa vevarmar & Speedplay pedaler. Tog även ett kit från Ceramic Speed. 

Tog ett nytt par hjul då det visar sig min tävlingskalender enbart innehåller ”blåsiga” lopp. Valde Bontragers Aeolus 9 bak och deras 7:a fram. Perfekt set up vid lopp som Fuerteventura, Cannes, Kona m fl. I Dubai & Sydafrika byter jag ut bakhjulet mot min disk. 

Tog inte SRM PC8 som data display då jag tycker deras elektronik är onödigt omständig. Kommer köra på en Garmin 520 istället. Keep it simple. Dessutom laddar jag ner all data i Trainingspeaks om jag skulle vilja titta på molekylär nivå. 
Utväxlingen är original 53/39 men kommer byta mot en 54 el 55:a fram för tävlingar när det är långa utförskörningar. Har en naturligt låg kadens runt 81-84 och tar stryk av ligga länge över 100. 
Försökt testa andra sadlar men ISM Attack eller Prologue är de enda jag kan sitta på. Vi är alla skapta olika och jag är bara glad det finns nåt för mig. 

Svårt tro det finns en så mycket bättre cykel än såhär på marknaden. Vågar nog påstå det är en av världens snabbaste & snyggaste triathloncyklar. Återstår bara göra ägaren värdig en så fin maskin….






 



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Blogg

Lucka 1-4


Ojoj! Jag hade ju tänkt dela med mig av min lilla PT-adventskalender här på bloggen också, och så har jag glömt bort det! Så då får ni de tre första luckorna här på en gång. Jag har tänkt att jag ska ge en favoritövning varje dag fram till jul. Det kan vara allt från gamla favoriter till nya spännande övningar som du kanske inte har testat än. Så var så goda: Lucka 1-4!

Det är 1 december! Dags för årets adventskalender. Jag kommer att ge dig en favoritövning varje dag fram till julafton. Det kommer att vara både gamla kända övningar som ändå förtjänar ytterligare uppmärksamhet och några som kanske inte är lika kända.

I lucka nummer 1: Pseudo push ups! Som en vanlig armhävning, men med händerna vända bakåt. Det jag gillar mest med den är att den utmanar rörligheten i både handleder och axlar ordentligt. Dessutom tar den bra i bröstet och triceps. Se till att kroppen hålls rak genom hela rörelsen och sikta med bröstet mot golvet.


Dags för lucka nummer 2! I den hittar vi en variant av Woman makers. (Ja, de heter kanske Man makers, men det beror väl lite på vem det är som gör dem, eller hur?)
Du gör en armhävning med händerna på hantlar, hoppar in med fötterna och lyfter hantlarna till axlarna och reser dig slutligen explosivt upp i en thruster. Sedan hoppar du återigen ut i armhävningsposition och börjar om.
Ökar du tempot lite blir det flåsfest! Rolig helkroppsövning som går bra att lägga in som pulshöjare i någon styrkecirkel.

Lucka nummer 3: Turkish getup!
När jag var och tittade på Crossfit Games 2013 fick Jason Khalipa frågan vilka två övningar han skulle välja om han bara fick göra två övningar resten av sitt liv. Han valde thrusters och burpees. Jag har funderat på det där och kommit fram till att jag nog skulle ha med Turkish getup. En på många sätt komplett övning, styrka för hela kroppen, kontroll, koordination, stabilitet och fokus. Love it!
Ligg ner på golvet med en kettlebell i höger hand, höger knä böjt. Börja med att rulla upp på vänster armbåge för att sedan gå vidare upp på vänster hand. Pressa upp höften högt och tråckla in vänster ben under dig så att du hamnar i en friarposition. Ställ dig upp. Och så går du ner samma väg.
Regel 1: Pressa upp vikten mot taket på spikrak arm HELA TIDEN! Blicken på vikten.
Regel 2: Kontroll! Slarva inte igenom delar av övningen som känns svåra. Fundera istället på varför de känns svåra.
Regel 3: Tålamod. Det tar ett tag att bli kompis med övningen, men det är SÅ värt det.

Och i lucka 4 hittar vi kettlebellsving till gobletsquat. En hatkärleksövning. Älskar den för att den ger ett skönt rörelsemönster och en skön rytm. Hatar den för att den är så jobbig.
Börja som en vanlig sving, men när du kommer upp i brösthöjd fångar du in kettlebellen, håller den vid bröstet och gör en gobletquat. När du reser dig upp igen puttar du ut kettlebellen in i en ny sving.


SÅ! Sätter ni ihop de här övningarna har ni ett riktigt roligt pass att göra fredag på! Heja er!



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Blogg

Jag och silverfiskarna


De kommer fram på nätterna, kryper planlöst omkring på det vitkaklade badrumsgolvet. Ibland kryper de rakt fram i de gråa gångarna mellan de vita kvadratiska plattorna och gör snäva 90 graders svängar. Andra gånger irrar de bara runt i ring på samma vita kakelplatta.

Jag ser aldrig till de på dagarna. Kanske är de upptagna med annat precis som jag eller kanske de sover? På nätterna har de tydligen svårt att sova precis som jag.

Under dagarna håller jag mig sysselsatt, har det oftast ganska bra, tränar, lagar mat, njuter av livet och bergen. Men när klockan blir runt 19.00 på kvällen och jag inte har något fungerande internet, ingen bra bok att läsa för tillfället, utan bara mina egna tankar i ett tyst rum förutom en droppande vattenkran.

Någonstans har jag läst att 90% av alla tankar vi tänker är gamla tankar som vi redan tänkt flera gånger om tidigare. Lite deprimerande att vi inte använder vår hjärna till att skapa lite mer variation i livet.

Jag läser en bok om meditation. (Notera att jag skriver LÄSER OM meditation, inte att jag har ro ATT meditera). I den står det att människor som lever utan artificiellt ljus ofta är vakna ett par timmar mitt på natten mellan ca. kl 02.00-04.00. Den vakna tiden kallas vakan och delar upp sömnen i två perioder. Under vakan upplever människorna en form av trandenscens, ett meditativt tillstånd där de befinner sig i sprickan mellan världarna.

Kanske är det på det sättet jag ska se på de timmarna på natten jag aldrig sover? Det låter ju betydligt intressantare att säga än sanningen, som är att under de där timmarna jag inte sover, mal samma tankar runt, runt i huvudet. Inga plötsliga insikter, nytänkande utan bara ett irrande runt, runt på samma kakelplatta. Det är jag och silverfiskarna!


Antal kommentarer: 1

Ida Nilsson

Jag får prova det nästa gång Petter!



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Blogg

Distans


Idag började grundträningen inför Barcelona officiellt. 1 december och det är fortfarande barmark, något vi varken är bortskämda med eller tar för givet här i norr. Självklart måste det utnyttjas på bästa sätt genom att springa. Har inte blivit så mycket bloggande eller några djupare reflektioner heller för den delen på sistone av förklariliga skäl. Distanslöpning vintertid är inte jättesexigt, det kan t.o.m en distansjunkie som jag erkänna. Snabba intervaller smäller såklart högre än snor i ansiktet och tre lager kläder på överkroppen. Men det gäller att göra sin hemläxa nu i vintern så man inte står med brallorna nerdragna lagom till vårens första tävlingar.

Förra veckan lallade jag mest på utan nåt större fokus men lyckades ändå skrapa ihop >100km. Det bådar gott inför kommande månad med fokus på mängd så nu är det bara att öka. Jag gillar den här typen av löpning. Att sticka ut efter jobbet i mörkret och bara låta benen tugga på ett par mil utan att bry sig om klockan. Skitsamma om det regnar, blåser eller är snorkallt, så länge det inte snöar så kan man inte göra annat än å njuta. Som ikväll. 22km progressiv distans. Några avslutande kilometrar ner mot 4-fart bara för att benen kändes fräscha. 4.30-fart i snitt. Då är man värd en påse Haribo fruktnappar efteråt. Nu blir det en jävla massa distanslöpning i december, långpass på helgerna och en och annan fartökning när benen vill. Det kommer bli bra det här.

Snön verkar dock vara på ingång nästa vecka om man ska tro vissa rapporter så bara därför har jag garderat upp mig med ett par dubbade Asics Fujisetsu. Jag hoppas såklart att jag inte ska behöva packa upp dom ur kartongen alls nu i vinter men sannolikheten för det är ju ungefär lika stor som att tomten finns på riktigt, så det var nog ett smart drag att mejla Camilla på Asics som fixade. Av nån anledning verkar många tro att dubbade skor är synonymnt med Icebug. Häromdagen i fikarummet på jobbet så benämnde några icke-löpande kollegor dubbskor som Icebugs. Orkade inte ens rätta dom trots den besserwisser som jag ibland kan vara. Dom kanske är bra, jag vet inte för jag har inte sprungit med dom, men jag är glad att jag provade dom på fötterna i butik för nåt år sen och inte beställde oprövat på nätet som jag tänkte för jag upptäckte att den anorektiskt smala sulan och den bananböjda formen inte riktigt var min påse. Sen dess har jag dubbat själv och ibland använt broddar men i år tror jag på mina Asics. Om dom bara kan komma nån gång. Inte för att det är nån panik men ibland undrar man vad posten sysslar med. Jag vill ha dom nu. Vad är det som tar sån tid? Har ju redan förberett en plats i skoparken åt dom och t.o.m förpassat ett par gamla Adios till källaren. Avskyr att vänta.

Appropå skor så går det ju åt några om man springer kontinuerligt året om. Förrut köpte jag skor i tid och otid, minst ett par i månaden, men jag har blivit mycket bättre på att kräma ur allt som går genom att inte använda nåt par mer än max nån gång per vecka, då håller dom flesta riktigt länge. Jag har ett par 5-år gamla Asics Sky Speed som gått dryga 150mil och fortfarande håller fint, samma med mina fyra par Adidas Adios vars sula knappt är nött och ett av mina Asics Tarther par som överlevt två Lidingölopp och två New York Marathon skänker mig fortfarande glädje varje gång jag använder dom. Trots det blir man ju ändå sugen på att köpa nytt och prova nya modeller. I fredags under Black Friday hittade jag årets Hyperspeed för 599:-. Det är ju mer eller mindre gratis och svårt att motivera att inte köpa. Men nu är det ju ändå bara grundträning så jag planerar att kräma ur det sista som går ur mina Kinvara, Karhu, Asics, Adidas och allt vad dom nu heter. Det ska ju ändå inte gå särskilt fort. Och när snön väl kommer är det skitsamma vad man har på fötterna.

/Hörs

Dagens låt: på fredag kommer nya Coldplay plattan. Den är riktigt bra, inte i klass med Adele men topp10 i år. År 2000 hörde jag Parachutes för första gången och var såld. Alla hyllade Coldplay som det nya Oasis eller Radiohead. Med X&Y tog dom steget till att bli U2’s arvtagare som kulminerade med deras magnum opus Viva la Vida. Sen hände nåt. Chris och Gwyneth skiljde sig. Försöket att experimentera med elektronisk musik, ambient och synthar var inte bra nånstans. Nu är dom tillbaka på riktigt. Och Gwyneth Paltrow gästsjunger dessutom på nya skivan.



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Blogg

Nytt år nya mål!


Neh, jag vet – det är inte nyår än. Men i mitt huvud är det full aktivitet gällande just nyår. Jag bestämde mig nämligen från att ta en paus från Coach Jakobs pass till efter nyår och då ska jag ha kommit på ett nytt mål att jobba mot. Jag har blivit så mycket starkare i min pullups, dips och allt vi har jobbat med, så ny känner jag att det är dags för något nytt.

Och jag tänker marklyft. Jag tänker ofta marklyft eftersom det är så roligt. Så jag vill bli bra på det. Alltså riktigt bra. Nu är mitt PR 110 kilo och det skulle jag vilja öka rejält. Vad som är rimligt fram till sommaren vet jag inte, men det ska jag prata med Jakob om. Jag får lätt hybris när det gäller mina egna mål.

Det skålar vi på!

(Bilden är från i lördags när jag och Sofie Lantto drack bubbel hela natten på Hamburger börs under Guldhjärtat-galan. En synnerligne trevlig kväll och fullt ös fram till 03.30. Det mina vänner är också hälsa!)



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*