MEST LÄSTA
Träna upp dina svagheter för att förebygga löparskador
Blogg

Träna upp dina svagheter för att förebygga löparskador


Även om generna har betydelse så uppstår de flesta löparskador av egen förskyllan. Men det går att förebygga – och det finns nästan alltid bot.

Skador kan förstås orsakas av rena olycksfall. Men inte sällan är det för mycket träning, för tidigt eller för ofta, som ligger bakom typiska överbelastningsskador. Skador som stör oss i vår träning och som vi försöker hålla i schack efter bästa förmåga.

För oss som har nått mogen ålder som löpare är det just dessa störningsmoment som ofta begränsar hur mycket och på vilket sätt som vi kan träna. Men misströsta inte. Försök i stället att aktivt minska problemen genom att utforma träningen på ett smart och individuellt anpassat sätt.

Ta hjälp – identifiera din skadeproblematik

Först och främst är det viktigt att fastställa vilken typ av skadeproblematik du har. Att stoppa huvudet i sanden och hoppas på att problemet ska försvinna av sig självt är inte särskilt kreativt. Ta i stället hjälp av en löpintresserad fysioterapeut eller annan kompetent person som kan kartlägga orsak och verkan.

Nästa steg blir att anpassa din träning på rätt sätt. Det kan då handla om att träna upp styrka, rörlighet och koordination i det specifika problemområdet, eller om att träna in ett mer effektivt rörelsemönster genom löpskolningsövningar. Generellt gäller det också att utforma din löpträning så att den svaga punkten provoceras så lite som möjligt. I det sammanhanget kan valet av träningsskor vara en viktig faktor.

Varje skadebenägen punkt på kroppen kräver sina egna åtgärder vad gäller specialövningar, träningsanpassning och skoval. Här nedan följer ett konkret exempel på hur man kan gå tillväga för att komma till rätta med ett specifikt, vanligt förkommande skadeproblem bland äldre löpare. Jag har valt så kallad gubbvad (benämningen kommer av att det oftare drabbar äldre män än kvinnor) som exempel för att schematiskt illustrera tillvägagångsättet. Detaljutformningen kräver dock alltid en noggrann analys av den enskilde individens skadeproblem.

Så rehabiliterar och förebygger du en vanlig löparskada

Exempel: Gubbvad

Symtom: Återkommande bristningar i vadmuskeln (oftast den djupa soleus-muskeln). Börjar vanligtvis som en hastigt påkommen intensiv krampkänning, vilken följs av en regelrätt bristning av muskelfibrerna med tillhörande blödning.

Bakomliggande förklaring: Muskler och senor blir med stigande ålder mindre elastiska och därmed mer skadebenägna.

Specialövningar: Excentriska tåhävningar med såväl rakt som böjt knä både stärker och töjer vadmuskulaturen på ett effektivt sätt. Stå med främre delen av bägge fötterna på ett trappsteg eller liknande. Pressa dig upp så att du har kroppsvikten på tårna. Lyft ena foten från underlaget och sjunk långsamt ned med den andra foten, så djupt att hälen hamnar nedanför trappsteget.

Sätt tillbaka den fria foten på trappsteget och pressa dig återigen upp på tårna med hjälp av bägge benen. Upprepa nedsänkningen tio gånger på ena benet. Skifta sedan ben och repetera. Börja med rakt knä och kör sedan samma övning med något böjt knä. Efterhand kan du utöka till tre set med tio upprepningar med vardera rakt och böjt knä. Ta en minut vila mellan seten.

Övningar på en balansplatta med ett ben i taget, eller gång där du växlar mellan att gå högt på tårna och att gå enbart på hälarna ger också effektiv träning av underbensmuskulaturen.

Frekvens: Ofta ger denna typ av specialträning bra effekt med så pass måttlig insats som 10–15 minuter efter löpträningen 2–3 gånger/vecka. Är besvären riktigt ihållande kan det vara nödvändigt att köra specialstyrka som egna fristående träningspass. 

Löpteknikanpassning: Det är särskilt viktigt att inte löpa med för långa steg och sätta i hälen markant framför kroppens tyngdpunkt, om man har återkommande problem med gubbvad. Lägg därför in koordinationslopp på 100–150 meter i din uppvärmning, där du fokuserar på att hålla en relativt hög stegfrekvens med aktiv fotisättning under kroppen – inte framför den. 

Skoval: Välj skor med en fast mellansula, så att inte hälen sjunker ned djupt vid markkontakten – det belastar nämligen vadmuskulaturen extra hårt. En väl omslutande, stadig hälkappa som ger stabilisering av underbenet är också viktig.


Antal kommentarer: 1


Jan Arleij

Som sjukgymnast med intresse för löpning vill jag slå ett slag för vikten av den förmodade nervproblematik som kan uppstå och vara orsaken. Lösningen finns då i bäckenet! Hjälp finns då att få hos någon manuellt intresserad fysioterapeut, naprapat eller kiropraktor!
Sen är träningen alltid bra!



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Hur kan jag utvecklas som löpare?
Blogg

Hur kan jag utvecklas som löpare?


Springer du samma gamla runda, i samma tempo, flera gånger i veckan, år ut och år in? Och du undrar varför du inte utvecklas som löpare? Sätt då igång att variera din löpning i distans och fart – men även vad gäller underlag, tidpunkt och sällskap.

I början av din löparkarriär är nyckelordet kontinuitet. Ganska omgående märker du av klara förbättringar bara genom att ge dig ut på regelbundna löprundor. Steg två i utvecklingen är att variera dina olika träningspass.

Följer du en specifik träningsplan så finns variationen alltid inbyggd i träningsråden. Alltför många löpare har dock en tendens att fortsätta att träna alltför ensidigt. Delvis kan det bero på att träningsmängden hamnar alltför mycket i fokus och man hänger sig till att ”samla kilometer”. I strävan efter att träna mer kommer många träningspass att avverkas i ett tempo som är för snabbt för att ge effektiv uthållighetsträning och för långsamt för att bli utvecklande tempoträning. Vår träningsexpert L-G Skoog brukar benämna den här typen av träningspass som ”mellanmjölksträning”.  

Träna mer effektivt – variera mera

Om du som löpare till exempel siktar på att löpa milen under 40 minuter ständigt genomför alla dina distanspass i en snittfart på 4.15 min/km, kan du faktiskt inte förvänta dig att kroppen på tävlingsdagen plötsligt ska kunna hantera en avsevärt högre fart enbart för att det hamnat en nummerlapp på bröstet.

I stället får du en klart bättre effekt av den tid du investerar i din träning om du sänker farten till 4.30–4.40 min/km under dina normala distanspass och 4.45–5.00 min/km under långpassen. Sedan genomför du regelbundet rena tempoträningspass i ett klart högre tempo. 

På det här sättet får du en effektiv lokal uthållighetsträning av löpmuskulaturen samtidigt som du sliter mindre på kroppen under distanspassen. Det i sin tur betyder att du får energiöverskott till att genomföra riktigt effektiva fartpass. Väljer du exempelvis att genomföra klassiska 1 000-metersintervaller bör du sikta på 3.45 min/km för att förbereda kroppen för ett millopp under 40 minuter.

Träna för din tävlingsfart

Det allra viktigaste om du har tävlingsambitioner är dock att vänja kroppen vid just den aktuella tävlingsfart som du siktar på att kunna hålla över den distans som du förbereder dig för. Det relativt måttliga löptempot under distanspassen ger effektiv uthållighet, medan tempoträningen ger specifik löpstyrka och koordinationsträning genom att aktivera ett stort antal muskelfibrer. Dessutom stärker du dig mentalt genom att du lär dig hantera en markant ökad grad av ansträngning. 

För att ”knyta ihop säcken” behöver du dock genomföra träningspass som simulerar tävlingssituationen så nära som möjligt. Den berömde italienske löpcoachen Renato Canova betonar särskilt vikten av att löpa i planerat tävlingstempo under vissa träningspass. Det kan ske antingen som ett sammanhängande tempolopp eller i intervallform. I exemplet ovan – med målsättningen 10 kilometer under 40 minuter –  kan det betyda 4 kilometer på 16 minuter eller 6 tempointervaller om vardera 1 kilometer på 4.00 min/km med 1 minut vila mellan fartinslagen. 

6 tips för effektiv och varierad träning

  1. Tänk träningsinnehåll framför träningsvolym. Mixa långa lugna distanspass med kortare tempoinriktade inslag i träningen.
  2. Vänj kroppen vid ditt planerade tävlingstempo för en aktuell tävlingsträcka.
  3. Komplettera din löpträning med styrke- och rörlighetsövningar.
  4. Löp på varierande underlag och i olika miljöer.
  5. Prioritera dina nyckelpass (långpass och tempoträning), när du hamnar i tidspress och måste modifiera din ursprungsplan.
  6. Anpassa din träningsbelastning efter din totala stressbelastning i vardagen (arbete, familj, resor, socialt umgänge etcetera) och var flexibel i din träningsplanering.

Tempo och distans är inte allt!

Att träna varierat betyder inte enbart att du ska mixa långa träningspass i måttlig distansfart med snabbare kortare inslag i olika högre löptempon. Vill du utveckla din löpning på bästa sätt är det också viktigt att variera andra aspekter av din träning. Förutom att du bör komplettera dina löpträningspass med styrke- och rörlighetsövningar för att förebygga skadeproblem och underlätta en riktig löpteknik, bör du tänka på detta:

Tidpunkt för din träning

De flesta av oss genomför våra träningspass på sen eftermiddags- eller kvällstid. Väldigt få tävlingar äger rum vid den tiden på dygnet, varför det är smart att vänja kroppen vid löpning också vid andra tidpunkter på dygnet, inte minst på morgonen.

Underlag

Vi brukar säga att en av de stora fördelarna med löpning är att man faktiskt kan träna var som helst. För de flesta av oss betyder det att vi löper på hårda underlag i närheten av där vi bor eller arbetar. Det gör vår träning tidseffektiv och lättillgänglig. Men om vi då och då ger oss tid att löpa i skogen, på parkvägar och gräsunderlag eller på exakt uppmätta löparbanor kommer vi att belasta kroppen mer allsidigt och dessutom få en välkommen stimulerande omväxling i vår träning.

Kupering

Handen på hjärtat – att löpa på plant och fast underlag är relativt bekvämt. Var inte rädd att då och då utmana dig själv i branta stigningar, med tekniskt krävande utförslöpning och på vindlande stigar. Du kommer att bli en starkare, mer tekniskt driven löpare och träningen blir dessutom roligare. 

Ensam eller med en träningspartner

Det är sant att löpning är en individuell träningsaktivitet och om du ska utvecklas måste du själv ta ansvar för att genomföra dina planerade träningspass. Därmed inte sagt att du alltid behöver träna ensam. Det är exempelvis fullt möjligt att träna tillsammans med din livspartner, även om ni har olika löpkapacitet.

Ni kan till exempel starta och avsluta ett träningspass tillsammans. Den bättre löparen kan vända och löpa fram och tillbaka under ett distanspass. Genom diverse anpassningar av sträckor och löptempon är det också fullt möjligt att köra fartpass tillsammans.

Gruppträning ger fler dimensioner till din löpning än den rent fysiska träningen. Du lär känna andra individer med samma intresse, vilket kan ge dig extra träningsmotivation. Dessutom kan du få tips och kunskap av de mer erfarna löparkompisarna i gruppen.



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Så påverkar bålstyrkan din löpning
Blogg

Så påverkar bålstyrkan din löpning


En stark bålmuskulatur spelar en avgörande roll när det gäller att löpa effektivt. Men det är inte enbart magmusklerna som engageras intensivt – vilket vi visar i den här översikten.

Löpning fordrar en samordnad koordination mellan en rad olika muskler i magen, nedre ryggen och höfterna i syfte att skapa ett stabilt bäcken. Dessa muskler – inte minst din bålstyrka – påverkar hela din kroppshållning när du löper och du kan inte få till ett effektivt frånskjut utan deras medverkan. Så här påverkar musklerna din förmåga att …

… SPRINGA SNABBT

När du förlänger steget eller ökar stegfrekvensen för att höja löptempot aktiveras de nedre – de tvära bukmusklerna såväl som de raka.

Dessutom aktiveras musklerna i nedre delen av ryggen. Ju starkare och ju mer stabiliserande alla dessa muskler är, ju mer kraft och fart kan du generera när du skjuter ifrån mot underlaget.

… SPRINGA UPPFÖR

Sätesmusklerna och nedre delen av magmuskulaturen stabiliserar bäckenet, som är sammankopplat med de benmuskler som arbetar mest vid löpning uppför. Med en stark bålmuskulatur får benen ett stabilt fundament att jobba mot och det blir mer kraft i uppförslöpningen.

När du pendlar fram benet aktiveras höftböjarmusklerna i bäckenet. När du skjuter ifrån mot underlaget engageras framförallt sätesmuskulaturen och lårets baksida.

… SPRINGA UTFÖR

När du flyger nedför en utförsbacke behöver du starka sätesmuskler för att hjälpa till att absorbera stötarna från underlaget och hålla emot kroppens framåtrotation.

Utan den rätta bålstyrkan för att kontrollera rörelserna kommer all belastning att hamna på lårens framsida och i knäleden, vilket leder till att denna muskulatur snabbt tröttas ut. Musklerna ömmar och man kan i värsta fall dra på sig skadeproblem.

… ORKA I DET LÅNGA LOPPET

I slutfasen av ett lopp kan starka bålmuskler hjälpa dig att bibehålla en god löpteknik och du kan därmed löpa effektivt även när tröttheten sätter in. Med starka magmuskler och stabiliserande muskler runt ryggraden är det lättare att hålla kroppen upprätt.

Om du däremot saknar tillräcklig bålstyrka blir löpningen gärna sittande, släpande och hasande, vilket ökar belastningen på höfter, knän och underben.

… GÖRA RÖRELSER I SIDLED

När du tvingas göra en hastig förändring i rörelseriktningen, till exempel när du löper genom en kurva, undviker en ojämnhet i underlaget eller tar dig fram i växlande terräng, verkar de sneda bukmusklerna stabiliserande och hjälper dig att hålla kroppen i en upprätt position.

Om bålmuskulaturen är underutvecklad får du lätt medvridning i rörelserna, vilket innebär att din kroppsvikt i högre grad belastar ledytorna i ben och fötter.



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Hur kommer man igång med löpträningen igen?
Blogg

Hur kommer man igång med löpträningen igen?


Har du inte fått till löpträningen under vintern? Då gäller det att hålla huvudet kallt och starta den mer resultatinriktade löpträningen inför säsongen på rätt sätt. Här är fyra nycklar för att lyckas med det.

Även den mest dedikerade löpare kan ha svårt att träna riktigt fokuserat under vintern. Känner du igen dig? Tänk då på att det är viktigt att hålla huvudet kallt nu, och inte försöka ta igen missad löpträning. Det är fortfarande gott om tid att komma i form till sommarens och höstens lopp.

Gör en utvärdering av var du står formmässigt och ta nya tag genom att finjustera din ursprungsplan. Förhoppningsvis har du i varje fall hållit i gång träningen sporadiskt, vilket gör att du relativt snabbt kan hitta tillbaka till en mer regelbunden träning igen. 

Fokusera på nyckelpass

Bästa strategin just nu är att fokusera på ett antal nyckelpass och inte fastna i ett stelbent mängdtänkande. Har du haft ett flera veckor långt totalt träningsuppehåll gör du däremot klokast i att välja en omstart, med hjälp av en ny och reviderad planering.

Visst har träningsmängden en stor betydelse för din utveckling som löpare, men mer träning måste alltid balanseras mot tillräcklig återhämtning. I praktiken innebär det att du måste ha tålamod och alltid tänka långsiktigt.

Forcerar du din träning alltför snabbt så kan inte kroppen tillgodogöra sig den ökade belastningen. Den eftersökta kapacitetsökningen får då i stället till en nedbrytande effekt. I bästa fall upplever du då träningen som onormalt slitsam och oinspirerad – i värsta fall råkar du ut för en överbelastningsskada.

Här har jag skissat på hur du lättast hittar tillbaka till en mer strukturerad träning igen. Förutsättningen är att du har kunnat avverka några träningspass då och då, även om du periodvis har tränat högst oregelbundet under vintern.

En utebliven solid grund – i form av framför allt relativt långsam distansträning – gör det olämpligt att snabbt öka träningsmängden. Vägen från sporadisk till strukturerad träning går i stället via följande viktiga justeringar av dina träningsrutiner.

1.  Prioritera nyckelpassen

Fokusera på några viktiga nyckelpass och se till att dessa genomförs konsekvent och på rätt sätt. Det är då framför allt tre träningsmoment som är avgörande för att du ska kunna återfinna löpformen igen. 

Först och främst är det viktigt att bygga uthållighet med hjälp av regelbundna långpass. Med utgångspunkt i det längsta pass som du har genomfört under de senaste veckorna adderar du tio minuters löpning varje gång som du genomför långpasset, förslagsvis en gång i veckan. Fortsätt att öka löptiden tills du når en uppsatt målsättning (sikta exempelvis på två timmar löpning).

Det andra nyckelpasset bör vara någon typ av mer fartbetonad träning. Ett stimulerande och lättillgängligt pass är så kallad fartlek, där du växlar tempo i ett spontant och oregelbundet mönster. 

Vill du ha mer exakt kontroll på din utveckling kan du i stället välja någon typ av intervallträning som ditt andra nyckelpass. Prova exempelvis en intervallstege där du löper segment i så kallad tröskelfart på 2–3–5 minuter. Upprepa stegen tre gånger med 1 minut gångvila mellan fartinslagen. Tröskelfart innebär att du löper märkbart fortare än ditt normala distanstempo, men cirka 10 sekunder långsammare per kilometer än din tävlingsfart på milen. Det viktiga är att farten inte blir så hög att muskulaturen stumnar. 

Intervallstegen innebär att du under totalt 30 minuter löper i tröskelfart, medan de inlagda viloperioderna gör att belastningen hamnar på rätt nivå. Glöm inte att göra en ordentlig uppvärmning och nedvarvning om minst tio minuter vardera.

Det tredje nyckelpasset kan gärna utgöras av löpning i kuperad terräng. Det ger en grenspecifik styrketräning samtidigt som cirkulationsapparaten får effektiv träningsstimulans. Genom att också steglängd och löpteknik måste anpassas efter terrängen så blir detta ett högst allsidigt och varierat träningspass.

Efterhand som du känner att formen återvänder kan du successivt addera medellånga distanspass för att öka den totala träningsmängden per vecka. Fortsätt dock att alltid prioritera dina tre nyckelpass. 

2.  Hitta lämpliga träningspartners

Det är alltid lättare att träna tillsammans med någon eller några likasinnade. Har du en avtalad tid för ett planerat träningspass är sannolikheten att det genomförs större än om du tränar ensam. Löpning är en individuell träningsform, men genom att stötta och hjälpa varandra kan träningen både bli mentalt lättare att genomföra och bli mera effektiv. 

Speciellt långpassen kan kännas märkbart lättare att avverka i grupp. Eller tillsammans med en träningskompis med liknande målsättning som du själv har. Men också fartlek, där man turas om att bestämma längd och fart, blir mer stimulerande tillsammans med andra löpare. 

3. Skapa utrymme för återhämtning

En ökande träningsbelastning ger ingen kapacitetsökning utan adekvat återhämtning. Ska du få optimal effekt av dina träningspass måste du bland annat se till att sova ordentligt.

Men du bör också anpassa övriga vardagsaktiviteter så att inte totalbelastningen blir för stor. Kort sagt gäller det att ge din träning hög prioritet och kanske minimera eller helt avstå andra aktiviteter som kräver mycket energi.  

4. Kompletteringsträna tidseffektivt 

För att kunna träna löpning kontinuerligt utan störande skadeavbrott krävs också styrke-, rörlighets- och löpskolningsträning. Detta behöver inte organiseras i särskilda träningspass utan kan med fördel sömlöst integreras i dina normala löpträningspass. Övningarna blir helt enkelt delar av dina uppvärmnings- och nedvarvningsrutiner.

Under uppvärmningen lägger du in dynamisk rörlighetsträning och löpskolning, medan styrka och statiska töjningar fungerar bäst som avslutning på ett löppass. I praktiken innebär detta att totaltiden för hela passet ökar med 10–15 minuter – vilket är en förhållandevis liten investering för att minska skaderiskerna.    



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Vässa din fart i vår – fyra enkla knep!
Blogg

Vässa din fart i vår – fyra enkla knep!


För att bli bättre måste du hela tiden utmana dig själv i din träning. Här är fyra enkla sätt att göra det – som alla garanterat ger resultat.

Kroppen har en enastående förmåga att anpassa sig till fysiska belastningar av olika slag. Det kallas för superkompensation – alltså att kroppen svarar med en kapacitetsökning varje gång den utsätts för en träningsstimulering för att stå bättre rustad inför kommande belastningar.

Men om inte träningen kontinuerligt förändras kommer kroppen att anpassa sig till en viss nivå och ytterligare förbättringar uteblir. Effektiv träning är nämligen i högsta grad en dynamisk process, där träningsinnehållet måste justeras och anpassas till den fysiska form man för tillfället befinner sig i.

Och såväl vetenskapliga studier som lång erfarenhet visar att man når bäst resultat om man först bygger upp ett fundament av uthållighet och löpstyrka, innan man ger sig i kast med intensiv tempoträning och intervaller.

Gör en plan – med progression

För den som nyligen upptäckt löpningens alla fördelar som träningsform och regelbundet avverkar 2–3 löppass per vecka är det viktigt att tänka till och göra upp en tydlig plan för hur man ska vidareutveckla sin löpförmåga. Självklart kommer man att kunna notera vissa förbättringar enbart genom att löpa längre och fortare på sina normala träningsrundor.

Men formförbättringen blir avsevärt effektivare om man följer en stegvis progression. Här följer ett exempel på hur en löpare som springer två distanspass på cirka 45 minuter i veckan och har en bra träningsgrund från vintern och våren, successivt kan förbättra effekten av sin träning genom fyra enkla uppdateringar.

1. Öka till tre löppass i veckan

Att träna löpning varannan dag ger en optimal balans mellan träningsbelastning och återhämtning, eftersom varje träningstillfälle följs av en vilodag. Det innebär att man på träningsdagarna kan köra relativt långt eller intensivt, utan att riskera att träningen bryter ner kroppen i stället för att stärka den.

Eftersom det alltid är lättare att planera sin träning efter ett veckoschema blir varannandagsträning i praktiken tre löpträningspass per vecka. Självfallet kan man förbättras ännu mer genom att träna oftare än så, men då krävs att träningspassen är noga synkroniserade. Det vill säga att hårda träningsdagar varvas med lätta, och att man ser till att få fullgod återhämtning mellan de mer krävande passen.

Tre löpträningstillfällen i veckan ger väldigt god träningseffekt i förhållande till tidsinsatsen. Den som nu tränar löpning två gånger i veckan har därför mycket att vinna på att lägga till ytterligare en träningsdag.

2. Lägg in ett långpass

Löpträning handlar i grunden om att öka sin uthållighetsförmåga. Träningspass på 30–60 minuter ger god effekt på den så kallade centrala kapaciteten, det vill säga hjärtats och lungornas förmåga att syresätta och pumpa runt blodet till de arbetande musklerna. Men bäst effekt får du av långpass på minst 90 minuter.

Dessa extra långa träningspass utvecklar effektivt nätet av kapillärer (de tunna blodkärlen) runt muskulaturen, men också mitokondrierna, det vill säga musklernas egna förbränningsugnar som möjliggör att du utnyttjar energin optimalt.

Ett av veckans tre löppass bör därför vara ett långpass. Om ditt nuvarande längsta träningspass är cirka 45 minuter kan du lägga på tio minuter från vecka till vecka tills du kommer upp till 90 minuter. Prioritera tiden framför tempot. Det viktiga här är att du är på benen under en lång tid.

3. Träna backlöpning

När nyzeeländaren Arthur Lydiard i början av 1960-talet presenterade sin då omvälvande träningsfilosofi för löparvärlden, fick hans teorier om vikten av att logga många sprungna kilometer under uppbyggnadsperioden stor uppmärksamhet. Men även backträning är en viktig komponent i Lydiards träningsupplägg.

Inför en fas av tempoträning rekommenderar Arthur Lydiard en träningsperiod av 4–6 veckor, där backträning ska ha en central plats. Det främsta syftet med backträningen är att denna specifika form av styrketräning effektivt förbereder löparen för de ökade krav som den följande tempoträningsfasen innebär.

För en oerfaren löpare som vill utveckla sin löpstyrka är backträning också ett utmärkt verktyg. Ett backintervallpass i veckan – eller en löprunda i kuperad terräng – ger omgående effekt på såväl löpsteget som konditionen. Det är förstås viktigt att introducera denna form av styrketräning försiktigt för att undvika problem med överbelastningsskador.

4. Lägg in tempoträning

När du har etablerat en fungerande träningsrutin som omfattar tre träningspass i veckan, varav ett långpass och ett backpass, kan det vara dags att ge sig i kast med tempoträningen. Om denna sker i form av intervallträning, snabbdistans eller så kallad fartlek är av underordnad betydelse – det viktigaste för att tempoträningen ska ge avsedd effekt är att hitta rätt löptempo. Detta bör ligga på, eller strax under, din aktuella mjölksyratröskel – det vill säga en fart du kan bemästra under cirka 30 minuter löpning utan att dra på dig så mycket mjölksyra att musklerna stumnar och du tvingas sänka tempot.

Exempel på tempoträning kan vara intervaller om 4–5 x 1 000 meter i snabbt tempo med 2 minuter vila mellan löpsekvenserna. Ett snabbdistanspass kan till exempel innebära 4 kilometer snabbdistans på en intensitet i närheten av mjölksyratröskeln, eller som ett snabbare avsnitt av ett längre pass. Fartlek innebär att man spontant blandar snabb och långsam löpning under till exempel 45 minuter, där lust och form får styra hur länge varje fartavsnitt löps.



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*