Blog

Många svenska löparhopp vid EM i Berlin

Många svenska löparhopp vid EM i Berlin


Totalt ställer Sverige upp med hela 63 friidrottare och 3 gångare vilket gör att det är en rekord stor trupp. Runner´s World sätter dock här fokus till de svenska medel och långdistanslöparna och först ut är 800 meters tjejerna som springer försök på tisdag förmiddag.
Senast det begav sig 800 meter i EM sammanhang fick Runner´s Worlds krönikör Lovisa Lindh sitt genombrott när hon tog hem bronsmedaljen. Fjolårets stördes av skador, och det blev ingen VM start för Lovisa då, men tidigare under fjolåret hann hon med att sätta svenskt rekord på distansen med 1:58.77. Comebacken i år efter skadan har varit lovande, även om hon i de lopp och kört förståeligt varit en bit från sina bästa tider utifrån att hon varit borta från tävlandet på hög nivå i nästan ett år.
– På RW´s instagram fick vi hänga med Lovisa på en lägervecka på hög höjd St Moritz, och rapporterna från lägret inför EM har varit positiva. Lovisa är inte ända svensk på 800 meter för damerna, utan fjolårets VM semifinalist Hanna Hermansson gör även hon en spännande start. Hanna har levererat fina tider på loppen hon gjort veckorna innan EM. Båda svenska tjejerna ska ta sig vidare till semifinalen och det finns chans på finalplats för båda två och om Lovisa hitta tillbaks till formen hon hade innan skadad, ja då kan det till och med bli medalj.

Chans på final har även de svenska herrarna på hinder som också kör sina försök på tisdag strax innan lunchtid. Störst förhoppning sätts till Napoleon Solomon, som i år förbättrat sitt personbästa till imponerande 8:23.54, vilket är fjärde bästa svenska tid genom tiderna. Den tiden gör att Napoleon verkligen är med i Europatoppen. ”Nappe” som är Napoleons smeknamn vann bland annat Lidingöloppet ifjol och inför EM har han laddad upp på hög höjd. Nappe bör ta sig till final och väl där kan allt hända. Emil Blomberg som är vår andra svenska hinderlöpare i EM hade ifjol skadeproblem just när han deltog på VM men i år är han redo. Även om Emil inte har riktigt så snabba tider som Napoleon inför EM-loppet finns en finalchans.

Under lunchtid på onsdagen gör svenska 1500 meters killarna intressanta starter i de mycket tuffa försöksheaten. Under förra veckan kunde RW´s instagramföljare hänga med Johan Rogestedt i hans träning via bilder och texter och i en kort intervju berättade Johan att han måste gå in i försöken med inställningen att göra årets topplopp för att bli en av de 12 löpare som går till finalen. Inför EM har Johan visat riktigt bra form med bland annat ett snabbt 800 meters lopp. Riktigt snabba lopp har även Kalle Berglund visat upp, och med 3:36.60 var han bara hundradelar från att radera ut det svenska rekord på distansen som nu stått sig i 33 år. Både Kalle och Johan har med bra lopp stora chanser att gå till final, och väl i en final skulle dom en bra dag kunna utmana om topplaceringar. Tredje svensk på distansen är Elmar Engholm, och även om han inte riktigt har lika snabbt personbästa som de andra svenskarna kan han kanske vara med och slåss om en finalplats med ett smart försökslopp.

På onsdagen gör också Sveriges kanske största medaljhopp på löpgrenarna Meraf Bahta entré på EM i den direktfinal som går på kvällen på 10000 meter. Meraf tog en silvermedalj senast EM avgjordes, men då på 5000 meters distansen som hon springer under EM´s sista dag. Frågan är dock om Meraf kunnat behålla all fokus på sin träning under den situation som uppkommit genom att hon missat tre oannonserade dopningtester. Friidrottsförbundet har dock meddelat att Merafs missar beror på olyckliga omständigheter där det finns naturliga förklaringar. Om Meraf är i sin bästa form ska hon absolut kunna utmana om medaljerna. Till medalj kan det dock vara tufft för andra svenskan på 10000 meter som är Charlotta Fougberg. Fougberg är mest känd som hinderlöpare, en distans som hon avstår i år, har gjort fina resultat och visat form på både 5000 meter och 10000 meter i år. Precis som Meraf planerar hon att dubbla, och köra båda distanserna där 5000 meter går avslutningsdagen. På den distansen får Meraf och Charlotte sällskap av Linn Nilsson som med sin snabbhet och styrka kan ta en topp placering även om det kan vara ett litet för stort hopp upp till medalj för Linn.

På torsdagen gör svenske 800 meters stjärnan Andreas Kramer entré på Olympiastadion i Berlin när han springer sitt försök som ensam svensk på den distansen. Andreas kommer till EM med ett riktigt bra självförtroende efter att ha slagit sitt eget svenska rekord på distansen i sitt sista lopp inför EM med 1:45.03. Det var vid GP tävlingar i Karlstad Andreas verkligen visade styrka både genom tiden och genom sättet han vann loppet på. Vidare till semifinalen ska Andreas ta sig om inget oförutsett händer, och det finns sen även stor chans på final. Medalj kan vara tufft, men Andreas är inte långt bakom de bästa européerna.

Under lunchpasset på fredagen gör ytterligare några svenska löpare sina första starter på EM banorna, och det är 1500 meters löparen Anna Silvander och hinderlöparen Caroline Högardh. Båda tjejerna kvalade in under sista dagarna innan EM och kan dom ta sig till en final har dom gjort det mycket bra. Formen finns ju onekligen där eftersom dom gjorde sina bästa tider på tävling nära inpå EM.

Under EM tävlingen sista dag, på söndagen, gör de svenska maratonlöparna sina starter. Damerna startar fem över nio och sen kör herrarna ingång sitt lopp 55 minuter senare. På damsidan har Sverige ett lag på 4 löpare efter att Isabellah Andersson tvingats lämna återbud. De 3 bästa löparna räknas i laget och faktum är att alla svenska tjejerna visat riktigt fin form i sommar. Mikaela Larsson vann Stockholm Marathon överlägset på en stark tid i värmen och Hanna Lindholm har sprungit riktigt snabbt på både gatlopp och banlopp över 5 till 10 km under sommaren. (Hanna gjorde bland annat 33.29 på 10000 meter bana)
På pappret ska dessa två tjejer ha bäst chans av svenskorna att hävda sig och skulle mycket väl med bra lopp kunna nå topp 10-15. Men även de andra svenskorna Malin Starfelt och Cecilia Norrbom kan med smart upplägg säkert komma på över halvan av startfältet och bidra till en stark laginsats även utan Isabellah.

I herrloppet representeras Sverige av Mikael Ekvall, som verkar haft hela sin fokus mot EM loppet under en längre tid. ”Micke” har gjort några framträdande i sommar på kortare distanser med bra resultat, så med samtidig maratonträning och fokus mot EM loppet kan han mycket väl sikta mot en topp 10 placering. Om allt stämmer för Micke har han med sitt personbästa på 2.12 visat att han ska kunna blanda sig i när det handlar om europatoppen.

Noteras också att Runners Worlds omslagslöpare och på majnumret (inkl reportage), sjukamperskan Bianca Salming tävlar på EM i mångkampen som avgörs under torsdag och fredag.

Runners´s World kommer rapportera om svenska medel och långdistans löparna på EM via bilder på vår instagramsida @runnersworldswe


EM tidsprogram med svenska medel och långdistansinslag

TISDAG 7 AUGUSTI  

11.05, K 800m försök. Lovisa Lindh, Hanna Hermansson

11.40, M 3000m hinder försök. Napoleon Solomon, Emil Blomberg

                                             

ONSDAG 8 AUGUSTI  

12.15, M 1500m försök. Kalle Berglund, Johan Rogestedt, Elmar Engholm

19.55, K 800m semifinal. Lovisa Lindh, Hanna Hermansson

20.40, K 10000m direktfinal. Meraf Bahta, Charlotta Fougberg

                                             

TORSDAG 9 AUGUSTI  

11.30, M 800m försök. Andreas Kramer

21.20, M 3000m hinder final. Napoleon Solomon, Emil Blomberg

                                             

FREDAG 10 AUGUSTI

12.00, K 1500m försök. Anna Silvander, Hanna Hermansson

12.25, K 3000m hinder försök. Caroline Högardh

19.32, M 800m semifinal. Andreas Kramer

21.20, K 800m final. Lovisa Lindh, Hanna Hermansson

21.50, M 1500m final. Kalle Berglund, Johan Rogestedt, Elmar Engholm

                                             

LÖRDAG 11 AUGUSTI

20.30, M 800m final. Andreas Kramer

                                             

SÖNDAG 12 AUGUSTI

09.05, K Marathon. Mikaela Larsson, Hanna Lindholm, Malin Starfelt, Cecilia Norrbom

10.00, M Marathon. Mikael Ekvall

20.00, K 1500m. Anna Silvander, Hanna Hermansson

20.15, K 5000m. Meraf Bahta, Linn Nilsson, Charlotta Fougberg

20.55, K 3000m hinder. Caroline Högardh

HELA SVENSKA FRIIDROTTSLANDSLAGTS EM-tidsprogram hittar du här

BILD: Deca Text & Bild, Lovisa Lindh i EM 2016

Rogestedt räknar ner mot EM

Rogestedt räknar ner mot EM


Johan är en rutinerad EM löpare för trots att han fortfarande bara är 25 år har han varit med i 7 raka senior EM om vi räknar in inomhusmästerskapen. Johan slog igenom när han som första europé någonsin vann ungdoms VM på 800 meters distansen 2009. Därefter har han jobbat sig in i senioreliten och innehar bland annat det svenska rekordet på 1000 meter. 2017 fick Johan dock avbryta säsongen då en hälsena inte klarade belastningen, men nu är han tillbaks och ser fram mot EM på löpningens blå band, 1500 meter.

Grattis till en mycket fin säsong hittills, med snabba tider efter ett skadefyllt fjolår. Vad säger du om årets säsong fram till nu?
– Ja, det har gått bättre än vad jag vågat hoppas på med tanke på att jag missade ett helt år nästan på grund av skada. Så det är väldigt kul att det gått så bra. (Johan har gjort riktigt bra lopp på både 1500 och 800 meter)

Vad var det för skada som håll dig borta från tävlandet på elitnivå ifjol?
– Det är egentligen ett ganska mångårigt problem med framförallt vänster hälsena. Förra året hamnade jag på fel sida om skadegränsen som man måste balansera rätt på när man har hälseneproblem. Jag tror att inomhussäsongen slet lite för mycket, och sen när jag skulle börja springa fortare på sommaren gjorde det helt enkelt för ont. Så jag fick lägga ner säsongen och ta 1,5 månader helt löpfritt och bara jobba med alternativträning. Det var en tuff period, så det är verkligen skönt att vara tillbaks på bra nivå nu.

Var sitter ditt problem med hälsenan, och vad gjorde du för träning för att stärka upp så du nu kan springa på högsta elitnivå igen?
– Problemet sitter ganska högt upp på hälsenan, ungefär i höjd med fotknölen. Två saker fokuserade jag på i träningen, dels det jag hade kört innan med tåhävningar med tung vikt dels att stärka upp sätet.
– Jag hade tåhävningarna i min träning redan när jag hade ont, men den klarade inte ta till sig den träningen samtidigt som jag sprang. Det hade helt enkelt gått för långt med hälseneproblemet. Så att bryta av löpningen var nödvändigt för att träningen med tåhävningarna skulle ge effekt. Så tåhävningarna med vikt körde jag 3-4 gånger i veckan. Samtidigt hade jag ett rehabprogram med fokus på att jag skulle undvika snedbelastning i min löpning eller mer specifikt pronation där jag sjunker in. Genom att stärka upp sätet och bålen med bra övningar kunde jag minska belastningen som löpningen ger på hälsenan.

Nu är du tillbaks, det här blir ditt fjärde EM, vad har du för målsättning?
– Ja, det blir nog till och med mitt 7:e raka senior EM om jag räknar in inomhusstarterna. Förra gången på EM gick jag till final, men blev diskad efter mitt försöksheat efter en protest om knuff. Det var väldigt surt givetvis, så nu är målsättningen att ta mig till final och få springa den. Det är oerhört tuff konkurrens på 1500 meter i Europa i år, 12 stycken går till final, och med sju man på 3:34 eller bättre (Johans personbästa är 3:36.58, 9 hundradelar från svenska rekordet) så jag måste gå in i försöken med att jag ska prestera på mitt absoluta max och göra årets bästa lopp redan där. Sen får man ladda om mot finalen förhoppningsvis.

Ja, den är diskningen var lite märklig, hur tog du det då?
– Det var väldigt tufft då, för jag var i väldigt bra form med personbästa på 1500 meter med 3.36 strax innan EM. Så jag kände att jag var i väldigt bra form, och sen när finalloppet dessutom utvecklade sig till ett lopp som jag tror hade passat mig bra var det givetvis tufft. Men det var bara att gå vidare, och jag satte ju svenskt rekord på 1000 meter någon vecka senare. – Så det jag fick ta med mig, med distans till loppet, är att man måste ha marginaler i mästerskap. Diskningar och knuffar uppstår, så det gäller att inte göra väsen av sig annat än att gå vidare.

Du sticker ut lite som löpare med din längd, påverkar det något i loppen att du just är så pass lång?
– Ja, det är inte så många löpare som är över 190, och jag är 196-197 cm. Just när det blir stökiga lopp kan det vara lite svårare för mig att justera fart och riktning än för kortare löpare eftersom jag inte har fötterna i marken lika ofta som de som springer med högre frekvens. Därför blir det logiskt så att jag antingen springer först eller sist så jag får springa rent. Sen när jag väl gör ”moves” måste det göras resolut. Det är svårt för mig att smyga fram.

Du slog igenom på 800 meter, men nu är det 1500 meter som gäller, vad är tanken bakom valet av mästerskaps distans?
– Det har blivit att 1500 meters träningen passat lite bättre för hälsenan. På 800 meter behöver jag ännu fler pass på bana i hög fart vilket sliter på hälsenan. Så valet har blivit lite automatiskt, även om jag anser mig vara jämnbra kapacitetsmässigt på båda distanserna. Är man jämnbra på 800/1500 passar oftast 1500 meter bäst på mästerskap.
– Men jag hoppas få springa något riktigt snabbt lopp på 800 meter efter EM där jag förhoppningsvis kan utmana mitt personliga rekord även på den distansen. (Johan har gjort starka 1:45.89 som snabbast)

Ni är många riktigt bra svenska medeldistanslöpare på herrsidan nu från Sverige med Andreas Kramer på 800 meter, och du och Kalle Berglund på 1500 meter. Betyder det något att ni är flera löpare med från Sverige, och vad säger du om de norska bröderna Ingebrigtsen?
– Ja, vi är ett ”gött” gäng och jag tycker det är positivt. Vi har varit på flera läger tillsammans, och det är kul att vi är så många som kommer med på mästerskapen. Sen blir det givetvis att vi alla måste göra våra egna lopp. – Jag tror dom delar upp löpare från samma nation i olika heat i försöken, så jag och Kalle slipper säkert mötas där men lär då få möta varsin av bröderna Filip och Jakob Ingebrigtsen. – Ja, det är imponerade och oerhört häftigt att se de norska brödernas resultat. Filip springer på 3:30.01, det är verkligen coolt, och han är dessutom en pratglad och väldigt sympatisk person så det är klart att man inspireras.

Vad kan vi förvänta oss av dig på Runner´s Worlds Instagram under veckan?
– Jag kommer lägga upp bilder från måndag till söndag, och sedan går jag in i EM försöken på onsdagen efter det. Det gör ju att träningen jag ska köra skiljer sig väldigt mycket från andra perioder på året. Nu ska jag verkligen toppa formen, och det görs genom två till riktigt hårda pass och sedan lugnare återhämtande pass som mer är utfyllnad.
– Lite detaljer kommer jag ge, så det är bara att gå in och kolla på bilderna/texterna.

Här hittar du bilderna: @runnersworldswe och RW ser fram mot att följa Johan på EM och önskar stort lycka till!!

FOTO: Deca Text & Bild

Fem steg till stålrumpa!

Fem steg till stålrumpa!


Du vet väl att stora rumpmuskeln är kroppens största enskilda muskel? Jo, så är det, och det muskelpaketet är en stor drivmotor till exempel när du springer och i i princip alla explosiva idrotter. Många atletiska rörelser har sitt ursprung i höften och i förlängningen också i rumpan. Så vad händer då om rumpan sover som ett par halvtomma ICA-kassar? Jo, du tappar driv och explosivitet. Här kommer därför fem övningar som utmanar rumpan på olika sätt och kommer att göra det svårt för dig att sitta ner på några dagar. Och du behöver ju inte göra alla övningar under ett och samma pass. Lägg till ett par av övningarna i dina vanliga träningspass.

Hip thruster

Kanske den mest rumpisolerande övning som finns. Den kommer helt enkelt inte undan.

Sitt på golvet med raka ben och ryggen mot en bänk. Ta en skivstång (ett hett tips är att lassa på viktskivor först så att du smidigt kan rulla den över benen i nästa steg. Jag lovar, några viktskivor orkar du) och rulla den över benen upp till höftvecket. Lyft nu upp höften (håll i stången med händerna så att du inte dräller den i golvet) och klättra upp med skulderbladen över kanten på bänken. Pressa nu upp höften så högt du kan mot taket så att du blir en rak linje mellan huvudet och knäna. Tryck till i toppläget och sänk sedan ner höften mot golvet igen och börja om.

Bulgarian split squat

Stå cirka tre fotlängder framför en bänk. Lägg upp ena foten bakom dig på bänken, antingen som på bilden, eller med tårna i. Gå nu ner i en enbensböj där överkroppen går rakt ner, utan att luta fram. Pressa dig tillbaka upp till start. Du kommer antagligen få ändra fotställningen lite när du böjer på benet. Se till att du står tillräckligt långt fram så att du har plats för höften.

Korsade utfall

Stå höftbrett isär med fötterna. Ta ett stort kliv snett framåt åt höger med höger fot och korsta vänster ben bakom, så långt fram att foten nästan är i samma höjd som höger. Vila foten på fotryggen och gå ner i ett djupt utfall. Luta med fördel lite framåt. Pressa dig tillbaka upp och ta sedan ett kliv snett framåt åt vänster.

Enbent rakt marklyft

Stå på vänster fot och håll en hantel i höger hand. Höger fot har du i luften bredvid vänster. Fäll fram överkroppen och lyft samtidigt höger ben upp i lyften utan att rotera i höften. Armen med hanteln går rakt ner mot golvet. Dra med baksidan på benet och rumpan så att du ställer dig upp igen.

Utfall med diagonal fällning

Stå med en hantel i höger hand vid höger axel. Lyft vänster fot och ta ett kliv framåt samtidigt som du fäller fram överkroppen och sträcker hanteln mot vänster fot. Pressa dig explosivt tillbaka och upprepa. Se till att klivet framåt är kraftfullt och snabbt så att du måste bromsa in med rumpan på vägen ner och explosivt på vägen tillbaka. Du kan till och med göra ett hopp framåt och tillbaka.

 

 

 

Martin inspirerar till löpande äventyr

Martin inspirerar till löpande äventyr


Instagram peppar han andra med sina inspirerande bilder och här får du i en intervju med Martin hans bästa tips för att hitta ut i skogen på långa välgörande äventyr.

Vem är Martin Wennerlund?
– Jag bor i Stockholm och jobbar sedan fem år tillbaks på deltid i en egen konsultfirma med inriktning på marknadsföring. – Det är väl inte helt naturligt att man får mer tid över när man startar eget, men så blev det för mig och jag fyllde den tiden ”extratiden” jag fick med att vara ute i naturen och träna mycket mer. Jag har ingen direkt idrottsbakgrund, men var nyfiken på att börja springa, hade läst boken ”Born to Run” och nån livfilosofibok om att vara ute i naturen. – Så jag började ha som grej att vara ute några timmar varje dag i skogen, och det blev mer och mer löpning.
Till saken hör att jag dessförinnan hade varit deprimerad, så det här kom som en liten frälsning för mig där allt annat stängdes av. Att kombinera två saker som är väldigt starka för mig, och säkert väldigt många andra, att vara ute i naturen länge och allt det för med sig med alla intryck och att springa i den miljön. Efter dom här timmarna i skogen är sinnestillståndet helt annorlunda än innan passet.

Hur lägger du upp ett pass i skogen?
– Oftast har jag något projekt med väldigt lite prestationsfokus. Jag kollar ofta in någon karta med någon led som jag tycker skulle vara kul att prova. Det kan också vara en sjö, eller något i naturen som jag sett på en bild som jag tycker skulle vara kul att se i verkligheten. Oftast försöker jag springa envägs rutter, då blir det inte helt självklart hur det kommer bli. Oftast händer det något kul på vägen som berikar rundan. – Jag har alltid med mat och förstärkningsplagg som gör mig trygg, så att det inte blir något stressmoment om jag hittar något jag vill stanna för eller om vädret skulle växla fort. – Så det blir ofta mer som en utflykt, än att jag siktar på visst antal kilometer. Men det blir ju väldigt bra träning, men med en extra dimension jämför med den vanliga standardrundan. För min del blir dom här passen ofta också väldigt kreativa, där man utifrån omgivningen på infall kan göra kul grejer. Kommer jag till en stor sten som ser inbjudande ut till att klättra på, ja då ska jag tillåta mig stanna och klättra på stenen. Så det är ingen fokus på fart, utan bara på att ta del av naturen och vara ute länge.

Är det viktigt att man är ute länge tycker du?
– Ja, att vara ute lång tid tycker jag har ett egenvärde. Långsamt men säkert händer det något mentalt för varje timme du kan tillbringa ute i naturen. Det händer oavsett fart och oavsett vilka pauser man tar.

Vad är dina bästa tips till den som vill testa av ett ”runtobewild” pass ute i naturen?
– Vi har redan berört det, men våga planera för att vara ute riktigt länge. Avsätt tid så du verkligen inte känner stress utan kan och vågar vara ute lång tid. Planera nån spännande rutt, något som är nytt för dig, gärna där du ska ta dig från punkt A till punkt B. Äventyret blir roligare om du inte vet vad som kommer under din sträcka.
– Packa så du har med dig både matsäck och förstärkningskläder, mobil och småpengar. Du ska ha med dig det som du känner att du behöver för att vara trygg om något oväntat skulle hända. Du ska kunna klara dig själv om du kommer fel, eller om vädret växlar.
– Är man inte van att springa med det i en ryggsäck, behövs det bara något pass med ryggsäck, sen är du van. Så du kan testa av på någon kortare runda först, men sen tycker jag att man vänjer sig fort och det blir en naturlig del i löputrustningen.
– Matsäcken tycker jag är viktig, för det ger också en extra dimension att stanna och äta någonstans på vägen. Tiden ute blir längre, och en fin plats ger tid till att bara njuta.

Inspirerande! Slutligen, du är ”adidas TERREX ambassadör”, vad innebär det?
– – Det innebär att jag fått information och utbildning kring produktlinjen adidas TERREX som har en tydlig outdoor inriktning med miljötänk. Så jag har förmånen att få testa produkterna som passar väl in på den profil jag har som löpare eftersom jag gillar att trotsa alla väder och underlag och tilllbringa långa dagar ute i naturen. Jag gillar verkligen funktionaliteten och återvinningstänket där man bland annat skapar nya produkter från insamlat skräp samt att man i övrigt använder sig av nedbrytbara material så långt som möjligt.

Kolla in Martins bilder här och en inspirerande film på RW´s Instagram som lockar till att ta sig ut och utforska skogen.

TEXTEN PRESENTERAS I SAMARBETE MED adidas TERREX och är en del i deras kampanj ”Ups and Downs”.

Löpning och styrketräning – vi slår hål på myterna en gång för alla!

Löpning och styrketräning – vi slår hål på myterna en gång för alla!


Del 1: Styrketräning bygger onödiga muskler och därmed en tyngre löparkropp.

De flesta löpare vill undvika att bygga muskler och därmed öka i vikt. Det är emellertid fullt möjligt att bli starkare utan att öka musklernas tvärsnittsyta och öka i kroppsvikt. Istället för att fokusera på att träna enskilda muskelgrupper (som kroppsbyggare), handlar styrketräning för löpare om att träna funktionella rörelser. 

Kroppsbyggare – som ju tränar för att öka sin muskelvolym – fokuserar på enskilda muskler och upprepar varje övning tills muskeln pumpats till utmattning. Det ger en effektiv träningseffekt på muskelfibrernas tjocklek (så kallad hypertrofi), men för att få en ihållande, synlig effekt måste kroppsbyggare dessutom tillbringa många timmar i gymmet.

För oss löpare handlar styrketräning istället om att engagera ett så stort antal muskelfibrer som möjligt i varje övning. Genom att utsätta musklerna för en annan belastning än löpning kopplas fler så kallade motoriska enheter in i rörelsen. Enkelt förklarat består en motorisk enhet av en nervtråd och ett visst antal muskelfibrer som är kopplade till nervtråden. En motorisk enhet är antingen på- eller urkopplad vid en viss belastning. Ju högre belastningen är, desto fler motoriska enheter tar kroppen i anspråk för att kunna genomföra rörelsen. 

Syftet med styrketräning för löpare är tvåfaldigt: Dels att stimulera muskelnervsfunktionen, så att ett effektivt rörelsemönster kan utveckla mer kraft, och dels att skydda starka, välkoordinerade muskler mot överbelastning så att de kan absorbera stötarna från underlaget bättre. 

Förutom att styrkeövningarna utförs på olika sätt, i helt olika omfattning och därmed ger andra träningseffekter än löpning, så finns det ytterligare en orsak till att löpare inte behöver vara rädda för att bli muskulösa och gå upp i vikt: 

Den som i huvudsak ägnar sig åt uthållighetsträning har nämligen svårt att märkbart öka sin muskelvolym. Forskarnas förklaring går ut på att de särskilda uthållighetsstimulerande enzymer, som bildas på molekylnivå vid omfattande uthållighetsträning, helt enkelt blockerar de enzym som stimulerar muskelcellens volymökning. Att kroppen på detta sätt prioriterar uthållighet framför muskelvolym betecknas interferenseffekten. 

Läs också: Bli starkare i vinter – enkla cirkelpasset att göra hemma

Läs också: Smartaste styrkeknepen för löpare – 3 viktiga grundregler du inte får glömma!

Fem lätta övningar som ger dig starka ben

Fem lätta övningar som ger dig starka ben


Du älskar att löpa. Och eftersom du har valt en sport som du kan utöva i frisk luft och vacker natur, och vars förberedelse bara består i att du drar på dig några funktionsplagg och ett par löparskor, så har du ingen lust att gå på gym för att göra styrkeövningar.

Men om du vill kunna springa resten av livet så bör du även styrketräna några gånger i veckan. Löpning kan skapa obalans i muskulaturen och dessutom förstärka problem som du redan har. Svaga vader kan till exempel sätta stor press på hälsenorna och bryta ner de fibrer som bygger upp senorna. Instabila höft- och bålmuskler försämrar rörelseförmågan och överlastar skenbenen, vilket kan leda till benhinneinflammationer och stressfrakturer.

Gör därför de här övningarna två gånger i veckan – eller dagligen om du har eller har haft problem med benhinnorna, vaderna och/eller hälsenorna.

1. UTFALLSTEGSVÄXLING
Ta ett steg framåt med höger fot och sänk kroppen tills ditt vänstra skenben befinner sig parallellt med golvet och knäet nästan nuddar golvet. Gör ett explosivt upphopp då du byter ben luften så att du istället landar med vänster fot framför dig. Ett vänster- och högerutfall räknas tillsammans som en repetition. Gör tre set med 15 repetitioner.

2. TÅHÄVNINGAR MED RAKA KNÄN
Fatta en hantel i höger hand och ställ dig på en step up-bräda. Placera vänster fot bakom höger vrist och balansera på den högra fotens främre del. Gör en tåhävning utan att böja knäet och stanna i högläge en stund; sänk sedan hälen. Gör tre set med 15 repetitioner på varje fot.

3. TÅHÄVNINGAR MED BÖJT KNÄ
Följ instruktionerna för tåhävningarna med rakt knä, men böj knäet på det ben som du balanserar med. Håll knäet böjt samtidigt som du gör tåhävningarna. Gör tre set med 15 repetitioner på varje fot.

4. EXCENTRISKA TÅHÄVNINGAR
Stå på en step up-bräda med hälarna hängande nedanför brädans kant. Gör en tåhävning och sänk sedan hälarna mycket sakta tillbaka ner under step up-brädans kant. Gör tre set med 15 repetitioner.

5. BONDENS TÅGÅNG
Fatta en tung hantel i varje hand och gå sedan på tå i 60 sekunder. Om du kan gå längre än i 60 sekunder ska du använda tyngre vikter. Gör tre set.

LÄS MER
Vädra vaderna – men undvik sträckningar
Styrka på stående fot – 4 övningar som tränar upp din bålstyrka
Starka knän! 3 övningar som bygger din löpstyrka

Häng med Lovisa till St. Moritz!

Häng med Lovisa till St. Moritz!


Vad är det som gör St Moritz till så bra träningsställe?
– Bortsätt från att Schweiz tyvärr är ganska dyrt att leva i har jag enbart positiva saker att säga om St. Moritz. För det första är det så otroligt vackert, naturen och omgivningarna är helt fantastiska! Dessutom är träningsmöjligheterna perfekta med både platta grusvägar, bana, backar, samt närhet till Italien där pass kan köras på lägre höjd om så önskas.  

Har du något pass du speciellt ser fram mot under din höghöjdsvistelse?
– Jag brukar alltid köra en splittrad 800-ing som tävlingsförberedande pass för att stämma av formen. Det är ett sådant pass man ser fram emot med skräckblandad förtjusning; det gör så fruktansvärt ont men känslan efter ett bra sådant pass är oslagbar! (Splittrade 800-ingar kan köras i lite olika varianter, ofta 600+200 meter, 500+300 meter eller 400+400 meter, och då med en kort vila på 45-60 sekunder mellan loppen)

Gör ni något annat än träna-sova-äta under lägret?
– Vi brukar åka upp till bergstoppar (igen; utsikten och landskapet går inte att tröttna på) och även ett par vändor ner till Italien. Annars är det mest fokus på att förbereda sig inför kommande mästerskap. Det brukar bli en del kortspel och jag älskar att läsa böcker när jag ör på läger!

Med friidrotts EM i Berlin i fokus, vilka blir nyckelpassen?
– Mycket handlar om att få en bra känsla och självförtroende. För min del är de viktigaste passen de mer 800m-inriktade, dvs ganska snabba banpass. När de passen går bra kommer självförtroendet som ett brev på posten. 

Du kommer från en lång skade och rehab period in i denna säsongen, men startade ändå direkt med att kvala till EM. Vad är det svåraste att gå från skada/rehab till att prestera på högsta nivå?
– Jag skulle säga att det är att man inte kan träna på själva tävlingsmomentet. Eller man kan ju försöka, och det har vi gjort. Men när man är skadad kan man köra på med träning och rehab och förbereda sig fysiskt och mentalt, men när man sen är tillbaka ute på banan igen är det en situation man inte riktigt är van vid. Helt plötsligt spelar nerver, taktik, fysisk form osv in och allt ska stämma på samma gång, och du har 2minuter på dig där inget får gå fel. Det kan vara lurigt när man springer med kanske 8 andra löpare runtomkring sig. 

Har du satt upp någon målsättning för EM?
– Nej, inte placeringsmässigt. Eller det klart att jag har drömmar, men jag kommer att åka till Berlin med inställningen att ta ett lopp och en dag i taget. Det brukar funka bäst för mig 🙂 

Häng med Lovisa när hon tar över Runner´s Worlds Instagram under en lägervecka i St Moritz (16-22 juli 2018).
(@runnersworldswe)

Efter Lovisa´s internationella genombrotts säsong 2016, med EM brons i Amsterdam och OS start med snudd på final gjorde Runners´s Worlds Claes Åkeson ett inspirerande reportage.
Vi bjuder dig som RW läsare på reportaget från Runner´s World nr 9 2016 här!

Så löptränar du smartast på semestern!

Så löptränar du smartast på semestern!


Att få in vettig träning i vardagen med jobb, familj och annat kräver givetvis planering och karaktär. Det är ett evigt pusslande med lunchträning, morgonpass och kvällspass för att den övriga familjen inte ska känna sig åsidosatt. Men under semestern finns det betydligt bättre utrymme för flexibilitet i planeringen av träningspassen.

Mitt eget favoritupplägg brukar vara att träna tidigt på morgonen. Jag brukar ofta springa i 50-60 minuter före frukosten, innan övriga familjen har vaknat och kommit igång.  Börjar man dagen så tidigt kan man ändå äta frukost tillsammans och läsa tidningen i lugn och ro. Samtidigt har man hela dagen kvar till övriga aktiviteter.

Om man dessutom känner sig pigg så finns ju möjlighet till ett kort intervallpass före middagen. Då kan det räcka med 15 x 1 minut med 30 sekunders joggvila mellan löpsekvenserna. Med 10 minuter uppvärmning och 5 minuter nerjogg tar det knappt 40 minuter.

En annan variant är att springa till dagens utflyktsmål. Om du och familjen ska göra en utflykt till ortens badplats så skickar du ombyteskläder med familjen och springer dit själv. Det är en skön känsla att komma fram svettig och trött. Sedan hoppar du i sjön och tvättar av dig. Och är din partner löpare så kanske hen vill springa hem. Nackdelen med det är att man kan vara lite seg efter en dag med pastasallad, mjukglass och sol.

Semestern kan ju också vara en chans till återhämtning då du tar 3-4 vilodagar, eller kanske tränar varannan dag. Om du slitit hårt med grundträning under hela vintern och våren så är det ändå läge att köra lite kortare, hårdare pass. Då kommer du att få tid både till återhämtning och semesteraktiviteter. Dessutom kanske du till och med kan få en prestationsförbättring.

Ett tredje alternativ är en fjälltur eller en vandringssemester. Det blir en upplevelse, som ger en massa fettförbränning och bra möjligheter att lägga in roliga löpträningspass efter, eller i samband med, varje dagsetapp. Eller varför inte springa en led med lätt packning?

När vi har semestrat i en större stad använder jag morgonjoggen som en rekognoseringstur. Jag springer och kollar var museet ligger eller var affären som säljer märkeskläder finns. Då kan jag agera guide och vägvisare för mitt övriga sällskap under dagen.

Favoritupplägg nummer fem är att förlägga semesterresan till en ort där det finns ett roligt 10-kilometerslopp. Då kan jag träna lite på banan under några dagar innan loppet och sedan springa tävlingen, ha grillmiddag och en vilodag dagen efter tävlingen. Dessutom finns det möjligheter till andra träningsformer än löpning under semestern. Varför inte en lång cykeltur där du får se nya omgivningar eller simma i öppet vatten? Varför inte styrketräna med din egen kropp som vikt – i en park där solen ger en jämn och fin solbränna?

Vilket semesterupplägg du än väljer så kommer ledigheten garanterat ge tillräcklig återhämtning utan att du behöver totalvila i fyra veckor. Du som testat någon Training Camp-vecka i Portugal eller Turkiet vet att man med lätthet kan träna varje dag – och ändå ha massor av tid över för återhämtning.

Trevlig sommar!

 

Läs mer: Vill du bli snabbare under semestern? Testa våra bästa sommarpass

Don Ritchie – världsrekordhållare mer än halva livet.

Don Ritchie – världsrekordhållare mer än halva livet.


I häftet Training for Ultras, som gavs ut av IAU för 30 år sedan berättar Don Ritchie om sin träning i allmänhet och om hur han toppade formen inför sitt fantastiska 100-kilometerslopp. Han jobbade som lärare och sprang fram och tillbaka till skolan fem dagar i veckan. Under veckosluten brukade han köra ett rejält långpass på upp till fem mil, och när tillfälle bjöds blev det alltid en tävling på distanser mellan 10 och 20 kilometer. Tempot på träningsturerna låg oftast omkring 3:40/kilometer. Ibland sprang han fartlek. Intervaller i dess traditionella form ägnade han sig knappast åt, mera än att han ibland kunde lägga in serier av fartökningar med förutbestämda längder på drag och återhämtning i distanspassen.

Formtoppningen inför världsrekordloppet på 100 kilometer bestod av en 10-veckorsperiod med extra många mil i högt tempo. Under de veckorna deltog han i flera tävlingar på distanser mellan 10 och 86 kilometer. Det enskilt hårdaste träningspasset var en femmilare som gick på tre timmar blankt.

Under sina bästa år som ultradistanslöpare var Ritchie även hyfsat bra på maraton, med kapacitet för strax över 2:20. Efter att han gift sig och bildat familj drog han ner på distansen och ökade tempot på träningspassen. Det resulterade i att han inte presterade lika bra i ultraloppen, men att han i gengäld blev en bättre maratonlöpare. Som bäst gjorde han 2:19.34 i London Marathon 1983.

Sin bredd som ultradistanslöpare bevisade Ritchie genom att springa 267 kilometer på 24-timmar, och inte minst genom att slå rekordet på den klassiska utmaningen John O’ Groat to Land’s End, alltså från Storbritanniens nordligaste punkt till dess sydligaste. De 136 milen sprang han på 10 dygn och 15 timmar. Det motsvarar en genomsnittlig distans på 127 kilometer per dygn.

Under sin aktiva karriär som löpare, mellan 1962 och 2011, loggade Ritchie in 33 400 mil i sina träningsdagböcker. Det motsvarar en sträcka på drygt åtta varv runt jorden. För sina prestationer som idrottsman, samt för sin välgörenhetsfond till förmån för cancerforskning tilldelade Drottning Elisabeth honom år 1995 ordern Member of the Most Excellent Order of the British Empire (MBE).

När Don Ritchie dog den 16 juni var han 73 år och hade han varit världsrekordhållare på 100 kilometer i nästan 40 år, alltså mera än halva hans liv. En vecka senare slogs till slut detta fantastiska rekord av japanen Nao Kazami med knapp marginal. Det nya världsrekordet är 6:09.14. Men även om alla Don Ritchies rekord har blivit slagna anses han fortfarande av många vara den bäste ultradistanslöparen som någonsin levat.

Spring din bästa halvmara någonsin!

Spring din bästa halvmara någonsin!


Det är skillnad på pass och pass
Gör skillnad på dina hårda pass och dina återhämtningspass. Många löpare kör alldeles för hårt på sina lugna träningsdagar, vilket är kontraproduktivt – man tröttar bara ut sig inför de pass då man verkligen behöver orka ta i.

Lyssna på din kropp
Ju mer och ju hårdare du tränar, desto fler signaler kommer du att få från din kropp. Lyssna på dem och lär dig att skilja på bra och dålig smärta under träning. Bra smärta är till exempel det obehag det innebär att lämna sin komfortzon och springa nära sin tröskelnivå. Dålig smärta är den smärta som kommer av att du ligger på gränsen för att skada dig. Det här är en del av träningsprocessen – att lära sig tolka kroppens signaler för att undvika skador men också för att mentalt klara av att springa hårt i en tävlingssituation.

Känn på farten
Om du vill springa fort behöver du alltså inte bara träna din kropp, du måste också vänja dig vid det obehag som följer med ett högre tempo. Ett sätt att göra det är att progressivt öka farten under ett träningspass, tills du springer i ett tempo som är något högre än den fart du siktar på att hålla under loppet.
Så gör du: Efter minst sex veckors träning kan du testa att ersätta ett tempo-pass med ett progressivt pass på 10-13 kilometer. Spring den första delen i en fart som du höjer med cirka 10 sekunder per kilometer, och de sista tre kilometerna i en fart som är cirka 7 sekunder snabbare per kilometer än din planerade tävlingsfart på halvmaran. Är din tävlingsfart på halvmaran 5.00 min/kilometer så börjar du alltså ett tio kilometer långt pass i 6.00-fart och avslutar det i ungefär 4.40-fart.

Öka farten
Det är inte de korta intervallpassen som kommer att göra skillnad under din halvmara, men de kan göra mycket för din löpkapacitet om du adderar dem till din uthållighetsträning. Sprintträning på sträckor så korta som 50 meter kan ge både din löpstyrka och löpekonomi en extra boost.
Så gör du: En eller två gånger i veckan kan du lägga in några korta fartökningar, så kallade koordinationslopp, efter ett lätt distanspass. Kör 5 x 100 meter på en jämn och platt sträcka där du stadigt accelererar upp till en fart strax under din maxfart. Fokusera på att löpa med avslappnade axlar och ansikte; vila gör du genom att gå tillbaka till startpunkten.

LÄS MER:

Så känns det att springa en halvmara – i emojis!

Coachens bästa tips för tröskelpass och långa intervaller

Spring tillsammans – och sätt nytt personbästa!

3 sätt att springa riktigt bra långpass

Det lönar sig att prenumerera!

Det lönar sig att prenumerera!


Köper du eller ditt hushåll t ex två par löparskor under ett år har du tjänat in din prenumeration och kanske mer ändå.  
Rabatten gäller både på webben och Runners Stores fysiska butiker som ligger i Stockholm och Malmö. 

*Rabatten gäller varor till ordinarepris. Kan ej kombineras med andra kampanjer och rabatter. 

Det ska löna sig att prenumerera!
Vi jobbar ständigt med att förbättra dina förmåner. Under hösten kommer det därför dyka upp mer bra förmåner för dig som gillar att träna.
Om du mot förmodan inte redan är prenumerant kan du enkelt bli det här och ta del av våra specialerbjudanden och rabatter.

Glad löparsommar!

Så tränar du bäst inför den magiska milen

Så tränar du bäst inför den magiska milen


1. Öka tempot
Tröskelfart – eller tempopass – är inslag som är absolut nödvändiga för 10-kilometersträning. De gör att kroppen klarar av att hålla farten över hela distansen. Hur? Genom att höja tröskeln för din mjölksyranivå – den nivå där mjölksyran strömmar ut i musklerna och får dig att börja flåsa högt och till slut helt tappa farten, eller genom att löpa regelbundna tempopass där du ligger strax
under din tävlingsfart. På så sätt kan du förbättra din uthållighet och löpeffektivitet markant på bara sex veckor.

Så gör du
Lägg till ”10-10:or” till varje veckas träningsprogram. Spring 10 minuter i din tävlingsfart på 10-kilometer. Jogga i tre till fem minuter mellan varje tio-minuterslöpning. Börja med två eller tre och kör fler när du känner dig starkare. Känns farten för jobbig, lägg farten lite lägre, det vill säga strax under tävlingsfart.

2. Löp mer ekonomiskt
Minimera din energiförbrukning för längre hållbarhet. Löpekonomi hjälper dig att springa fortare och längre. Dålig hållning i höga farter tar mycket energi. Maximal ekonomi betyder minimal förlust av energi.

Så gör du
Träna på att hålla armbågarna nära kroppen – det gör överkroppen mindre spänd, får axlarna att bli avslappnade och öppnar upp bröstkorgen för bättre andning. Löp som om du sprang på moln utan att trampa igenom dem. Det får dig att löpa mer upprätt och ändra steget från den långsamma hälisättningen till den snabbare mellanfotsisättningen.

3. Slipa på intervallerna
En rapport publicerad i magasinet Peak Performance visade att korta intervaller i ett tempo över tävlingsfart gav ännu bättre effekt än löpning i tröskeltempo (löpning strax under tävlingsfart). Intervallöparna utvecklade bättre löpekonomi och koordination och kände sig mer bekväma i högre farter, vilket också gjorde att de förbättrade sina tider snabbare.

Så gör du
Pröva det här intervallpasset: Spring 6 x 1 km i 10-kilometerstävlingsfart med tre minuter lätt jogg mellan varje intervall. Lägg till en kilometer varannan vecka tills du nått upp till tio kilometer och minska återhämtningstiden mellan varje kilometer med 30 sekunder.

4. Backträning
Backträning är ett viktigt inslag i förberedelserna inför ett 10-kilometerslopp och det inte bara för eventuella backar på tävlingsbanan. Backträning gör att du springer bättre även på de platta sträckorna. Om du tränat backe ordentligt inför ett lopp kommer du märka stora förändringar under den sista tredjedelen av loppet. Backträning stärker lårmusklerna och gör dem uthålligare. Den muskulära uthålligheten hjälper dig att hålla god löpekonomi genom hela loppet. Backträning stärker också hjärtoch lungkapaciteten, vilket gör ditt 10-kilometerslopp lättare.

Så gör du
30 sekunders uppförslöpningar stärker benen. Pröva 10 x 30 sekunders uppförslöpningar, där du joggar tillbaka i lugnt tempo nerför backen. Se till att hålla tempo ända upp till backens krön.


5. Spring utför

Det som går upp måste komma ner – och det gäller också dig. En rapport publicerad i Journal of Strength and Conditioning Research visade att löpare som tränade uppförsoch nerförsbackar förbättrade fart och fotisättningshastighet bättre än löpare som bara tränade uppförslöpning och löpning på platta sträckor. Löphållningen är avgörande i nerförslöpning: luta dig försiktigt framåt och försök landa på fotens trampdyna. Ta inga långa steg, det bromsar bara takten och ökar påfrestningen på de främre lårmusklerna. Se denna typ av pass som hårda träningspass, som inte ska genomföras alltför ofta. Det ökade trycket på muskler och leder ökar risken för skador.

6. Spring med en grupp
Gruppträning är ett mycket bra sätt att hålla ordning på träningen. Att springa i grupp gör också att man känner sig mindre trött. Kilometrarna känns lättare när man delar dem med andra – och du springer både snabbare och hårdare än du skulle göra om du vore ensam. Du vänjer dig också vid att ha andra löpare omkring dig och ger dig tillfälle att öva på olika tävlingsmoment.

Så gör du
Växla mellan att springa i täten och längre bak i gruppen. När du följer en ledare är det lättare at springa avspänt och bara följa tempot. När du är i täten får du koncentrera dig mer på att själv hålla tempot. Se bara till att ett lätt pass inte förvandlas till ett hårt och tvärtom, och passa gärna på att fråga dina löparkompisar om träningstips.

7. Lär dig avsluta starkt
Den olympiske stjärnan Seb Coe sa en gång: ”Stora löpare har lärt sig springa fort avslappnat.” När det handlar om 10-kilometerslopp hänger förmågan att trycka på när du blir trött på hur snabbt du har startat i loppet. Det gäller att ha tålamod, att inte gå ut för fort i inledningen. Den energi du slösar bort i starten får du aldrig tillbaka. Att orka avsluta starkt stärker självförtroendet, vilket i slutändan leder till bättre tider. Muskler levererar bäst när de är avslappnade, och vetskapen om att du kan avsluta starkt hjälper dig från starten till mållinjen i loppet.

Så gör du
Genom att förbättra din avslutning skapar du också fler möjligheter för hur du kan springa ett lopp. ”Fartväxling” är en bra övning: Spring 8 x 2 minuter, den första minuten i tävlingsfart och den andra minuten något snabbare. Kör två minuters ståvila mellan varje pass.

8. Träna i tävlingsfart
i slutfasen av varje träningsprogram måste varje löpare börja vänja sig vid tävlingsfarten. Du stärker självförtroendet betydligt om du kan genomföra kortare löprundor i tävlingsfart med känslan av att kunna fortsätta betydligt längre. Något eller några korta, snabba löppass innan tävling är ett bra sätt att pröva olika tävlingsrutiner. När du närmar dig tävlingsdagen, och känner dig allt starkare, minska också återhämtningstiden mellan de snabbare löpintervallerna.

Så gör du
Pröva tävlingsfart på det här sättet: Spring 5 x 3 minuter i 10-kilometersfart (eller något snabbare för den mer erfarne löparen). Ett par sådana löppass bygger upp både självförtroende och form. Försök också hitta några kortare lopp som du kan springa inför din huvudtävling. Tävlingssammanhang sätter större press och får dig att koncentera dig bättre på att hålla ditt planerande tävlingstempo.


9. Vattenlöpning

Vattenlöpning anses av många vara den bästa alternativträningen för löpare. Vattenlöpning tar hela kroppen i anspråk: ben, armar, skuldror, bål, mage, rygg. Det konstanta motståndet från vattnet stärker de muskler som är vitala för löpningen, vilket i sin tur förbättrar ditt löpsteg och löphållning på fast mark. Forskning har visat att löpare som också tränar vattenlöpning förbättrat rörligheten i höfterna, vilket gett dem ett bättre steg och därigenom också högre fart.

Så gör du
På samma sätt som med simning handlar vattenlöpning mycket om rätt teknik. Försök inte springa på samma sätt som du springer på fast mark. Spring med svepande rörelser med en pendling från höfter till tår, där du knappt böjer på knäna. Håll också armarna när kroppen och så raka som möjligt. Varje ”steg” ska vara kort, ben och armar bör hålla sig inom området mellan ”klockan 5 och klockan 7”. Om du rör dig runt i poolen beror det troligen på att du böjer dig framåt för mycket.

10. Mat för milen
Strax innan loppet är det bra att äta en mindre mängd protein och fett, och en större mängd kolhydrater. Det håller hungern borta och ger energi som räcker långt över 10 kilometer. Den optimala måltiden före ett lopp bör innehålla 200300 gram kolhydrater med låg fiberhalt. Fibrer kan inverka negativt på tarmarna. Och en forskningsstudie vid två universitet i Minnesota visade att intag av koffein före ett lopp förbättrade VO2 max med fyra procent och höjde nivån för att drabbas av mjölksyra med tre procent, vilket översatt i tid skulle ge en förbättring på 30 sekunder i ett 10-kilometerslopp.

Så gör du
Pröva med att äta en tallrik gröt med honung och bär innan loppet. Men ät senast två timmar före loppet så att magen hinner smälta maten. Ett tips är också att dricka kylt grönt te. Grönt te innehåller mängder av antioxidanten catechin, som minskar skador på musklerna, orsakade av hård ansträngning.

 

REGLER FÖR TÄVLINGSDAGEN
Bli bekant med banan
Om du är klar över bansträckningen, vet när backarna och de sträckor där löpningen blir lättare kommer, är det enklare att lägga upp en plan för hur du ska löpa. Gör en extra översyn av den sista kilometern. Går banan i en loop, värm upp på den sista kilometern och bestäm dig för ett ögonmärke, från vilket du tänker satsa allt du har kvar mot målet.

Slarva inte med uppvärmningen
Se till att vara framme vid tävlingsplatsen minst en timme före start, så att du får gott om tid för att hämta nummerlapp, och ett eventuellt toabesök. Därefter kan du börja uppvärmningen då du bör du få upp pulsen till åtminstone 85 procent av maxpulsen. Spring lugnt i tio minuter, stanna för lätt stretching. Gör sedan 6 x 15 sekundersintervaller i en fart som något överstiger den planerade tävlingsfarten. Stå inte stilla innan starten, rör dig så att du håller musklerna varma.

Starta alltid lugnt
Många löpare springer den första kilometern alldeles för fort och drar på sig mjölksyra alldeles för tidigt. Den som springer jämnast vinner loppet. Vänta med att nå tävlingsfart tills efter 1-1,5 kilometer in i loppet. Dela upp loppet i tre delar där du håller igen något i den första delen, ökar något i den andra delen och kör hårt i den sista tredjedelen.


Träningschema | 10 KM FÖR NYBÖRJARE

Med det här träningschemat räcker det med att du tränar tre gånger i veckan i tio veckor för att klara ditt första 10-kilometerslopp.

(klicka på bilden för att förstora)

Det är viktigt att du bygger upp din uthållighetsförmåga gradvis. I början kan du springa 20-30 min åt gången och ett längre pass under helgen. Kroppen behöver tid att vänja sig vid träningen. Tar man i för mycket i början blir man bara trött, och i värsta fall skadad.

> Värm alltid upp i 15 minuter och varva alltid ner 15 minuter efter ett tröskelpass med back- eller intervallträning.
> Känner du dig bra i kroppen kan du överväga att springa 20-30 minuter i mycket lugn fart innan något av kvalitetspassen ovan.
> Välj alltid alternativträning istället för löpning om du är skadad eller känner dig sliten. Har du tid, kör ett yoga eller pilatespass två gånger i veckan.
> Försök stretcha varje dag i tio minuter. Ät alltid inom 20-30 minuter efter ett träningspass.
> Träna alltid i det tempo du bestämt dig för. Kompromissa inte, men spring inte för hårt.
> Ha roligt när du tränar, och träna bara där det är säkert.

Nyckelord
Lätt/återhämtning – löpning där du utan ansträngning ska kunna föra en konversation med en träningskompis.
Långpass – Åtminstone 40 sekunder långsammare per kilometer än din tävlingsfart.
Tröskelfart – Hårt, men ändå bekvämt, uppskattningsvis 10-15 sekunder långsammare än din tävlingsfart på 10 kilometer.
Intervaller – något snabbare än tröskelfart. 85-90 procent av din maxpuls. Du ska känna dig andfådd efter varje intervall.

Träningsschema | 10 KM FÖR MEDELGODA LÖPARE
Det här träningsprogrammet hjälper dig att förbättra farten, uthålligheten och kanske också ditt personbästa.

(klicka på bilden för att förstora)

Det här programmet är för de som har löptränat regelbundet en längre tid. Det består i huvudsak av fyra träningspass i veckan, ett för återhämtning, två hårdare pass, och ett långpass. Planen är att det ska förbättra fart och uthållighet.

> Värm alltid upp 15 minuter, och varva alltid ner 15 minuter, efter ett tröskelpass med back- eller intervallträning.
> Känner du dig bra i kroppen kan du överväga att springa 20-30 minuter i mycket lugn fart innan något av kvalitetspassen ovan.
>
Välj alltid
alternativträning i stället för löpning, om du är skadad eller känner dig sliten. Har du tid, kör ett yoga eller pilatespass två gånger i veckan.
> Försök stretcha varje dag i tio minuter. Ät alltid inom 20-30 minuter efter ett träningspass.
> Träna alltid i det tempo du bestämt dig för innan – kompromissa inte, och spring inte för hårt.
> Ha roligt när du tränar, och träna bara där det är säkert.

Nyckelord
Lätt/återhämtning – löpning där du utan ansträngning ska kunna föra en konversation med en träningskompis
Långpass – Åtminstone 40 sekunder långsammare per kilometer än tävlingsfart
Tröskelfart – Hårt, men ändå bekvämt, uppskattningsvis 10-15 sekunder långsammare än tävlingsfart.
Intervaller – något snabbare än tröskelfart. 85-90 procent av max. Du ska känna dig andfådd efter varje intervall.