Köra hårt med HIIT eller ta det lite lugnare
Blogg

Köra hårt med HIIT eller ta det lite lugnare


Är HIIT (högintensiv intervallträning) räddningen för alla de som inte har tid/inte orkar träna? Eller är HIIT för ett fåtal? Ny forskning tyder på det senare.

Det sägs att HIIT sparar tid. Det gör det inte. Alla har lika mycket tid. Jorden snurrar inte fortare för vissa. Du har 24 timmar per dygn. Vad du gör med de timmarna handlar om vad du värdesätter. Om du vill, orkar du mycket mer än du tror. Det handlar alltså i första hand om vad det är du vill.

För drygt ett år sedan spåddes HIIT bli den hetaste träningstrenden 2018. American College of Sports Medicine trodde att alla kommer att syssla med HIIT framöver. Det är lätt att falla för lockelsen med HIIT. Studier visar att hård träning i några minuter ger samma effekt som en timmes lågintensivt pass. Men trots det är det få motionärer som kör HIIT.

Varför?

Jo, HIIT är plågsamt. Det är bara de som är rejält motiverade som klarar av det. Det kostar att klämma ihop en timmes träning till en minut. Du betalar ett högt pris i form av maximal ansträngning. Det är ganska obehagligt. Och människan har utvecklats för att undvika obehagliga minnen.

Människan är gjord för rörelse

Jag vet inte om doktor Mosley – som slog ett hjärtslag för HIIT – fortfarande kör sina korta intervaller (jag gissar att han gett upp). Men jag tror inte det är en hållbar form av träning på lång sikt för vanliga motionärer eller för blivande motionärer. De flesta har mycket enklare mål. Det finns de som inte orkar gå 500 meter. De är den viktigaste målgruppen och de behöver låga trösklar. HIIT är inget för dem. Det är så lätt att glömma det när man själv är en person som gillar att träna.

De folkslag som fortfarande lever som jägare och samlare är extremt aktiva. De tränar inte, men de rör sig 10-15 km varje dag. De ”tränar” lågintensivt motsvarande drygt 10.000 steg. Förmodligen rörde sig människor ännu längre sträckor innan det fanns pilbågar och kastvapen. Människor är, till skillnad från andra människoapor, extremt rörliga. Om det inte hade känts bra att röra sig 10-15 km per dag hade vi dött ut. Men rör vi oss mer och hårdare blir det jobbigt. Då börjar hjärnan värdera om det finns bättre saker att göra med dina begränsade resurser. Då måste du veta vad du vill. Kanske är bytet och belöningen inom räckhåll? Om du vet att du vill, är det inget problem att träna hårt.

Omkring 3 procent av alla amerikaner når den rekommenderade lägsta dosen träning på 150 minuter i veckan. Problemet för de flesta är att träning inte är värt det och av de som tränar tycker de flesta att det är en plåga. Kommer HIIT att lösa det problemet?

HIIT eller lugnt

I en studie mättes subjektiva nivåer av nöje och njutning under hög- respektive lågintensiv träning (lika förbrukning av kalorier) hos ett antal inaktiva personer. Det visade sig att låg intensitet gav mer glädje och njutning jämfört med hög intensitet. Lätt till måttlig träning är således bäst för de flesta eftersom du sannolikt fortsätter träna om du gillar det du gör.

HIIT
HIIT

Det finns en liten möjlighet att njuta också av hård träning. Hur? Jo, genom att börja hårt och minska intensiteten allt eftersom. Det ger dig ett positivt minne av träningen, vilket ökar sannolikheten att du tränar igen. Problemet med att köra HIIT och avsluta hårt är att du inte gärna gör något som du minns som plågsamt, såvida du inte är extremt motiverad och upplever smärta som ett kvitto på ditt arbete. Du vet att du måste utmana dig ibland för att bli bättre. Men du tillhör en minoritet. Den flesta avskyr att plåga sig.

Kosmisk rättvisa

HIIT och träning handlar inte om tidsbrist. Det handlar om värderingar. Vad tycker du är värdefullt? Är en timme i löparspåret viktigare för dig än en en timme framför teven med familjen? Kanske du kan kombinera värdet att vara med familj eller vänner och att motionera. En cykeltur tillsammans. Jaga pokemons med barnen. Lunchrunda med dina vänner. Motion i vardagen som på stenåldern.

Det tar 8760 timmar för jorden att fullborda ett varv runt solen. Det tar 24 timmar för jorden att vrida sig runt sin egen axel. Inför kosmos är vi alla lika. Ingens tid är mer värdefull än någon annans. Det handlar om vad du vill göra med den tiden.

 

Utvald bildWikipedia.


Nya numret i butik 25 april – 20 maj! 

  • Stor skoguide! 22 nya modeller
  • Toppa formen. Så presterar du på topp under ditt nästa lopp
  • Tommy Myllymäkis bästa recept
  • När din träning blir ett tvång
  • Spring 75 minuter. Lev tolv år längre
  • Trasslande baksidor? Så gör du dem glada igen
  • Kom i gång med löpning! Så börjar du. Kostlära för nybörjare
  • Ny forskning: Brocccoligroddar kan vara den nya rödbetsjuicen
  • Hur känns det att inte längre kunna springa?
Bli prenumerant
Fånga morgondagen med långa intervaller
Blogg

Fånga morgondagen med långa intervaller


Det sägs att du ska fånga dagen. Men det kanske är ännu viktigare att fånga morgondagen. Mellan idag och imorgon drömmer du. Det låter bra att följa sina drömmar, men kruxet är att följa dem. Annars blir imorgon som idag och alla andra dagar.

Det är så lätt att fastna i drömmar. Beviset: 90 procent av alla nyinköpta träningsredskap slutar användas efter några månader. I framtiden är allt möjligt, men framtiden blir inte som man tänker sig. Den blir som man gör. Man kan inte bara tänka och drömma. Drömmar lurar hjärnan att man redan uppnått det man vill. Det känns bra att drömma – det är ju därför man drömmer. Men man måste göra något för att ta sig härifrån till dit.

Sallad eller hamburgare?

När McDonalds började sälja nyttiga sallader som komplement till de onyttiga hamburgarna hände något märkligt och oväntat. Försäljningen av de mest onyttiga hamburgarna ökade nämligen kraftigt. Kan det vara så att nyttiga alternativ ökar lusten efter det onyttiga? Några forskare byggde upp en liten restaurang och satte ihop två menyer för att testa denna hypotes. Den ena menyn bestod av snabbmat med varierande grad av ”onyttighet”. Den andra menyn var identisk men där fanns även nyttiga sallader. Sedan fick besökare slumpmässigt någon av de två menyerna. Det visade sig att de som fick den ”nyttiga” menyn med sallader valde den onyttigaste snabbmaten. Om det finns nyttiga alternativ tycks vi blanda ihop det med att också faktiskt välja det nyttiga alternativet. Du tänker välja en sallad tills du verkligen gör valet. Då väljer du den onyttigaste hamburgaren istället.

Löpning längs höga kusten
Löpning längs höga kusten

Du äter en hamburgare idag, men tror att du tar en sallad nästa gång. Du börjar i morgon för då är du en lite bättre människa. Idag är du trött, men nästa vecka är du pigg och orkar träna. Men du är knappast en bättre människa nästa vecka. När du tar en kladdkaka till kaffet, säger du att det är för den här gången. Men om du gör det nu, gör du det varje gång i framtiden också för just nu är du en person som äter kladdkakor till kaffet. Om du däremot väljer att avstå, då ökar sannolikheten att du avstår nästa vecka. Men det handlar om hur du ser på dig själv. Det bör du fundera på ibland.

Långa intervaller

Om jag ska bli bättre löpare kan jag inte bara drömma om att bli bättre. Jag måste springa. Det vet jag, därför springer jag. Idag blev det långa intervaller, 4 x 8 minuter med två minuter joggvila. Nya studier visar att de ökar uthålligheten mer än exempelvis 4×4-intervaller, kanske för att man tvingar sin hjärna att inte ge upp under en längre tid. När jag skrev om långa intervaller 2015 fick jag många tvivlande kommentarer, men kruxet med det nya är ju att ingen prövat. Det är ju nytt. Då måste man testa. Nu tror jag fler tränar långa intervaller.

Bild från studie på 4×4-intervaller. Samma mönster som mina 4×8-intervaller.

I den första intervallen kom jag upp i 85%, i den sista passerade jag nätt och jämnt 90% av maxpuls. Det är ett vanligt mönster. Du kommer inte genast upp i målpuls. Jag vet inte riktigt vad jag ska göra resten av dagen, men jag fångade i alla fall morgondagen med några långa intervaller.


Det handlar inte om kalorier – det handlar om dig
Blogg

Det handlar inte om kalorier – det handlar om dig


Att gå ner i vikt handlar inte enbart om kalorier. Det är inte bara att äta mindre och träna mer. Det handlar om dig.

För fem år sedan skrev jag ett mycket populärt inlägg om fettförbränning. Jag skrev att fettförbränning är ren fysik (eller kemi). Du äter kolatomer och andas ut kolatomer. Om du stoppar i dig fler kolatomer än du andas ut ökar fettmassan. Fett är atomer. De följer naturlagarna. De försvinner inte. De bara byter plats. De tar sig in i kroppen i form av mat och lämnar kroppen tillsammans med syre som koldioxid. Kalorier in och kalorier ut. Men det betyder inte att det är lätt. Att gå ner i vikt är inte en kalkyl.

Tappa halva vikten 

En bekant till mig, som vi kan kalla Cecilia, vägde 120 kilo. Jag träffade henne några gånger per år. Så småningom fick hon barn. Jag såg henne inte på över ett år. När jag träffade henne igen vägde hon 65 kilo.

Hur var det möjligt?

Jag ville kunna leka med mina barn, sa hon. Jag ville inte att de skulle växa upp med en orörlig, fet mamma. Hon berättade att hon växte upp med en ensamstående pappa. Han gav henne mycket kärlek och mycket mat. Hon var glad och lycklig. Hon såg sig själv som en lagom tjock och glad tjej.

Mammarollen gav henne en ny identitet. Tio år senare är hon fortfarande smal. Hon ser sig inte som en före detta överviktig person, utan som en smal och hälsosam person. Hon tränar varje dag. Hon äter bra mat.

Biggest loser fungerar halva vägen

Att delta i en tävling som Biggest Loser ger dig också en ny identitet. Du omges av andra som vill gå ner vikt. Du får bra mat och har tillgång till träningsredskap. En coach vakar över dig. Du är aldrig ensam. När tävlingen är slut finns inget av detta. Där hemma ligger soffan med en skål chips och vinkar till dig. Din gamla identitet var aldrig på någon resa. Den har suttit och väntat på dig. Du har ändrat beteendet men inte dina vanor.
Danny Cahill före, efter och nu.
Danny Cahill före och efter Biggest loser och nu.

Nästan alla Biggest loser-deltagare går upp i vikt efteråt. De tycks dömda till att känna ständig hunger för att bibehålla en bråkdel av viktnedgången. Men några deltagare klarar det. Det är de som fortfarande är kvar i rampljuset. Det är de som lever kvar i sin Biggest loser-identitet. Kroppen är ingen diktator som styr dig. Det är du som styr.

Under Vietnamkriget blev 15-20 procent av de amerikanska soldaterna beroende av heroin. 90 procent av dessa slutade direkt med heroin när de kom hem. De som slutade var inte beroende, de var missbrukare i ett sammanhang. De bytte tillbaka till sin gamla identitet.

Din identitet driver ditt beteende

2016 publicerade Dr Elliot Berkman, som är expert på motivation, en studie med titeln ”Finding the ’self’ in self-regulation: The identity-value model.” Berkman hävdar att du är mer benägen att följa beteenden som är kopplade till din identitet eftersom de har ett större värde för dig. Det sitter inte en djävul i ena örat som väser kladdkaka och en ängel i det andra som viskar äpple. Om du värderar bra mat mer än dålig mat är det inte någon kamp. Då tar du äpplet för du ser dig som en person som äter bra mat. Det handlar inte om att utöva viljestyrka. Det handlar om vem du är. Vad tycker du är mest värdefullt?

De som slutar röka men ser sig själva som före detta rökare löper större risk att börja igen än de som ser sig som ickerökare. Om du verkligen slutar röka ser du dig själv som en ickerökare. Det är din nya identitet. Men om du ser dig som en före detta rökare, betyder det att du fortfarande har ett begär efter cigaretter.

Cecilia ändrade sin identitet. En dag bestämde hon sig och sedan dess går hon i den riktningen. Hennes nya vanor stärkte denna identitet. Hon fokuserade på sina barn. Barnen var det viktiga. Barnen gjorde att det blev värdefullt att gå ner i vikt. Först kommer varför. Varför vill du detta? Sedan fördjupar du dig i hur.

Jag ändrade min identitet 2008. Jag ville hänga med de vältränade kollegorna och köra Stafettvasan. Jag började springa och nu springer jag för det är det jag gör. Först kom varför och vad jag ville, sedan startade jag en blogg för att fördjupa mig i hur och varje löptur och artikel stärkte min tro på min nya identitet.

Det handlar om dig

Vill du gå ner i vikt? Du kanske har gjort det flera gånger och misslyckats. Sedan har du tröstat dig själv med ännu mer mat. Efter några veckor med chips i ensamhet börjar du en ny diet. Men det kanske inte är vikten som är det viktiga. Du kanske vill gå ner i vikt för att kunna träna och umgås med dina vänner. I så fall tycker jag du ska strunta i vikten. Det är så lätt att misslyckas med mål. Bestäm dig för att träna i alla fall. Träffa dina vänner. Gör det som är kul och värdefullt. Det är ju det som är viktigt. Plötsligt kanske du har tappat 20 kilo för du ser dig själv som en person som tränar och umgås med andra. Din nya identitet leder till ett bättre, mer hälsosamt beteende än det som du satt fast i tidigare. Ditt liv handlar inte om kalorier eller att följa ett ideal. Ditt liv handlar om dig.

 


Min bok Prestationskoden finns snart att förbeställa på Adlibris, Bokus, m fl. Lägg upp en bevakning redan nu.Prestationskoden en bok


Både motionär och elit blir bättre av rödbetsjuice
Blogg

Både motionär och elit blir bättre av rödbetsjuice


Sedan flera år vet man att motionärer förbättrar sin prestation genom att dricka rödbetsjuice. Men gäller det även elitidrottare? Ja, enligt en ny studie tycks rödbetor även göra eliten bättre. De behöver bara dricka lite mer.

De första studierna om rödbetor och prestation kom samtidigt som jag började blogga. Rödbetor har varit lite av en följetång sedan dess. Det här blir faktiskt mitt 30:e inlägg i ämnet. Den första studien visade att rödbetsjuice förbättrade prestationen med 16 %. Men det var en ganska liten studie. Sedan dess har det kommit flera bra studier. Slutsatsen av dem är att man tycks prestera några procent bättre och att blodtrycket sjunker. Man har också upptäckt att den verksamma substansen i rödbeta är nitrat, som reduceras till nitrit i munhålan och sedan till kväveoxid. Det är komplicerad process som tar flera timmar.

 

Elitidrottare och rödbetsjuice

Tidigare studier har dock inte kunnat visa att vältränade elitidrottare tjänar något extra på att dricka rödbetsjuice. Forskarna har gissat att elitidrottare kanske redan ligger på gränsen. Men i en ny välgjord studie utförd av forskare vid Aalborg Universitet, testade man om elitidrottare bara behöver extra mycket rödbetsjuice. De testade elitidrottarna både på havsnivå och hög höjd. Sedan tidigare vet man att effekten av att dricka rödbetsjuice är större på hög höjd där tillgången på syre är lägre.

Även Kalle Anka kräver rödbetor
Även Kalle Anka kräver rödbetor

Elitidrottarna (VO2Max > 60) drack koncentrat av rödbetsjuice (beet-it 400 ml) två gånger om dagen i en vecka. En grupp fick rödbetsjuice med nitrater och en kontrollgrupp fick juice utan nitrater (placebo). Efter fyra dagar nådde nitrat- och nitritnivåer en maximal nivå hos de som druckit juice med nitrater.

Elitidrottarna som druckit juice med nitrater var i snitt 1,6 procent snabbare på ett 10 km långt cykeltest jämfört med de som fått placebo. Forskarna undersökte också fysiologiska faktorer som musklernas tillgång på syre, men de såg inte samma förbättringar som man sett hos motionärer. De danska forskarna tror istället att elitidrottarnas prestationsökning hänger samman med att kväveoxid förbättrar cirkulationen. Det finns alltså fortfarande mycket att forska på rörande juicens mekanismer, men mycket rödbetsjuice tycks i alla fall förbättra elitidrottares prestation på både låg och hög höjd.

 

Höga Kusten Winter Trail

Jag har nästan alltid en flaska rödbetsjuice i kylskåpet, men jag dricker inte varje dag. Jag kommer däremot att dricka rödbetsjuice i fyra dagar inför Höga Kusten Winter Trail den 23 februari. Det kan jag behöva. Det är ett tufft lopp. I år är det mycket snö precis som 2018. Men hellre mycket snö än lite snö. 2017 var marken täckt av is. Dagen innan loppet kom det sedan 30 centimeter lössnö. Snön lade sig som ett halt täcke på isen. Det gick inte att få något grepp. Alla halkade runt. Det tog över tio timmar att ”springa” 52 km.

I år har jag tränat bättre än både 2017 och 2018. Jag känner suget efter att springa i den oslagbart vackra naturen. Höga kusten är fantastisk. Det är två veckor kvar. Jag trappar ner träningen och dricker rödbetsjuice.

Rödbetsjuice före och rödvin efter loppet
Före och efter loppet

Vad vill du?
Blogg

Vad vill du?


På jobbet sitter jag mest på möten eller står upp och skriver på en dator. Vissa dagar åker jag hem full av energi, andra dagar är jag helt utmattad. Att fingra på en dator är ju inte särskilt krävande, ändå suger det kraft vissa dagar. När jag var yngre hade jag mer fysiska jobb, men jag var alltid pigg när jag kom hem. Visserligen var jag yngre, men det kan inte vara hela förklaringen. De jobben var varierade. Jag har mycket variation idag också, men vissa dagar kanske jag har ett tre timmar långt pass med möten – det är minst lika mentalt utmattande som en löptur på tre timmar.

trött katt
trött katt

Viljestyrka

Det finns två hypoteser om vad som orsaker mental trötthet. Den första hypotesen hävdar att du blir trött för att energin tar slut. Du har en begränsad mängd med energi. Du är fulltankade med viljestyrka på morgonen, sedan töms denna tank allt eftersom. Denna hypotes kallas för ego-utarmning och utvecklades av psykologen Roy Baumeister i en serie listiga experiment. När hjärnans glukos tar slut efter flera beslut orkar du inte fatta fler beslut. Det är en hypotes som stämmer med vardagliga observationer.

Tyvärr har andra forskare inte lyckats reproducera Baumeisters resultat. Man har inte hittat något mätbart fenomen som kan kallas viljestyrka. Dessutom jobbar hjärnan hela tiden. Den förbrukar i stort sett lika mycket glukos när du tittar på Netflix som när du löser en ekvation eller fattar ett svårt beslut. De flesta kalorierna går åt till att hålla igång hjärnan. Därmed borde vi överge Baumeisters variant av hypotesen om att mental trötthet orsakas av brist på energi.

Motivation

Den andra hypotesen, som bland annat framförs av psykologen Michael Inzlicht, handlar om motivation. När du jobbar med en uppgift tappar du intresset efter ett tag. Du blir lockad av Facebook eller något annat som känns trevligare just då. Ur ett biologisk perspektiv verkar det vettigt att du hela tiden är uppmärksam på alternativ. Det kan vara farligt att snöa in på en uppgift. Det är viktigt att sträva efter flera mål och eftersom dessa mål förbrukar en gemensam resurs – tid – krävs det en mekanism som hanterar denna resurs och det är mental trötthet.

Som fysiologen Samuele Marcora har visat kan man påverka motivationen och därmed passera det man trodde var de fysiska gränserna, vilket det står mycket om i Alex Hutchinsons bok Uthållighet. Men redan på 1980-talet kunde franska forskare visa att personer som belönades med pengar orkade mycket mer.

Identitet

Vad betyder det för löpare? Tidernas främsta ultralöpare Yiannis Kourus sa att motivationen var det viktigaste. Han ägnade mycket tid till att skapa motivation. Var kommer motivationen ifrån? Kommer den utifrån eller inifrån? Det tycks som riktig, glödande motivation kommer från det inre. Men jag tror inte det är något du hittar. Jag tror du måste skapa denna motivation. Du måste fundera på djupet vad det är du vill. Vilka hinder finns det? Ta tag i dem. När du vet din riktning och följer den, stärker ditt beteende din identitet.

Idag vräkte snön ner. Jag springer ändå. Jag kan inte påverka vädret, inte ens genom att välja olika väderappar. Det är bara att acceptera snön och mycket annat som faller över en. Jag springer inte för att det är nyttigt eller för att jag måste. Jag springer för jag har lärt mig se mig själv som en person som springer oavsett väder.

Löpning i snö
Löpning i snö

Att tro
Blogg

Att tro


Richard Mödl var inte säker på om han skulle klara av att gå till det heliga kapellet. Han hade skadat foten och kunde knappt gå. Men han kunde inte ge upp. Han hade bestämt sig för att klara av sin första pilgrimsfärd från Regensburg till Altöttings svarta madonna. Det är ett avstånd på 113 km. Richard trodde att om smärtan blev outhärdlig kunde han få hjälp av Jungfru Maria. Så han gick. Och han gick.

Så påbörjar Erik Vance sin artikel i National Geographic där han utforskar trons kraft. Tolv lyckade pilgrimsresor senare, intervjuvad av Erik när han är 74 år, säger Richard att det är tack vare Jungfru Maria som han är så frisk.

Placebo

En del tror på Jungfru Maria, andra tror på tillskott. Din tro påverkar dig. Inom vetenskap kallas det placebo.

I boken Suggestible You, skriver Erik Vance om Mike Pauletich. När Pauletich var 42 år, kände han att något var fel. Det visade sig vara symptom på Parkinson. Om tio år sitter du i rullstol, sa läkaren. Livet rasade samman. Pauletich slutade träna. Åtta år senare kämpade han mot depression. Han hade svårt att gå och tala. Men då rekryterades han till test av en ny behandling. I testet fick hälften en riktig hjärnoperation, medan den andra hälften fick en låtsasoperation.

Efter operationen var Pauletich som en ny människa. Talet blev genast bättre, han kunde skriva och röra sig. Drygt ett år senare jobbade han och levde som innan diagnosen. Depressionen var borta. Han började träna igen och genomförde ett triathlon. Han var långt från rullstolen som läkarna dömt honom till elva år tidigare. Så presenterades studien. Behandlingen var inte bättre än placebo … Och Pauletich var en av de som genomgått en låtsasoperation.

När han fick diagnosen var den som en dödsdom. Nu hade han dock en annan styrka. Han visste att det som hände efter operationen kom inifrån honom själv. Han bestämde sig för inte låta sig styras av sjukdomen, utan själv ta tag i rodret. Parkinson är inte ett dödsstraff utan en uppmaning att agera, säger han. Träna och sköt om dig. Gör det som krävs för att behålla hälsan.

Hjärnans uppgift

Hjärnans viktigaste funktion är att göra förutsägelser. Hjärnan bygger modeller av världen som simulerar verkligheten och utifrån dessa modeller görs gissningar. Det är därför placebo är så intressant, för placebo påverkar dina gissningar. Kanske förändrades Pauletichs beteende så mycket under de två åren att hjärnans gissningar blev till sanning. Det påminner mig om tecknade figurer som brukar springa ut över ett stup och fortsätter att springa tills de upptäcker att de är i luften. Då faller de. När Pauletich förstod att han sprang i luft var han redan på andra sidan.

tro och springa i luften
Springa i luften.

Hans nya liv är inte resultatet av positivt tänkande. Det är rent hjärnarbete. Du kan inte lura dig själv, säger Pauletich. Du måste tro att du kan ta kontroll över sjukdomen. Först hoppas du, sen tror du. När du tror, kan du prestera.

En löpares tro

Vad har det med löpning att göra? Mer än du tror. Studier visar att glada ansikten och verbal uppmuntran ökar uthålligheten. Löpare springer också på placebo. Vi har förväntningar och våra hjärnor förutsäger vad som ska hända. Tro och hopp är viktigt för alla som vill någonting.

När du springer rusar tankar genom hjärnan. Jag borde vara trött nu. Bäst att stanna. Vad skönt att stanna. Vad skönt att ge upp. Jag kommer inte att orka. Hur långt är det kvar? Sedan stannar du. För några år sedan skrev jag om ultralöparen Diane van Deren. Hon upplever inget av detta. Hon minns inget och känner inget pga. en hjärnskada. I stället för att älta och väga för och emot, springer hon tills benen inte längre bär. Vi som har hela hjärnor, håller tillbaka oss själva. Men Deren visar att det finns mycket mer att ge.

I slutändan är det du som avgör om det är värt det. Du kan alltid gå lite längre, men det finns en gräns som sätts av dig själv. Ett piller som det står ”tro på dig själv” på är det bästa tillskott du kan svälja före ett lopp. Det pillret skapar du själv genom att klara av saker och det gör du i små steg genom ihärdig, fokuserad träning.