Blog

Träna mer effektivt 2026 – så gör du!

Träna mer effektivt 2026 – så gör du!


Effektiv träning handlar i hög grad handlar om planering och noggranna förberedelser. Har man en genomtänkt träningsplan, där man på förhand har förstått vad som fordras för att nå sina mål, blir träningen både lättare att genomföra och lättare att utvärdera.

Allt fler löpare tar hjälp av personliga tränare eller ansluter sig till instruktörsledda träningsgrupper av olika slag. Naturligtvis kan detta skapa ökad träningsmotivation och inspiration, och även hjälpa dig att effektivisera träningen. Men löpning är i högsta grad en individuell träningsform – det är egentligen enbart du som kan lära dig vad som fungerar bäst för dig.

Att öka sina kunskaper om hur olika typer av träning fungerar och skaffa sig erfarenheter av hur den egna kroppen påverkas ger en helt annan dimension till löpningen jämfört med att följa ett generellt utformat träningsprogram. För om man vill utveckla sin löpförmåga på bästa sätt går det faktiskt inte att lämna över tankearbetet bakom träningen till någon annan.

Planera – och följ upp!

Själva planeringsprocessen och uppföljningen av den egna träningen är också något som gör träningen och tävlandet extra stimulerande. Det är ett samspel mellan kropp och hjärna, som jag skulle vilja kalla “löpningens själ”.

Som ett stöd i tankearbetet, som är den inledande fasen av din träningsplanering, kan du använda dig av checklistan här intill. Med hjälp av den kan du enkelt gå igenom olika aspekter av din träning och på så sätt lägga grunden för en konkret träningsplan, där olika komponenter balanserats mot varandra på ett optimalt sätt.

1. Hur mycket tid har du att träna? 

Vid den här tiden på året är det lätt att hänge sig åt dagdrömmeri. Man tänker: Nästa säsong, då jäklar! Naturligtvis är det inte fel att spänna bågen, men samtidigt måste en ambition att träna hårt, mycket och målmedvetet förankras i verkligheten.

Om din vardag inte plötsligt rymmer avsevärt mycket mer tid till träning är det smart att ta utgångspunkt i den gångna säsongen när du skissar på din träningsplan. En tioprocentig ökning av den träningsmängd som man då avverkade kan vara en realistisk målsättning.

Fundera över var i vardagspusslet det finns möjlighet att lägga in något eller några extra träningspass. Kanske kan du träna före jobbet eller i samband med lunchen någon dag i veckan?

Tänk på att all ökning av träningen också fordrar motsvarande extra tid för återhämtning. Annars uteblir den kapacitetsökning som är själva avsikten med att träna mer.

2. Varför tränar du?

Innan du börjar planera innehållet i enskilda träningspass måste du bestämma vad syftet med din träning är. Om du är prestationsinriktad och siktar på att göra bra resultat i vissa lopp ser träningen avsevärt annorlunda ut än om du tränar för att få en bra allroundfysik och öka ditt välmående.

I första fallet bör din träning till allra största delen bestå av löpning (kompletterad med skadeförebyggande styrke- och rörlighetsövningar). I andra fallet kan du med fördel välja från träningens dignande smörgåsbord. Effektiv träning handlar i hög grad om prioriteringar.

3. Planera för variation

Många löpare fokuserar alltför mycket på träningsmängd, vilket gör träningspassen väldigt likformiga. Det är sant att långa, relativt långsamma träningspass bygger en solid muskulär uthållighet. Men utan intensiva tempopass som utmanar din maximala syreupptagningsförmåga och rekryterar dina snabba muskelfibrer kommer du inte att utveckla din löpförmåga optimalt.

4. Stärk dina svagheter

Att träna efter en generell träningsplan kan ge en viktig struktur och progressivitet i träningen – men sådana program tar naturligtvis inte hänsyn till löpares individuella olikheter. Därför är det viktigt att modifiera träningsråden efter dina individuella behov. Vissa löpare har till exempel en hög andel långsamma muskelfibrer och kan relativt lätt löpa långa distanser i ett moderat tempo. Andra har sin styrka i kortare och mer intensiva träningsinslag.

Ofta har man en tendens att träna mer av det som man redan är bra på och att undvika det man egentligen borde lägga mer tid på. Därför kan man ta hjälp av någon tränare eller erfaren löpare för att analysera hur man kan jobba mer målinriktat med sina svagheter.

Resonemanget gäller också andra aspekter av träningen. Den som exempelvis redan har en god löpteknik behöver knappast ägna sig åt löpskolningsövningar annat än som en del av uppvärmningen. Däremot kan löpare som felaktigt sätter i hälen framför kroppens tyngdpunkt åstadkomma avsevärda förbättringar genom att regelbundet ägna sig åt lämpliga löpskolningsövningar.

5. Förebygg skador

Även om våra genetiska förutsättningar är olika finns det knappast någon träningsaktivitet som ger mer påtagliga resultat än löpning – oavsett på vilken nivå man startar. Beroende på faktorer som kroppskonstitution, ålder och allmän träningsstatus är vi emellertid mer eller mindre känsliga för överbelastningsskador.

Anledningen till att löpningen ger så pass effektiv träningsrespons hänger samman med den höga belastningen på såväl syretranporterande organ som hela rörelseapparaten. I en välbalanserad träningsplan är det därför viktigt att ge plats för skadeförebyggande åtgärder, anpassad efter hur skadebenägen du är.

Under ett års tid drabbas mer än hälften av alla löpare av överbelastningsskador enligt ett flertal undersökningar – skador som omöjliggör löpträning under längre eller kortare perioder. Här finns det alltså stora möjligheter till förbättringar. Det handlar framför allt om fem nyckelfaktorer: 

1. Töm inte reservtanken i de enskilda träningspassen. Du ska känna dig ordentligt trött – men aldrig helt utmattad – efter ett väl genomfört träningspass.

2. Planera återhämtning och vila lika noggrant som du planerar träningspassen.

3. Ät balanserat. Se till att fylla på energidepåerna och ersätta vätskeförlusten omedelbart efter träning (inom 30 minuter efter avslutad träning).

4. Komplettera löpträningen med relevant styrke- och rörlighetsträning.

5. Träna ett specifikt prehab-program för dina problemområden. Prehab-övningar är desamma som används vid rehab efter en skada, men i förebyggande syfte. Ta kontakt med idrottsmedicinsk expertis om du känner dig osäker på hur denna träning bör utformas.

Silvander: Löpningens årskrönika

Silvander: Löpningens årskrönika


Solen har skinit över svensk friidrott det här året. Kanske gör vi bäst i att njuta av det, för en liten bit bort tornar något annat upp sig. Det är inte här än men det kommer allt närmare. 

När nyårsklockorna slår på onsdag kommer vi kunna lägga bokslut för halva 20- talet och till det ett synnerligen händelserikt år till handlingarna. Jag vågar säga att inget annat år har haft så höga toppar och samtidigt så hög bredd som 2025. 

När Andreas Almgren startade året gjorde han det med ett oklart rykte. Vi visste faktiskt inte hur vi skulle definiera honom. Ständigt skadad, snubblande nära eller bäst genom tiderna? Alla tre alternativ hade starka argument. 

När halva årets summerades var det också som att han valt samtliga vägar. Han hade två europarekord, en fjärdeplats på EM och så den där krampen som fick Sverige att hålla andan. 

På VM i Tokyo sprang därför Almgren 25 varv mot sitt eget eftermäle. Knappt 29 minuter tog det innan han bestämde sig för hur han ska minnas. VM- bronset var ett långfinger till alla som hade räknat bort honom. 

Och om det fortfarande var någon som tvivlade kom den sista stöten i oktober när ett hattrick i Europarekord fullbordades i Sveriges nya löparmecka, Valencia. 

Några kan fortfarande hävda att Anders Gärderud vann OS- guld och att Gunder Hägg faktiskt slog världsrekord, men ingen kan säga att Almgren var talangen som inte uppnådde sin potential. 

“Lever i en guldålder”

Bakom Almgren har Samuel Pihlström seglat upp. På tre mästerskap tog han sig till tre finaler i löpningens huvudnummer, 1500 meter. 

Wilma Nielsen vann NCAA mästerskapen inomhus och sällar sig till en unik trio svenska löpare som gjort det. Vera Sjöberg blev tvåa utomhus och visade på SM i Karlstad att hon är kvinnan att slå. 

Sarah Lahti är pånyttfödd och pratade logistik om medalj på terräng- EM. Att hennes niondeplats blev en besvikelse säger något om vår samtid. Resultatmässigt lever vi i en guldålder. 

Lägg därtill Simon Sundströms åttondeplats på samma mästerskap, att fyra tjejer kvalade in till 1500 meter på VM och att Suldan Hassan faktiskt inte är så långt från toppen och du får återigen en sån där härlig ekvation att räkna på. 

“Årets lägsta punkt”

Som vi vet finns “lyckliga i alla sina dagarr”  bara i sagorna och även det här året har fått uppleva sina törner. 

Andreas Kramer var återigen stabil på 800 meter men åkte på två sjukdomar inför båda mästerskapen och i och med det hostades hans form bort. 

Sen har vi årets lägsta punkt. I augusti meddelades att Samuel Russom åkt fast för dopning. Hässelbylöpare som vann SM- guld i maraton så sent som i juni är nu avstängd från all idrott i tre år. 

Ett tråkigt besked, såklart, men det är faktiskt inte det som får mig att se molnen på löparhimlen. 

“Någon gång tar turen slut”

Det vi måste komma ihåg är att den här generationen inte är ett resultat av att några personer satt sig i ett rum och bestämt sig för att göra om svensk friidrott. Det är inte ett resultat av att förbundet gjort satsningar där tränare och aktiva fått större ekonomisk stöttning. Den här generationen löpare är en vinst på ett lotteri. 

I sporter som fotboll och ishockey mäts framtidstro i allt högre grad i pengar och ur den synvinkel ser svensk friidrotts framtid inte lika roligt ut. 

Trots att VM var en sportslig succé, att det finns profiler som Andreas Almgren, Daniel Ståhl, Mondo Duplantis och Vanessa Kamga, så omsätter svenska friidrottsförbundet hälften så mycket nu som de gjorde när 20- talet började. Man har inte lyckats kapitalisera på de framgångar som skett. 

Sportsligt kan vi fortsätta leva på det som varit. Jag ser inga anledningar till att inte våga drömma större nästa år. Varför ska inte Samuel Pihlström kunna springa under 3.30? Varför kan inte Sarah Lahti ta en EM- medalj? Och Andreas Almgren, varför inte ett världsrekord? 

Och ser vi till nästa generation ser de onekligen lovande ut. Sebastian Lörstad, Karl Ottfalk, Carmen Cernjul och Fanny Szalkai, för att nämna några, har en lång lång väg kvar att gå men kanske kan de lyckas. Kanske har svensk friidrott vunnit på lotto igen, det kan ske. Men det sker inte för evigt, någon gång tar nämligen turen slut. Var står vi då?

Bromsa åldrandet med 3-2-2!

Bromsa åldrandet med 3-2-2!


Vill du fortsätta att träna effektivt efter 50? Anpassa då dina träningsupplägg till dina förutsättningar, som efterhand kommer att förändras. Men det betyder inte att du måste träna mindre. Nej, det handlar bara om att justera själva innehållet i träningsplanen.

Din fysiska prestationsförmåga som löpare kommer att förändras av åldrandet – och det märks främst inom tre olika områden:

1. Din syretransporterande kapacitet försämras.

Detta medför att du kommer att springa långsammare. Motorkapaciteten sjunker helt enkelt.

2. Muskelstyrkan reduceras.

Det gör att du utvecklar mindre kraft i din löpning, du får ett mindre effektivt löpsteg och blir mer skadebenägen.

3. Återhämtningen kräver mer tid.

Ditt behov av återhämtning mellan träningspassen blir – på grund av hormonella förändringar i kroppen – större och kräver därför längre tid.

Så hanterar du konsekvenserna av att åldras

Konsekvenserna av de här förändringarna är ganska enkla att inse. När det gäller första punkten handlar det om att inse att ”fart inte är allt här i världen”. Mät gärna dina träningspass i löptid i stället för avverkad sträcka och lär dig att ha en mer avspänd attityd till ditt löptempo. Att variera träningspassens längd, löptempo och underlag/kupering gör också att nedgången i löpkapacitet kan bromsas.

Punkt två understryker vikten av att komplettera löpningen med någon typ av styrketräning. För att få tillräcklig träningseffekt sker detta bäst i separata styrketräningspass.

Den tredje punkten visar vikten av att ge kroppen tillräckligt med tid för vila och återuppbyggnad mellan löpträningspassen. Återhämtningen underlättas också av allsidighet i träningen, eftersom träningsbelastningen på kroppen då blir mindre ensidig.

Testa träningsmodellen 3-2-2

Den eftersökta allsidigheten, styrkeeffekten och möjligheten till återhämtning kan du effektivt få till i en träningsmodell betecknad 3-2-2. Trean står för antalet löpträningspass, första tvåan är antalet styrkepass och andra tvåan anger antalet vilodagar – allt på veckobasis.

Speciellt viktigt i sammanhanget är att de tre löpträningspassen får ett varierat innehåll och inte består av en och samma ”slentrianrunda”, avverkad i ett medelmåttigt distanstempo.

Så här kan du använda 3-2-2-modellen i praktiken. Notera att detta är ett generellt förslag. Du kan naturligtvis utgå från dina individuella önskemål och behov, så länge som du håller dig till grundprinciperna.

Veckodag

 Typ av träning

Måndag

 Styrketräning. Övningar inriktade på svaga punkter.

Tisdag

 Löpning i kuperad terräng & varierat tempo, typ fartlek.

Onsdag

 Vila.

Torsdag

 Löpning – tempopass, till exempel intervaller eller snabbdistans.

Fredag

 Styrketräning. Allsidig inriktning, till exempel cirkelträning.

Lördag

 Vila.

Söndag

 Löpning – långpass i lugn distansfart.

Fem godsaker att göra under mellandagarna

Fem godsaker att göra under mellandagarna


Jul och sötsaker hör ihop och vi förespråkar inte späkning under julen – men det går ju att blanda upp skumtomtarna och Aladdin-asken med nyttigare julgodis. Godis som ger dig en bra energibonus så att du orkar röra på dig, även under mellandagarna.

Kryddig pretzelmix

Knaprigt och kryddigt, kan kontrasten bli bättre när man har magen full av Ris á la Malta? Dessutom är den här mixen rik på protein och bra fetter.

7 dl pretzels

5 dl nötter (till exempel mandlar och cashewnötter

2 ½ dl havregryn

1 dl solrosfrön

2 tsk senapspulver

1 tsk vitlökspulver

½ tsk salt

¼ tsk cayennpeppar

2 äggvitor

2 msk olivolja

2 msk honung

Sätt ugnen på 150 grader och lägg bakplåtspapper på en plåt. Blanda pretzels, nötter, havregryn, frön och kryddor i en stor skål. I en mindre skål vispar du ihop äggvitorna, olivoljan och honungen. Häll blandningen över nöt- och pretzelmixen och blanda om. Sprid ut det på plåten och baka i 40 minuter. Ta ut och blanda om efter halva tiden. Låt svalna helt innan du lägger över mixen i burkar.

Pekannötsmör

Det här supergoda nötsmöret blir ett perfekt och gott mellanmål, eller när sötsuget sätter in, tillsammans med en banan. Pekannötter innehåller bra fetter och antioxidanter vilket hjälper din återhämtning.

7 dl osaltade och rostade pekannötter

1 msk kokossocker

1 tsp vaniljpulver

½ tsk kanel

En nypa salt

Mixa pekannötter, socker, vanilj, kanel och salt i en matberedare i flera minuter tills det är helt slätt och krämigt. Stoppa matberedaren ett par gånger och skrapa ner det som fastnat på kanterna. Sleva upp i glasburkar och förvara i kylen.

Mörk choklad med pumpafrön och körsbär

Om du köper choklad i affären är det inte ovanligt att den innehåller konstgjorda smakämnen och raffinerat socker. Här får du en choklad gjord på bara fem ingredienser som är en energibomb rik på mineraler tack vare kakaon, fröna och bären.

1 ½ dl kokosolja

1 dl kakao

½ dl lönnsirap

1 ½ dl pumpafrön

1 dl torkade körsbär (eller andra torkade bär)

Lägg bakplåtspapper i en form som är cirka 30 centimeter i diameter. Pappret ska komma upp lite på kanten. Blanda kokosolja, kakaon och sirapen i en liten kastrull på låg värme och vispa tills det har smält. Häll ner chokladsmeten i formen så att den fyller botten. Strössla med frön och bär över hela. Ställ den i frysen i en timme eller längre. Bryt chokladen i bitar och lägg i en burk som tål frystemperatur. De här godbitarna smälter nämligen i rumstemperatur.

Kryddpopcorn

Hemmagjorda popcorn är ett grymt fullkornssnack som innehåller massor av nyttigheter i sig.

5 msk kokosolja

1 ½ dl popcornkärnor

1 tsk salt

1 tsk malen gurkmeja

½ tsk vitlökspulver

½ tsk paprikapulver

Smält 3 msk av koksofettet i en stor kastrull på hög värme. Tillsätt popcornkärnorna och sätt på locket. När popcornen börjar poppa, sänk värmen lite och skaka kastrullen ofta. När poppningen är långsam drar du av kastrullen från plattan, men behåller locket på tills det har slutat poppa helt. Häll popcornen i en stor skål.

I en liten skål blandar du saltet och kryddorna och häll över popcornen och blanda om. Smält resterande 2 msk kokosolja och häll över popcornen och blanda igen. Tillsätt mer kryddor om det behövs.

Återhämtnings-chai

En kopp varmt te är gott efter en kylig löprunda eller direkt på morgonen.

3 ½ dl löst svart te

1 dl torkad ingefära i bitar

3 msk kardemummafrön, hela

2 msk kryddnejlika, hela

1 tsk malen kanel

Blanda te och kryddor i en skål.

Instruktioner för teet: Lägg 1–2 tsk i en tekula och lägg i en mugg. Häll över kokande vatten och låt stå tills det är så starkt som du vill ha det.

Träna smart i mellandagarna!

Träna smart i mellandagarna!


Äntligen julledigt? Är det läge att träna lite extra under mellandagarna? Då har vi några välmenande tips på vägen!

Var realistisk – och inte överambitiös

De flesta av oss som springer ser ett antal lediga dagar som ett hav av träningsmöjligheter. Vi lägger upp ambitiösa träningsplaner som bara har ett fel – de är alltför ambitiösa. Det betyder att de nästan med säkerhet kommer att spricka. Och då blir vi oftast så deprimerade att vi helt struntar i att träna. Så lägg upp en plan som du vet att du klarar att följa.

Planera i förväg

Detaljplanera din träning redan före julhelgen så du vet vad du har att följa. Då kan du ju också se vilka dagar som är helt omöjliga att träna på. Men var flexibel – känns det bra och du får en lucka så ta vara på den!

Planera den kommande säsongen

Ta lite av din lediga tid till att fundera över vilka målsättningar du har för nästa år, och vilka lopp du ska ställa upp i. När du vet det kan du också göra ditt träningsupplägg.

Ta dig tid – och ta dig ut

Om du har ganska gott om tid under julhelgerna kan du passa på att utnyttja den till allt från styrketräning och smidighetsträning hemma i vardagsrummet. Och om vädret tillåter så kan du kanske dra iväg på en härlig skidtur eller ge dig ut på en skridskoutflykt. Det är bara att välja.

 

Mellandagarnas mumsigaste mellanmål

Mellandagarnas mumsigaste mellanmål


De här goda bollarna är snabba och enkla att göra. De är perfekta att njuta av som mellanmål före eller efter ditt löppass – och är ett välkommet avbrott från julgodiset!

DU BEHÖVER:

 
10 torkade dadlar (ta bort kärnorna)
1 dl cashewnötter
½ dl kokosflingor
Eventuell topping: kokosflingor eller smält mörk choklad. 

GÖR SÅ HÄR:

Mixa alla ingredienser i en matberedare, rulla smeten till bollar och rulla dem sedan eventuellt i kokos – eller doppa bollarna i smält choklad. Förvara i kylskåpet.

Ungefärligt näringsvärde per boll (utan topping):
Energi: 70 kcal
Kolhydrater: 7 gram
Protein: 1,2 gram
Fett: 4 gram

Julens snabbaste träning: 3 pass som gör jobbet under 30 min!

Julens snabbaste träning: 3 pass som gör jobbet under 30 min!


Följande upplägg är 32 minuter eller kortare och inkluderar högintensiva intervaller som går snabbt att bocka av – så att du hinner med allt annat som ska göras kring jul. Du kan springa dem utomhus eller på löpband, beroende på vad du gillar bäst.

SÅ HÄR LÄGGER DU UPP TRÄNINGEN

Nybörjare: Kör Pass #1 en gång i veckan. Spring intervallerna i medelintensivt tempo och gå under vilan.

Löpare (3-4 pass à 30-40 minuter i veckan) som inte har sprungit högintensiva intervaller tidigare: Kör Pass #1 en gång i veckan, de första 2-3 veckorna. Om allt känns bra kan du därefter lägga till ytterligare ett Pass #1 i veckan, med åtminstone tre dagar mellan passen (till exempel måndag och fredag). Övriga löprundor ska vara distansrundor i lugnt tempo. När du har kört Pass #1 i minst fyra veckor kan du gå vidare till Pass #2, en gång i veckan.

Löpare som är vana vid högintensiva pass: Välj mellan de tre passen, 1-3 gånger i veckan. För att balansera träningsmängden bör resten av veckans pass vara lugnare distanspass.

PASSEN

Pass #1: 30/90

Värm upp med 2 minuters gång. Börja långsamt och öka tempot successivt tills du nästan joggar. Jogga därefter i lugnt prattempo i 5 minuter för att fortsätta värma upp.

8 x 30 sekunder hård löpning/sprint (90 sekunder vila med lätt jogg eller snabb gång mellan intervallerna)

Varva ned med några minuters lätt jogg eller gång efter intervallerna.
Total tid: 24 minuter

Pass #2: 60/120

Värm upp med 2 minuters gång och jogga därefter 5 minuter i lugnt prattempo.

6 x 1 minut hård löpning/sprint (2 minuters vila med lätt jogg eller snabb gång mellan intervallerna)

Varva ned med några minuters lätt jogg eller gång efter intervallerna.
Total tid: 25 minuter

Pass #3: Varva sprint och backe

Värm upp med 2 minuters gång och jogga därefter 5 minuter i lugnt prattempo. Håll dig i närheten av en relativt lång men ganska flack backe som tar cirka 60 sekunder att springa till toppen, alternativt använd ett löpband där du växlar mellan 1% lutning (i de flacka intervallerna) och 4-5% lutning (i backarna).

5 serier av:

  • 1 minut hård löpning/sprint, 1 minut vila med snabb gång
  • 1 minut uppför backen i medelhögt tempo, joggvila nerför backen (joggvila 1 min på 1% lutning om du springer på band)

Varva ned med några minuters lätt jogg eller gång efter intervallerna.
Total tid: cirka 32 minuter

Förändringar som ger magiska resultat

Förändringar som ger magiska resultat


Det är en inte helt ovanlig historia – att elitlöpare som byter tränare ofta når mycket bättre resultat. Betyder det att den nye tränaren har “magiska” träningsmetoder? Inte nödvändigtvis. Ibland är det själva förändringen som står för magin.

Varje träningsprogram, oavsett hur genomtänkt det är, förlorar i effektivitet om du upprepar samma träningsrutin vecka efter vecka, år efter år. Samma regel gäller även hårda träningspass. Träningspass som görs successivt tuffare från år till år tvingar visserligen kroppen att anpassa sig, men om det är samma rutiner blir det ändå samma grundläggande stimuli för kroppen att reagera på.

De flesta idrottare som byter coach möter i stället helt nya utmaningar, till exempel andra typer av intervaller, löpning i ny terräng eller löppass med kortare återhämtning, vilket kan ge en snabb utvecklingskurva.

Genom att varje säsong lägga till några nya träningsstimuli kan du få motsvarande effekt i din egen träning. Och du behöver varken trollerikunskaper eller en ny coach. Här är några förslag värda att testa.

BYT INTERVALLER

Klassiska intervallpass på 400 respektive 1 000 meter ingår i de flesta träningsprogram, men efter ett par år genomför du dem kanske på autopilot. Några små justeringar förändrar rytmen i de välbekanta passen, vilket tvingar kroppen att anpassa sig och hjärnan att vara på alerten.

Klassiskt intervallpass: 12 x 400 meter i din tävlingsfart på 5 km, med 75 sekunder vila mellan löpsekvenserna.
Ny stimuli: Löp den åttonde intervallen så fort du kan, försök sedan att bara överleva de fyra återstående.

Klassiskt intervallpass: 5 x 1 600 meter i din tävlingsfart på 10 km, med 2 minuter joggvila mellan löpsekvenserna.

Ny stimuli: I stället för att löpa i jämn fart, löp den första intervallen tio sekunder långsammare än din tävlingsfart på tio kilometer. Löp sedan varje intervall fem sekunder snabbare.

BYT LÅNGPASS

Första gången du springer 30 kilometer är det en stor sak – femtionde gången är det inte lika upphetsande. En variant för att öka stimulansen i ditt långpass är att lägga in fartökningar eller att springa långpassen med progressiv fartökning varannan vecka. Fartökningarna engagerar de snabba muskelfibrerna, vilket gör att de lättare kickar in även vid lägre farter.

Fartökningar: Lägg in fem fartökningar på 30 sekunder med 2 minuter joggvila mellan varje under de sista kilometerna av ditt långpass. Men pressa inte på för hårt. Fartökningarna ska motsvara den fart du brukar hålla på dina snabbdistanspass.

Progressiva långpass: Löp första halvan av långpasset i ett avslappnat tempo, 60–90 sekunder långsammare än din maratonfart. Öka därefter tempot med 10–15 sekunder per kilometer tills du når (och sedan håller) din maratonfart de sista 3–5 kilometerna av långpasset.

ÄNDRA DIN VECKORUTIN

Det finns många sätt att kombinera hårda och lätta träningsdagar under en sjudagarsperiod. Är du van vid en särskild veckorutin bör du ändra på den under en fyraveckorsperiod, och sedan återgå till din ursprungliga veckorutin.

Dubbla pass: Lägg till ett lätt morgonpass på 5–8 kilometer de dagar då du har ett hårt pass inplanerat. Det är ett bra sätt att öka distansen och att lära sig löpa snabbt på trötta ben.

Halvlångt pass: Om du vanligtvis kör två eller tre intervallpass varje vecka, byt ut ett av dem mitt i veckan mot ett halvlångt distanspass. Sikta in dig på 70–80 procent av distansen på ditt vanliga långpass och var inte rädd för att höja tempot ordentligt de sista kilometerna.

Frasigt fröknäcke – perfekt att ha på julbordet

Frasigt fröknäcke – perfekt att ha på julbordet


Har du tröttnat på ditt vanliga bröd, vill du testa något nytt eller vill du öka ditt näringsintag på ett enkelt sätt? Fröer innehåller massor av bra fetter, vitaminer och mineraler och går utmärkt att baka ett gott knäckebröd av – perfekt att ha på julbordet.

Ät det i stället för den vanliga frukostmackan med ost, mosad avokado eller hummus på. Eller servera som småbitar till goda röror som förrätt. Du kan förstås helt strunta i att det är nyttigt och bara äta det med en bit ost för att det är så gott!

Knäcke med dinkelmjöl

1 dl solrosfrön

1 dl sesamfrön

½ dl linfrön

½ dl rapsolja

2 dl dinkelmjöl

2 dl kokhett vatten

Sätt ugnen på 150 grader. Blanda alla ingredienser i en bunke och bred ut på en plåt med bakplåtspapper. Skär skåror i rutor för att brödet ska bli lättare att bryta när det är gräddat. Grädda brödet i drygt en timme. Vänd på bitarna efter ungefär halva tiden.

Glutenfritt fröknäcke

1 dl pumpafrön

1 dl solroskärnor

½ dl sesamfrön

½ dl vallmofrön

½ dl krossade linfrön

1 dl majsmjöl eller kokosmjöl

½ tsk salt

½ dl rapsolja

2 dl kokhett vatten

Sätt ugnen på 150 grader. Blanda alla ingredienser i en bunke och bred ut på en plåt med bakplåtspapper. Skär skåror i rutor för att brödet ska bli lättare att bryta när det är gräddat. Grädda brödet i drygt en timme. Vänd på bitarna efter ungefär halva tiden.

Lindholm i USA och Pilen i Paris

Lindholm i USA och Pilen i Paris


På andra sidan Atlanten, i Arizona, sprang Hanna Lindholm maraton på fina 2.31. I Paris gjorde Samuel Pihlström sitt första 10 km-lopp på landsväg på tre år.

Det var i Chandler, Arizona, som Hanna Lindholm sprang in på sin nionde bästa maratontid i karriären. Tiden 2.31,19 räckte till en fjärdeplats i loppet och är endast femtio sekunder från Svenska friidrottsförbundets kvalgräns till EM i Birmingham.

På vår sida av Atlanten, i Frankrikes huvudstad Paris, stod Samuel Pihlström på startlinjen för sitt första 10 km-lopp på tre år. Tiden 29,13 innebar ett nytt personbästa med sju sekunder, men säger kanske mer om hur länge sedan det var han senast sprang distansen än om prestationen i sig.

Så blir du en bättre traillöpare i vinter

Så blir du en bättre traillöpare i vinter


Det går absolut att utvecklas som traillöpare vintertid – här får du fyra smarta tips på hur du kan träna på vintriga underlag.

Vintersäsongen är en tacksam period att förlägga grundträningen till. Anledningen är att det under tävlingsfria perioder kan vara enklare att få långa sammansatta perioder med bra träning, där du inte behöver “vara i form” för att prestera.

För en omväxlande och stärkande vinterträning rekommenderar vi att du vågar variera löpträningen i stor utsträckning. Byt också ut några löppass eller utöka belastningen med alternativa träningsformer.

Tänk på att intensiteten gärna får vara lite lägre på passen under vinterhalvåret. Fartträningen är något du hellre ökar på när du närmar dig tävlingssäsongen och dina aktuella mål.

Utnyttja snön

Många ser snön som ett bekymmer, men givetvis kan du också utnyttja de vintriga förutsättningarna i din träning. Att pulsa i djupsnö ger inte bara starka ben utan är även skonsamt för kroppen då det medför betydligt snällare stötar än “vanlig” löpträning.

Testa snöskor

Som traillöpare kan du genom snöpulsning även träna inför kuperad löpning utan att behöva ha tillgång till stora berg. Bor du på ett ställe med större snömängder eller alltför djup snö för att kunna springa i, är snöskor ett annorlunda men roligt alternativ i träningen. Första passet kan det kännas lite lustigt att springa med snöskorna, men ganska snabbt vänjer man sig och kan ge sig ut på turer dit få andra tar sig under vinterdagarna.

Ge dig ut i skidspåret

Längdskidåkning är också ett utmärkt sätt för alla löpare att träna vintertid. Längdskidåkarna har länge varit de konditionsidrottare som mätt upp de högsta konditionsvärdena vid tester, vilket beror på att skidåkning aktiverar så stora muskelgrupper. Såväl skejting som klassisk skidåkning är bra för dig som vill utveckla din kondition och få avlastning för löpmuskulaturen.

Räds inte löpbandet

För att behålla och utveckla löpsteget på hårdare underlag kan också löpbandet vara ett bra alternativ om det är halt, kallt eller snöigt utomhus. Som traillöpare kan du med fördel öka lutningen på bandet emellanåt, gärna till 3-4 grader (5-7 %). Att springa i backar kommer du ha nytta av i din traillöpning.

Marklyft – kungen av styrkeövningar

Marklyft – kungen av styrkeövningar


Det är coolt att vara bra på marklyft. Det handlar om stora vikter och en känsla av Hulken som är oslagbar. Men lika älskat som marklyft är, är det också fruktat. Skaderisken vid felaktig teknik blir rätt hög, framför allt om du råkar kombinera en dålig teknik med stora vikter.

Du har mycket att vinna på att lära dig ett korrekt marklyft. Du kommer att träna i princip hela kroppen i ett och samma lyft – nedre ryggen, framsida och baksidan av benen, rumpan, övre delen av ryggen och sist men inte minst den styvmoderligt behandlade greppstyrkan. Försök alltså att göra dina marklyft utan dragremmar och liknande.

Så här gör man

Det mest grundläggande är förstås starten. Stå ungefär höftbrett. De flesta vill stå så brett, men det är individuellt. Du ska stå där du känner dig mest stabil, och det kommer du inte vara om du står jättebrett eller ihop med fötterna. Fötterna pekar rakt fram. Fäll i höften med rak rygg och böj benen så att du når stången med händerna. Sträva bakåt med höften och håll bröstet högt. Titta snett framåt nedåt. Hur startpositionen ser ut blir lite olika beroende på hur långa ben, överkropp och armar du har. en del får rumpan rätt långt ner, andra högre upp.

Greppa stången ungefär axelbrett med ett överhandsgrepp, alltså med handflatorna vända mot dig. (Du kan oftast lyfta tyngre med ett mixat grepp, alltså då en handflata är riktad framåt, men skaderisken ökar, till exempel belastas bicepssenan mycket och axeln hamnar i en onaturlig position.) Håll ett hårt grepp om stången, det signalerar till resten av kroppen att aktiveras.

Tänk dig att du ska bryta av stången, då aktiveras latsen effektivt. Armarna är helt raka.

Ta ett djupt andetag och skapa tryck i bålen. Ut med bröstet och bak och ner med axlarna. Ryggen är helt rak genom hela lyftet. Plantera hela fötterna i golvet och pressa ut knäna lite så att de inte faller in.

Lyft – ryck inte. Lyftet är kontrollerat ända från botten med full anspänning.

Lyft höften och axlarna samtidigt. På det sättet kommer benen och ryggen samarbeta och du blir starkare. Lyfter du rumpan snabbare än axlarna kommer ländryggen att få ta en stor del av ansträngningen. Stången ska gå nära benen hela lyftet. När stången kommit över knäna trycker du fram höften tills du är helt utsträckt.

Sträva sedan bakåt med höften, stången nära låren, tills den passerat knäna på väg ner. Då böjer du knäna och ställer ner stången i golvet. Kontroll hela vägen.

Tänk på det här

Skynda långsamt! Låt tekniken sitta innan du lastar på de tunga vikterna. Du blir inte stark, bara skadad, om du får marklyftshybris.

Bältet då? Helt ärligt är det ju coolare att klara lyften utan bälte. Det visar ju att din kropp klarar av belastningen överallt. Men ska du göra många repetitioner eller känner av ryggen någon dag, så visst. På med bältet. Tänk då på att båltrycket ska pressa mot bältet.

Lyft inte i löparskor. När du lyfter tungt ska du inte ha skor med svampiga och mjuka sulor, det kan göra lyftet vingligt och okontrollerat. Helst ska skorna ha en tunn och hård sula som inte trycks ihop. Du kan också testa att lyfta barfota.