Sömnen är livsviktig för löpare 

Det finns inget som slår löpning. Men varför springer inte alla? Jo, det är lite krävande. Du måste anstränga dig. Om du visste att du skulle bli sjuk imorgon om du inte springer idag, då springer du idag. Men löpningens effekter handlar inte om dagar utan år och när det handlar om år kan du alltid börja nästa dag. Det är ett problem, för pillret fungerar bara om du börjar idag.

De senaste årtiondena har det kommit en stadig ström av forskningsrapporter som kopplar löpning till bra hälsa och en fungerade hjärna. När du springer skapas molekyler som letar sig in genom den strängt bevakade porten till hjärnan. Dessa molekyler har kopplats till bättre hälsa och minskad risk för depression.

BDNF och VEGF

Den i särklass viktigaste molekylen är tillväxtfaktorn BDNF (Brain Derived Neutrophic Factor). Det har nu gått mer än tio år sedan forskare upptäckte att löpning ökade mängden BDNF i hjärnan. BDNF är viktigt för minne, för anpassning och förändring. Det fungerar som ett hjärngödsel. Studier på möss visar att löpning ökar mängden BDNF, vilket i sin tur ökar produktionen av nya nervceller och ökar antalet kopplingar mellan dessa.

Löpning leder också till en rejäl blodsköljning av hjärnan, vilket ökar produktionen av tillväxtfaktorn VEGF (Vascular Endothelial Growth Factor). Vid hård fysisk ansträngning räcker inte syret riktigt till, då börjar VEGF arbeta och bilda nya kapillärer i kropp och hjärna för att på sikt öka blod- och syretillförseln. När det finns mer blodkärl kan cellerna använda mer syre och frakta bort mer restprodukter. VEGF förbättrar hjärnans in- och utförsel, dess infrastruktur.

Till sist: vid förälskelse dränks hjärnan av dopamin och noradrenalin, men när löpningen flyter tillkommer även serotonin, endorfin och endokannabinoiden anandamid. Namnet anandamid kommer från sanskrits ananda vilket betyder ”lycksalighet”. Inte konstigt att löpare är konstiga. En del ser rent av lyckliga ut.

Mer om löpning och hjärnan kan du läsa om i min bok Prestationskoden. Den kan bland annat beställas på Adlibris och Bokus.

Utvald bild: Image by denkendewolke from Pixabay

Det började i havet för fyra miljarder år sedan. Först skapades mineraler, vitaminer och proteiner, sedan kolhydrater och sist fettet.

Mineraler

Mineraler spelade sannolikt en viktig roll när livet uppstod. Enligt en allt populärare hypotes uppstod livet på havsbotten i närheten av heta, underjordiska källor. Mineraler samlade ihop molekyler så att liv uppstod. Det är därför du behöver mineraler som kalcium, fosfor, kalium, natrium, klor och magnesium. De ser till att din kropp fungerar. De stärker ben och tänder, de reglerar din metabolism och de ansvarar för kommunikation mellan dina nervceller.

Vitaminer

Efter mineralerna kom vitaminerna. Innan det fanns proteiner var det vitaminer som styrde de biokemiska reaktionerna. Med tiden tog proteiner över detta jobb, men de var fortfarande beroende av vitaminer. Att skapa vitaminer är dock en kostsam process. Det kan krävas upp till 20 proteiner för att tillverka ett vitamin. Om det finns god tillgång på vitaminer i mat, så har individer som inte längre kan tillverka vitamin en stor fördel.

Med tiden tappade många arter därför förmågan att göra egna vitaminer. De blev istället beroende av varandra för att få vitaminer, vilket skapade ett komplext flöde av vitaminer mellan livsformerna.

Till skillnad från de flesta andra ryggradsdjur kan du inte tillverka C-vitamin. Du har en gen för C-vitamin i ditt DNA, men den är inte längre aktiv. Förmodligen tappade dina förfäder denna egenskap i samband med övergång till en kost rik på frukt. Apelsiner tillverkar C-vitamin av glukos och det var enklare och billigare att äta en apelsin än att själv sätta samman C-vitamin. Det gäller även vitaminet B12. Människan förlorade förmågan att tillverka B12 när vi levde som jägare och samlare. Vi fick B12 genom att äta djur istället.

Kolhydrater

Kolhydrater är kol och vatten, oftast enligt formeln Cx(H2O)x. Glukos har till exempel formeln C6H12O6. Med hjälp av sol, luft och vatten, svetsas livets kolkedja samman. En av de mest kända kedjorna är cellulosa som ger växterna struktur. I din kroppar lagras på samma sätt glykogen i lever och muskler och förser dig – och särskilt din hjärna – med ett jämt flöde av glukos. Det är dessa kolhydrater du använder när du springer snabbt.

Proteiner

Proteiner är tredimensionella strukturer. De liknar origami och byggs ihop av 20 aminosyror, varav 13 är essentiella. Hur de formas avgör funktion och de komplexa vikningarna övervakas av andra proteiner. Dessa former är avgörande för din löpning. De gör att du kan anpassa dig till din träning. De sköter transporter och reglerar det som händer cellerna. 50 procent av cellens torrvikt utgörs av proteiner. 

En sekvens av DNA som kodar för ett protein kallas för en gen och det finns drygt 20 000 gener i en människocell. Varje gen ger upphov till ett protein, men generna ger upphov till många gånger fler proteiner än så. Du skapas av DNA (som består av den sjätte byggstenen nukleotider) och DNA blir proteiner.

Fett

För ungefär en halv miljard år sedan började en del djur omge sig med ett tunt lager av fett som skydd medan de sökte efter mat. Fettet gav både värme och ett energilager; därmed kunde djuren klara sig bättre när det blev ont om mat och de blev bättre på att reglera sin kroppstemperatur.

I likhet med aminosyror är vissa fettsyror essentiella. Du behöver fettsyror som linolsyra och alfa-linolensyra. De finns i nötter, bönor, frön, fisk och andra havsprodukter. Kroppen kan tillverka andra besläktade fettsyror med hjälp av dessa, som omega 3 och omega 6.

Omättat och mättat fett

Fett består av en enhet glycerol och tre fettsyror. Varje fettsyra har en lång kolvätekedja fäst vid sig. I kedjan med kolväten är kolatomerna länkade till två kolatomer – som bygger upp kedjan – och två väteatomer. Den sägs vara mättad med väteatomer. En fettsyra som inte är helt och fullt mättad med väteatomer, p g a dubbelbindningar mellan kolatomer, kallas omättad. Det ger dessa fettsyror möjlighet att reagera med andra molekyler som vatten och syre.

Som bilden nedan visar är den sortens fettsyror lite böjda vid dubbelbindningen, vilket beror på att väteatomerna stöter ifrån varandra. Det finns inga väteatomer på andra sidan som håller emot. En fettsyras omeganummer räknas från den kolatom där den första dubbelbindningen sitter om man ser den från andra hållet.

De fettsyror som täcks av väteatomer från början till slut kallas mättade fetter. De är tröga och reagerar inte med andra molekyler. De är därför mycket bra på att lagra energi. De är raka och stabila och kan packas samman i rumpor, pucklar och magar. 

Det finns dessutom industriellt tillverkade transfetter. Där har den ena väteatomen vid dubbelbindningen helt enkelt bytt plats, vilket förhindrar att de stöter ifrån varandra och det gör fettsyran stabil. Det är kanske bra ur ett kommersiellt perspektiv, men denna bastard har visat sig ha negativa effekter på hälsan. 

De kolhydrater och proteiner som du inte förbrukar, lagras som fett. Fettet är ett energilager som var bra att ha på stenåldern – en smart uppfinning eftersom fett är syrefattigt och kan packas ihop på en liten yta. Det är naturens sparkapital. Nu när det finns snabbköp är behovet inte lika stort. Rätt använt är emellertid fett en utmärkt energiresurs. Varje gram fett har ett energiinnehåll på 9 kcal, vilket är mer än dubbelt så mycket som hos kolhydrater och proteiner. Men precis som kapital ska fett omsättas och användas.

Några råd

• Det är bättre att äta näringsrik och lagad mat än att äta tillverkad, processad mat. 
• Ät inte hela tiden utan låt kroppen ta hand om byggstenarna också. Du kan fasta 12 timmar mellan middag och frukost/brunch. 
• Rör dig varje dag och bli inte sittande för länge. Byggstenarna som bygger dig utvecklades för att hantera rörelse. 
• Läs, lyssna och lär dig mer om hur du fungerar i praktik och teori. 
• Ta sömnen på allvar. Kroppens byggarbetare behöver jobba i lugn och ro i 7-8 timmar varje natt.

Utvald bild: Image by Pete Linforth from Pixabay

Är form samma sak som kondition? Nej, jag tror de flesta väger in mer i begreppet. På engelska säger man physical fitness. Bra fitness betyder inte bara bra kondition, utan också stödjande strukturer och ett robust nervsystem. Din fitness byggs alltså av tre system.

Energisystemet

Kroppen tar elektroner från mat och använder denna elström för att sätta samman ATP. ATP är kroppens energivaluta. Detta görs i mitokondrierna. Ju mer du tränar, desto fler mitokondrier bildas det, vilket förbättrar detta system.

Energisystemet är det system som snabbast tappar formen. Redan efter några dagar utan träning minskar antalet mitokondrier. Hos astronauter som reser i rymden krymper hjärtat med en fjärdedel. När astronauterna kommer tillbaka till jorden kan de inte stå på benen, eftersom hjärtat inte orkar pumpa blod till hjärnan.

Kroppssystemet

Kroppen är byggd av ben, muskler, fascia, senor och ligament, vars beståndsdelar ligger kodade i ditt DNA. Det är sådant som ger styrka och koordination. Din kropp bygger på ett skelettet rör sig med hjälp av muskler och hålls samman med fascia. Träning stärker allt detta.

Detta system är mer robust än energisystemet, men efter några veckor utan träning börjar musklerna försvagas. Även skelettet försvagas om det inte utsätts för belastning. Skelett är levande vävnad. Det anpassar sig till ditt liv. En sorts celler som kallas osteoklaster bryter ner benvävnad, medan osteoblaster bygger upp benvävnaden. Efter omkring tio år är hela skelettet utbytt, och det byggs på olika sätt om du springer, sitter eller simmar. Samtidigt spinner cellerna ett nät av fascia och formar dig efter det du gör, till en hopkrupen kokong eller till en dansande fjäril.

Kroppen bär också på ett muskelminne. Eftersom muskelceller är extremt långa måste de ha flera cellkärnor för att fungera. När du tränar musklerna bildas det först fler cellkärnor och sedan kan dessa cellkärnor användas för att kompilera DNA och bygga nya muskelproteiner. Studier visar att möss som slutade träna och tappade 50 procent av sin muskelmassa ändå behöll alla cellkärnor. Möss som tidigare varit starka (och hade många cellkärnor) ökade 36 procent i muskelstorlek under ett träningsprogram, medan möss som gjorde samma träningsprogram för första gången endast ökade 6 procent. Det finns alltså gott om ledig kapacitet då du återupptar din träning och du når snabbt tillbaka till sin gamla muskelvolym.

För ett halvår sedan kom en spännande studie som visade att cellkärnorna även innehåller den genetiska koden som styr produktionen av nya mitokondrier. När du börjar träna igen kommer antalet mitokondrier att öka snabbare, vilket stärker energisystemet. Det kanske känns som du börjar om på noll, men det gör du inte.

Nervsystemet

Muskelminne är också minnet av hur musklerna utför en rörelse och dessa rörelser är lagrade i nervsystemet. Detta är ett oerhört robust system. Även efter en lång viktlös resa i rymden fungerar hjärnan som förut. Har du en gång lärt dig cykla så kan du det resten av livet.

Hjärnan lagrar även minnen om träning. Om du blir skadad tappar du både kondition och styrka, men om du tränat länge vet din hjärna vet vad som krävs för att komma tillbaka. Du har kvar dina träningsvanor. När du är skadefri kommer alla gamla triggers tillbaka och du kommer snabbt upp på banan igen.

Det är alltid vanskligt att dela in en helhet som en människa i tre delar. När du börjar träna styrka blir du snabbt mycket starkare genom bättre kommunikation mellan nervsystem och muskler. Det syns inte, men du blir starkare. Du kan även tänka dig starkare. I en studie såg man att skadade personer som tänkte att de lyfte vikter tappade mycket mindre styrka än de som inte tänkte att de tränade.

Du är det viktigaste

Tabellen nedan visar att upp till 10 dagars vila inte påverkar energisystemet. Efter två veckor börjar kroppsystemet att fungera lite sämre och efter tre veckor försvagas nervsystemet.

Tabell baserad på studie 1985, studie 1993, studie 1982, studie 2000.

En viktig lärdom av detta är att du har råd att vila. Du behöver inte känna panik när du blir sjuk eller skadad. Din fitness finns kvar. Cellkärnor och DNA-kod försvinner inte. Din träningskod sparas på flera ställen i kroppen. Det du tappar men återfinner på några veckor har du egentligen aldrig förlorat. Låt sjukdom och skador läka. Håll din motivation vid liv. Det är mycket viktigare för att du ska hålla formen på lång sikt.

Utvald bild:Image by Pexels from Pixabay

Träning förlänger livslängden. Det visar flera studier. Men vad händer över en längre tidsperiod? I en ny studie försökte en grupp amerikanska forskare ta reda på det. De använde sig av en databas som fyllts med data från enkäter som besvarats av mer än 300 000 kvinnor och män mellan 50 och 71 år.

Det visade sig att vissa hade haft stabila träningsrutiner genom livet. De tränade ungefär lika mycket i medelåldern som när de var unga. Andra som varit aktiva i ungdomen blev stillasittande i medelåldern. En ganska stor andel hade tränat som unga, sedan gjort ett uppehåll, för att därefter återuppta träningen. Mellan 20 och 40 kommer studier, familj och arbete i första hand. Efter 40 finns det plötsligt tid igen. Men vanor är svåra att ändra. Många skapar ovanor under de stressiga åren och kommer aldrig ut i löparspåret igen.

Efter kontroller mot andra hälsofaktorer och mot nationella dödsregistret fann forskarna att dödsrisken var 30 procent lägre för de som alltid varit aktiva och fortfarande tränade några timmar i veckan jämfört med de inaktiva. Det gällde även de som tagit en paus med sin träning i 10-20 år och börjat om i 40-50 årsåldern. Däremot var dödsrisken hos de som varit aktiva som unga och blivit stillasittande jämförbar med de inaktivas.

Slutsatsen är glasklar. Om du är aktiv nu, fortsätt att vara aktiv. Använd tiden. Om du inte tränar, börja nu. Det är aldrig för sent att börja nu, men det är alltid för sent att börja imorgon.

Tid är allt du har

För några år sedan visade en studie att varje timme i löparspåret gav sju timmar extra liv. Löpning är en investering. Tid är allt vi har, men vi beter oss som om livet handlar om att samla ägodelar. Hur mycket du tjänar varierar som en funktion av ansträngning och förutsättningar, men tiden är lika för alla och dessutom vet du inte hur mycket tid du har kvar.

Efter de ansträngande åren i mitten av livet får många både tid och pengar över. Några väljer att öka konsumtionen och köper mer av vad de redan har, medan andra investerar för framtiden eller i något som känns värdefullt. Det är samma med tid. Som utmattad småbarnsförälder kanske du fastnar framför teven när barnen lagt sig. När barnen vuxit upp ökar du konsumtionen av tid i soffan. Det är svårt att ändra vanor. TV-serierna avlöser varandra och tiden går.

Tiden är din viktigaste resurs. Tid ska helst investeras och användas istället för att konsumeras och förbrukas. En löptur ger sju timmar för varje satsad timme. Det är en avkastning på 700 procent. Vad ska du göra med de timmarna? Vad vill du bli bättre på? Vad är viktigt för dig? Det är ditt verkliga kapital. Du kan måla. Det lär dig att se. Du anar inte hur lite du ser. Naturen är inte en kuliss utan ett myller av färg, ljus och liv. Du kan läsa en bok. En bra bok kondenserar flera år av upplevelser. Du kan ta del av det. Det ger dig fler år. Dessutom ger en bra bok nya perspektiv. Du ser ännu mer. Det gör dig rikare.

Utvald bild: Image by Foundry Co from Pixabay

Blodtryck, kolesterol, diabetes och rökning är kopplade till hjärtsjukdomar, men dessa riskfaktorer är så vanliga hos äldre att de nästan inte går att använda för att förutsäga framtida hälsa. I en ny studie föreslår forskare att man använder fysisk kondition istället för att göra bättre förutsägelser. Forskarna fann nämligen att – oavsett om en äldre person är frisk eller har kardiovaskulära riskfaktorer – fysisk kondition ökar livslängden.

Forskarna analyserade 6 500 personer som var 70 år eller äldre och som testade sin kondition mellan 1991 och 2009. De grupperade personerna efter prestation på testerna och antal kardiovaskulära riskfaktorer.

I genomsnitt var deltagarna 75 år när de gjorde testet. 10 år senare hade 39 procent avlidit. De som var mest vältränade hade mer än dubbelt så stor chans att leva efter 10 år jämfört med de som hade sämst kondition. Ju bättre kondition, desto längre liv.

Däremot påverkade inte antalet kardiovaskulära riskfaktorer risken att dö i denna åldersgrupp. De som hade noll riskfaktorer löpte samma risk som de med tre eller fler riskfaktorer.

Beräkna din fysiska ålder

Studien visar hur viktigt det är med vardagsmotion hela livet. Sittsjukan skördar offer. Kondition kan du påverka. Din kondition blir bättre med övning. Det ger fler friska år.

Det är ganska komplicerat att mäta kondition och maximal syreupptagningsförmåga, men norska forskare har tagit fram en kalkyl som bara kräver att du anger midjemått, vilopuls, kön, ålder och hur mycket du tränar. Om du vet svaren på de fem frågorna kan du gå hit:

Fitnesskalkylator

Tryck sedan beräkna för att få en uppskattad ålder som speglar hur vältränad du är. Dessutom bidrar du till att bygga upp en databas om hur människor tränar och lever i olika länder.

Utvald bild: Image by Vesa Minkkinen from Pixabay