Löpning och skidåkning – en vinnande kombination för Ebba Andersson
Innan hon började samla på sig VM- och OS-guld i skidspåren var Ebba Andersson en framgångsrik löpare med flera landslagsuppdrag och mästerskap på meritlistan. Men att hon började tävla i löpning var faktiskt mest av en slump.
Vi har träffat Ebba för att prata om skillnader mellan löpträning och skidträning, hur hon tränar löpning i dag – och varför löpare kan ha nytta av att träna mer likt skidåkare.
[Den här artikeln publicerades först i Runner’s World 6-2024]
När Ebba Andersson korsade mållinjen på 2 000-metersloppet i skolan visade det sig att hon var en mycket talangfull löpare. Tiden som hon sprang in på var svenskt årsbästa för hennes åldersklass.
– Det var en bekant till familjen som hade bra koll på tider och statistik som upptäckte att tiden var tangerat årsbästa i min åldersklass. Då sa han: “Ebba, du måste åka och springa USM!”
För att kunna ställa upp på Ungdoms-SM behövdes medlemskap i en friidrottsförening. Hon blev där och då medlem i Sollefteå GIF friidrott.
I dag är det bra tränings- och tävlingsverksamhet i föreningen, men när Ebba växte upp såg det annorlunda ut.
– Då var löparklubben inte lika aktiv – det var i princip bara jag.
Ställde upp i USM – och vann
När Ebba kom in på friidrottsarenan i Upplands Väsby, där USM arrangerades, var det ingen som visste vem hon var, varken speakern eller publiken. Ebba minns hur hon stod vid tävlingsbanan med sina vanliga löparskor på fötterna och tittade på konkurrenterna när de värmde upp inför loppet. Särskilt minns hon när de körde sina sista ruscher strax innan start.
– Jag hade ju inte ens ett par spikskor, det hade alla andra. Jag minns när de körde sina ruscher och jag tänkte: ”Helvete vad snabba alla ser ut – hur ska jag klara av att hänga med?”
Startskottet gick – och Ebba sprang över mållinjen först av alla.
– Jag kan fortfarande känna igen mig i det där, hur lätt det är att underskatta sig själv och sin egen förmåga och att överskatta alla andra. Men det man ser stämmer inte alltid överens med den egna upplevelsen.
Succé på Ungdomsfinnkampen – och rekord på Lidingöloppet
Efter att ha vunnit sitt första USM-guld halkade hon sedan in på att fortsätta tävla i löpning. Ett av de bästa tävlingsminnena från friidrotten och löpningen är första gången som hon deltog i Ungdomsfinnkampen, vilket hon än i dag bär med sig som en speciell känsla. Tävlingen avgjordes på Stockholm stadion där både familj och släktingar fanns på plats uppe på läktaren.
– Det var första gången som jag sprang i de svenska landslagskläderna. Jag sprang på personligt rekord på 3 000 meter och satte även eventrekord. Att få uppleva det var speciellt – och att få uppleva det tillsammans med min familj som också var på plats.
Ett annat speciellt minne är från Lidingöloppet 2015, då Ebba var i superform. Tidigare år hade hon sprungit milloppet, som går på den klassiska tremilsbanans sista mil, på cirka 37 minuter. Nu sprang hon in på 35.46 och var med denna tid 5 minuter och 28 sekunder före tvåan i mål.
Tiden är än i dag det gällande banrekordet i klassen F19. Den hade dessutom – med god marginal – räckt till för att bli bästa svenska i Lidingö tjejlopp som avgjordes dagen efter.
Valde skidåkningen
Men trots de fina framgångarna på löparbanan så blev skidåkningen hennes förstahandsval. Ebba växte nämligen upp i Sollefteå, och när det var dags för gymnasiestudier föll valet på Sollefteå skidgymnasium – ett av landets riksidrottsgymnasier för längdskidåkning.
– Jag har alltid tränat mycket löpning som en del av min skidträning, och har alltid haft lätt för att springa. En stor del av min träning som ungdom och junior var just med löparskorna på. Men skidåkningen har ändå alltid varit nummer ett.
Det är inte ovanligt att skidåkare genomför löppass på tre timmar eller mer, då mestadels ute i terrängen och i ett relativt lågt tempo. Ebba menar att det inte är lika vanligt med sådana pass i friidrotten om inte satsningen ligger på längre distanser, till exempel maraton eller ultra.
– En gång när jag var i väg med friidrottslandslaget och kom från en träningsvecka på skidgymnasiet sa de andra i laget: ”Va? Har du sprungit pass på tre timmar denna vecka? Hur kan du springa så länge?”
– Det var en del sådana reaktioner när jag, som var van vid skidmiljön, kom in i friidrottslandslaget. Jag kände mig alltid välkommen och så, men det var aldrig riktigt min hemmaplan. Den miljö som jag var van vid var ju inom skidåkningen. Jag kände mig mer hemma där.
Vilka fördelar finns det med att kombinera skidåkning och löpning?
– Något som jag tycker är så bra med längdskidåkningen och den träning som krävs är att det är så varierande träningsformer. Där tror jag faktiskt att löpare, utifrån det som jag har sett, skulle kunna plocka in fler och andra träningsformer än bara löpning. Då är ju skidåkning ett jättebra alternativ för att få in ett alternativt moment i träningen, men också för att kunna undvika många skador. Skadefrekvensen är ju betydligt högre inom löpning än i många andra idrotter eftersom det är mycket mer belastande och enformigt för kroppen.
Vilka moment som skidåkare tränar tror du att löpare skulle ha fördel av att inkludera i sin träning?
– Det gäller att hitta träningsformer som är av tillräckligt bra kvalitet för det du sedan ska göra. Det kan även många gånger vara fördelaktigt för det mentala måendet att göra något annat än det som man specifikt tränar för. Jag tänker att det är viktigt att göra sådant som inte bara kroppen mår bra av, utan även sådant som huvudet mår bra av.
– Exakt vad den alternativa träningen ska bestå av är det förstås upp till varje individ och tränare att titta på, men att få in någon mer alternativ träningsform än löpmomentet – det tror jag starkt på.
Ebba Anderssons favoritpass …
… när det gäller löpning
– Förutom att springa Sjuvallsleden på sommaren så gillar jag ganska långa intervaller på löpband. Då kör jag sex till tio minuter med cirka två minuter vila emellan. Det brukar bli cirka en timme effektiv intervalltid. Jag brukar variera med lite olika längd på intervallerna och lutning och hastighet på bandet.
… när det gäller skidåkning
– Då kör jag gärna ett långt träningspass på cirka tre timmar uppe på Hallstaberget i Sollefteå, där jag utnyttjar stora delar av spårsystemet som finns där. Och det får gärna vara nypistade spår och solsken.
– Ett annat roligt pass är att köra intervaller i en stigning som även den ligger på Hallstaberget och tar cirka 13 minuter att åka. Jag kör uppför och nedför den backen så att det även där blir cirka en timme effektiv intervalltid.
Drabbades av knäskada
När Ebba gick tredje året på gymnasiet drabbades hon av en skada där knäskålen hoppade ur led. Och det hände inte bara en gång – utan fem. Fyra gånger i det ena knäet och en gång i det andra, under loppet av några år. Hon har behövt göra dubbla knäoperationer, och en tidigare broskskada har begränsat löpträningen och tävlandet en hel del.
– Smärtan var som värst efter att jag hade opererats och skulle få tillbaka rörligheten – det är nog den värsta smärtan som jag har varit med om. Det hade bildats så mycket ärrvävnad under läkningsprocessen att jag var tvungen att göra en ny operation för att överhuvudtaget få tillbaka rörligheten.
Knäoperationen som gjordes 2016 bidrog till att det blev mer sparsamt med löpartävlingar och att delar av löpträningen fick begränsas. Detta bidrog i sin tur till att Ebba valde att satsa fullt ut på längdskidåkningen och inte dubblera med löpningen som hon hade gjort tidigare.
Tror du att du hade fortsatt dubblera annars?
– Svårt att säga. Att tävla i löpning har lockat mig genom åren, det tycker jag är jättekul, men inte att träna på det sätt som man egentligen bör göra för att verkligen hävda sig som löpare. Om jag skulle ha gått in med inställningen att se var min maximala nivå ligger i löpningen hade jag behövt lägga en del av det som jag har gjort inom skidåkningen åt sidan.
På vilket sätt är skidåkning ett bra alternativ om man som löpare råkar ut för en skada och inte kan springa?
– Skidåkning är en skonsam träningsform där hjärtat får arbeta och kroppen får röra på sig. Sedan beror det så klart på vilken typ av skada det rör sig om. Om det är en skada där du inte kan utsätta dig för den belastning som löpningen innebär – men där du inte får den belastningen när du åker längdskidor – då tror jag absolut att det är ett bra alternativ. Jag vet ett par elitlöpare som tränar längdskidor just för att få in variationen.
Springer gärna i varierad terräng
I dag springer Ebba som mest tre till fyra gånger i veckan. Hon springer helst i varierad terräng, vilket till stor del beror på den tidigare knäskadan och att det är en belastningsmängd som fungerar bra. Hon är noga med att göra det hon kan för att det ska vara hållbart, samtidigt som hon vill ge sig själv bra förutsättningar att förebygga eventuella framtida skadeproblem.
Ett av de längre löppassen som Ebba genomför är den numera traditionsenliga tur som hon gör tillsammans med sin bror Fredrik en gång varje sommar, då de springer Sjuvallsleden i Hälsingland. Leden går förbi sju fäbodvallar och är cirka 35 kilometer lång.
– Som ungdom sprang jag ifrån honom. Jag tränade löpning och han tyckte att fotboll var roligare. Jag var nog även mer ambitiös med löpträningen. Sedan kom det en brytpunkt i slutet av våra ungdomsår när han helt plötsligt började springa ifrån mig – och det var lite jobbigt.
– Trots att han var kille och yngre än mig så hade jag ju alltid varit snabbare än honom. Jag blev rädd för att jag hade blivit sämre – men det var ju han som hade blivit bättre, säger Ebba och ler åt minnet.
Vilka fördelar tror du att det finns för löpare när det gäller att inkludera skidträning i sin planering?
– Först och främst tycker jag att det är viktigt att fundera på vad man vill fylla sina träningstimmar med, alltså vad som ska ingå i träningen. Eftersom det rör sig om ett begränsat utrymme så är det viktigt att fundera på vad som är viktigt att prioritera – och vart fokus ska riktas.
När det gäller elitsatsningar inom löpning menar Ebba att det naturligtvis behöver göras en stor del specifik löpträning, men att några procent av träningen i många fall troligen kan vara gynnsam att alternera. Eftersom en viss del av träningen mest handlar om att hjärtat ska arbeta och att kroppen ska röra på sig menar hon att det kanske inte har så stor betydelse om det sker på en testcykel, crosstrainer eller liknande. På så sätt kan man få lite avlastning och variation i träningsschemat.
– När jag var ute med friidrottslandslaget förstod jag att många nästan enbart springer och kör lite styrketräning. Sen vet jag ju så klart att precis som vi skidåkare behöver vår träningsmängd så behöver löparna sina löpkilometer. Men det kanske ser annorlunda ut nu för tiden?
Springer gärna lopp – om det passar schemat
Fram till för några år sedan fick Ebba med jämna mellanrum frågor om hon ville följa med på SM och springa 5 000 meter eller liknande. Men på grund av knäskadan och att läger med skidlandslaget och annat ofta inträffat samtidigt så har det inte passat in tidsmässigt. Däremot springer hon en tävling eller två ibland för att få till ett bra tränings- och fartpass när det inte är skidsäsong, om tävlingen går i närheten och om den passar in i träningsschemat.
– Det är kul att få in en löptävling under sommaren, känna på tävlingsstämningen och få in ett riktigt bra fartpass, säger Ebba – innan hon springer vidare till dagens andra träningspass.
Nu är det styrketräning som står på schemat. Det gäller att bygga en stark kropp för skidsäsongens hårda träning och många tävlingar. Ebba Andersson vet vad som krävs för att hon ska kunna fortsätta prestera på topp. Inte bara som en fantastisk löpare – utan som en av världens allra bästa längdskidåkare.
Ebba Andersson
Ålder: 28 år
Bor: Östersund
Familj: Pojkvän Gustaf, mamma, pappa och lillebror Fredrik.
Aktuell: OS-guldmedaljör på 50 km.
Meriter löpning:
Två segrar i Ungdomsfinnkampen.
Fyra guld i Ungdoms-SM: 3 000 m och 1 500 m.
Tre segrar i Lidingöloppet som junior och banrekordhållare i F19.
Guld i terräng-JSM.
6:a i Junior-EM: 3 000 m.
13:e i terräng-EM samt lagsilver (senior).
Meriter skidor:
Ett individuellt OS-guld.
Fyra individuella VM-guld.
Två individuella OS-silver.
Tre individuella VM-brons.
Stafettmedaljer i VM och OS.
27 SM-medaljer.
Vinnare Jerringpriset 2023.
