Så bygger du en starkare rygg – och förebygger ryggont

Så bygger du en starkare rygg – och förebygger ryggont


Ryggont går i de allra flesta fall över och det är varken skadligt eller farligt för ryggen att hålla på med löpning – snarare tvärtom. Men det finns ändå goda skäl att stärka ryggmuskulaturen, inte minst för att förebygga ryggproblem. Här är tre enkla övningar som gör det.

Hand upp alla som har haft ont i ryggen! Om du mot förmodan har handen kvar i knät kan du anse dig vara mer eller mindre unik. En stor majoritet (upp mot 80 procent beroende på vilka studier man tittar på) drabbas av ryggont någon gång i livet.

Tryggt att veta är att det oftast går över av sig själv bara man har tålamod. Och bara för att man har ont så behöver inte något vara skadat eller trasigt. Man kan nämligen ha ont i kroppen utan att något har gått sönder eller är på väg att gå sönder. 

En vanlig myt är att ont i ryggen beror på att man har en svag bål, ett påstående som forskningen har visat inte stämmer. Under många år har därför ett vanligt råd vid ryggont varit att stärka just magen.

En vanlig myt är att ont i ryggen beror på att man har en svag bål, ett påstående som forskningen har visat inte stämmer.

Att många ändå upplever att de blir bättre i sina ryggbesvär av bålträning finns det flera tänkbara förklaringar till. En förklaring kan vara att det är träningen i sig som gör att du får mindre ont, inte att du blir starkare i just bålen, eftersom träning i sig aktiverar kroppens eget smärtlindrande system.

Att till exempel styrketräna ökar dessutom såväl hjärnans omedvetna som din medvetna tilltro till kroppens och ryggens förmåga att tåla belastning, vilket i sig kan minska upplevelsen av smärta. Till detta lägger vi naturalförloppet, det vill säga att de flesta ryggsmärtorna blir bra av sig själva med tiden.

Löpning är bra för ryggen

En annan myt är att löpning skulle vara dåligt för ryggen. Tvärtom visar studier att diskarna i ryggen snarare mår bra av löpning. Dessutom mår skelettet i ryggraden och i resten av kroppen bra av att belastas för att minska risken för exempelvis benskörhet. 

Men löpning innebär trots allt en del stötar genom kroppen vilket kan göra det svårt att springa just när man har ont i ryggen. En bra måttstock då är att om det inte gör ont under tiden eller efteråt är det bara att köra på. Gör det lite ont under tiden eller efteråt, där smärtan lägger sig inom 24 timmar, är det i regel inte heller något du behöver bekymra dig över. Detta så länge inte besvären ökar över tid – då kan du behöva backa i träningen under en period.

De tänkbara orsakerna till ryggont är så många att vi inte kommer gå in på några specifika diagnoser här. Det finns även många faktorer som påverkar upplevelsen av ryggont. Bland dessa kan nämnas tidigare besvär från rygg, stress/oro/ångest och sömnbesvär – liksom missuppfattningar som att smärta i ryggen måste innebära att något är skadat eller att man pushar på för hårt trots att man har ont och därmed hamnar i en ond cirkel av mer smärta.

Ryggont vid löpning

När det gäller faktorer som kan påverka ryggont eller orsaka ryggont i samband med löpning är framför allt några värda att nämna: stora ökningar i volym och/eller fart (över tid eller på enskilda pass), nedsatt rörlighet i till exempel höfter eller bröstrygg vilket gör att ryggen och framför allt ländryggen eventuellt får jobba hårdare. 

Andra faktorer är nedsatt styrka och/eller uthållighet i ryggen i sig eller på grund av din löpteknik. Om du till exempel springer och lutar dig mycket framåt kan muskelarbetet i ryggen öka och bidra till muskeltrötthet i den. Samma sak om du försöker brösta upp dig så att du springer och sträcker på ryggen för mycket – då ställer du överdrivna krav på de muskler i ryggen som kallas för ryggsträckarna.

Men oavsett om ryggen blir trött på grund av begränsningar i styrka eller rörlighet någon annanstans i kroppen, eller om det beror på din löpteknik, generella träningsbelastning eller andra faktorer som inte har med träningen att göra så är det ändå en bra idé att vara stark i ryggen (av samma anledning som det är bra att vara stark i hela kroppen).

En stark rygg och kropp kommer förhoppningsvis att tåla mer belastning. Du minskar ju dessutom risken för att begränsningar i ryggstyrkan bidrar till besvär någon annanstans i kroppen. Du tjänar alltid på att vara stark – så här får du tre övningar som hjälper dig att bygga en starkare rygg!

Bonus! Gör en eller flera av dessa övningar som komplement till den träning du redan utför i dag. Ofta är 1–2 gånger per vecka lagom.

1. Marklyft: Med stång eller med en tung kettlebell. 

Så gör du: Lyft upp en stång eller en kettlebell från marken och sätt sedan ner den igen. Gör till exempel 3 x 6–8 repetitioner. Spänn hela överkroppen och tänk ”stark mage, stark rygg”. Lyft långsamt utan att rycka upp vikten.

2. Ryggresning:  Dynamisk eller statisk med enarmsrodd. 

Det finns ställningar för detta på gymmet, annars kan du göra som på bilden – eller be en kompis att sitta på dina vader.

Dynamisk ryggresning (överst): Sänk överkroppen långsamt ned mot marken så långt du orkar, lyft sedan upp ryggen så att hela kroppen bildar en rak horisontell linje. Gör till exempel 3 x 8–15 repetitioner.

Statisk ryggresning med enarmsrodd (nederst): Håll kroppen i en rak linje hela tiden, samtidigt som du gör en enarmsrodd där du drar en vikt mot höften. Gör till exempel 3 x 8–10 repetitioner per arm.

3. Sidoplanka: Med sidogung eller sidoböjning i kabelmaskin. 

Sidoplanka med sidogung (överst): Starta i position för sidoplanka, sänk höften sakta ner mot golvet så långt du orkar och behärskar. Återgå till startläget. Gör till exempel 3 x 8–12 repetitioner.

Sidoböjning i kabelmaskin (nederst): Starta med kroppen helt rak, sidoböj långsamt i ryggen (utan att böja dig framåt eller bakåt). Vänd tillbaka upp när du inte orkar hålla en ”stark mage” längre. Gör till exempel 3 x 8–12 repetitioner.

Om experten Jimmy Englund, 41, arbetar som fysioterapeut samt som personlig tränare med inriktning mot framför allt löpning och löpare. Här skriver Jimmy om hur man rehabiliterar några av de vanligaste löparskadorna – samt hur man kan träna för att minska risken för att drabbas av dem.

Löparskador: Så helar du hälsenan

Löparskador: Så helar du hälsenan


Hälsenan är kroppens största och starkaste sena, men den utsätts också för stora belastningar när du springer. Hälsenebesvär är därför ett av de vanligaste problemen bland löpare.  När du springer utsätts hälsenan för krafter som är upp till sex gånger din kroppsvikt. Så det är kanske inte så konstigt att hälsenebesvär är en av de vanligaste idrottsskadorna hos löpare. Om smärtan kommer akut är det troligt att du har råkat ut för en bristning. Om smärtan i stället kommer smygande efter att du har trappat upp din löpträning är det förmodligen en överbelastning, en akillestendinopati.  Smärtan sitter oftast mitt på…
Vet du varför du gör din rehab?

Vet du varför du gör din rehab?


Här är de fem vanligaste syftena med rehabövningar  – och principerna som styr din rehabträning.  

Jag träffar ofta löpare som inte fått önskat resultat av sin rehab – trots att de gjort sina övningar. När vi pratar vidare visar det sig att de inte riktigt har förstått vad övningen eller rehabprogrammet var tänkt att uppnå – eller i vilket skede det skulle användas. Då är det inte konstigt att effekten uteblir, trots god disciplin.

Att engagera sig i sin rehabilitering är alltså en viktig framgångsfaktor. Förstår du syftet med både övningar och program blir samarbetet mellan dig som löpare och din fysioterapeut enklare. Samma rehabövning kan fylla olika funktioner beroende på när, hur och med vilken belastning den utförs. Här är de fem vanligaste syftena med rehabövningar. 

1. Stimulera läkning

Om en vävnad, till exempel en sena eller muskel, är strukturellt skadad kan rätt doserad träning stimulera läkningsprocessen, till exempel genom ökad cirkulation eller genom att själva belastningen i sig triggar läkningen. För det här syftet används ofta låg belastning och flera repetitioner, men utan att skapa så stor trötthet. Även excentrisk träning och isometrisk träning kan användas i detta syfte, med successivt ökande belastning över tid.

2. Stärka den aktuella vävnaden och öka toleransen för belastning

Träning av den aktuella vävnaden kan syfta till att göra den starkare, så att den tål mer belastning. Det är ofta relevant oavsett om det finns en faktisk vävnadsskada eller om smärtan har uppstått utan tydlig skada.

Här handlar det i grunden om styrketräning, där progression är en nyckelfaktor. Belastningen behöver förr eller senare upplevas som utmanande. En progression som ofta missas i rehabprogram är att successivt återintroducera plyometrisk träning för att förbereda vävnaden för den löpspecifika belastningen.

3. Stärka svaga punkter i rörelsekedjan

Rehab kan också syfta till att stärka svaga länkar i rörelsekedjan. Att en muskel, sena eller led gör ont betyder inte alltid att det enbart är där problemet sitter. Ibland finns det något annat som behöver förbättras för att den smärtande vävnaden ska få bättre förutsättningar.

Om du till exempel saknar styrka och uthållighet i vaderna kan du ”sjunka ihop” i löpningen och belasta framsida lår och knä mer. I ett sådant fall kan en del av din knärehab bestå av extra vadstyrketräning.

4. Bibehålla styrka under skadeperiod

En skadeperiod innebär ofta vila från löpningen. Problemet är att längre frånvaro inte bara leder till läkning, utan också till tappad styrka, sämre tålighet och belastningsvana i andra delar av kroppen. När du börjar springa igen kan skadan alltså vara läkt och välrehabiliterad, men kroppen som helhet vara svagare än innan.

Därför blir styrketräningen under skadeperioden minst lika viktig som annars – ibland viktigare. Ofta går det att träna alla andra, icke smärtande muskler och leder. Ont i vaden eller hälsenan? Träna lår och höfter. Ont i höften? Träna lår, vader och fötter. Se helt enkelt till att vara starkare efter skadeperioden än vad du var före den. Glöm inte heller att ersätta löpningen med alternativ konditionsträning för att behålla flåset.

5. Som mått på vad den smärtande vävnaden tål just nu

I vissa fall används övningar främst för att på ett kontrollerat sätt testa hur en tidigare smärtande kroppsdel svarar på belastning. Dels hur den reagerar direkt, dels hur den svarar på upprepad belastning över tid, till exempel under flera dagar i följd.

Genom att successivt öka belastningen blir det lättare att se var gränsen går. Då kan man minska risken för bakslag och avgöra när kroppen är redo för löpbelastning.

Även när övningar ges av andra skäl kommer de i praktiken alltid att fylla detta syfte: att ge ett mått på hur mycket vävnaden tål just nu. Har du till exempel varit öm i en vad och vilat lite från löpningen kan några pass med olika former av tåhävningar ge en tydlig indikation på om vaden är redo för mer belastning. Att bara börja springa igen blir i jämförelse mer av en chansning.   

Det blir roligare om du förstår varför du ska göra det – vi lovar!

SEX VIKTIGA PRINCIPER SOM STYR DIN REHAB 

1. Rätt rehab vid rätt tidpunkt 

Vilken rehab som är lämplig – innehåll, dosering och belastning – beror främst på två saker: individuella faktorer och var man befinner sig i förhållande till smärtdebuten. Hur ett rehabprogram utformas skiljer sig ofta markant åt beroende på om man söker hjälp efter en vecka eller först efter flera månader. De flesta program behöver dessutom justeras över tid, ofta genom progression. Se därför till att följa upp och anpassa din rehab regelbundet.

2. Smärta vs skada

Att något gör ont betyder inte automatiskt att något är skadat. Smärta kan förekomma utan vävnadsskada – och skador kan i sin tur finnas utan att ge smärta. De flesta överbelastningsbesvär hos löpare handlar just om smärta utan påvisbar vävnadsskada. Ju längre tid som gått sedan smärtdebut eller skadetillfälle, desto sämre speglar smärtans intensitet hur vävnaden faktiskt mår fysiologiskt.

3. Varför du ibland får – och ibland inte får – träna med smärta

Det sägs ofta att ”lite smärta är okej” eller att smärta som går över inom 24 timmar är acceptabel. Ofta stämmer det – men långt ifrån alltid. I vissa fall tillåts ingen smärta alls, i andra fall relativt hög smärta. Vad som är lämpligt beror på var i läkningsprocessen man befinner sig, hur länge besvären funnits och vilken typ av vävnad som är påverkad.

4. Olika syften med att vila

Ibland behöver ett område vila för att kunna läka. I andra fall handlar vila snarare om att minska känsligheten i ett smärtande område. Om ett område ständigt belastas genom träning, rehab, övningar och behandlingar så kan det bli för mycket – även om symtomen är milda. Då riskerar smärtan att underhållas snarare än förbättras.

Vila kan också användas för att få ett grepp om lämplig belastningsnivå. I sådana fall kan en kortare period med total vila följt av successiv återintroduktion av träning hjälpa till att tydliggöra hur mycket belastning vävnaden faktiskt tål.

5. Kapacitet vs tolerans

Kapacitet beskriver vilken förmåga du har att utföra ett visst arbete. Tolerans handlar om hur mycket arbete du eller en specifik kroppsdel tål utan att börja göra ont eller ta skada. Att kunna springa en kilometer i ett visst tempo eller lyfta en viss vikt säger något om din kapacitet. Men får du ont av det saknas tillräcklig tolerans. Toleransen påverkas av flera faktorer, bland annat styrka, träningsupplägg och återhämtning i form av sömn, kost och stress.

6. Akut vs långsiktig effekt

Beroende på syfte kan olika övningar förväntas ge effekt på kort eller lång sikt. Den skillnaden är viktig att förstå. Vissa övningar har främst ett akut smärtlindrande syfte. Stretch, massage eller cirkulationsövningar kan till exempel ge tillfällig lindring. Övningar som syftar till att öka styrkan i en vävnad förväntas däremot ge effekt först över tid, eftersom det tar tid att bygga upp styrka.

Fanny Borgström – äntligen tillbaka!

Fanny Borgström – äntligen tillbaka!


Efter ett långt skadeuppehåll är The North Face-stjärnan Fanny Borgström tillbaka. Den 20 februari satte hon på sig en nummerlapp för första gången på två år när hon sprang halvmaratondistansen på The North Face Transgrancanaria. Här berättar Fanny om känslorna inför comebacken.

[ANNONSSAMARBETE MED THE NORTH FACE]

Jag känner hur vinden tar tag i mitt hår, hur hjärtat pumpar och skorna greppar den solvarma stigen. Hur jag ler för mig själv. Bubblar inombords. Ruset av endorfiner och tacksamhet blandat med solkräm är en av de bästa känslorna jag haft på länge. Är jag ur skiten nu? Det är frågan jag ställer mig samtidigt som jag flyter ner för den tekniska stigen. 

Det är snart tolv månader sedan den andra, och förhoppningsvis sista, operationen av min Haglunds häl. Senaste jag sprang på de sagolika stigarna bland mandelträd och fågelkvitter i Gran Canarias svindlande natur så haltade jag och kämpade mot smärtan. Den då stundande operationen kändes som ett sista halmstrå att greppa, en lättnad i kombination med tvivel och en oviss framtid. 

Tillbaka i löparskorna

Nu jag är tillbaka i löparskorna. Fylld av insikter, tacksamhet och en djup förundran över hur motgång på sitt klyschiga sätt alltid gör oss starkare. 

Låter den friska luften fylla mina lungor, blickar snabbt ut över de magiska landskap som den gamla vulkanen skapat innan jag skiftar fokus till stigen igen. Sätter en fot framför den andra och låtsas som att jag flyger utför de steniga partierna.

Försöker att inte döma min fysiska kapacitet utan innerligt njuta av att jag kan få uppleva detta igen. Att vara ett med kroppen. Att lita på den, att bygga den starkare, att få träna med urkrafter, vänner och våga tro att det kanske är slutet på en lång motgång. 

Fast egentligen är väl det den största insikten av denna långa resa av skador som jag trampat, att det inte finns något slut. Inte heller någon början. Det är ett ständigt flöde av framsteg och lärdomar. Insikter som man ibland har förmågan att efterleva och ibland lyckats avlägsna helt från sitt agerande. 

Att komma ur dimman 

När jag slutligen når stigens högsta punkt stannar jag till. Blickar ut över det frodiga landskapet och den stig som tagit mig hela vägen upp, ger mig själv en mental klapp på axeln. Långt där nere ligger dimman över dalen och jag vet hur det känns att fastna i den. Men jag vet också att det är mödan värt att kämpa sig upp. Ge sig själv chansen att lära, uppskatta de små framstegen och fortsätta uppåt – även om stigen känns snårig.  

Läs också: Fanny Borgström – vägen tillbaka
Läs också: Fanny Borgström – vägen tillbaka (del två)
Om loppet: Transgrancanaria

FAKTA FANNY BORGSTRÖM
Ålder: 30 år
Bostadsort: Duved
Yrke: Traillöpare i det internationella The North Face-teamet
Meriter i urval:
Seger i Kia Fjällmarathon 2018 & 2019
EM-silver i Skyrunning 2019
3:a i Ring of Steall Skyrace 2019
4:a i Marathon du Mont-Blanc 2019
Utsedd till årets svenska kvinnliga traillöpare 2019 av Trailrunning Sweden

Så vilar du smart – och håller dig hel

Så vilar du smart – och håller dig hel


Framgångsrik träning handlar inte bara om vad vi gör när vi är ombytta till träningskläder (eller flanellskjorta). För att utvecklas, må bra och hålla oss friska och hela måste vi både få tid för återhämtning och skadeprevention. Och det är ju inte alltid så lätt. Därför bad vi våra experter, bloggare och skribenter om deras bästa knep för att förebygga skador och få till bra återhämtning.

Bevisat bra

”Styrketräning och proprioceptiska övningar har den bästa skadeförebyggande evidensen. Jag tränar styrka två gånger i veckan. Då kör jag alltid några långsamma, excentriska övningar så att kraftöverföringen går hela vägen genom muskler och senor – gärna före middagen som är dagens proteinrikaste måltid. Men det allra viktigaste är bra sömn. Sömn är återhämtning och återuppbyggnad. Därför ger jag mig alltid chansen att sova i åtta timmar.” / Johan Renström

Öka försiktigt

”Det gäller att öka försiktigt. Tålamod är tråkigt – men nödvändigt när man har skador.”
/ Emma Lindblom

Undvik obalans 

”Tänk på att det är flera ’spelpjäser’ som ska flyttas framåt tillsammans med löpningen: Styrkeövningar, sömn, tillräcklig återhämtning. Annars blir det obalans och då kommer skadorna. Mikael Mattsons app Svexa hjälper dig att hålla koll på hur sliten du är och om det ska vara gas eller broms utifrån viktiga parametrar.” / Ann-Sofie Forsmark

Variera mera

”Jag tränar mest lugna pass, 80–20, och springer i skogen i varierad terräng, vilket är bra proprioceptiv träning. Alla steg är olika i skogen, vilket tvingar mig att vara redo. Dessutom blir det inte samma mekaniska slitage som på ett enformigt underlag som asfalt.” / Johan Renström

Våga yoga

”Prova yinyoga! Det behöver inte vara flummigt med massa konstig musik och rökelse. Testa 15–20 minuter fem dagar i veckan – du kommer att få se resultat!” / Peppe Lindholm

Lyssna på dig själv nu!

”Om jag får någon känning stämmer jag av hur den reagerar på fortsatt träning. Blir det värre och vilan mellan passen inte gör så stor skillnad – då är det läge att avbryta träningen och vila helt. Men det gäller att vara ärlig mot sig själv.” / Anders Szalkai

”De flesta löparskador smyger sig på oss, och plötsligt inser vi att det där som ömmade förut nu gör så ont att vi haltar. Lyssna på vad som händer i kroppen. Reagera direkt när något känns onormalt då du springer. Växla från löpning till promenad en stund och försök sedan springa igen. Har det inte gått över då bör du avbryta passet och försöka en annan dag.” / Rune Larsson

50-plus? Se hit!

”Bästa sättet att hålla sig skadefri efter 50-strecket är att sänka mängden löpträning och i stället träna mer allsidigt. Komplettera löpträningen med styrkeövningar, rörlighets- och koordinationsträning.”
/ Christer Wernhult

”Med stigande ålder krävs noggrann uppvärmning och nedvarvning. Kör progressiva pass där farten stegras efterhand du blir varm, och komplettera med styrketräning och rörlighet regelbundet. Kör inte två hårda pass i rad, utan lägg in distans eller vila emellan.” / LG Skoog

”Jag har märkt att rörlighetsträningen, som jag inte tycker är så kul, har blivit viktigare med åren. Numera kör jag även självmassage på områden som blivit ansträngda och som verkar ligga på gränsen till en skada.” / Anders Szalkai

Fanny Borgström – vägen tillbaka (del två)

Fanny Borgström – vägen tillbaka (del två)


Vi fortsätter att följa The North Face-stjärnan Fanny Borgström på hennes väg tillbaka från en hälbensoperation till att förhoppningsvis kunna tävla igen. Målet: The North Face Transgrancanaria i februari 2025.

[ANNONSSAMARBETE MED THE NORTH FACE]

“Fyra veckor sedan jag tog stygnen. Har liksom inte haft något bakslag sen operationen. Kanske har jag lärt mig av mina misstag? Men ändå kryper sig andra hjärnspöken på. Gör jag för lite? Kommer allt att skita sig när jag trappar upp?” 

Det här är ett utdrag ur min rehab-dagbok som jag skrev i varje kväll de första sex månaderna efter min andra operation av Haglundshäl. 

Efter båda mina operationer har en ständig dragkamp mellan förtvivlan och hopp följt. Ifrågasättanden och hopplöshet. Förväntningar och ambitioner. Det är en daglig dialog där jag ena sekunden tror stenhårt på det jag gör, till att nästa sekund fundera på om det här någonsin kommer att bli bra. 

Mitt senaste inlägg avslutades med saltstänkta kinder och högt uppsatta målsättningar: Trans Gran Canaria 2025. Men när både ambitionerna och förväntningarna är höga så blir kanske också den här sex månader långa perioden efter min andra operation extra utmanande.  

Perspektiv på tid

Till skillnad från efter min första operation så var de första sex veckorna väldigt passiva. Jag trampade lätt på cykeln, började med tio minuter och jobbade mig upp till en timme. 

Jag intalade mig själv att kroppen har en viss kvot för att kunna läka, och att den därför skulle ligga på att läka operationsskadorna – inte på att behöva återuppbygga sig från annan träningsbelastning. 

Fanny Borgström

Så här i efterhand låter förstås sex veckor som en kort tid. Men när man är mitt uppe i det så känns det som en evighet. Speciellt när allt man vill är att komma framåt. 

Men tålamod, det tråkiga och allmänt uttjatade ordet när det gäller rehab, var och är vägen till framgång. 

Kroppen behöver tid. Den är fantastisk om vi ger den tid. Tänk att allt vi egentligen behöver för att läka finns inom oss, bara vi ser till att ge oss själva tid och rätt förutsättningar. 

”Du kan inte sätta dig över fysiologin” är ett mantra som min sjukgymnast planterat hos mig. Det flödade ständigt i mitt huvud när jag ville göra mer än vad min rehab-plan sa. 

Inre demoner

Efter tre månader av rehab- och cykelträning började tilliten till foten sakta komma. Det var så tydligt den där första gången som jag kände dragningskraften i att ta ett löpsteg. Inte springa. Men tre korta små steg. Jag skrattade för mig själv samtidigt som jag kände hur ett rus gick genom kroppen. Kroppen hade fått tid – och nu belönade den mig med tydliga tecken på att nästa steg var rimligt att ta. 

Men lika snabbt som ruset sköljde genom min kropp kunde tvivlet komma tillbaka när stelheten infann sig efter utmanande rehabpass eller ovanlig belastning. Tänk om det aldrig blir bra? Hur ska jag lära mig var gränsen går? Eller är jag bara för känslig, för lyhörd på kroppens signaler? Denna inre demon som kommer med en skada, som sliter en i alla riktningar. 

Rehab och träning handlar krasst om att belasta och bryta ner, för att sedan bygga upp och bli starkare när vi vilar. För att denna ekvation ska gå ihop så behöver vi de tidigare omtalade faktorerna tid och tålamod. 

Att lita på processen

Sakta började jag introducera hoppträning i planen, varvat med att springa på tjockmatta. Jag använde mig även av ett viktavlastande system för löpbandet. Första gången kändes 5 x 1 minut som en evighet. Jag undrade hur jag någonsin skulle klara av att springa längre än tio minuter. 

Fanny Borgström

Men kroppen är fascinerande. Med en långsam upptrappning kändes det som att förmågan sakta kom tillbaka igen. 

Att värdera träningen utifrån processen och inte baserat på vad jag vill, har varit nyckeln till en hanterbar progression – för det är lätt att svepas med när man snabbt blir bättre. Ett fungerande upplägg för min häl var därför att ha ett tydligt schema. Det innebar löpning varannan dag, där tre pass i rad skulle vara samma distans innan jag fick öka. I kombination med styrketräning och rehab i gymmet gav detta kroppen möjlighet att stärkas men också att återhämta sig mellan varven. 

Hjärnspökena kommer tillbaka

I dag kan jag inte ens säga hur länge sedan det är jag opererade mig. Jag har flyttat fokus från tid till process, och det möjliggör en mer realistisk upptrappning för mig. 

Men visst kommer de där hjärnspökena på besök ibland. De ifrågasätter och sår tvivel. Men jag har lärt mig att inte springa ifrån mina problem. Jag stannar upp, ger mig själv tid och känner tillit till kroppens förmåga att läka. För den finns där. Även om den kanske uttrycker sig på ett annorlunda sätt än vad man förväntar sig. 

LÄS ÄVEN: Fanny Borgström – vägen tillbaka (del 1)

FAKTA FANNY BORGSTRÖM
Ålder: 30 år
Bostadsort: Duved
Yrke: Traillöpare i det internationella The North Face-teamet
Meriter i urval:
Seger i Kia Fjällmarathon 2018 & 2019
EM-silver i Skyrunning 2019
3:a i Ring of Steall Skyrace 2019 
4:a i Marathon du Mont-Blanc 2019
Utsedd till årets svenska kvinnliga traillöpare 2019 av Trailrunning Sweden

Fanny Borgström – vägen tillbaka

Fanny Borgström – vägen tillbaka


Vi följer The North Face-stjärnan Fanny Borgströms väg tillbaka från en hälbensoperation till att förhoppningsvis kunna tävla igen. Målet: The North Face Transgrancanaria i februari 2025.

[ANNONSSAMARBETE MED THE NORTH FACE] Jag känner hur tårarna rinner ner för min kind, hur de salta dropparna landar på min läpp och blir ett bevis på min oundvikliga reaktion. De föregår ett kaos av känslor inom mig – jag har svårt att sortera om det är nederlag eller lättnad jag känner, framsteg eller ett fatalt misslyckande? 

Jag känner mig lika förvirrad som ortopeden känner sig stolt och mallig över den 3D-printade bilden som med millimeterprecision visar den vassa kanten av ben som är kvar sedan en tidigare operation. 

Han kollar upp från skärmen igen och förtydligar: ”Jag skulle tro att en till operation är enda lösningen på ditt problem.” 

Det första ingreppet

Den 1:a september 2021 satte de kniven i mig första gången. ”En enkel standardoperation” som ortopeden i Umeå uttryckte det. Jag låg vaken under operationen. Hörde ben fräsas bort, kände doften av bränt skinn. Jag var nästan rädd att ramla av britsen när de hamrade bort den onaturligt stora benpåbyggnaden kring min häl som orsakats av år med skav, för små skor och carbonpjäxor. 

Jag fick råd om fyra månaders avlastning av hälen innan jag kunde återuppta min träning. Men det gick liksom aldrig att börja om. Så fort jag började belasta så blev det svullet, irriterat och varmt. Det blossade upp som maskrosen viker ut sig en solig vårdag. Jag blev frustrerad och less. Kände mig otillräcklig, som att jag inte var kapabel till att förstå min egna kropp. 

Rehab, tvivel och frustration 

Därför är den salta ström av tårar som nu rinner ner för min kind ett yttre tecken på det virrvarr av känslor jag upplever. En ny ortoped, en ny teknik för att kolla på foten – men drygt två år senare samma bud. Benet som ligger och skaver från insidan bör opereras bort. 

Jag kastas mellan att vilja skrika ut min frustration samtidigt som jag känner hopp. Det kanske finns en lösning, jag saknar kanske inte förmågan att förstå min egna kropp. 

Att stå inför en ny period av handikapp och återhållsamhet, rehab, tvivel, bakslag, frustration och förtvivlan känns tufft – men också nödvändigt. På ett sätt känns det som att hela min värld hänger på det här. På ett annat sätt känner jag mig så privilegierad att mitt största problem är att jag inte kan träna inför ett 170 kilometer långt löplopp. 

En skonsammare operation 

Men snabbt går det. En ny operationstid är inbokad. Eftersom det bara är lite ben som ska skrapas bort denna gång så kan man använda titthålsteknik, en väldigt mycket mer skonsam operationsform, och nu ska jag få sova medan det genomförs. 

Tre veckor senare, efter en resa till Gran Canaria där jag hejat på mina lagkamrater som sprungit Transgrancanaria, så öppnar de upp min häl och tar bort ben som har skavt på vänster kant in i hälsenan. Under operationen får de även karva bort en del av hälsenan då det bildats en tuggummi-liknande konsistens mellan hälben och hälsena där skavet varit som störst. 

Det blev alltså ett lite större ingrepp än befarat, men den där tuggummiliknande konsistensen förklarar mina problem väldigt tydligt. 

Nya målsättningar 

Kryckor, smärtlindring och två veckor med endast vickande på tårna ligger framför mig när jag lagom groggy lämnar sjukhuset. Stygnen ska få läka ihop, vävnaden hitta nya ändar att växa ihop med och kroppen ska få utrymme att reparera den skada som en operation ändå är. 

Men jag är redan motiverad. Jag är säker på vad min målsättning med det här är: att springa Transgrancanaria i februari 2025. 

Så med det i tanken torkar jag bort de sista salta tårarna från min kind, greppar kryckorna och inser att det fina med idrott är att den berör – på så många plan. 

FAKTA FANNY BORGSTRÖM
Ålder: 30 år
Bostadsort: Duved
Yrke: Traillöpare i det internationella The North Face-teamet
Meriter i urval:
Seger i Kia Fjällmarathon 2018 & 2019
EM-silver i Skyrunning 2019
3:a i Ring of Steall Skyrace 2019
4:a i Marathon du Mont-Blanc 2019
Utsedd till årets svenska kvinnliga traillöpare 2019 av Trailrunning Sweden

Ditt bästa år! Så vilar du smart – och håller dig hel

Ditt bästa år! Så vilar du smart – och håller dig hel


Framgångsrik träning handlar inte bara om vad vi gör när vi är ombytta till träningskläder (eller flanellskjorta). För att utvecklas, må bra och hålla oss friska och hela måste vi både få tid för återhämtning och skadeprevention. Och det är ju inte alltid så lätt. Därför bad vi vår expertpanel om deras bästa knep för att förebygga skador och få till bra återhämtning. Bevisat bra ”Styrketräning och proprioceptiska övningar har den bästa skadeförebyggande evidensen. Jag tränar styrka två gånger i veckan. Då kör jag alltid några långsamma, excentriska övningar så att kraftöverföringen går hela vägen genom muskler och senor –…
Så löser du dina knäproblem

Så löser du dina knäproblem


Det är svårt att peka ut en enda faktor som orsakar knäskålssmärta, ofta ligger flera faktorer bakom:

• Biomekaniskt problem: Knäskålen kan vara större på utsidan än på insidan, den kan sitta för högt eller platt i gropen på låret eller så kan den lätt hoppa ur led.

• Benlängdsskillnad: Det ena benet är kortare än det andra. Det kortare benet måste då vridas fel för att man ska kunna stå med båda fötterna på marken.

• Muskelbesvär: Korta muskler på baksidan av låret och på vaden kan öka trycket på knät. Svaga muskler på framsidan av låret kan då göra att knäskålen hamnar fel. Tillståndet kan påverka båda knäna och det drabbar ofta unga löpare som springer lite då och då.

Enligt en studie i The British Journal of Sports Medicine så drabbas kvinnor dubbelt så ofta som män (kvinnor har bredare höfter och har därför en bredare vinkel mellan lårbenet och knät, vilket innebär en högre belastning på knäskålen). Symptomen på knäskålssmärta är en brännand, smärta på framsidan av knät. Ibland kan det också kännas i knävecket. Ofta blir det värre när man går i trappor eller i backar och många löpare upplever att knät vill vika sig. För att förebygga besvären bör man springa på platta och relativt mjuka underlag samt öka träningsmängden successivt (max 10 procent varje vecka). Ett par löparskor som passar fötterna är också viktigt. Styrketräning är också bra. Det är främst lårmusklerna på framoch baksidan, som behöver stärkas. Avsluta med att stretcha samma muskler (se övningarna). Dra ned på träningsmängden om knät börjar smärta. Ju förr du drar i nödbromsen och minskar på träningen, desto snabbare läker skadan. Om skadan redan är skedd kan du prova något av följande:
Crossträna genom att cykla på väg och i terräng eller spring i vatten med wetvest. Kylbehandla knäet i 10 minuter tre gånger varje dag och komplettera med antiinflammatorisk medicin.

DOKTORNS RÅD:
Gör dessa två övningar för att förebygga knäskada.

Hamstringstretch
Stå framför en stol eller en bänk och placera ena hälen på den. Håll ryggen rak, böj dig framåt och luta dig framåt från höfterna. Känns hur det stramar i baksidan av låret. Håll kvar i 30 sekunder, byt sida och upprepa. Gör två eller tre omgångar med varje ben.

Raka benlyft
Ligg på rygg, böj det vänstra benet och placera vänster fot på golvet. Lyft och sänk långsamt det högra benet (30 till 60 graders vinkel) och böj lätt på knät. Gör 10 repetitioner, byt ben och upprepa sekvensen. Gör totalt 10 omgångar med 10 repetitioner.