Blogg

Nervigaste PT-timmen


Fredagen var en synnerligen jobbig dag. Det var dubbla träningspass på morgonen och sedan 6 PT-timmar i rad utan rast som avslutades med att jag skulle träna min egen PT-lärare Erik Börjesson. Ett av träningspassen var dessutom ett PT-pass med coach Jakob som skulle styra upp och ordna till mina muscle ups, så det var också jättenervöst. Jag har känt mig som en sladdrig trasa när jag gör muscle up-försök och nu var det dags att styra upp det.

Just det gick över förväntan! Lite teknikputs och tricks från Jakob resulterade i att jag svävade upp över ringarna med bara pyttelite hjälp från honom. Han sa att han petade på mitt baklår med pekfingret och tummen, det var allt. Jag var överlycklig när jag gick därifrån och högg tag i mina egna PT-kunder. Äntligen kändes det som att målet är inom räckhåll, och det var en klar vändning från hur det har känts på ett tag nu. Jag har jobbat upp jättebra styrka i överkroppen, men ändå har en muscle up känts allt längre bort. Och så vände allt på en timme. Snart sitter den!

Erik Börjesson, som jag hade som lärare på PT-utbildningen, vann en PT-timme hos mig i en tävling på Facebook. Otroligt kul och fruktansvärt nervöst. Jag nervössvettades i flera dagar innan det var dags. Jag hittade några svaga punkter hos honom och körde bröstryggsträning och sedan elaka intervaller med toes to bar, tunga marklyft och 15 kalorier på Airdyne (moahahahaha). När timmen var slut var han jättetrött och jättenöjd. Och jag var jättelättad. Så himla skön känsla! När han dessutom la upp bilden ovan på sin Instagram kändes det så otroligt bra. Stolt? Jajamensan!

Nu blir det ny vecka med träning och jobb. Och kanske en muscle up (!?) Kanske. Man vet aldrig. Längre.


Senaste numret av Runner’s World!

  • Kom i form! Så tränar du för ett långlopp
  • Sarah Lahti – den svenska stjärnan går från klarhet till klarhet
  • Forskning: Därför blir löpare äldre och friskare
  • 39 tips för ett bättre 2026
  • Guide! 13 nya löparklockor
  • Varför ska du göra rehab – egentligen?
Bli prenumerant

Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Blogg

Kungsholmen Runt – Race Report


Det blev ett PB idag. Kanske tyckte nån därute att jag var dryg som avslutade förra inlägget med ”race report kommer efter lördagens PB”, men det gäller att sätta press på sig själv och idag funkade det. Exakt tid något osäkert för tillfället. Bruttotiden i resultatlistan säger 1.21.43, min klocka 1.23.39 och lägger man ihop sträcktiden i resultatlistan så blir det 1.21.40. Alla sekunder är viktiga, men PB hur som helst.

Fick till hyffsat med sömn inatt och vaknade ganska utvilad. Vädret såg fantastiskt ut när man tittade ut, sommar! Hemma i Svallet är det fortfarande grått och trist och inte grönt nånstans. Av nån anledning infann sig aldrig den där riktiga nervositeten innan start, kände mig snarare likgiltig, på gränsen till opeppad. Kom till Rålis en timme innan start, brorsan började värma upp medan jag nöjde mig med några hundra meters lugn jogg innan jag satte mig ner i gräset och bara blickade ut över folkmassorna och fösökte slå bort en massa negativa tankar.

Slängde in väskkan i väskinlämningen, körde några stegringslopp längs Norr Mälarstrand, kroppen kändes hyffsat lätt och hoppade sen in i startgruppen. Stötte på Robert och Robert, stod å surrade ett tag innan det var dags att göra sig beredd. Pang, iväg, trångt första kilometern men tog det rätt lugnt, sick sackade lite men gav upp och försökte komma in i ett bra flow. Bestämde mig tidigt för att köra helt på känsla och undvika att titta på klockan så mycket som möjligt. Det var varmt, i solen på gränsen till för varmt. Lite blåsigt men inget som störde nämnvärt mer än att det blev aningens kallt i skuggan efter kungsholms strand där det blåste lite motvind. Hade ingen koll alls på den nya bansträckningen, helt plötsligt befann vi oss vid Kristinebergs IP och därifrån var det rejält knixigt in till varvningen med många 90- och 180 graders svängar vilket sabbade rytmen en hel del och tappade också en del fart i dom skarpa svängarna. Nånstans vid 8-9km kom jag lite överraskande ikapp LG’s dotter Malin och funderade på om jag skulle lägga mig i rygg på henne men insåg att hon verkade ha en jobbig dag så jag fortsatte i mitt tempo. Hitills hade jag i ögonvrån sett att km tiderna på klockan pendlat mellan 3.35 till 4.05 och var osäker på hur jag låg till tidsmässigt. Vid 10km passeringen kollade jag tiden för första gången och såg att jag låg exakt enligt plan, 38.30, dessutom kände jag mig inte alls särskilt trött.

Till andra varvet hade det spruckit upp rejält och det var inte helt lätt att hitta ryggar. Längs Norr Mälarstrand klamrade jag mig fast bakom en Rånäs4H rygg som låg strax under 3.50-fart vilket kändes bra, men nånstans efter kungsholmsstrand fick jag släppa honom, började känna tröttheten komma smygandes. Från 15km och framåt var det rejält jobbigt, den nya bansträckningen gjorde det inte bättre, kändes som man tappade all fart i dom skarpa svängarna och fick börja om från början hela tiden. Blev omsprungen av ett par killar och började tänka att jag i alla fall skulle se till att försöka hålla ihop det så pass att jag inte blev omsprungen på löpbande band. Körde fortfarande helt på känsla och hade ingen aning hur jag låg till tidsmässigt. Hamnade själv stundtals men med några km kvar lyckades jag komma ifatt ett gäng och dessutom springa förbi några av dom vilket var en boost. Nu var det inte långt kvar men väl nere i Rålis väntade ett extra varv runt hela parken och det kändes som den längsta kilometern jag sprungit. När klockan pep för 21km kollade jag för första gången på tiden och såg att jag skulle fixa 1.21, mäktade med en spurt innan jag korsade mållinjen.  

Är nöjd med genomförandet och känner att det finns ytterligare tid att kapa på halvmaran. Ser på km tiderna att det gick något ojämnt och behöver bli bättre på att hitta rätt tempo från början och springa jämnare. Stod och surrade med lite trevligt folk i mål, bla Malin Skoog (kul å träffas), innan det var dags att hugga in på Erdinger öl och kanelbullar i det fina försommarvädret.

Nu blir det pers bärs och imorn väntar långpass, kroppen känns fräsch så det blir nog inga problem.

/Hörs


Antal kommentarer: 3


Frida Michold

Grymt sprunget! Och grattis till pers!


Marcus Hartmann

Härligt! Bra lopp! Och grattis till PB!


Anders Larvia

Tack hörrni!



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Pryltipset! 3 hörlurar som passar bra i spåret
Blogg

Pryltipset! 3 hörlurar som passar bra i spåret


1. Happy Plugs Sporthörlurar
Svenska Happy Plugs har gjort hörlurar i alla möjliga färger och former sedan 2011, och i juli lanserar märket för första gången specifika sporthörlurar. Dessa är vatten- och svettåliga och utrustade med trasselfri sladd, mikrofon, volym- och musikkontroll (via en tre-knapps fjärrkontroll) som fungerar för Apples iPhone, iPad och iPod. Välj mellan cerise, koboltblå, turkos och svart. Cirkapris 499 kronor, du hittar dem från juli 2015 hos bland annat Media Markt, Clas Ohlsson och Kjell & Company. Happyplugs.com

2. Monster iSport Intensity
Lurar skapade för att sitta kvar under de mest intensiva träningspassen, där mycket fokus har legat på att skapa så bra ljud som möjligt utan att avskärma helt från omgivningen. Svettåliga och avsköljningsbara. Cirkapris 999 kronor, du hittar dem bland annat hos Clas Ohlson, NetonNet och Teknikmagasinet. Monsterproducts.com

3. Yurbuds Leap Wireless
Med batteritid på minst sex timmar hinner du ut även på de längsta långpassen innan det är dags att ladda hörlurarna igen. Säker passform, så att du slipper fundera på om lurarna kommer hoppa ut när du springer! Om du föredrar öronkrokar bakom örat så kan du kolla in Yurbuds andra trådlösa modell, Liberty. Cirkapris 899 kronor, finns bland annat hos Löplabbet. Yurbuds.com  



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Fredagstipset! Så här tränar Annie Forsmark allra helst just nu
Blogg

Fredagstipset! Så här tränar Annie Forsmark allra helst just nu


SKOGSENERGI – Ann-Sofie Forsmarks favoritpass just nu

UPPLÄGG
– Leta upp en skog och spring utan struktur så länge du behöver. Ingen klocka, ingen fokus på fart. Stanna gärna upp på fina platser. Det finns ingen begränsning i tid men det är bra om man inte har bråttom så kan man ta det lugnt.

PASSETS SYFTE – OCH VARFÖR GILLAR DU DET?
– Jag springer det här passet när det är stressigt eller oroligt i livet. Då behöver jag röra på mig men jag behöver inte tvinga på mig ett visst antal kilometer eller intervaller. Dessutom ger skogen lugn och energi på ett annat sätt än asfalt och betong.

– Det ger nog rätt bra träning, men effekten är mer harmonisk och avslappnad snarare än att man känner sig utpumpad av ansträngning.

FÖR VEM? 
– Det passar speciellt oss typ-A-människor som har lite för mycket på agendan och gärna vill prestera och glömmer varför vi egentligen springer.

NÄR OCH HUR OFTA TRÄNAR DU DET?
– Generellt en gång i veckan, men just nu blir det ännu oftare.

LÄS MER
Här hittar du Ann-Sofies RW-blogg 
Tjejmarathon utmanar både tjejer och killar – och satsar ekologiskt 



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Utveckla din traillöpning med hjälp av karta och kompass
Blogg

Utveckla din traillöpning med hjälp av karta och kompass


Vissa upplever en frihetskänsla av att springa på känsla och utan exakt vetskap om var rundan kommer att leda, medan det för andra är viktigt att känna kontroll och planering av passet. Oavsett inställning är det vettigt att bära med sig karta och kompass i turpackningen och självklart att känna till grunderna för hur du använder dem. 

För dig som springer trail eller till och med off-trail på fjället rekommenderar vi alltid att noga planera rutten, ta med en fjällkarta och en kompass. Faktum är att kompassen är din allra viktigaste följeslagare om du tappar bort dig och dimma drar in över området. En karta som du inte kan ”passa in mot norr” har ingen funktion om du inte är duktig orienterare och kan navigera med hjälp av höjdkurvor i kuperad terräng.

Kompassen
Den röda pilen på kompassen pekar alltid åt norr (åtminstone så länge du befinner dig norr om ekvatorn, det finns särskilda kompasser för södra halvklotet). På kartan finns alltid så kallade meridianer som också går i riktning norr-söder. När kartan är passad är norrpilen på kompassen parallell med kartans meridianer mot norr.

Skala
Det finns många typer av kartor. Gemensamt är att de strävar efter att redovisa verkligheten med olika typer av symboler och linjer. Alla kartor är ritade i en angiven skala och såvida det är en terrängkarta är det alltid en förminskning av verkligheten.

Orienteringskartor ritas idag oftast i skala 1:10 000 vilket betyder att kartan är förminskad 10 000 gånger i förhållande till verkligheten. 1 cm på kartan = 100 meter i verkligheten. En fjällkarta kan vara ritad i skala 1:50 000 vilket ger 1 cm på kartan = 500 meter i verkligheten.

Ekvidistans
Det är också bra att förstå innebörden och begreppet ekvidistans. Ekvidistans är höjdskillnaden mellan varje höjdkurva på kartan. Beroende på områdets kupering ritas kartor med olika ekvidistanser. En fjällkarta kan ofta ha 20 meters ekvidistans medan en orienteringskarta normalt ritas med 5 meters ekvidistans. När du planerar en trailrunda är det naturligtvis intressant att få en förståelse för hur mycket stigning rutten kommer att innehålla. 

Här är två exempel på hur vi åskådliggör banskissen för Bagheera Fjällmaraton Sälen på två olika typer av kartor. Båda kartorna har sina styrkor och svagheter beroende på vad syftet är med användandet:

Banskiss på orienteringskarta med 5 meters ekvidistans 

Banskiss på översiktskarta med 20 meters ekvidistans 

Är du intresserad över att lära dig enkla grunder i detta rekommenderar vi Bagheera Fjällmaraton Sälens trailrunningläger där ett av passen ägnas åt grunderna i ”Navigering på fjället för traillöpare”. Lägret arrangeras den 25-28 juni 2015, här hittar du all info

Vill du hitta kartor över dina träningsområden för att planera nya rundor tar du lämpligast kontakt med din lokala orienteringsklubb.

Svenska Orienteringsförbundets lista över lokala klubbar 

LÄS MER
Löpstyrkan som gör dig till en bättre backlöpare
Hitta rätt löpsteg – så utvecklar du din trailteknik 

ARTIKELN PRESENTERAS AV FJÄLLMARATON SÄLEN | LÄNK TILL ANMÄLAN 


Antal kommentarer: 2


Olle

Traillöpning med karta och kompass låter väldigt mkt orientering all together.
Nästa trend blir kanske att köra lopp runt fotbollsplaner. Har sett att det finns anläggningar med ovala banor belagda med något rödaktigt material. De borde gå att kuta på?


Jenny Sunding

Hej Olle! Den här artikeln vänder sig till alla som gillar att springa obanat och handlar om hur man som traillöpare kan vinna på att lära sig att navigera rätt i terrängen med hjälp av karta och kompass, och på så vis upptäcka platser man inte varit på tidigare. Att navigera med karta och kompass gör man såklart i sporten orientering också där man så snabbt som möjligt ska hitta till olika kontroller. Du får gärna kalla det orientering all together om du vill, det spelar inte så stor roll vad det kallas tycker vi. Trevlig fredag! Mvh Jenny, webbredaktör



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Blogg

Tålamod


”Can’t stop the beat, can’t stop the beat. Run, but you can’t hide from the heat. Life is record playing on repeat. I’m running wild with the lion the beast the beat.” (Grace Potter)

Idag var det kul att springa igen, motivationen är tillbaka! Var nog bara en massa spöken i huvudet som ville ha roligt tidigare i veckan. Var dock ytterst nära att jag ställde in dagens pass trots det. Slumrade till i soffan efter middagen och vaknade av att regnet smattrade mot fönsterrutorna. Tittade ut och kände att soffan lockade mer än regnet just då. Men som löpare gäller det att ha disciplin, det var bara att svida om och ge sig ut. Långa tights, jacka, vantar och keps. Alltid keps. Helst bakåframvänd. Det funkade mindre bra idag med regnet. Som tur var slutade det regna ganska snabbt, så kepsen kunde åka bakåfram för den där riktiga fartkänslan. Benen kändes fräscha, kroppen lätt och formen god. Sprang 10x60s backe hyffsat lugnt och kontrollerat utan att gå på, ville inte slita benen i onödan inför lördagens halvmara. Det kändes bra, riktigt bra. Enda orosmolnet är att jag av nån anledning gått upp i vikt den här veckan, nästan 2kg. Vafan. Börjar nästan känna mig lite pluffsig i ansiktet, det är inte bra inför lördagen. Skippar nog godiset ikväll.

Jag räknar iskallt med ett PB på lördag, allt annat är ett misslyckande. Första milen på 38.30, den andra på 38.40 och sen fri fart in i mål. PB, ett par starköl på det och det blir en perfekt helg och uppladdning inför Varvet och Asics Stockholm Marathon ett par veckor senare. Nu har jag bestämt mig angående Göteborgsvarvet i alla fall, det får bli ett lugnt och socialt lopp vilket kan bli minst lika kul. Springa och vinka till massa goa gubbar och Lisebergskaniner utan nån som helst press och bara njuta av folkfesten. Det blir en ny upplevelse.

Återkommer med en race report efter lördagens PB. Tills dess så laddar jag upp med att lyssna på Grace Potter & The Nocturnals, världens mest underskattade band. Det borde nästan vara kriminellt att inte gilla Grace Potter. Gillar man musik så gillar man Grace. Bara det faktum att hon spelar på en Flying V gör att man måste gilla henne. Punkt. 



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*