Blogg

Utan näsklämma i bassängen


Vatten är inte min bästa vän. Alltså jag gillar vatten, jag älskar att bada, men jag gillar inte att leka i vatten. Gillar inte när det skvätter och stänker och jag gillar inte att få huvudet under ytan om jag inte får hålla för näsan. Nej, jag är medveten om att man inte vinner några tuffhetspoäng på det, men jag väljer att öppna upp mig här och vara ärlig. Jag är en näshållare.

Så när baddräktsföretaget Arena lockade med pressträff för att lansera sin nya baddräkt Bodyfit och man skulle få simcoachas av Therese Alshammar var jag kluven. Skulle jag ta mig vatten över huvudet? Jag anmälde mig ändå och oj som jag inte ångrar mig!

Vi fick börja med att kränga på oss dräkterna och ett par tajts för att sedan träna och stretcha igång oss lite på bassängkanten. Hittills inget vatten i näsan.

Sedan drog vi på oss badmössorna och glasögonen och näsklämman – nej, det fanns ju ingen näsklämma! Damn. Vi skulle ju crawla. Ok, nu gällde det att välja. Berätta för Bäst-i-världen-på-att-simma-skitlänge-Therese att jag inte kan ha näsan under ytan och framstå som värsta mesen, eller vara en ännu större mes och låtsas som ingenting och vara kass? Jag valde alternativ 1, jag var rakryggad och berättade för henne. Hon var skitbra och gav mig hela tiden alternativ så att jag kunde simma med nosen över ytan hela tiden och ändå göra samma övningar som de andra.

Om jag är fullfjädrad när det gäller frisim nu? Ja, självklart. Therese var helt blown away av min fläckfria teknik. ”Om du bara kunde andas som man ska skulle det vara riktigt bra.” Ok, helt fläckfritt var det inte, men det var roligt. På riktigt superskoj! Therese är supertrevlig och ödmjuk och det vad dessutom otroligt kul att få hänga med Erika Kits igen och återigen klä oss i badmössa och tajta kläder som när vi körde swimrun i somras.

Baddräkten? Ja, det satt som en sabla smäck! Och den finns i flera modeller för dig som vill ha mer stöd över bysten, magen eller höfterna. Den jag hade har en inbyggd behå vilket var skönt när man simmade. Det märktes att det är skillnad på baddräkt och baddräkt. Ska du simma mycket är det verkligen att rekommendera att investera i en bättre baddräkt.

 



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Plyometri – utnyttja din kropps inre kraft
Blogg

Plyometri – utnyttja din kropps inre kraft


Har du sett Youtube-klippet där Stefan Holm spänsthoppar över häckar som är lika höga som han själv? Då har du kanske tänkt ”vissa har det, andra inte”, men det är inte sant. Nu påstår vi inte att du ska spänsthoppa över din egen längd, men det går att träna upp sin spänst och många av oss har mycket att vinna på att göra det. Oavsett om du tränar löpning, styrketräning eller om du kör gruppträningspass är det bra att vara explosiv och spänstig. När du tränar plyometri, som hopp- och spänstträning ofta kallas, lär du dina muskler att gå från utsträckt till ihopdraget väldigt snabbt. Är du till exempel löpare kommer det att förbättra din löparekonomi eftersom du utnyttjar den så kallade stretch-shortening-cykeln. När du tar ett löpsteg sträcks först vaden, hälsenan och lårmusklerna ut likt ett gummiband för att sedan dras ihop när du släpper gummibandet och muskler och senor fjädrar tillbaka. Ju snabbare det här går, ju kortare markkontakt du har, desto mer ekonomiskt kommer du att springa. Hänger du med? Det här må låta supernördigt, men springer du långt eller fort har du mycket att vinna på att lägga in plyometri i ditt träningsschema.

På ett mer hälsomässigt plan ger plyometri dig starkare skelett och mer slittåliga senor och muskler – förutsatt att du inte går ut för hårt. Det är tuff träning, så ta det lite piano till en början och känn efter var din nivå ligger.

Testa övningarna nedan och se hur det känns. Målet är att vara så explosiv, snabb och kraftfull som möjligt i varje repetition. Det är tungt, så när du börjar känna dig sliten, vila. Det är ingen mening att köra sega repetitioner. Vila någon minut mellan övningarna och kör två eller tre varv. Ta lite extra vila om det behövs.

Knäböjshopp Kör 10 stycken och hoppa så högt du kan. Håll hela tiden upp överkroppen så att du inte säckar ihop när du landar. Försök att ha så kort markkontakt som möjligt.

Höga knän Perfekt för starka löparben. Här är det snabba benbyten som gäller. Försök att verkligen känna hur muskler och senor i underbenen sträcks ut och fjädrar tillbaka. Kör 20 höga knän, alltså 10 per ben.

Vristhopp Samma känsla som i höga knän. Kort markkontakt och spänstiga vrister. Håll benen nästan helt raka hela tiden så att fotleder och vader verkligen får jobba. Ta hjälp av armarna. Gör 20 hopp.

Boxhopp Stå framför en låda. Fäll i höften och böj benen samtidigt som du drar armarna bakåt. Gör ett spänstigt hopp upp på lådan. Kliv ner och börja om.

Armhävningar med klapp Ja, inte bara underkroppen kan vara spänstig. När du går ner i en armhävning sträcks bröstmusklerna ut och genom att fjädra tillbaka så kraftfullt att du lättar från golvet och kan klappa ihop händerna kräver explosivitet. Gör 10 repetitioner. Gå ner på knä om det blir tungt.

Vill du ha mer? Ett mer utmanande sätt att träna plyometri är att stå på en låda, hoppa ner och omedelbart hoppa upp på en annan låda med så kort markkontakt som möjligt. Men gå inte direkt på det, utan vänj först kroppen vid den här typen av träning, till exempel med övningarna i det här programmet.



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Blogg

Och vinnaren är…


…Agnes Holm!

Det blev Agnes som vann PT-timmarna med mig inför Arena Run. Hon är en 20-årig sommelierstuderande tjej som bor i Stockholm och tränar thaiboxning och gymmar. Det kommer att bli grymt och jag ser det här som en winwin-situation, hon får träna och jag får vintips. Skål!

Ni kommer att kunna följa min och Agnes väg mot Arena Run här på bloggen under vintern ända fram till startlinjen och se hur vi laddar upp med boxhopp, burpees och sprintar. Kanske kan du också få några fiffiga tips på hur du kan träna inför Arena Run och ta del av Agnes träningsprogrammering.

Grattis Agnes!



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Blogg

Säsongsvila?


November. Kanske den osexigaste månaden på hela året, särskilt för oss löpare. Januari må vara förjävlig den också men november…man blir ju mest bara deprimerad. Mörkt, kallt, regnigt, blåsigt, ishalka och blött. Totalt jävla mörker. Det är så långt ifrån splitshorts och racepjux man kan komma, ljusår ifrån kvällsrundor i solnedgång eller fyrhundringar på bana. November kan förvisso innebära både dregel ur mungipan och huvudet på sned men av helt andra anledningar än man kanske hade önskat. När vinden piskar en så pass mycket i ansiktet att halva käken domnar bort och man grimaserar så illa att inte ens en egen mor kan se det vackra i ansiktet, då vet man att man lever. Och det är inte det sämsta. Det gäller bara att lära sig att älska det. Hur osexig november än må vara så finns det ingen anledning till att inte springa. Framförallt är det karaktärsdanande att springa så här års. Det handlar inte om självplågeri utan om att göra det man älskar mest oavsett årstid. Det faktum att många drar sig för att ge sig ut i regn och rusk gör det också lite lättare, i alla fall för mig. Solen kan inte skina jämt. Skulle man bara springa dom fina dagarna på året skulle det inte bli många pass gjorda. Och det är egentligen inte november i sig som är det jobbiga utan snarare övergången, det gäller bara att förlika sig med det faktum att löpningen framöver inte kommer vara varken skön eller rolig. Ju tidigare man inser det desto lättare kommer vinterträningen att gå.

Många tenderar ju till att ta lite säsongsvila så här års och det råder ju delade meningar om hur en sådan ska se ut. Min bestämda uppfattning är att vi motionärer mår bäst av att inte ta nån säsongsvila alls. Alltså vila från löpning helt. Det är en sak om man heter Kipchoghe och springer 35mil i veckan men för oss dödliga räcker det gott och väl med att dra ner intensiteten, kanske ta en extra vilodag emellanåt och springa utan fokus på krav eller prestation. Tar man 3-4 veckors löpvila är nog risken ganska stor att det kan bli ytterligare några veckors löpvila när man vaknar upp bakis den 1 januari och tittar ut genom fönstret. Helt plötsligt har hela våren swishat förbi och det enda man har lyckats åstadkomma är att få dåligt samvete över utebliven träning samtidigt som soffan har blivit lite mer nersutten än den hade vart om man skippat löpvilan. Alternativträning kanske någon säger och all träning är ju bra träning men jag har svårt att förstå varför man frivilligt skulle vilja byta ut löpning mot crosstrainer eller nåt annat, vinter till trots. Man är ju inte skadad? Dessutom gör man nog sig själv en otjänst att byta ut all löpning mot skidor eller dyl om man tex tänkt träna hårt i januari eller springa en tidig vårmara utomlands. Den här årstiden handlar om att träna på träna för att orka träna hårt när försäsongen drar igång på riktigt.

Säsongsvila för min del innebär att mentalt släppa fokus på löpningen men det är inte detsamma som att sluta springa. Just nu är löpningen ganska enformig. 20km distans ena dagen, 15km andra dagen. Mellanmjölksfart rakt igenom. 9-10 mil i veckan. Jag är fåfäng och vill fortfarande kunna dricka öl på fredagar, äta godis på lördagar och trycka en påse chips på söndagar och samtidigt komma i mina slimfit skjortor, därav 9-10mil i veckan, så just nu springer jag mest för att kunna äta det jag vill. Och det är inte den sämsta anledningen. Alla anledningar till varför man springer är bra anledningar. Men helt ärligt så är det kanske inte det roligaste. Å andra sidan finns det inget likhetstecken mellan träning och roligt. Det är skönt mentalt att inte behöva pressa sig till spygränsen flera gånger i veckan men det blir lätt lite uttjatat att springa samma runda dag in och dag ut. Jag har förvisso gjort några halvhjärtade försök att få upp pulsen lite, tex 20km i 3.55-fart och 3x5km i 3.45-fart dom senaste veckorna men det har vart riktigt svårt att motivera sig till det och det är lätt hänt att ”fuska”. För ett tag sen skulle jag springa minst 15km i typ halvmarafart men det blev jobbigt redan efter 9-10km så då sket jag i resten. Men är det nån gång man kan få göra det så är det nu. Planen just nu är att dra igång med maraträningen den 1 januari så fram tills dess blir det nog mestadels lugn distans ett tag till även om det som sagt kanske inte är det roligaste. Men november behöver inte vara misär hela tiden, det kan faktiskt vara så här fint också.

Har funderat lite på målsättningar inför nästa år. Återkommer till det i ett annat inlägg men jag är inte nöjd med att äntligen ha fixat sub 2.50 utan den tiden ska putsas i London. Mina 2.49 i Berlin var förhoppningsvis bara starten på nånting nytt och förhoppningsvis blir det samma effekt som när jag fixade 3-timmars gränsen för första gången, från att egentligen inte ha trott att det var möjligt så gick det sen av bara farten, ett halvår efter min första sub3 mara kapade jag ytterligare 3 minuter bara tack vare att jag vågade tro på det och tidigare hade visat för mig själv att det faktiskt gick att göra nånting som känts omöjligt.

Formen är, årstiden till trots, ganska god. Jag vet att jag måste bli snabbare om jag vill fortsätta kapa min maratid och det är nånting som jag kommer att jobba på i vinter men till mitt försvar så tror jag att min miltid är lite missvisande. Är ganska övertygad om att jag hade putsat den rejält nu i höst om jag hade sprungit några fler lopp. Å andra sidan var det rätt skönt att avsluta tävlingssäsongen efter urladdningen i Berlin, var verkligen i behov av en lugnare period. Med det sagt så är jag ändå hoppfull inför våren. Jag vet att jag brukar vara i bättre form på vårmarorna och framförallt så brukar jag inte ha lika ont i kroppen under vinterhalvåret, det är som om löparknät och hälsenan gillar kyla. Egentligen var jag nog i bättre form i våras än vad jag var nu i höst även om jag inte fick till det i Boston då. Det stora frågetecknet varje vår är ändå alltid formen. Att springa på snö och is i 6 månader gör liksom att man helt tappar känslan och för att föregå det är jag lite sugen på att få till ett bra genrep inför London genom att springa en halvmara innan. Berlin Halvmarathon ett par veckor innan låter riktigt lockande just nu. Vi får se om plånboken tillåter det.

Imorn är det ju som bekant dags för NYC Marathon och jag kommer sitta klistrad framför tv sändningen för även om jag fortfarande vidhåller att Boston är ett häftigare lopp så går det inte att bortse från att New York är New York. Efter mina två lopp 2013 och 2014 kände jag mig klar med det men nu har suget börjat komma tillbaka igen. Satt och kollade igenom lite foton från mina NY maror och kände att jag bara måste springa där en tredje gång. Men först är det London som gäller. Är i alla fall taggad på att se loppet imorn och laddar upp med världens bästa NY-låt

/Hörs


Antal kommentarer: 3

Johan Hedlund

Hej Anders!
Lika välskrivet som vanligt.
Ibland är sanningen inte så ljuv – men ska man bli snabbare så är det bara att kämpa på.
Jag bor 30-40mil söderut så lite snällare kanske vädret är, men likt förbenat så kom det en skur under dagens långpass haha.
Man blir inspirerad av alla dina lopp och därför börjar jag fundera på ett utomlands, fast det får räcka med en halvmara för min del. Vi får se om det kan bli något lämpligt framåt vårkanten.


Anders Larvia

Tack Johan, det värmer! Jag tycker absolut du ska köra ett lopp utomlands, det är en helt annan grej än att springa på hemmaplan, risken är stor att du kommer bli biten av det 🙂 Berlin Halvmarathon i april kanske? Njut av lyxen att inte ha lika långa vintrar som oss norrlänningar. För exakt ett år sen hade vi flera decimeter snö, idag sprang jag faktiskt i kortbrallor, det gäller att passa på så länge det går 🙂


Johan Hedlund

Kortbyxor var inte illa!
Berlin vore skoj – jag får börja bearbeta familjen 😉
Jag kör lite lugnare i 3v till, sen blir det full fart på grundträningen över vintern! Så formen i april bör vara god.



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

12 övningar som ger både styrka och flås
Blogg

12 övningar som ger både styrka och flås


Nej, du måste inte ut i löpspåret för att jobba med flåset. Med rätt tänk kan du flytta dina konditionspass till gymmet – och utnyttja konditionsmaskiner, fria vikter och egen kroppsvikt. För att få hjärtat att arbeta ordentligt ska du välja övningar som aktiverar många och stora muskler. När du arbetar med stora muskelgrupper blir behovet av syre stort för att hela muskelmassan ska syresättas, och då kommer hjärtat att få arbeta hårdare.

Här nedan hittar du tre cirkelpass som är lätta att hugga i farten på väg till gymmet. Du kan antingen köra ett kort pass, med en eller två av cirklarna, eller kombinera alla tre för ett längre träningspass. Se till att du är ordentligt uppvärmd innan du drar igång med cirklarna. Värm upp i lugn takt, det är viktigt att du inte drar på dig mjölksyra innan själva huvudpasset börjar.

CIRKEL 1
Spring och hoppa
I denna cirkel jobbar du med löpbandet kombinerat med styrke­övningar. Hur många repetitioner du gör av varje övning beror lite på hur träningsvan du är. Börja gärna lite försiktigt första gången, öka sedan om det behövs. När det gäller löpningen ska du sikta på att hålla samma tempo på den sista intervallen som du hade på den första. Kör så många varv du hinner och orkar.

1×4 minuter löpning
10–20x benböjshopp (hopp rakt upp från djup benböj)
1×4 minuter löpning
10–20x utfall åt sidan med hopp (sido-utfall där du byter ben med ett hopp)
1×4 minuter löpning
20–30x skridskohopp (kraftfulla hopp åt sidan)

CIRKEL 2
Styrka med puls
I den här cirkeln jobbar du med fyra olika övningar, utan att vila emellan. Du som är träningsvan gör två varv innan du vilar i två minuter, är du mindre träningsvan vilar du två minuter efter varje varv. Kör 1–4 varv (eller dubbelvarv) för att sedan avsluta med en skön nedvarvning. Och du, glöm inte uppvärmningen!

10x thrusters med skivstång (håll stången frampå axlarna, gå ner i en djup benböj, pressa dig kraftfullt upp till stående och fortsätt med stången upp på raka armar)
10+10x utfall bakåt (10 per ben, håll i en vikt om du vill)
5+5x pistols (enbensböj med ett ben framåtsträckt, med eller utan stöd)
20x russian twist (sittande rotationer med viktplatta)

CIRKEL 3
Starka ben och rygg
I den här cirkeln kombineras explosiva benövningar med tunga ryggövningar – och en avslutande pulshöjning. Tänk på att ha en bra teknik genom alla övningarna, i synnerhet när du jobbar med ryggen, för att undvika skador och få den bästa effekten. Kör cirkeln i 1–4 varv med 3 minuter vila mellan varven.

4x stillastående längdhopp (långt jämfotahopp)
6x marklyft (lyft stången rakt upp från golvet)
4x boxhopp (jämfotahopp upp på en låda)
6x pullup (dra dig upp från hängande tills hakan är över stången)
20x burpee (armhävning plus upphopp och tillbaka)

ÖVNINGAR

Benböjshopp
Stå lite bredare än höftbrett. Gå ner i en benböj så att rumpan kommer så nära golvet som möjligt. Från den positionen skjuter du dig upp explositvt och hoppar rakt upp. Landa direkt i en ny benböj.

Utfallshopp
Ställ dig i utfallsposition med fötterna i höftbredd. Från det nedersta läget på utfallet hoppar du upp i luften och byter plats på fötterna. Landa direkt i utfallet.

Skridskohopp
Stå med vikten på den ena foten hoppa nu ett kraftfullt och långt hopp åt sidan och landa på den andra foten. Vida landningen ska du böja på det benet du landar på och gå ned så djup du kan.

Thruster
Stå med fötterna i höftbredd och ha skivstången i frontböjsposition. Gå ned i en djup frontböj, skjut kraftfullt upp så att du kommer till full utsträckt höft och har skivstången på raka armar ovanför huvudet.

Utfall bakåt
Från stående med fötterna i höftbredd tar du ett stort steg bakåt samtidigt som du böjer på det främre benet. Stanna övningen när det bakre benet är ett par centimeter ovanför marken. Gå upp till stående läge igen och gå bak med det andra benet.

Pistols
Stå med vikten på det ena benet, böj nu ståbenet, som i en benböj, och låt det andra benet peka rakt fram. Om du behöver så håll i dig i en bänk eller något liknande. Om du gör det så hjälp till så lite som möjligt med armarna. Tänk på att hålla upp bröstet så mycket som möjligt.

Russian twist
Sitt med benen rakt framför dig. Ha dem lätt böjda och håll hälarna lätt i marken. Sträck på ryggen och luta dig lite bakåt. Håll i viktplattan med armarna tätt böjda. Rotera nu kroppen så att plattan går från höft till höft.

Stillastående längdhopp
Stå still med fötterna i höftbredd och hoppa så långt du kan.

Marklyft
Stå lite bredare än höftbredd med tårna pekande en aning utåt. Stången vid dina fötter. Gå ner i en benböj med vikten på hälarna. Greppa stången axelbrett. Lyft stången genom att räta på benen och ryggen samtidigt. Det är en kraftfull rörelse. Tänk att du vill få upp stången genom att dra och samtidigt luta dig bakåt.

Boxjump
Stå med fötterna i höftbredd och hoppa upp på en låda som har en utmanande höjd. Se till att sträcka ut höften helt när du har landat på lådan. Kliv eller hoppa ned.

Pull up
Fatta tag i ett räcke som är så pass högt att du kan hänga fritt under det. Dra dig nu upp så att hakan kommer ovanför räcket. Behöver du så använd gummiband för att göra det lättare eller hoppa upp och håll emot på vägen ned.

Burpee
Från stående lägger du dig på marken så att lår och bröst har kontakt med den, ta dig sedan upp och hoppa så att fötterna lyfter från golvet. Hur du tar dig ned och upp är upp till dig men gör det i ett högt tempo.



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Blogg

Lära en gammal byracka


Länge sedan jag uppdaterade bloggen gällande min egen situation. Har för dem som missat det haft en envis vadskada som gjort mig inkapabel från att tävla. Skadan uppstod mitt under det sista träningsblocket inför Ironman Klagenfurt i våras. Genomförde tävlingen utan kunnat löpträna sista perioden vilket såklart resulterade i ett dåligt resultat. Gjorde några försök i somras komma igång men skadan gjorde sig påmind och jag fick se 2017 som ytterligare ett förlorat år. Det var bara vända blad och blicka framåt. Fick en chans köra Ironman Arizona den 19:e November och på vinst & förlust anmälde jag mig då jag hoppades hinna bli frisk i vaden samt träna tillräckligt för ha goda chanser där.

De som känner mig bra vet att jag sällan följer min träningsplan till 110% utan ofta, kanske lite för ofta får s.k. ”feeling” under passen och tränar för hårt. Det gäller framförallt de lugnare och längre passen. Har länge kommit undan med det då jag varit förskonad från skador men nu med en vansklig höger vadmuskel så hade jag inget val. Har verkligen tagit det försiktigt med löpningen och t o m styrketränat på gymmet, tagit massage och stretchat där jag vet det finns stelhet. Ingen gillar ha fel, allra minst jag men det har fungerat över förväntan. Det sjuka är att min löpform börjar faktiskt bli riktigt god trots inga snabba pass sedan maj månad. Då syftar jag på uthålligheten. Någon raket på 3-5km är jag troligtvis inte men så ska jag inte tävla på det heller som tur är.

I skrivande stund är jag mitt uppe i de sista två tuffa veckorna så jag vet ärligt inte hur min cykelform är då jag är ganska mosig och det är knappast läge göra någon form av tester nu. Bara borra vidare och hoppas det ger en hårdhet som står sig på tävlingsdagen. Litar 100% på Björn så gör det som jag hinner med helt enkelt. Kortar inte ner & höjer intensiteten som jag gjorde förut, den metoden fungerar inte längre. Definitionen på dumhet är väl försöka sig på exakt samma sak igen och hoppas på ett annat resultat?!

Kroppen är fantastisk, dessutom är den i de flesta fall väldigt ärlig & ger en rättvis behandling om man tar vara på den i sin tur. När ett problem eller skada dyker upp så ska man rannsaka sig själv över hur den uppstod. Kan lova att i de flesta fall har det uppstått pga slarv får ägaren. Det absolut vanligaste är att framförallt vi killar inte riktigt vill först träna för att sedan klara av den riktiga träningen. Man känner sig frisk & stark, ger sig ut och dundrar på där man va när man var i sin absoluta toppform. Sedan sitter man och kliar sig i huvudet och undrar varför baksida lår bara smällde till. Som ta en gammal sportbil som stått i ett garage i flera år och köra skiten ur den på bana. Lär ju knappast ta lång tid innan nåt börjar ryka. Känns det igen?! En annan faktor är att man tränar ikapp missade pass samt kör för många hårda i rad. Brukar jämföra det med att måla en vägg…..kladdar man på ny färg innan den gamla har torkat så kommer det inte bli bra.

Allt detta har jag själv gjort oräkneliga gånger och kommer säkert göra igen vid något tillfälle. Självklart kan man inte till 100% göra rätt hela tiden och saker och ting blir kullkastade och ni tar fel beslut. Se bara till skaffa er ett samvete för hur saker och ting ska göras så ni gör fel saker mer sällan. Skador är fruktansvärt jobbiga och kan verkligen förstöra mer än bara ett race. Det är ju det här livet vi har valt, vore extremt dumt kasta bort allting pga fåfänga eller klantiga beslut?!

Som sagt Look who´s talking… Men men, det är aldrig försent att ändra sig.

Om en vecka kommer min race plan inför IMAZ – stay tuned!

Nelker



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*