Värme är ju det enda raka om man har ryggskott, och då menar jag både från insidan och från utsidan. Ryggen kändes mycket bättre idag, så det blev en snömösse-promenad för att få igång blodcirkulationen i hela kroppen – värme inifrån. Och väl hemma blir det värmedyna – värme utifrån. I morgon är jag på banan igen. Då blir det träning på Nordic, om än lite lättare än om jag varit helt ryggskottsfri.
Den sjunde december var det kick-off för ASICS Marathongrupp 2014. Ett förväntansfullt och glatt gäng började sin resa mot ASICS Stockholm Marathon med att göra en professionell analys av löpförmågan i labbet på ASICS Flagship Store.
Den som ska coacha deltagarna till nya personbästan på loppet är den välrenommerade fystränaren och tidigare elitlöparen Lars-Gunnar Skoog, träningsskribent på Runner’s World. Fram till examensdagen den 31:a maj kan du följa utmanarna i tidningen eller på
webben. Häng med!
David Karlström. Gör maratondebut. Personbästa halvmaraton på 1.39 och 10 km på 42.30. Målsättning: 3.30
– Jag spelade fotboll som liten, och i vuxen ålder blev det styrketräning och fotboll med kompisar. Löpning började jag med för två år sen och förälskade mig snabbt. Löpningen passar mig bra eftersom jag aldrig känt mig riktigt trygg i lagsporter. Som deltagare i maratongruppen hoppas jag få ärlig feedback på min kapacitet och utveckling, och sen ska det bli spännande att se vad testerna visar.
Coachens kommentar:
– Målet är rimligt sett till Davids tider på milen och halvmaran. Han får ett normalt träningsupplägg med fokus på mer uthållighet. Sen ska jag titta extra på löptekniken eftersom David har bollsportbakgrund.
Malin Bolte. Personbästa maraton på 3.49. Målsättning: Slå sitt personbästa
– Jag har sprungit i princip hela livet men mest tävlat på kortare distanser. Men 2007 drabbades jag av en djup ventrombos, och läget var väldigt kritiskt. Där och då bestämde jag mig för att springa ett maraton. Nu har det blivit fem stycken och sedan 2008 har löpningen varit mer målinriktad. Genom att jag nu får skräddarsydd träning optimeras förutsättningarna för mig.
Coachens kommentar:
– Malins mål är rimligt, men hon behöver en uppstrukturering av träningen. Löpningen ska vara huvuddelen, men sett till träningstid per vecka blir det mindre än vad hon är van vid. Sen behöver hon hitta ett lugnare distanstempo – just nu är det ingen skillnad mellan hennes träningsfarter.
Peter Svenson. Personbästa maraton på 3.01. Målsättning: Sub 3
– Jag har alltid rört på mig och gillar konditionsidrotter. Jag gick med i Örebro AIK 2008, och efter att ha tränat med dem ett tag fick löpningen ett större syfte. Fast det verkliga avstampet kom 2010 då jag träffade min tjej som också tränar mycket. Maratongruppen kommer att bli en rejäl kick och sporre – jag är stolt över att vara en av de utvalda.
Coachens kommentar:
– Ett rimligt mål för Peter. Träningsmängden har han, så fokus blir på farten och en förbättring av hans tröskel- och milfart – då kommer också maratonfarten. Om han blir snabbare på milen har han mer i reserv när han kör i maratontempo.
Gökay Akyüz. Personbästa maraton på 4.55 och 10 km på 48.00. Målsättning: 4.30
– Min främsta idrottsmerit är en säsong i svenska basketligan, men då såg jag löpning som ett straff. När jag jobbade på Basketförbundet började min kropp att svälla, vilket ledde till att en läkare ställde ett ultimatum 2007; att jag skulle börja träna, äta medicin och sköta kosten. Då hittade jag till slut löpträningen och glädjen i den. Genom den här gruppen ska vi inspireras av varandra och ha otroligt kul.
Coachens kommentar:
– Det är ett mycket rimligt mål. Men Gökay behöver uthållighet, så därför måste han få till långpassen. Om man ser till milperset ska han till och med kunna göra under fyra timmar.
Lena Rindevall. Personbästa på halvmaraton på 2.11. och 10 km på 53.42. Målsättning: 4.30
– Jag har alltid varit fysiskt aktiv. Exempelvis åkt längdskidor och fjällvandrat. 2008 sprang jag Midnattsloppet, och därefter har det blivit millopp och två halvmaror. Som deltagare i gruppen hoppas jag kunna göra en bättre tid jämfört med vad jag skulle klara på egen hand. Sen blir det en push i träningen med all hjälp jag får.
Coachens kommentar:
– Hennes halvmaratid och milpers visar att det är ett rimligt mål. För Lena blir upplägget en blandning av uthållighet, med lite mer fokus på tröskelträning – ett ganska normalt maratonupplägg.
Här hittar du alla bloggar och alla artiklar om ASICS Marathongrupp 2014!
…jag måste ju bara dela med mig av en av PT-Andreas övningar som tar hand om min rygg. Dels för att några med skolios kanske har ramlat in på bloggen sedan gårdagens inlägg. Och dels för att min rygg som tack för det inlägget gav mig det största långfinger den kunde i form av ett ryggskott. Ingen träning idag att blogga om alltså. (Men tre timmar på värmedyna i soffan framför Hobbit 1 gjorde susen. Idag känns det SÅ mycket bättre.)
Om du har problem med en besvärlig skolios, försök hitta en PT som kan mycket om ryggar och som kan ge dig fiffiga övningar för att få musklerna i ryggen att jobba tillsammans på ett bra sätt. Dessutom löser den här typen av övningar mycket av den stelhet som skoliosen för med sig. Vridningar är det enda rätta! För mig i alla fall. Nu var det väldigt länge sedan jag tränade med Andreas, och jag är nästan övertygad om att det är därför ryggskottet kom. Jag har dålig självdisciplin när det kommer till rörlighet, och det blir liksom inte av om inte Andreas står och säger vad jag ska göra. Bristen på rörlighet straffar sig. Bot och bättring. I morgon, när det förhoppningsvis känns ÄNNU bättre, ska jag gå en promenad, aktivera ryggen med lätt styrka och sedan stretcha, vrida och böja. Och sedan slå mig själv på fingrarna så att jag fattar att det här var sista gången jag slarvade mig till ett ryggskott.
Yoga och styrketräning är bra för löpare, men det kan vara svårt att hinna med båda som komplement till löppassen. Men det går att förena de båda disciplinerna i ett och samma pass; genom att hålla lätta hantlar i händerna när du gör ett antal yogapositioner får du ett ordentligt styrkepass för hela kroppen.
Det här sättet att yoga förbättrar din smidighet och löpekonomi, men lär dig också att andas bättre så att du kan känna dig mer avslappnad när du springer. Gör yogarutinen nedan två gånger i veckan under dagar då du inte springer. Varje rörelse ska genomföras långsamt och kontrollerat.
Om ni fortsätter läsa den här bloggen kommer ni mer än en gång att råka på ordet skolios. Och bara för att jag vet kan jag ju inte ta för givet att alla andra vet vad det faktiskt är. Det är en ja vad ska man kalla det? Det är ju inte en sjukdom och ingen skada. Vi kallar det ett tillstånd. Ett tillstånd där ryggraden är mer eller mindre krökt. Jag har skolios. En rätt allvarlig sådan. Min rygg är krökt åt alla håll den kunde komma på och vriden så att ena rygghalvan putar ut och den motsvarande bröstkorgshalva är längre in än den andra. Jag har en så kallad strukturell skolios, vilket innebär att den inte orsakats av att jag har olika långa ben, vilket är orsaken till många skolioser, och den blir alltså inte bättre när jag sitter eller ligger ner. Vad den beror på vet man inte.
Så. Varför skriver jag om det här och lägger ut, en i det närmaste nakenbild på mig själv? Det är det sannerligen ingen som har bett om! Nej, men skoliosen spelar roll i mitt liv. Det är bland annat den som gör att jag började träna och ser till att fortsätta. Om jag tar träningsuppehåll på ungefär en vecka får jag ont i ryggen. Musklerna som drar ojämnt och åt olika håll blir stela och ömma.
När jag gick i sjunde klass upptäckte min syster att jag hade skolios och jag lades in på sjukhus, i princip akut, för att prova ut en korsett. Tänk dig en gammaldags korsett, men i hårdplast, som jag hade 20 timmar om dygnet för att skoliosen inte skulle bli värre när jag fortsatte växa. Jag slutade växa när jag var 15 och blev av med korsetten. Tyvärr lämnades jag vind för våg av sjukvården, helt utan muskler i bålen efter åren med korsett. Ingen sjukgymnastik, inga rekommendationer. Jättedumt.
Men nu i efterhand också jättebra. Visst, jag hade ont i ryggen i några år men jag fick hitta själv vad jag ville göra i form av träning. Det var ingen som hade gett mig några rekommendationer men inte heller några förhållningsregler. Jag visste inte om det var saker jag inte fick eller kunde göra. Allt var möjligt! Min PT Andreas Öhgren bara gapade när jag kom till honom första gången och kunde vara med på allt. Visst, lite svagare i ena sidan i vissa övningar, men inget annat. Och när jag började prestera galenskaper i min träning garvade han bara och skakade på huvudet. 1000 burpees med den där ryggen borde inte gå. Och blicken jag fick när jag berättade om mitt 100 kg marklyftsmål är obetalbar. Han berättade skräckexempel om skolioser som min där personen varit i princip sängliggande och jämförde dem med min krokiga men fullt fungerande och starka rygg.
Jag har träningen att tacka för allt! Visst jag har en del problem med ryggen som att jag lätt får ryggskott, har svårt att köra tunga squats och att jag blir trött i ryggen om jag museumgår alltså går långsamt länge. Och att min rygg är ful bikini är inte mitt favoritplagg. Men jag tänker inte gnälla så länge ingenting är omöjligt.
Innan vi blickar framåt, mot den spännande säsong som hägrar, så vill jag passa på att tacka för året som gick. För Runner’s World var 2013 vårt bästa år hittills, under de 31 år som vi har gjort Sveriges största löpartidning. Det är förstås helt och hållet tack vare dig som läser tidningen, och tack vare mina fantastiska medarbetare och krönikörer som fortsätter att leverera ett inspirerande och relevant material. Så stort tack till er alla!
Att vi går framåt är förstås oerhört roligt – men inget vi tar för givet med tanke på hur utvecklingen i tidningsbranschen ser ut. Så det är vi förstås oerhört stolta över. Men vi nöjer oss inte. Vår ambition är att hela tiden utveckla tidningen och dess innehåll, och till sommaren hoppas vi därför kunna presentera en hel del spännande nyheter.
På ett personligt plan så var däremot 2013 ett riktigt skitår. Utan att tråka ut er med detaljer kan man säga att jag drabbats av ohälsa. Inget särskilt allvarligt – men tillräckligt för att hålla mig inaktiv under åtta av årets tolv månader. Ett nytt personligt rekord.
Frånvaron av träning har haft en katastrofal effekt på mig, fysiskt och mentalt. För första gången i mitt liv har jag upplevt hur det känns att tvingas gå efter bara två kilometer löpning – för att jag inte orkar. Samtidigt har det varit en ögonöppnare. Respekten och beundran för de som lyckas börja träna från ett absolut nolläge har vuxit enormt. Först nu har jag verkligen förstått vilken enorm fysisk och mental tröskel många nybörjare har att ta sig över. Det har varit en nyttig erfarenhet för mig som tränat hela livet.
Är du en av dessa nybörjare? Håll ut – det blir bättre! När du väl har skapat en rutin och kroppen börjar svara så kommer du att uppleva löpningens beroendeframkallande effekter. Effekter som är starkare än många mediciner, effekter som kan förhindra sjukdomar och mildra depressioner. Effekter som faktiskt förändrar liv – bevis på det kan du hitta i denna tidning.
Att nå dit tar lite tid och kräver en del jobb. Men det blir lättare om du har ett faktiskt mål att sträva mot. I tidningen tipsar vi om tolv sådana för det nya årets tolv månader. Hittar du ett mål som passar dig och du lyckas uppfylla det – ja, då kommer resten på köpet. Så låt inte 2014 bli ett skitår – det tänker varken jag, Lisa Nordén (läs om henne i det här numret) eller de fem utvalda deltagarna i vår och Asics Stockholm Marathon-träningsgrupp.
Nu kör vi!
Antal kommentarer: 3
Väl skrivet som vanligt Stefan. Hoppas 2014 blir ett friskare år för dig!
Hej Stefan!
Tack för din reflektion kring hur utmanande trösklarna för en nybörjare är. Det är av den anledningen jag aldrig tagit “nybörjarprogram” skapade av proffsatleter på riktigt alvar. Kan väl hända att progressionen är rimlig ur ett kroppsligt perspektiv (för normal-svensson-soffpotatisen), men de menatal utmaningar som möter en då en ska börja springa i vuxen ålder är av en sådan art att en som egentligen bara fortsatt barndomens löpning in i vuxenlivet aldrig kan förstå.
Er tidning är inspirerande, även för mig som “ultralöper” på fem kilometer. Jag skulle gärna läsa om någon som blivit en springande människa i vuxen ålder och lite hur den tänkt kring sin resa.
/A-L
Hej Christian och A-L!
Tack för era vänliga ord. En av våra utmaningar är att hitta rätt nivå på det innehåll och de träningsprogram som vänder sig till nybörjare, då förförståelsen kan se väldigt olika ut. En del har tränat hela sitt liv, men inte löpning medan andra aldrig har tränat.
De program vi tar fram är gjorda i samarbete med professionella coacher och fysiologer för att minimera skaderisk men samtidigt bygga upp kondition och styrka långsiktigt. Då är progressionen och balansen mellan träning och vila centrala komponenter, men jag förstår att för nya löpare så kan dessa program ibland verka övermäktiga. Vi gör vårt bästa för att förmedla vikten av kontinuitet och långsiktighet, men det är ju en helt annan sak att leva upp till (det vet jag själv:).
Tack Christian, jag är i gång och tränar för fullt och är frisk som en nötkärna. Hoppas ditt år blir ett bra år!
/Stefan
