Runner's World

Blog

Vinterns bästa alternativträning

Vinterns bästa alternativträning

av LG Skoog

Vi löpare älskar löpning. Och vill träna löpning. Punkt. Men nu under vintersäsongen, när det är lite svårare att ge sig ut spontant och springa, är det perfekt att ägna sig åt alternativträning. Här är våra bästa tips.

Det är nyttigt för kroppen att testa andra träningsformer än löpning för att avlasta kroppen, hitta ny motivation och därmed kunna utvecklas som löpare. Hitta gärna träningsformer som är grenspecifika (så lika löpträning som möjligt). Till exempel är längdskidåkning bättre för löpare än simning.

Om du är skadad i exempelvis en fot så begränsas utbudet av alternativa träningsformer. Då gäller det att hitta något som inte gör ont eller förvärrar skadan. Sitter skadan i överkroppen så har du fler alternativ att välja på eftersom du kan belasta benen. 

Det bästa är att kombinera alternativ konditionsträning med styrketräning, det blir tidseffektivt när du ändå är på gymmet. Kan du behålla ett pass löpning under denna period så är det ännu bättre.

Längdskidåkning är en fantastisk träningsform som ger mycket bra effekt på syreupptagningen. Det är ingen hemlighet att skidåkarna ofta har de högsta testvärdena. Tyvärr är ju snötillgången på vintrarna inte alltid bra. Dessutom krävs teknik och vallakunskaper för att få full effekt av träningen.

Varvar du skidåkning med något löppass i veckan kommer du att vara i god form och förmodligen skadefri i vår. Rullskidor är också bra men kräver bra teknik. Det belastar inte hjärta och lungor lika bra som skidåkning på snö, men ger dig styrka i stakningen. Alla pass du använder under löpsäsongen går också att genomföra på skidor. Men huvudparten ska vara distanspass i varierad fart.

Här är fem andra alternativ till löpning väl värda att testa i vinter, och fyra roliga exempel på hur du kan kombinera dessa med varandra för att få ut maximal effekt – och glädje – av träningen:

Crosstrainer

Detta är en maskin som ger en blandning av löpstegets rörelse och rörelsemönstret vid längdskidåkning. Här väljer du om du vill använda handtagen eller bara jobba med benen. Maskinen går ofta att ställa in med lutning och motstånd.

Jag tycker du ska jobba med liten lutning. Då får du en bakåtpendel som belastar baksida lår och liknar löpning. Du jobbar med löparmuskulaturen men slipper stötarna mot underlaget. Skaderisken är nästan obefintlig och risken att göra fel är liten.

Alla typer av pass funkar på crosstrainer, som distanspass, tröskelpass och intervaller.

Roddmaskin

Roddmaskinen ger bra effekt på kondition, ben, bål och armar.

Roddmaskinen har rörlig sits och handtag för roddrörelsen. Du kan ställa in belastningen från 1–10, där de flesta tränar på nivå 6–10. De muskelgrupper som belastas är främst ben, rygg och armar – och hjärta och lungor tränas också rejält.

Det krävs lite teknikträning innan du får flyt; ta långa tag och låt benen göra grovjobbet. Displayen framför dig ger information om hastighet, tid och sträcka. Ro långa, lugna distanspass i början innan du testar trösklar och intervaller.

Cykel/spinning

Cykling inne eller ute ger bra och varierad träning. Spinningpassen är ofta tidsstyrda med olika farter under passet. Instruktören guidar dig i belastning och fart, ofta till musik. 

Cykling ger överlag bra träning för ben och hjärta/lungor. Att åka mountainbike på ett terrängspår är ett härligt sätt att uppleva naturen, avlasta benen från stötar och ändå få bra träningseffekt.

Börja med distanspass med medeltung belastning innan du provar intervaller. Om du cyklar mycket kan du bli kort i höftböjarmuskeln vilket hämmar löpsteget, det blir då viktigt att addera rörlighetsträning. 

Vattenlöpning

Det här är ett riktigt bra substitut till vanlig löpträning. Du utför samma rörelse och använder samma muskler som i löpning, men slipper stötchocken mot underlaget. Flera duktiga svenska löpare använder vattenlöpning regelbundet för att avlasta benen och samtidigt hålla en hög träningsvolym.

Du kan välja att använda ett flytbälte vilket gör att du ligger högre i vattnet. Det går att löpa i vatten utan flytbälte men då måste frekvensen vara högre. Med flytbälte kan du köra distanspass, trösklar och intervaller. Utan flytbälte är det svårt att köra distansträning. Då passar det bättre med kortare intervaller. 

Det krävs lite teknikträning i början så att du inte ligger för vågrätt i vattnet. Du måste hålla kroppen hyfsat upprätt och ta ut steget samtidigt som du driver på med armpendlingen.

Styrketräning

Styrka är perfekt att komplettera övrig träning med. Här kan du välja att jobba med fria vikter för att träna balans och koordination. Eller träna styrka med egen kroppsvikt, bollar och gummiband.

Träna gärna styrka med lätta vikter och många repetitioner, som ett slags cirkelträning. Kör till exempel 45 sekunder arbete och 30 sekunder vila innan du byter station/övning. Du kan också använda dig av crossfit-metoden där du väljer ut några övningar som du genomför ett visst antal varv, eller angivet antal repetitioner på tid. Alla dessa former går under samlingsnamnet ”pulsbaserad styrketräning” och ger både styrketräning och konditionsträning i samma pass.

Jag tror inte det viktigaste för en långdistanslöpare är att öka sin maximala styrka i benböj, bänkpress eller liknande. Be någon erfaren person kolla vad du behöver förbättra. Har du till exempel styrkeskillnader mellan höger och vänster sida så är det viktigt att träna upp den sämre sidan. Och försök tänka grenspecifikt, det vill säga att du tränar de muskelgrupper du behöver i din löpning. 

4 roliga och effektiva kombinationspass

Pass 1: Triathlon

Vad: 2 km roddmaskin + 5 km cykel + 3 km crosstrainer.

Hur: Genomför dessa moment utan vila. Lägg ihop totaltiden för alla tre momenten och försök slå den tiden nästa gång.

Pass 2: Ironman

Vad: 3,8 km roddmaskin + 18 km cykel+ 4,2 km löpning.

Hur: Det här är en tuffare variant jämfört med pass 1. Här är arbetstiden 80–90 minuter. Du kan byta ut löpningen mot 4,2 km crosstrainer.

Pass 3: Tröskelkombo 

Vad: 1 x 15 min medelhårt tempo, vila 2 min + 10 x 1 min hårt med 30 sekunder vila efter varje intervall.

Hur: Detta pass kan du köra på cykel, crosstrainer och roddmaskin.

Pass 4: Styrkeutmaning

Vad: Välj 3 styrkeövningar och kör dem med 10 reps första omgången, 9 reps andra omgången, 8 reps tredje omgången, och så vidare ned till 1 repetition. Välj lämpligen en benövning + en övning för bålen + en övning för överkroppen. Exempelvis djupa squats, mountainclimbers och pushups.

Hur: Du inleder med 10 reps av varje övning, sen 9 reps av varje övning, och så vidare. Det blir 55 reps per övning x 3 = 165 reps. Gör detta så fort du kan med bra teknik.


Obiri rekordsnabb i New York Marathon

Obiri rekordsnabb i New York Marathon

av

Det blev dubbelt kenyanskt när ett av världens mest prestigefyllda lopp, New York City Marathon, avgjordes under söndagen. 

Sedan 1970 har New York Marathon avgjorts och en gång i tiden var det en norska som var drottningen över loppet. Grete Waitz kallades för “den kändaste kvinnan i New York efter frihetsgudinnan” efter att ha vunnit loppet nio gånger. 

I år blev det ingen norsk seger utan dubbel kenyanskt. I ett av de jämnaste loppen i loppets historia knep Benson Kipruto herrsegern före Alexander Mutiso Munyao. Båda kom i mål på 2.08.09. 

Bland damerna blev det inte lika jämnt men i stället historiskt snabbt. Kenyanskan Hellen Obiri tog hem segern på 2.19.51, nytt banrekord med över två minuter. 

Johnson och Tsegay

För en vecka sedan sprang Carolina Johnson in på 1.11.59 på en halvmaraton i Arezzo, Italien. Det är visserligen en och en halv minut ifrån hennes PB men en tid bara åtta andra tjejer sprungit snabbare än i den svenska löparhistorien. 

Samma dag sprang Samuel Tsegay den dubbla distansen i Dublin. Han kom in som trea på 2.09.29. 

Variera träningen – och skörda nya framgångar!

Variera träningen – och skörda nya framgångar!

av Christer Wernhult

I början av din löparkarriär är nyckelordet kontinuitet. Ganska omgående märker du av klara förbättringar bara genom att ge dig ut på regelbundna löprundor. Steg två i utvecklingen är att variera dina olika träningspass.

Följer du en specifik träningsplan – såsom de välbalanserade träningsprogram som vår egen chefredaktör Anders Szalkai har utvecklat för olika målsättningar – finns variationen alltid inbyggd i träningsråden.

Alltför många löpare har dock en tendens att fortsätta att träna alltför ensidigt. Delvis kan det bero på att träningsmängden hamnar alltför mycket i fokus och man hänger sig till att ”samla kilometer”. I strävan efter att träna mer kommer många träningspass att avverkas i ett tempo som är för snabbt för att ge effektiv uthållighetsträning och för långsamt för att bli utvecklande tempoträning. Vår träningsexpert LG Skoog brukar benämna den här typen av träningspass som ”mellanmjölksträning”. 

Vänj kroppen vid tävlingsfarten

Om du som löpare till exempel siktar på att löpa milen under 40 minuter ständigt genomför alla dina distanspass i en snittfart på 4.15/km, kan du faktiskt inte förvänta dig att kroppen på tävlingsdagen plötsligt ska kunna hantera en avsevärt högre fart enbart för att det hamnat en nummerlapp på bröstet.

I stället får du en klart bättre effekt av den tid du investerar i din träning, om du sänker farten till 4.30–4.40/km under dina normala distanspass och 4.45–5.00/km under långpassen och därtill regelbundet genomför rena tempoträningspass i ett klart högre tempo.

På det sättet får du en effektiv lokal uthållighetsträning av löpmuskulaturen samtidigt som du sliter mindre på kroppen under distanspassen. Det i sin tur betyder att du får energiöverskott till att genomföra riktigt effektiva fartpass. Väljer du exempelvis att genomföra klassiska 1 000-metersintervaller bör du sikta på 3.45/km för att förbereda kroppen för ett millopp under 40 min.

Det allra viktigaste om du har tävlingsambitioner är dock att vänja kroppen vid just den aktuella tävlingsfarten, som du siktar på att kunna hålla över den distans som du förbereder dig för. Det relativt måttliga löptempot under distanspassen ger effektiv uthållighet, medan tempoträningen ger specifik löpstyrka och -koordination genom att aktivera ett stort antal muskelfibrer. Dessutom stärker du dig mentalt genom att du lär dig hantera en markant ökad grad av ansträngning.

Följ Canovas tips

För att ”knyta ihop säcken” behöver du dock genomföra träningspass som simulerar tävlingssituationen så nära som möjligt. Den berömde italienske löpcoachen Renato Canova betonar särskilt vikten av att löpa i planerat tävlingstempo under vissa träningspass. Det kan ske antingen som ett sammanhängande tempolopp eller i intervallform. I exemplet ovan – med målsättningen 10 kilometer under 40 minuter –  kan det betyda 4 kilometer på 16 minuter eller 6 tempointervaller om vardera 1 kilometer på 4 min/km med 1 minut vila mellan fartinslagen.

Utvecklas som löpare i skogen – med intervaller!

Utvecklas som löpare i skogen – med intervaller!

av Petra Kindlund

Varför inte ta klivet ut i skogen och testa på intervaller? Här ger löpexperten Petra Kindlund från Runacademy dig tips på roliga pass att köra i skogen.

Innan du kör igång ett tuffare intervallpass i skogen är det viktigt att värma upp ordentligt. Starta gärna med minst 10 minuter långsam jogg i skogen och fortsätt gärna med några uppmjukande tänjningsövningar. Du kan sedan göra några frekvensövningar för att få upp fotarbetet och snabbheten i fötterna vilket är extra bra inför ett trailpass.

En variant på frekvensövning är att du springer fyra snabba steg över en linje och sedan 4 steg tillbaka på andra sidan linjen. Du jobbar i 20 sekunder i ditt högsta tempo. En annan övning är att du joggar på stället och höjer tempot för var femte sekund under totalt 30 sekunder. Under de sista 5 sekunder ska du springa på stället så snabbt du bara kan.

Innan du är helt redo för intervaller kan det vara bra att köra två koordinationslopp i skogen. Det innebär att du springer cirka 60 meter och springer avslappnat med fokus på tekniken. Upprepa 2 gånger. Nu är du redo för ett tuffare intervallpass.

Slingvarvet

Ett klassiskt intervallpass i trail är att man har en slinga på cirka 500m som gärna innehåller en hel del utmaningar. En intervall består av ett varv på slingan. Efter varje varv tar du sedan minst 1 minut vila. Upprepa dessa intervaller i 5 omgångar.

Målet är att du för varje varv ska bli säkrare och tryggare av att springa i skogen. Du kommer då också att orka hålla ett högre tempo. Ta gärna tid på dina varv så kommer du märka att du också blir snabbare för varje omgång. Detta blir ett väldigt roligt och omväxlande pass.


Pulshöjaren

I det här passet är tanken att du ska köra 30 sek intervaller med enbart 15 sek vila åt tre olika riktningar där du utgår från en plats. Du kan gärna då välja en plats som har tre olika stigar åt tre olika håll. Om du vill ha det extra tufft kan du istället för en stig välja att springa ett håll som är helt obanat.  

Under intervallerna kör du sedan 30 sek åt ett håll, vilar 15 sek och sedan springer du tillbaka. Du kör sedan 30 sek intervaller åt tre olika riktningar vilket totalt blir 6 olika intervaller. Upprepa sedan att köra allt en gång till eller hela 2 gånger till om du vill få en extra utmaning.

Backutmaningen

När man springer trail kommer du att utsättas för en hel del backar både uppför så väl som utför. Det här är ett perfekt pass för att öva upp din styrka i backen. Hitta en backe som är cirka 100 meter lång. Den får gärna vara lite teknisk upp och ned om du vill öva på att springa i svårare terräng. Du ska sedan springa upp och ned i backen utan att vila i totalt 4 minuter. Vila sedan i 2 minuter och upprepa ytterligare tre gånger.

Tänk på att inte maxa allt vad du har uppför för det är viktigare att ha kraft i utförsbacken. Om det är väldigt brant backe kan du till och med tjäna på att gå uppför och springa ned. Det här passet kommer göra dig starkare uppför samtidigt som det gör dig tryggare i nedförsbackarna.

Fyra skor, ett nytt löpsteg – nu jagar Sam sub 2.40 i New York

Fyra skor, ett nytt löpsteg – nu jagar Sam sub 2.40 i New York

av Runner's World

Efter tio år av skadeuppehåll hittade Sam Salehian tillbaka till löpningen – med hjälp av nya skor, nytt löpsteg och en ny syn på träning. Nu står han på startlinjen i New York Marathon, bara månader efter att ha gjort 2.42 i sin maratondebut i Stockholm Marathon.

[ANNONS] När Sam Salehian ställer sig på startlinjen i New York Marathon första söndagen i november är det nytt steg på en resa som tog sin början redan i tonåren – men som avbröts av ett tio år långt skadeuppehåll. Nu, två år efter att han började springa igen, har han hunnit göra maratondebut i Stockholm Marathon med imponerande 2.42.

Han växte upp i Stockholm, provade de flesta sporter, men märkte tidigt att just löpningen och konditionen var hans styrka. – Jag körde tennis, fotboll, innebandy, pingis – jag var aldrig var någon stortalang med var alltid bra på att springa, berättar Sam.
– Min mamma anmälde mig till Mini Marathon när jag var 12–13 år, och jag sprang ganska bra. Kort därefter fick jag ett brev från Hammarby friidrott och började träna med dem.

Som ungdom tävlade han främst på 800 meter, men sprang även 1500, 3000 meter och olika terränglopp. – Löpningen blev en central del av livet, men när jag var 17–18 år fick jag löparknä. Det tog nästan tio år innan jag kunde springa igen. Det är helt sjukt egentligen – ett uppehåll på 10 år.

LYSSNA PÅ SAM I RW-PODDEN AVSNITT 299

Tio års uppehåll – och en oväntad vändning

Efter otaliga besök hos naprapater och misslyckade försök att bli skadefri kom vändningen för snart två år sedan. – Några vänner skulle köra en klassiker, och vi hade alla en ganska härlig 30-årskris. Jag bestämde mig för att göra ett sista försök. Då gjorde jag något helt annat – jag bytte löpsteg och köpte samtidigt ett par bra skor, mina första New Balance 1080.

För första gången på tio år kunde Sam springa utan smärta. – Det var tungt i början, men knäet gav ingen smärta längre med mitt nya löpsteg där jag bland annat minskade min naturliga hälkick. Jag tänkte att jag kanske fortfarande kunde springa milen under 40 minuter. Jag maxade – och sprang på 55. Inte ens nära, men det var en start. Och nu, två år senare, ska jag springa New York Marathon.

Tillbaka – bättre än någonsin

Sedan starten med ny löpteknik och bra skor började han träna mer strukturerat i januari 2025. Några månader senare gjorde han maratondebut i Stockholm på imponerande 2.42.
– Jag känner mig tacksam över att det gått så snabbt. På bara fyra–fem månader har jag gjort tider jag inte gjorde ens när jag tränade friidrott fullt ut. Jag är i bättre form nu än jag var som 17–18-åring, säger han. Han är 31 år nu och beskriver att han tränar på ett helt annat sätt än förr.
– När jag var yngre pratade man inte om låglaktat eller trösklar. Man körde bara hårt. Nu jobbar jag med coach Gustav Heimdahl, gör laktattester och har koll på intensitetszonerna.

Träningspassen mot New York – att bli bekväm i marafart

Inför New York har fokuset varit att bli bekväm i maratonfarten.
– En nyckel har varit att verkligen kunna ligga i den farten som är rätt obehaglig. Man tänker att maraton ska vara skönt, men det är rätt snabbt. Man kollar ner på benen och tänker: hur ska det här gå i 42 kilometer?
Hans huvudpass i maratonblocket har varit 38 kilometer med olika farter – fyra kilometer lugnt, 18 kilometer strax under tröskel (ca 4.00-4:10/km), 12 kilometer i maratonfart och sedan 4 avslutande lugna kilometer. – Jag har fått in fem sådana pass i maratonblocket, säger han.

Ett annat nyckelpass är 10 km × 2 i maratonfart med joggvila, och han har även kört klassiska 20 × 400 meter. Eftersom New York är kuperat har han också lagt in ett specifikt bandpass med 4 % lutning i 20 km, där farten successivt ökat från 4:50 till 4:00/km. – Det är efter sådana pass man får fundera på varför man gör det här. Men det är ju väldigt nice efteråt, såklart.

Fyra skor – fyra roller

Efter det långa skadeuppehållet har Sam lagt stor vikt vid att använda olika skor beroende på pass.
– När jag höll på med friidrott hade jag bara ett par spikskor och ett par joggingskor. Det var nog en av anledningarna till att jag blev skadad, säger han.

Nu har han fyra New Balance-modeller i sin rotation:
Fresh Foam X 1080 v14 – är basskon för det Sam kallar ”lunkar”. – 1080 passar min fot riktigt bra. Hälkappan sitter bra och mellansulan är mjuk men ändå spänstig. Komforten är väldigt bra.
FuelCell Rebel 5 – är skon för fartpassen. – Den ger en härlig känsla av fart. Man känner hur man drivs framåt, och markkontakten är grym.
SuperComp Trainer – kör Sam ibland på de riktigt långa passen. – Perfekt när man vill ha farten men ändå spara benen.
SuperComp Elite v5 – är Sams tävlingssko. – Jag sparar den till race day. Den är supersnabb men lite mer förlåtande än vissa andra modeller. Jag vill ha den känslan sparad till loppet, men visst händer det att jag plockar fram den till speciella pass.

Framåt mot New York

– Det här blir mitt andra maraton, och jag har tänkt fram och tillbaka. Jag känner att New York kommer att bli enormt häftigt. Jag bodde i USA i nästan tio år efter att jag skadade mig, så jag har mycket koppling till staden.
– Jag ser verkligen fram emot att springa loppet, och jag känner många där. Upplevelsen står i centrum, men jag är också tävlingsmänniska. Jag vill slå min Stockholm Marathon-tid, så under 2.42 är målet. Allra helst sub 2.40 – och en dröm vore att gå under SM-kvalgränsen på 2.36. Men banan är tuff, så vi får se.
– Även om upplevelsen är viktig tycker jag att det är bra att ha mål. Man behöver inte vara elit för det. I min värld är det nyttigt att ha ett mål och jobba mot det.

SAMS NYCKELPASS MOT NEW YORK MARATHON
Maratonfart i block – 38 kilometer ”pickup”
4 km distansinledning i lugn fart (ca 4:40–4:50/km)
18 km i strax under tröskelfart, runt 4:10/km
12 km i planerad maratonfart
4 km distansavslutning i lugn fart
Dubbel-tior i maratonfart
Två block på 10 km i maratonfart med 1–2 km joggvila mellan blocken.
Backe på löpband – 20 km i konstant 4 % lutning
Ett pass som Sam skapade specifikt för New Yorks kuperade bana.
0–4 km i 4:50/km. 4–10 km i 4:40/km. 10–15 km i 4:30/km. 15–18 km i 4:15/km. 18–20 km i 4:00/km

Sams skorotation med New Balance

FuelCell Rebel v5

Lätt, snabb och skapad för att göra varje löprunda roligare. ”Rebel ger fartkänsla och markkontakt – en snabbsko utan kolfiber, vilket jag gillar.”

  • PEBA-blandad FuelCell-mellansula ger hög energiåtergivning.
  • Ventilerande ovandel med FANTOMFIT-stöd och integrerad plös för stabil passform.
  • Skulpterad mellansula som ger unikt markgrepp och modern design.
  • Utvecklad för löpare som söker en dynamisk träningssko för både distans- och fartpass.

Fresh Foam X 1080v14

Mjuk, bekväm och mångsidig – en sko som passar alla typer av löprundor. ”Jag kör nästan alla mina lunkar i 1080. Den sitter perfekt runt hälen och känns stabil trots sin mjuka sula.”

  • Ny Fresh Foam X-mellansula med uppdaterad geometri för stabil och följsam känsla.
  • Engineered mesh-ovandel med förbättrad andningsförmåga och komfort.
  • Dataanpassad yttersula med mer gummi i slitagezoner för längre hållbarhet.
  • Perfekt för löpare som vill ha lika delar teknik, komfort och stil.

FuelCell SuperComp Elite v5

Tävlingsskon för dig som vill jaga nya rekord på allt från 10 km upp till maraton. ”Jag sparar den till tävling – den känns snabb men ändå snäll mot kroppen.”

  • Ultr lätt konstruktion (ca 205 g) för snabb och naturlig löpkänsla.
  • 100 % PEBA-baserad FuelCell-mellansula för maximal energiåtergivning.
  • Finjusterad kolfiberplatta med kraftfull framåtdrivning.
  • Tunn, greppigare yttersula för bättre fäste utan extra vikt.
  • Utformad för både elit- och motionslöpare – samma modell som används på stora maratonlopp världen över.

FuelCell SuperComp Trainer v3

Byggd för mängdträning – utvecklad för att göra vägen mot tävlingsdagen roligare. ”Perfekt när man vill ha farten men ändå spara benen.”

  • Dubbel PEBA-blandad FuelCell-mellansula med exceptionell energiåtergivning.
  • Delad kolfiberplatta (Forked plate) ger lättare sko och naturlig toe-off.
  • Energy Arc-teknologi för extra driv och respons.
  • 40/34 mm sultjocklek (6 mm drop) och ventilerande engineered mesh-ovandel.
  • Mjuk, stabil och responsiv känsla för långa träningspass och maratonförberedelser.

Upptäck hela New Balance-kollektionen för löpare – från lugna distanspass till race day

Spartathlons legendarer

Spartathlons legendarer

av Rune Larsson

Tillsammans har Rune och Mary Larsson vunnit det grekiska ultradistansloppet Spartathlon sju gånger – på 22 starter. För detta hedrades de båda med utmärkelsen Spartathlon Legends i samband med årets lopp. Tänk er en kvinna som håller på att föda sitt första barn, övervakad av coola barnmorskor och sin man som står bredvid och känner sig hjälplös. Hon skriker och stönar i plågor.  Att föda ett barn kan ta lite tid, så vi lämnar henne där för en stund och backar till år 490 före Kristus. En kurir vid namn Felippides springer mot Sparta för att be krigarna där om…
Silvander: ”Det bästa har kanske inte hänt”

Silvander: ”Det bästa har kanske inte hänt”

av

Det fanns en tid då vi inte vågade drömma om det här. Den tiden kommer att komma igen – men den är inte här än. För just nu, söndagen den 26:e oktober, kan vi gå och lägga oss och tro att allt är möjligt. Njut av det. 

Han hade ju pratat om det här innan, Andreas Almgren. Därför borde vi inte vara i chock, för när Almgren säger att formen är bra så är den det. Killen har koll, han räknar med derivator, integraler och konvergensen. Allt för att veta hur det ska gå. Och vet ni vad, han fick rätt – igen. 

På startlinjen stod han, som potentiellt är Sveriges mest älskade AIK:are, tillsammans med diverse världsstjärnor få personer i Sverige bryr sig om. Yomif Kejelcha har väl visserligen nått någon form av folklighet efter att ha blivit tvåa i det VM-lopp där Almgren knep ett brons men trots det är detta ingen person vi kommer att se i ”På spåret” nästa säsong. 

Istället var det 30-åringen från Sollentuna som vi ville se. Något vi tyvärr var rätt ensamma om. Jag vet inte om Almgren råkat säga något om tröskelträning som en av kameramännen inte höll med om, eller så har personen fortfarande inte förlåtit Sverige för premiärmatchen i fotbolls-EM 2021. Vi som satt hemma framför TV:n fick i alla fall bara se vår svensk sporadiskt under loppet trots att han sprang för europarekord. 

Hursomhelst, efter en mil stod klockan på 27.54. För er som kan er historia, kommer ni ihåg vad som hände i Södertälje för 36 år sedan? Då sprang Johnny Danielsson med hjälp av en vilsen finländare in på 27.55 på 10 000 meter. Det skulle sen ta 35 år innan en svensk sprang snabbare än det. Nu gjorde Almgren det och hade dessutom över en mil kvar. 

Snabbaste löparen utanför Afrika

Med några kilometer kvar fick Kejelcha kapitulera mot världsrekordet. Etiopiern kom i mål på 58.02 och fick se sin frukost åka en returresa ur munnen. Allt medan vi i Sverige väntade. 

Och medan kameramannen återigen fokuserade på annat, den här gången på Kejelchas frukostbuffe, korsade Almgren mållinjen. 

Även om vi inte fick se det, var en ny nivå nådd. Inte bara för oss i Sverige utan för hela Europa. Aldrig tidigare har en europeisk löpare sprungit under 59 minuter. Almgren gjorde 58.41. Ja, ni läste rätt. 

Det är en nivå som för upp honom som den snabbaste löparen någonsin utanför Afrika och som knyter ihop ett år vi inte trodde var möjligt. 

De stora drömmarna

Det har gått elva år sedan den sommardag då min mamma kom ut och berättade nyheten om att en svensk tagit en JVM-medalj på 800 meter. Det var sommaren 2014 och Anders Gärderud, Johnny Danielsson och Rizak Dirshe hade fortfarande sina svenska rekord. Det var, så att säga, en annan tid. 

Just nu, några somrar senare, kan vi sammanfatta ett år då Andreas Almgren, utöver sina europarekord, tagit ett VM-brons. Samuel Pihlström sprungit VM-final, fyra tjejer kvalade till VM på 1 500 meter och dessutom togs det medaljer bland juniorerna på deras mästerskap. Vi har helt klart haft det sämre. 

Andreas Almgren är dessutom på den nivån att det nu är fullt rimligt att våga drömma, jag betonar våga drömma, om att vi kan få se en svensk slå ett världsrekord i löpning. 

I dag var vindarna i Valencia lika otrevliga som parkeringsmöjligheterna vid Sollentunavallen. I hans rekordlopp på 5 000 meter i somras tvingades han bedriva egen verksamhet sista tredje delen av loppet. 10 000 meter har han sprungit snabbt lika många gånger som Hammarbys herrar vunnit SM- guld i fotboll – en gång. Lägg därtill att han fortfarande kan kräma ut sekunder på 10 km landsväg och du får en ekvation som är rätt spännande att räkna ut för en kille som studerar Industriell ekonomi på KTH. 

Andreas Almgren efter mål. FOTO: DECA Text & Bild

Allt har ett slut

Men grejen med tiden är att den tar slut. Hur mycket vi än vill så varar lyckan bara för evigt i sagorna. I verkligheten tar flytet förr eller senare slut, kanske tar det ett decennium, kanske tar det ett år. Bara Gud och spelbolagen vet. 

Därför vill jag nu att vi njuter en stund av det här. Att svensk löpning nu är på en plats då vi faktiskt kan våga drömma om de stora drömmarna. De som finns vid regnbågens slut. 

För det kommer en tid då vi kommer se tillbaka på de här åren med en sorts stilla avund. Men inte i kväll. I kväll får vi tro att det bästa fortfarande inte har hänt. 

Europarekord av Andreas Almgren 

Europarekord av Andreas Almgren 

av

I Valencia slog han till igen. Med 58,41 på halvmaraton slog han Julien Wanders fem år gamla Europarekord med över 30 sekunder. 

Det sägs vara en av världens snabbaste halvmaraton banor, den i Valencia. Under söndagsmorgonen gick startskottet för årets upplaga och på startlinjen kunde vi konstatera att eliten inte hade svikit tävlingen. 

Yomif Kejelcha drog iväg i världsrekordfart och bakom honom bildades en klunga för tider under 59 minuter- där fanns Andreas Almgren. 

Svensken passerade de första 10 km på 27.54, en tid han är ensam om i den svenska historien att ha sprungit snabbare än. 

I täten började Kejelcha att krokna och det snart blev det klart att världsrekordet inte skulle slås. Bakom honom sprang dock Almgren på bra och en knapp minut efter att etiopiern korsat mållinjen kom han in på upploppet. 

När Almgren sprang över målsnöret, ett hundratal meter senare, stannade klockan på 58,41. Nytt europarekord, hans tredje för året. 

Andreas Almgren i målfållan efter Europarekordet. FOTO: DECA Text & Bild

Snabbt även på damsidan

Det räckte till en fjärdeplats i loppet som vanns av Kejelcha på 58.02, en tid bara åtta män sprungit snabbare än någonsin. 

Bland damerna vann Agnes Jebet Ngetish från Kenya på fina 63.08. Bästa svenska blev Sarah Lahti med 1.11,18 och en 22:a plats. 

Sanna Mustonen blev nästa bästa svenska med 1.13,42. 

Alla resultat från Valencia halvmaraton hittar ni här. 

Så kan löpning förebygga demens

Så kan löpning förebygga demens

av Johan Renström

Tidigare sågs demens som något oundvikligt man utvecklade med åren. Sedan dess har forskningen gått framåt. Nu vet man att konditionsträning som löpning är den kanske viktigaste nyckeln för att minska risken för demens och minnesproblem.

Glömmer du mötestider eller minns du inte varför du gick in i ett rum? Det händer oss alla. Men om dina minnesproblem påverkar ditt vardagsliv under en längre period så bör du söka vård. Glömska är nämligen ett av de första symtomen på demens. Du är dina minnen och när minnena inte längre finns tillgängliga, är det som om jaget löses upp. Sakta, bit för bit, hjärncell för hjärncell, monteras allt du byggt upp under livet ner.

Tidigare sågs demens som något oundvikligt. Det var något man utvecklade med åren. Det stod demens någonstans i DNA-spiralen och det enda man kunde göra var att välja rätt föräldrar. Sedan dess har forskningen gått framåt. Nu vet man att det går att minska risken för demens och minnesproblem. 

Hjärnhälsa – på dina fem fingrar

Miia Kivipelto är professor i geriatrik och en av världens ledande forskare inom ämnet demens kopplat till livsstil. Tillsammans med Mai-Lis Hellénius, professor i kardiovaskulär prevention vid Karolinska institutet, har hon skrivit boken ”Hjärnhälsa – på dina fem fingrar”.

Miia Kivipelto är professor i geriatrik och en av världens ledande forskare inom ämnet demens kopplat till livsstil.

I boken presenteras Finger-modellen, den första vetenskapliga studie som visar hur din livsstil kan förebygga minnesproblem, förbättra din hjärnhälsa och öka motståndskraften mot demens. Boken är full med konkreta råd och ger inspiration till förändring (se tipsen längst ner).

– Finger-modellen är tänkt som en minnesregel där var och en av handens fem fingrar motsvarar ett verktyg mot demens. Ett finger är bra och två fingrar ger mer kraft än ett finger, men en knuten näve ger dig maximal motståndskraft, säger Miia Kivipelto.

Livsstilen spelar roll

Ett bevis för livsstilsfaktorernas betydelse för risken att utveckla demens är att dagens åldringar drabbas av demens vid en senare tidpunkt jämfört med samma åldersgrupp för 50 år sedan. Det stämmer alltså inte att demens rent generellt har blivit vanligare. Visst, vi blir äldre och då drabbas fler av sjukdomar som demens eftersom ålder är den största riskfaktorn – men debutåldern har alltså blivit högre. 

För 50 år sedan drabbades också fler av hjärtsjukdomar, vilket ledde till en rad hälsofrämjande åtgärder. Genom att vi blivit bättre på att ta hand om vår hjärthälsa, har även våra hjärnor blivit friskare. Högt blodtryck, hjärtsjukdom och demens hänger ihop. Det som är bra för hjärtat är bra för hjärnan. 

Alzheimers sjukdom
Vid Alzheimers sjukdom bildas plack som består av beta-amyolid vid nervtrådarna. Det finns även ny forskning som visar att inflammation och oxidativ stress uppstår vid demens, samt brist på viktiga tillväxtfaktorer. I nästa steg bildas tau-proteiner som skapar trassel i nervcellerna. Plack och trassel fungerar som markörer för Alzheimer.
Det första symtomet på Alzheimers sjukdom är ofta att det episodiska minnet – som består av händelser som går att återberätta – blir sämre. Man glömmer information som förvärvats i ett visst sammanhang eller vid en viss tidpunkt, exempelvis möten. I nästa steg försämras även gamla minnen.
Alzheimers sjukdom är den vanligaste demenssjukdomen, men det finns även andra typer av demens. I Sverige har i dag omkring 160 000 personer demens, och cirka 25 000 insjuknar årligen.
Källa: fbhi.se

Konditionsträning stärker hjärnan

Att konditionsträning stärker hjärtat har också varit känt i minst 50 år. Men redan för 25 år sedan visade forskare att konditionsträning som löpning även stärker hjärnan, bland annat genom att öka antalet nervceller och blodflödet i hjärnan. Att löpning har positiva effekter på hjärnan är också något som har lyfts fram alltmer på senare tid. 

– Därför är det inte konstigt att konditionsträning är ett av de fem fingrarna i kampen mot Alzheimer och demens – och kanske är det viktigaste fingret. Det handlar inte bara om den fysiska effekten, utan också den sociala – att man ofta tränar med andra och känner sig som en del av en gemenskap, säger Miia Kivipelto.  

Hon menar också att träning även är en slags hjärngympa. När du springer utmanar du hjärnan, som hela tiden måste räkna ut och förutsäga nästa löpsteg. Det kräver koordination, fokus och att du använder alla dina sinnen. 

Riskfaktorer – och friskfaktorer

Finns det då risk för att vi kommer att få se en ökning av demenssjukdomar när allt fler människor sitter stilla i sin vardag? 

– Under pandemin såg vi att människor satt. Jobbar man på kontor får man en hel del vardagsrörelse på köpet: man tar sig till och från arbetsplatsen, man går mellan möteslokaler, till och från kaffeautomaten och så vidare. När kontoret byts mot hemmet sitter man i samma rum hela tiden och kopplar upp sig mot olika möten. Det är effektivt, men har lett till att många rör sig mindre.

Det här har förstås inneburit att en del av oss har ökat sina riskfaktorer för bland annat demens. I framtiden tror Miia Kivipelto att det därför kommer att bli mer fokus på just individuella frisk- och riskfaktorer. 

– Det är det som är mest intressant nu. Särskilt friskfaktorerna. Vad kan du göra i dag för att öka din motståndskraft mot demens? Ett första steg kan vara att läsa boken och hitta nycklar som passar dig, säger hon. 

Själv lever Miia som hon lär. Hon både springer och promenerar. 

– Båda mina söner spelar tennis så jag har också börjat med det, det är socialt och en bra utmaning för hjärnan. En av dem simmar och tränar därför i gym, då följer jag med och lyfter vikter, säger hon. 

Miia menar att det är viktigt med styrketräning, särskilt när man blir äldre. En stark kropp orkar mer och ju längre man orkar använda sin kropp, desto bättre motstånd har man mot demens. På gymmet kan man även köra balansträning. 

– Det är viktigt att skapa bra vanor tidigt i livet, men det är aldrig för tidigt och aldrig för sent att börja träna, säger hon.  

Fem vetenskapligt underbyggda faktorer som förebygger demens enligt professor Miia Kivipelto – vilka kan du checka av?

Finger 1: Träning

”Träna 3–5 gånger i veckan, ungefär 30 minuter per gång. Träning bör bestå av både styrketräning och uthållighetsträning. Hitta en träningsform du tycker om och som du känner att du mår bra av.”

Finger 2: Sociala aktiviteter

”Delta i sociala aktiviteter och upprätthåll goda relationer. Att göra någonting meningsfullt tillsammans med andra är mycket värdefullt för hjärnhälsan.”

Finger 3: Hjärngympa

”Det är bra att göra nya utmanande saker och att ha en hobby eller en fritidsaktivitet. Det är särskilt viktigt efter pensionering eftersom jobbet ger mycket stimulans för hjärnan. Exempel på aktiviteter som stimulerar minnet och andra tankefunktioner är att lyssna på musik, studera språk, läsa och spela olika spel. Det finns också en koppling mellan låg utbildningsnivå och demens och det beror förmodligen på att utbildning är en form av hjärngympa som bygger upp en mental buffert.”

Finger 4: Kosten

”Hälsosamma matvanor främjar en bättre hjärnhälsa. Ät mer grönsaker, frukt, bär och fibrer. Välj omättade fetter och minska på ett överdrivet intag av socker och salt. För äldre är kosten väldigt viktig eftersom det kan finnas risk för undernäring. I boken finns ett trettiotal recept på god och hälsosam mat.”

Finger 5: Mätvärden

”Blodtryck, blodsocker och blodfetter är livsstilsrelaterade faktorer som kan påverkas av träning, kost och medicinering. Man kan leva med högt blodtryck utan att veta om det och därför bör man kontrollera sina värden från medelåldern. Om man får rätt behandling kan det minska risken för påverkan på hjärtat och hjärnan.”

Experten tipsar: Så undviker du att få håll

Experten tipsar: Så undviker du att få håll

av Emma Lindblom

Håll kan göra förvånansvärt ont och dessutom hålla i sig oväntat länge. Här kommer tips på hur du kan motverka och lindra smärtan som kan sätta stopp för den mest ambitiösa löparen.

Runner’s Worlds kostexpert Emma Lindblom vet hur du på bästa sätt håller hållet borta under löpturen.

1. Undvik kost med mycket fiber och/eller fett nära inpå träning.

2. Pröva olika koststrategier under mindre viktiga pass så vet du vad som fungerar bäst inför hårda träningspass och tävlingar.

3. Vänta med att träna 2-4 timmar efter en stor måltid.
Välj mat med övervägande kolhydrater och en mindre mängd protein.

4. Undvik läsk, juice, hypertonicdrycker som innehåller högre koncentration av salt och socker än vår kropp, precis före och under aktivitet. Dessa stannar längre i magen än till exempel vatten, vilket leder till att magsäcken är uttänjd längre.

5. Drick regelbundet före och under löppasset.

6. Drick ofta, men små mängder, när du springer.

7. Värm upp med långsam jogg och öka tempot gradvis.

8. Träna bålmuskulaturen. Det förbättrar (bland annat) din hållning.

Och om du ändå får håll – här är fyra sätt som kan hjälpa dig att lindra smärtan:

  • Fokusera på andningen och sakta ner farten en stund. Försvinner inte smärtan så kanske du måste finna dig i att stå still i några minuter.
  • Luta dig framåt och trycka på smärtområdet medan du andas djupt.
  • Lägg dig ner på rygg, sätt skosulorna i marken och pressa upp höftpartiet så högt du kan.
  • En sten i handen! De gånger jag har fått håll har jag plockat upp en sten som jag håller i handen på samma sida som jag har smärtan.

– Stentricket har fungerat sedan jag började springa, det vill säga sedan i tioårsåldern, säger Emma. Ett trick hon antagligen snappat upp under fotbollsträningen som liten. Alla metoder är inte vetenskapliga, men fungerar de så har du ju löst problemet.

Tipsen som sätter fart på inspirationen inför 2026

Tipsen som sätter fart på inspirationen inför 2026

av Christer Wernhult

Mörkret, kylan och det långa avståndet till nästa säsong gör att många tappar sugen under hösten. Men misströsta inte! Det finns gott om tid att bygga upp löpkapaciteten inför våren. Här är sju tips som kommer att sätta fart på inspirationen. 

1. Boka in träningstid

Det första steget för att få kontinuitet i din träning är att öronmärka tid för dina träningspass. Planera varje ny vecka, så att det finns tillräckligt med utrymme i din kalender för att genomföra passen. Ge din träning den höga prioritet som den förtjänar och tänk på att alltid ta till väl med tid också före och efter själva träningen. Detta för att undvika onödig stress.

De dagar när det ändå uppstår svårigheter med att genomföra de träningspass som du har planerat (kan bero på jobb, familj, resor, skadekänningar etcetera), bör du alltid försöka genomföra någon typ av träning. Lite träning är i princip alltid bättre än ingen träning alls.

2. Regelbundenhet regerar

Beroende på vilken träningsbakgrund du har, bör träningen under de inledande veckorna utformas olika. För en relativ nybörjare gäller det främst att komma utanför dörren ett antal dagar i veckan. Själva distansen eller löptempot har inte så stor betydelse. Det viktiga är att springa regelbundet, och därför kan de enskilda träningspassen se ganska lika ut. Mät och registrera gärna träningspassen i löptid istället för avverkad distans. Det gör träningen mer avdramatiserad och motverkar att du tar i onödigt hårt under igångsättningsfasen. På så sätt minskar både skaderiskerna och den mentala pressen.   

För dig som tidigare har tränat löpning regelbundet och bara har gjort ett kortare uppehåll under hösten, gäller det att relativt snabbt komma tillbaka till ett mer varierat träningsupplägg. Efter ett par veckors ”inskolning” med lugn distanslöpning, kan du med fördel låta ett träningstillfälle per vecka bli ett långpass. Lägg då på cirka 10 minuter löpning per vecka tills du klarar av att avverka cirka 2 timmars löpning i lugnt kontrollerat tempo.

Ett annat veckopass utformas som tempoträning (intervaller eller kontinuerlig snabblöpning) och ett tredje kan gärna genomföras i kuperad terräng.      

3. Träna efter målsättning

Den mest grundläggande fråga du bör ställa dig som löpare är varför du tränar löpning. Är tävlingsmomentet och resultatet den viktigaste drivkraften, bör merparten av träningspassen innehålla just löpning. Är hälsa och välbefinnande det viktigaste, mixar du med fördel löpträningspassen med andra träningsinslag.

Räknar du dig till den senare kategorin, kan du därför gärna varva dina löppass med cykling/spinning, längdskidåkning eller simning. Hjärta och lungor känner nämligen ingen skillnad på själva träningsaktiviteten. Fördelarna ligger i en mer allsidig muskulär träning och mindre skaderisker.

Siktar du på maraton och känner att tiden inte räcker till för att följa någon av de mycket omfattande maratonplaner som finns, som bygger på träning nästintill varje dag, finns det ändå hopp. Prioritera långpassen och träning i så kallad tröskelfart (högsta möjliga tempo utan att mjölksyran gör benen stumma). Du får på så sätt både den viktiga uthålligheten i löpmuskulaturen och tränar effektivt upp din maximala syreupptagningsförmåga. Båda dessa faktorer är direkt avgörande för prestationsförmågan på maraton.

För dig som i stället vill prestera bra resultat på kortare distanser (3–10 kilometer) krävs en större satsning på mer intensiv tempoträning, löpteknik och specifik styrketräning (typ backträning). Förmågan att hålla ett högre tävlingstempo uppnår du endast på ett sätt – nämligen genom att vänja kroppen vid högre fart under träningspassen. Några genvägar finns inte!

4. Flera säsongsmål

Ingen löpare kan samtidigt prestera maximalt över hela registret av tävlingsdistanser. Inte heller går det att behärska alla typer av underlag och bansträckningar lika bra. Däremot är det fullt möjligt att ha olika inriktning på din träning och ditt tävlande under olika perioder av en säsong.

Ett klassiskt upplägg är att under tidig vår träna mycket i kuperad skogsterräng med satsning på terränglopp, följt av intensiv tempoträning och kortare landsvägslopp under försommaren. Tempoförmågan kan sedan omsättas i tävling på bana under senare delen av sommaren om du önskar. Slutligen avslutar du i stor stil säsongen med mer omfattande uthållighetsträning under 6–8 veckor och ett sent maratonlopp. Varför då inte sikta på juvelen i kronan – New York Marathon!

5. Tidseffektiv träning

Många färdiga träningsplaner är väldigt statiska i sin uppbyggnad. Exempelvis återkommer ofta en viss typ av träning på samma veckodag, under ett stort antal veckor fram till ett visst slutmål. Arbetar du oregelbundet och reser mycket måste också träningen göras mer flexibel. I stället för att försöka följa ett schema, där träningspassen är fastställda lång tid i förväg, är det ofta mer effektivt att detaljplanera på veckobasis med utgångspunkt från hur arbete, resor och familjeaktiviteter ser ut. Det viktiga är att få med de olika träningsinslagen regelbundet, inte att de till varje pris måste genomföras en viss veckodag.

En ökad flexibilitet kräver självklart en ökad självdisciplin och mer kreativitet. Ibland måste du kanske gå upp en timme tidigare än normalt för att få till ett morgonpass eller förlänga lunchen för att träna mitt på dagen. Lär du dig att se möjligheter i stället för problem kan den här sortens träning innebära både större omväxling och ge mer inspiration i träningen.

6. Den viktiga vilan

Oavsett vilken träningsplan du följer måste du ge dig tid för återhämtning. Träning utan efterföljande vila och återuppbyggnad leder nämligen ofelbart till nedbrytning.

Med en följsamhet i din veckoplanering kan du välja träningspass efter hur din vardag ser ut i övrigt. De långa och tuffa passen läggs in när du har de bästa möjligheterna till vila efteråt och omvänt väljer du att träna lättare, när arbetsbelastningen är hög.

Undvik exempelvis att köra ett långpass en lördag förmiddag, om du vet att du ska ägna resten av veckoslutet till att renovera köket. Effektiv träning handlar faktiskt mindre om machoinställning, än vad många tror. Med en stor portion ödmjukhet inför kroppens förmåga och en gnutta sunt förnuft kommer du oftast längre.   

Grundprincipen för all träning – även för den yppersta eliten som tränar på heltid – är att alltid varva lätta och hårda träningspass. Det innebär att långpass eller tempoträning bör efterföljas av antingen lätta lugna distanspass eller alternativ träning som cykling eller simning. Självklart bör du då och då också lägga in helt träningsfria dagar.

Med en flexibel planering blir det alltså lättare att lyssna till kroppen och ge återhämtning/vila berättigat utrymme än om du till varje pris känner dig piskad att följa ett strikt träningschema. Detta innebär absolut inte att du tränar enbart ”när andan faller på”. Snarare lär du dig att träna mer anpassat till hur mottaglig kroppen är för olika typer av träning vid olika tillfällen. 

7. Förändring föder framgång

Någon vis tränare har sagt att löpträning mer påminner om skön konst än vetenskap. Detta kan tolkas som en uppmaning till att alltid träna med öppet sinne och att vara mottaglig för nya impulser.

Effektiv träning bör vara en process i ständig förändring. Din kropp anpassar sig nämligen just efter de krav som ställs på den. En viss träningsmängd, intensitet och typ av träning resulterar i en viss bestämd prestationsnivå.

Gör du på sikt inga som helst förändringar i träningstimuleringen, kommer du att fastna på en platå. Därför är det viktigt att du vågar prova nya träningsinslag, om du vill utvecklas som löpare – och faktiskt också som människa.

Det blir betydligt roligare att träna om du lär dig mer om löpningens träningslära, men också om de mentala aspekterna. I stället för att slaviskt följa en långsiktig träningsplan kan du med ökade kunskaper aktivt finjustera din egen träning under resans gång.

Använd din långsiktiga träningsplan som en grov mall, men lär dig samtidigt att tolka och ta hänsyn till återkopplingen från din kropp. Vill du att 2026 ska bli ditt bästa löparår någonsin är det viktigt att du kontinuerligt gör de förändringar som behövs. Då kommer du att trivas med din träning och få ut optimal effekt.

Terräng-SM och Johnsons succé i Norge

Terräng-SM och Johnsons succé i Norge

av

Med två guld blev Sarah Lahti drottning av Koltorp under helgens terräng-SM på Lidingö – och i Norge slog Carolina Johnson till med en topptid på 10 km landsväg. 

När första dagen på terräng-SM skulle avgöras låg frosten fortfarande kvar i skuggan. Kylan hade gjort gräset hårt och banan tuff. 

På 4-kilometersloppet fick publiken och TV-tittarna se två olika typer av terränglopp. På damsidan gjorde Sarah Lahti processen kort med de övriga löparna. Redan efter ett par hundra meter hade hon skaffat sig en lucka som bara växte ju längre in i loppet hon kom. 

De sista meterna kunde hon defilera in i mål med en segermarginal på nästan 20 sekunder. 

Bakom henne blev det dock mer spännande. Fyra tjejer, Samrawit Mengsteab, Julia Nielsen, Carmen Cernjul och Liv Dinis var alla med och gjorde upp om silver och brons när slutvarvet startade. 

In på upploppet hade kvartetten blivit en trio och med ett fåtal meter kvar till mål gled Samrawit Mengsteab förbi Julia Nielsen och knep silvret. Cernjul blev fyra och Dinis femma. 

Löfqvist tillbaka

På herrsidan blev loppet en dramatisk historia. På sutvarvet var det en stor klunga som gjorde upp om medaljerna och med 500 meter kvar bestod tätklungan av fyra. 

När upploppet startade fick Leo Magnusson ge sig och ganska snabbt fick Axel Djurberg göra detsamma. 

Med ett tiotal meter kvar såg det ut som att Löfqvist hade avgjort men unge Karl Ottfalk kom tillbaka. Till slut krävdes det ett fall över mållinjen för att Oliver Löfqvist skulle kunna säkra sitt första individuella SM-guld. 

Silvret gick till Ottfalk och bronset till Axel Djurberg. 

Oliver Löfqvists första inviduella SM-guld. FOTO: DECA Text & Bild

Långa banan krönte Lahti

Under söndagens långa banan gjorde Sarah Lahti precis som på den korta. Hon drog iväg från de övriga direkt från start och lät avståndet till dom växa under loppet. 

Segermarginalen för henne blev till slut 27 sekunder. Bakom henne blev det dock precis lika jämnt som på 4-kilometersloppet. Evelina Henriksson och Samrawit Mengsteab höll ihop under i princip hela loppet och sida vid sida mötte de upploppet. 

Där var Mengsteab återigen starkast och knep sitt andra individuella silver för helgen före Evelina Henriksson.

Herrloppet var länge en historia om en klunga som sakta men säkert krympte. Med cirka 3 kilometer kvar drog Simon Sundström iväg från de övriga. Luckan växte och Sundström kunde till slut ta sitt sjätte SM-guld totalt och hans första i terräng. 

Bakom honom knep Oliver Löfqvist silvret och Yohannes Kiflay bronset. 

Alla resultat från terräng-SM hittar ni här. 

Johnsons succé i Oslo

Till skillnad från flera andra av de svenska topplöparna åkte inte Carolina Johnson till Lidingö för terräng-SM. I stället drog hon till Oslo och 10-kilometersloppet Hytteplanmila. 

Och det blev succé. Johnson kom i mål som tvåa på 32.05, den tredje bästa tiden någonsin av en svenska och nytt personligt rekord med 40 sekunder. 

Carolina Johnson under Finnkampen 2025. FOTO: DECA Text & Bild.

Maraton med förhinder

Några timmar innan starten av Uppsala maraton kom nyheten att ett misstänkt farligt föremål hittats på en del av banan. Trots den mycket tråkiga nyheten kunde maratonloppet starta, dock med en förkortad bana (på både hela och halva distansen). 

Snabbast av alla blev Noah Brautigam och Johanna Hedbys på 2.20.30 respektive 2.48.40. I halvmaratonloppet vann Emil Svensk på 64.52 och Carolina Wikström på 1.12.07. 

Alla resultat hittar ni här. 

Runner's World

Följ oss

Kontakta oss

Samarbeta med oss

Runner’s World

Gustavslundsvägen 151E
167 51 Bromma
08-545 535 30
info@runnersworld.se

Bli prenumerant
Logga in
Få vårt nyhetsbrev

Sök på runnersworld.se