Blog

Varningssignalerna du bör hålla koll på

Varningssignalerna du bör hålla koll på


Det kan hända alla, även elitlöpare: Löpträningen flyter fantastiskt och trots den hårda träningen har du krafter kvar att lägga in en högre växel. Men så plötsligt blir resultaten allt sämre. I värsta fall kan kroppen bli helt utbränd; att kliva ur sängen känns lika ansträngande som det värsta intervallpasset. 

Orsaken? Kroppen hinner inte återhämta sig från träningens påfrestningar. Utan tillräcklig återhämtning blir du varken snabbare eller mer uthållig – utan bara tröttare och svagare.

1. Vilopuls
Du har plötsligt högre vilopuls. Ta regelbundet din vilopuls på morgonen innan du kliver ur sängen för att ha koll på vilket värde som är normalt för dig. En förhöjd vilopuls kan vara tecken på att du har en infektion i kroppen, men också på stress. I det senare fallet förbereder sig kroppen på kamp eller flykt genom att utlösa hormoner som bland annat ökar hjärtfrekvensen så att hjärtat kan pumpa ut mer syresatt blod till musklerna och hjärnan, precis som det gör när vi springer. Men kroppen känner ingen skillnad på psykisk eller fysisk stress. Därför kräver ett ansträngande löppass i kombination med en stressig arbetsdag eller livssituation extra vila för att kroppen ska kunna återhämta sig.

2. Sömn
Du sover dåligt och/eller för lite. God och tillräcklig sömn ökar produktionen av tillväxthormoner som behövs för att kroppen ska kunna bygga nya muskelfibrer efter träningen. Dålig sömn flera nätter i följd försämrar inte bara reaktions- och prestationsförmågan utan även immunförsvaret och den kognitiva förmågan. Träning ger bättre sömn, men om du har sömnproblem bör du undvika att träna på kvällen. Det kan få kroppen och hjärnan att gå upp i varv. Försök istället att få till ett träningspass på morgonen, lunchen eller eftermiddagen.

3. Vätskebalans
Din urin är mörkgul. Urinen kan få en mörkare färg om du äter vitamintillskott eller vissa råvaror som till exempel morötter och rödbetor, men en starkt gulfärgad urin kan också vara tecken på uttorkning. Ju mörkare färg på urinen, desto större vätskebrist. Väteskebalansen tar lite tid att återställa så häv inte i dig för mycket vatten på en gång med risk för att urlaka kroppen på natrium, vilket kan orsaka hyponatremi, ett livshotande tillstånd. Ge dig heller inte ut på ett löppass om du misstänker att du har vätskebrist.

Läs mer: Vätska och träning – vad är det som gäller?

4. Energinivå
Om du känner dig omotiverat trött och tung i kroppen kan det vara något som inte stämmer. Många löpare förtränger tröttheten och försöker istället springa bort den i hopp om att den envisa träningen i motgång ska göra dem starkare. Löpning kan visserligen i viss utsträckning motverka mental trötthet, men om kroppen säger ifrån kommer det inte att fungera. Undersökningar har visat att den som är trött i knoppen också blir trött i kroppen. Dra i bromsen, lyssna på kroppen, vila och träna lätt. Öka träningsdosen eller intensiteten allt eftersom du känner dig starkare.

5. Humör
Du är irriterad, nedstämd eller ångestfylld. När kroppen och hjärnan stressas av för mycket träning eller andra orsaker överproducerar kroppen stresshormoner, bland andra kortisol, adrenalin och dopamin, vilka påverkar både den psykiska och fysiska hälsan negativt om produktionen ständigt går på högvarv. Träna lätt, vila och försök hitta strategier att gå ner i varv. Öka träningsdosen försiktigt allt eftersom du blir piggare och starkare.

6. Prestationsförmåga
Du presterar plötsligt sämre på träning. Om du kände dig fräsch och stark under gårdagens löppass värderar du det förmodligen som ett bra pass. Om du istället kände dig trött och tung räknar du det förmodligen som ett av dina sämre. Flera dåliga eller jobbiga löppass i rad betyder att kroppen behöver mer tid för återhämtning och att du bör lägga in flera vilodagar i din träningsrutin.

7. Hälsa
Du är sjuk. Vilken sjukdom som helst, men även kvinnors mensperiod, ökar behovet av återhämtning för att kroppen ska kunna återställa immunförsvaret, vilket tar lite tid. Det innebär att man har mindre kraft och energi till att träna. Att träna med feber eller halsont kan leda till hjärtmuskelinflammation, vilket är direkt livsfarligt.

Läs mer: Så slipper du överträning och skador

Vinn Polars helt nya GPS-klocka M400

Vinn Polars helt nya GPS-klocka M400


Med sin kompakta utformning och stilfulla design i svart eller vitt går M400 att matcha till varje outfit, både under träningspasset och arbetsdagen. Den är utvecklad för att vara den perfekta träningsklockan för stads-och traillöpare som inspireras av utmaningar och vill tänja sina gränser. 

Läs mer om Polar M400 här

Nu kan du vinna ditt alldeles egna exemplar av nya Polar M400 (värde 1995 kr med pulsband) genom att svara på vår fråga här nedanför. 

Den här tävlingen är nu avslutad

[form code=176]

All eventuell vinstskatt betalas av vinnaren.

3 pass som tar dig till nästa nivå

3 pass som tar dig till nästa nivå


Här är tre upplägg framtagna av löpcoachen och träningsfysiologen Susan Paul som passar dig som nyligen börjat springa och som har kommit över den första tröskeln. Nu söker du ett sätt att bli snabbare och uthålligare.

Några av passen är lättast att utföra på en löparbana (som normalt är 400 meter), men om du inte bor i närheten av sådan så går det också bra med löpbandet eller en trafikfri eller lugn vägsträcka. 

Testa ett av uppläggen varje vecka. När du känner dig redo, öka tiden eller distansen på varje pass med 10-20 procent. Kom ihåg att lyssna på kroppen och var uppmärksam på smärta eller värk som inte är typisk träningsvärk, och som håller i sig under och efter du tränat.    

1. Rakt fram – och sväng!  
Värm upp med 5 minuter gång. Varva därefter genom att springa på banans raksträckor och gå i kurvorrna. Upprepa 6-8 gånger (eller fler beroende på hur löpstark du är). Ta med en vattenflaska som du kan dricka från efter varje varv. Försök att hitta ett bekvämt löptempo (det ska kännas flåsigt men inte övermäktigt), som du sedan ökar upp allt eftersom kroppen blir mer van vid intervallerna.  

På vägen: Använd olika landmärken för att mäta ut dina gång- respektive löpintervaller. Du kanske springer till ett träd, brevlåda eller stoppskylt. Gå därefter tills du har hämtat andan, innan du springer igen. 

SYFTE: Ett sätt att hjälpa kroppen och hjärnan att vänja sig vid att öka upp farten under kortare perioder. Varje gång-intervall ger dig en chans att återhämta dig tillräckligt inför nästa hårdare intervall. 

2. ”The even Steven” 
Värm upp med 5 minuter gång, spring därefter tre varv runt banan. Försök att springa varven i samma tempo, inom 5 sekunder snabbare eller långsammare än föregående varv. 

SYFTE: Ett upplägg som bygger uthållighet och lär kroppen att hålla ett jämnt tempo, något du har stor nytta av om du ska springa ett lopp. Det är lätt att sätta iväg i ett högt tempo som sedan är svårt att hålla. När du vet att du har tre jämna varv att springa så måste du hushålla lite med krafterna för att kunna hålla tempot uppe.   

3. Växelspaken
I det här upplägget ska du alternera mellan ditt lätta, medel och snabba tempo. Värm upp med 5 minuters gång. Öka därefter upp till lätta tempot (se nedan) som du håler i 3 minuter. Växla sedan till medelfarten och håll den i 2 minuter. Öka därefter till ditt snabbaste tempo i 30 sekunder. Upprepa 3 gånger innan du varvar ner med 5 minuter gång. Använd den här guiden för att hitta dina tempon:

LÄTT: Prattempo, en fart där du ska kunna prata med en kompis som springer bredvid. Ett tempo som du kan hålla väldigt länge.
MEDEL: Snabbare än det lätta tempot, men det ska inte kännas som om du sprintar. Om någon ställer en fråga ska du kunna svara i meningar på 2-3 ord.
SNABBT: Snabbare än medeltempot. Du ska klara av att säga 1-2 ord men om någon ställer en fråga blir du irriterad eftersom det kräver alltför mycket energi att svara. Men pusha dig inte alltför hårt, känslan ska vara att det är ”okej, men jag vill och kan inte springa så här länge”.  

SYFTE: Det här passet höjer pulsen, tränar din kondition och boostar förbränningen. Det håller dig dessutom borta från att hamna i ett och samma långsammare tempo. 
– Det är som att krydda till ett recept, säger Susan Paul.
Att lära sig hur olika tempon känns gör att du får ut mer av din träning och eventuella lopp, eftersom du lättare kan kontrollera ansträngningen baserat på distansen eller syftet med passet. Att alltid springa i samma tempo, och därmed rekrytera samma muskelfibrer på samma sätt gång på gång, kan leda till vanliga överbelstningsskador som löparknä. 
– Du varvar mellan olika tempon, engagerar olika muskelfibrer och till viss del även olika muskler – vilket gör din kropp mycket mer balanserad, säger Paul.  

Veckans triathlet: Jona Dahlqvist

Veckans triathlet: Jona Dahlqvist


Namn: Jona Dahlqvist
Ålder: 47

Längd: 164

Vikt: 58
Klubb: Heleneholms Tri Team
Hemsida/ blogg: yogajona.se, yogajona.outsideonline.se

Berätta lite om din idrottsbakgrund:
– Jag är före detta alpin utförsåkare med en kappsäck full av medaljer i slalom, storslalom och störtlopp från tiden hemma i finnskogarna.
Numera utövar jag triathlon med stor passion och vilja. Helst vill jag vara proffs, men sanningen är att min tid är förbi och att jag nog har större talang för slalom än för konditionsidrott.
Dagligen utövar jag yoga som ett komplement till min fysiska träning. När jag tränar hårt så får jag en del stress och skit i kroppen och jag kan snabbt återställa balansen & harmonin med hjälp av yoga & meditation.

Hur kommer det sig att du började med triathlon?
– Jag blev häftigt förälskad i en skåning när jag var på träningsläger i Österrike med Alpina Teamet. Så hux flux flyttade jag till mannen i Skåne för att pröva lyckan; jag började plugga i Lund och skaffade senare barn och hund.
I Skåne finns verkligen inga slalombackar – knappt ens snö. Däremot nära till havet och många riktigt sköna cykelvägar. I Skanör som ligger nära där vi bor, provade jag för första gången en triathlontävling år 1999. Resan fortsätter än.

Vilken distans satsar du på?
– Ironman, men jag trivs jättebra med alla distanser; hetsen i sprint, plågan i olympisk och att mata på en halvironman. Jag har även kört ITU långdistans. Det är en lätt sommarbris jämfört med Ironman. Ska bli kul med VM i Motala i sommar.

Hur ser en träningsvecka ut för dig?
– Jag har ett riktigt bra jobb (typ en egen firma), så jag kan styra och ställa helt själv och träna på dagtid om jag vill det. I princip kör jag två hårdare dagar och så en lätt. Två hårdare veckor och en lätt. Två distansdagar, en lätt, två tempodagar, en lätt. Alltså detta är en svår fråga märker jag nu, för jag justerar träningen exakt hela tiden!

November-december ser ut som nedan, och i detta lägger jag även in oplanerade vilodagar och vissa pass faller bort:

Måndag:
 06:00 Simning Trelleborg + Core 15 min.
 17:30 Löpning IP Vellinge (teknik och korta intervaller)

Tisdag:
 07:30 Styrka på gymmet.
 16:00 Cykelintervaller på trainer + löpband intervaller 15 min

Onsdag:
 06:00 Simning Trelleborg + Core 15 min. 10:00 Löpning (långa intervaller, backar eller distans – beroende på dagsform)

Torsdag:
 06:30 Simning i Trelleborg.
 10:00 Cykel distans med inslag av tempo + Löpning 15 min

Fredag:
 06:00 Simning i Trelleborg + Core 15 min. 09:00 Stryka på gymmet.
 17:30 Löpning distans

Lördag:
 09:00 Löpning distans (progressivt långpass)

Söndag:
 09:00 Cykel distans med klubben + ibland kort löppass direkt efteråt.

Vilka är dina svagheter?
– Kroppen, haha! Jag finjusterar min träning hela tiden för att hålla kroppen i trim. Det är en cyklisk kontinuerlig process: Formulera mål, träna, utvärdera, justera. Gäller att inte fastna i gamla mönster.
Jag har många saker jag vill arbeta med och jag hittar hela tiden på nya vinklar. Vill hålla min resa spännande och intressant. Det finns inga snabba lösningar eller genvägar till framgång.
 Om man har hyfsat höga mål måste man vara fast besluten på att nå dem. Man måste vara hundraprocentigt ärlig mot sig själv.

Vilka är dina styrkor?
– Jag är mentalt stark och extremt flexibel. Lyhörd men inte direkt mesig. Jag kommer inte med bortförklaringar.
Vi kan vara starka och kraftfulla muskulärt och rent konditionsmässigt, men vad hjälper det om vi har en kritisk inre röst som säger att vi är dåliga? Min mentala styrka är bra – att kunna fokusera på uppgiften utan att låta mig störas av rådande omständigheter. Jag blir till exempel inte överdrivet nedslagen av kritik eller motgångar. Vet man vem man är och vem man står för är mycket vunnet.

Hur ser din träningsfördelning ut mellan de olika grenarna?
– Jag simmar cyklar och springer så mycket jag orkar!

Vad är ditt stora mål nästa år?
– Jag behöver lite tid för eftertanke och reflektion innan jag är redo att formulera mål inför 2015. Men jag blir nog klar med målen innan julafton i alla fall.

Vad är dina tre bästa tips till nya triathleter?

  • Glädje. Skratta åt dig själv. Ta inte dig själv och din träning på så blodigt allvar. Vi botar inte direkt dödliga sjukdomar med vårt idrottande.
  • Experimentera. Hitta din egna nyckel till framgång. Det finns ingen standardlösning som passar alla. Var och en har sin personliga kod till framgång inom triathlon. Det gäller att hitta sin egna formel.
  • Tålamod. Det tar tid. Det tar tid att lära sig att bemästra alla tre discipliner i en följd. Många är faktiskt över trettio när de är som bäst. För att bli så bra som möjligt måste man engagera sig under många år. Man måste fråga sig om man är redo för resan?

Hur många punkor innan du bryter?
– Hypotetisk fråga. På sprint SM stafett (i år) i Malmö fick jag punktering efter 400 meter och sprang tillbaka till växlingszonen och bytte till Julia ́s alldeles för stora cykel. Trampade ståendes hela cykelsträckan. Och nej – vi vann verkligen inte.

Värsta och bästa simning:
– Jag älskar simningen, det finns inget värsta. Havet i Hawaii med alla granna fiskar, mörka sjöar där man får gissa sig fram, manetfyllda vatten, grymma vågor i Atlanten. Skärgård, öppet hav, stora vågor, sumpiga sjöar, massa folk, lite folk, tång, maneter, gäddor, hajar. Just give it to me. I’ll take it.

Hur många timmar tränar du en vanlig vecka i april?
– Jag har slutat skriva träningsdagbok, men om jag gissar… Påsken är oftast i april och jag är på läger med grymma vänner och tränar som ett proffs – det bli då säkert minst 30 timmar!

Våtdräkt:
– Gummi som gummi. Slitit ut ganska många olika modeller och märken genom åren och kan ärligt talat inte säga att den ena är bättre än den andra. Har just nu en Huub. Funkar fint för mig.

Cykel (huvudsaklig tävlingscykel):
– När det gäller cykel däremot – jättestor skillnad. Min tempocykel heter Trek Joyride och jag har designat den helt själv.

Löparskor (förstaval tävlingsskor):
– Samma sak med skor som med våtdräkt, kan inte påstå att något märke vinner över ett annat, jag gillar att variera mig. Just nu testar jag Salming.

Idrottsliga meriter (tider, medaljer m.m.):
– Oj, det är en del meriter jag har, men bland annat har jag hunnit med att göra 10 stycken ironman, och 2005 fick jag med mig ett SM guld från Kalmar med tiden 9:55.

Målsättning:
– Att genomföra en ironman om året – livet ut. Jag vill fortsätta arbeta med mig själv mitt liv, mina vänner, kärleken, familjen och utvecklas inom triathlon.

Winterrun – vinterns coolaste löparfest

Winterrun – vinterns coolaste löparfest


Efter två år i Slottsskogen är det dags för löpareventet Winterrun att ta sig in till hjärtat av Göteborg. Icebug, i samarbete med Craft, öppnar dörrarna till Liseberg för en mils löparfest den 24 januari. Lisebergs julbelysning tänds upp för en stund och mängder med eldstäder lyser upp vägen, med start och mål inne i nöjesparken.
– För oss på Liseberg är det extra kul att kunna öppna upp parken i vinterskrud en dag när det normalt är stängt. Vi visar upp en ”stängd” park och vad den mystiken innebär, säger Lisebergs Vice VD Thomas Sjöstrand, i ett pressmeddelande. 

Den 31 januari flyttar Winterrun vidare till Stockholm där milloppet har sitt start- och målområde vid rockklubben Debaser. Banan sträcker sig från klubben vid Hornstulls strand på söder, över Liljeholmsbron, utmed vattnet i Årstahamnen och vidare in mot Tantolunden. I sann rockanda serveras afterrun inne på Debaser med öl, gulasch och surdegsbröd.

Winterruns slogan är ”Light up your city”, något deltagarna uppmanas göra med hjälp av bland annat självlysande armband. Den mest lysande löparen vinner priser från loppets partners. Det kommer dessutom att finnas eldkonstnärer, DJs och ljusshower utmed banorna. 

Här kan du läsa mer och anmäla dig till Winterrun – rabattkoden EARLYBIRD2015 ger 
100 kr i rabatt fram till 16 november

Världsrekord 48 timmar på löpband?

Världsrekord 48 timmar på löpband?


Du har genomfört många äventyr – på vatten, i berg och på pilgrimsleder – hur kom du på att testa för världsrekord på löpband?
– En kollega till mig, Fredrik Olsson, ville springa 100 kilometer. Han undrade om jag tyckte det var bra mental träning att springa ett maraton på löpband. Jag svarade ”Självklart! Vilken kul idé! Jag hänger på!” Vi sprang och hade jätteroligt, dagen efter mejlade han med rubriken ”Vi har en bit att gå”. Det var en länk till alla världsrekord på löpband. Jag såg att det där 12-timmarsrekordet, det skulle jag kunna slå. Efter en del mental träning – jag hade aldrig tänkt på mig själv som världsrekordhållare – bestämde jag mig för att köra.

Den 7 februari 2013 satte jag nytt rekord på 12 timmar (107,49 km reds anm.), och det är en av de härligaste dagarna i mitt liv. Jag hade redan då spanat in om det fanns fler rekord jag skulle kunna ta. Blicken föll på 48-timmarsrekordet. Det är svårt att ta, det är ett bra rekord och jag har aldrig sprungit i 48 timmar. Men nu har jag bestämt mig för att försöka. Det värsta som kan hända är att jag misslyckas och det brukar komma bra lärdomar ur sånt också.

Från 12 till 48 timmar – vilka är dina största utmaningar?
– Sömnen. Jag har sprungit i 24 timmar och det är inga problem att hålla sig vaken då. Men vad händer efter första dygnet? Sen är det även det mentala. Hur känns det att ställa sig på löpbandet och veta, ”jaha, nu har jag 48 timmar kvar”? Det har jag ingen aning om. Och så är jag nervös för att jag fick en liten förkylning i fredags som tyvärr fortfarande sitter i med lite snor i näsan. Men pulsen är normal och huvudet och halsen mår bra så jag hoppas det går vägen.

Vilket tempo kommer du försöka hålla och hur mycket vila planerar du att ta?
– Jag startar i 6:15-6:30 tempo. Planen är att göra 8 km per timme, de första femton timmarna, sedan 7 km per timme i tolv timmar. Därefter 6 km per timme under resten av tiden med undantag för två sovpauser på vardera 30 minuter. I början är det lätt att göra 8 kilometer på en timme, då får jag en liten paus varje timme där jag vilar, vädrar fötterna och fyller på med energi. Ju längre tiden går desto långsammare kommer jag vara och då blir det färre pauser, eller pauser när jag känner att jag behöver det. Planen är att komma 321 kilometer. Det blir inget hastighetsrekord men förhoppningsvis ett längdrekord. För att sätta världsrekord behöver jag komma längre än 309,8 kilometer. 

Hur går kalibreringen av löpbandet till?
– Två kvalificerade domare mäter längden på själva löpbandet, jag springer 100 varv. Den mätta sträckan multipliceras med 100 och jämförs med vad displayen på löpbandet visar. Om det är en differens får man fram en korrektionsfaktor som displayens distans ska korrigeras med. Kaliberringen gjordes i måndags och det blev ingen kalibreringsfaktor.

Hur ser förberedelserna ut så här sista tiden innan det är dags?
– I dag sätter jag upp instruktioner till supportrar, kollar att kameror är inställda i rätta vinklar, tar lite bilder, ordnar mat till försöket, kommunicerar med media, med mera. Det är en massa småpyssel. Sen vill jag hem och ta det lugnt och vila så snart som möjligt för att bli av med det sista av förkylningen. Och sova länge i morgon, sedan dröjer det två dygn innan jag kommer sova igen.

Här följer du världsrekordsförsökets livesändning från Actic i Kista, med start kl 12.00 ons 5 november

5 steg: Tänk dig snabbare!

5 steg: Tänk dig snabbare!


1. Börja visualisera 
Visualisera dig själv i första person – ungefär som att du är kameran. Ranka sedan bilderna av dig själv från 1-10, där 1 är suddig och 10 knivskarp. Målet är att göra dem skarpare och skarpare.

2. Ta hjälp av alla sinnen  
Aktivera dina andra sinnen när du skapar dina bilder, så att du också föreställer dig vad du kommer att höra, känna, lukta och smaka.

3. Öka upp och gör dig redo
Öka gradvis tiden du har bilden i huvudet. Många har svårt att föreställa sig ens 30 sekunder, men med träning kan man visualisera hela loppet eller passet för sitt inre.

4. Ta med dig bilderna ut
Använd bilderna under din uppvärmning. Fråga dig själv vad ditt mål för dagen är – och visualisera sedan det som krävs för att uppnå det. Metoden är också användbar under vilan vid intervallträning.

5. Från minus till plus i spåret
Använd bilderna för att återuppleva negativa situationer. Föreställ dig de sista 500 meterna i ett lopp som inte gick enligt din plan – men föreställ dig nu att ditt steg blir bättre, din andning lättare och att du hanterar tröttheten bättre. Fokusera på dessa tre bitar nästa gång du upplever samma sak.

Emma tipsar om hur du tränar i vinter

Emma tipsar om hur du tränar i vinter


Vad tycker du är viktigast att tänka på gällande försäsongsträningen för att bygga upp kroppen rätt inför kommande triathlonsäsong?
– Inom många idrotter finns det under försäsongen/ uppbyggnadsperioden möjlighet att ägna sig åt lite mer alternativa träningsformer för att få till en hög volym av träning utan att riskera att skada sig. Triathlon är ju redan en komplex sport i sig och blir varierad genom att du tränar på tre helt olika moment. Löpningen är den del som sliter mest och som lättare ger förslitningsskador om du inte är noga med uppbyggnaden. Jag tycker därför det är viktigt att lägga ner tid på vissa styrkeövningar i gymmet, eller löpstyrka och löpskolning som kan utföras hemma eller utomhus. Det är också viktigt, beroende på nivå och hur van du är med triathlonträningen, att ha tålamod och inte gå från noll till hundra i alla moment.

Säsongen har precis slutat. Ska man vila nu ett tag från träningen eller köra på som vanligt?
– Du kan med fördel vila ett tag ifrån träningen nu. Beroende på hur lång och intensiv tävlingsperioden har varit kan den vilan se olika ut. Vissa personer kräver heltidsvila i ett par till fyra veckor, medan andra endast kräver en veckas heltidsvila och kan sedan smyga igång med lugna alternativa träningspass. Här finns det möjlighet att prova på nya idrotter också för att hålla igång, men ändå få ett mentalt break från det totala fokus som krävts under tävlingssäsongen.

Vad tycker du är viktigast för en triathlet att tänka på kring sin vardagsträning?
– Eftersom du som triathlet ska bli bra i tre grenar blir det lätt många träningstimmar och därmed svårare att få ihop vardagspusslet och det är även svårt att bli expert i alla grenar. Fundera över hur många träningstimmar du kan avsätta i veckan samt vilka distanser du ska tävla i. Är det sprintdistanser eller en ironman? Lägg sedan upp träningen därefter.
Det viktigaste är att du får till en rutin och kontinuitet kring din träning. Gör ett träningsschema och försök att följa det, då vet du vad du ska träna och när. Vissa pass kanske du kan få till genom cykelpendling/löpning till och/eller hem från jobbet för att spara tid.

Hur kan jag träna i ett skadeförebyggande syfte?
– Triathlon har den fördelen att du inte behöver träna alla moment varje dag och därför blir träningen mer alternativ och därav skadeförebyggande. Du bör också se till att bygga upp en bra grundstyrka under försäsongsträningen med exempelvis mycket bålstyrka och löpteknik.

Hur tycker du man ska periodisera sin träning över året, när, var och hur ska man fokusera mer på de olika disciplinerna?
– Eftersom vi har fenomenet vinter här i Sverige så blir det en naturlig periodisering av mer inomhusträning på vintern och mer utomhusträning på sommaren. På vintern simmar du alltså fler pass i bassäng och framåt våren/sommaren kan du köra mer tävlingsspecifikt i öppet vatten. I bassäng har du också lättare att slipa på tekniska detaljer då du kan ta hjälp av en kompis/tränare som lättare kan se hur du rör dig i vattnet och ge tips (och kanske även filma dig). Jag tycker att alla grenar ska tränas året runt, men vintern ger lite mer utrymme att slipa på detaljer, då du inte behöver sätta några hastighetsrekord utan mer fokusera på att bygga en bra grund. Cykla och springa kan du fortfarande göra utomhus, men beroende på väder och vind blir vissa pass både kortare och effektivare av att köras inomhus. Går du till ett träningscenter erbjuds ofta bra spinningpass och vill du göra dessa mer triathlonspecifika kan du ”varva ner” på löpband och på så vis förbereda kroppen på att springa efter cyklingen. Du kan alltså generellt sett tänka att du under hösten/vintern ska förbereda kroppen för både hårdare träning och tävling. För att under våren göra träningen mer tävlingsspecifik och då träna under mer tävlingslika former.

Hur gör man bäst för att undvika överträning? Triathlon består ju trots allt av tre olika discipliner som man måste hinna träna inom.
– Jag tror att planering är nyckeln i det fallet. Att först fundera ut hur mycket tid du har att avsätta till träning och sedan planera träningen efter det. Vissa veckor kan du lägga in ett pass extra för att med flit ”överträna” och utmana kroppen. Sker det allt för ofta att du tränar extra utöver ditt planerade träningsschema och du bara blir trött eller att kroppen inte svarar på den träningen så är det kanske läge att träna lite mindre. Lär dig att lyssna på kroppens signaler och se framförallt till att få en balans mellan träning, vila/sömn och kost.

Vad tycker du är lagom mängd träning för en motionärstriathlet? Vilka pass ska man prioritera, respektive hoppa över? Hur lär man sig den avvägningen?
– Vad som är en ”lagom mängd träning” för just dig beror dels på om det är kortdistans eller långdistans du vill satsa på. Även hur ditt liv ser ut i övrigt med jobb, familj och andra fritidsintressen. Kan du avsätta en timme om dagen till träning (med eventuellt en vilodag i veckan) är du redan där uppe i 6-7 timmar i veckan, vilket kan vara en bra utgångspunkt. För att lära dig vilka pass du bör prioritera eller hoppa över behöver du lära känna din kropp och hur den svarar på en viss typ av träning. Har du ett träningsschema där du utför samma pass varje vecka och dag, gör det inget om du någon gång skulle missa en dags träning. Sker det däremot kontinuerligt och du ständigt missar samma typ av pass, kommer du heller inte att utveckla dig där. De flesta pass går att korta ner och göra effektivare hellre än att utesluta dem helt.

Hur bör jag tänka kring styrketräning?
– Eftersom triathlon är en så pass komplex sport, tränar du olika muskelgrupper bara genom att utföra de olika grenarna. Det kan tidsmässigt också vara problematiskt att lägga allt för många timmar i gymmet. Dock tycker jag att det alltid är bra att komplettera med skadeförebyggande styrketräning, såsom tidigare nämnt löpskolning/-och styrka. Även bålövningar, då alla rörelser vi gör utgår från bålen, och med en starkare bål ligger du bättre i vattnet då du simmar, du får en bättre hållning vid löpning och du undviker ryggproblem vid cykling. Bålstyrka är enkelt att göra hemma och du kan få till ett effektivt pass som inte behöver ta mer tid än 15 min. Lägger du in det efter exempelvis varje löppass får du det till en rutin.

Hur ska man tänka om tiden är knapp inför en tävling. Vad bör vara fokus?
– Känner du inte att träningen fallit ut som du önskat och att tävlingen närmar sig med stormsteg är det ingen bra idé att börja hetsträna veckan innan tävling. Fokusera istället på den träningen du faktiskt har gjort och vad som är dina styrkor. Lägg inte om träningen, utan håll dig till din ursprungliga plan. Förbered dig så gott du kan genom att se över dina material, vad du behöver ta med dig och om du behöver support av någon kompis. På tävlingsdagen fokuserar du bara på din egen insats och håller dig till ett tempo du känner att du behärskar. Du kan bara påverka hur du själv presterar under dagen, låt dig inte stressas av andra.

Kan du ge ett tips på hur ett kort, bra och effektivt träningsschema kan se ut, där alla discipliner inklusive styrketräning och rörlighetsträning finns med?
– Vi utgår från att det är grundträning under vintern. Då kan ett schema se exempelvis ut så här:

Måndag (fm): 30min bålstyrka + aktiv rörlighet

Måndag (em): Löpning: 40min fartlek + 20min löpskolning

Tisdag: 60min simning. 200m i
nsimning + 10x25m teknikövningar + 20-30x50m crawl + 100m avsimning.

Onsdag: 60min cykel. 10min högkadensträning (30s högkadens, 1.30min aktiv vila) + 4x8min (2min vila) tröskel + 10min nedvarvning

Torsdag: 30min styrketräning med fria vikter + 30min löpning (jogg)

Fredag: 60min simning, 200m insimning + 8x25m benspark + 8x25m teknikövningar + 5x100m crawl (vila 15s) + 5x50m crawl (vila 15s) + 5x25m crawl (vila 15s) + nedvarvning

Lördag: 180min cykel, distansfart.

Söndag: Vila 

Del 3 | Så gör du comeback i spåret!

Del 3 | Så gör du comeback i spåret!


Bygg en grundstark kropp medan du springer
Styrketräning hjälper kroppen att klara större mängder löpträning – om du lägger upp träningen rätt och skräddarsyr den för att stärka din kropp för just löpning.  
– Nyckeln är att kunna överföra styrkan du bygger, i till exempel sätet och coremusklerna, till löpningen, säger Collen Brough, fysioterapeut på the NYU Langone Medical Center. 
– När du gör sittande eller liggande övningar, komplettera med övningarna som simulerar löpningens rörelsemönster. Det är ett sätt att förbättra koordination, tajming och kroppens uppbyggnad så att du inte skadar dig igen.

3 effektiva löpstyrkeövningar 
Gör följande övningar under de två första kilometerna av dina rundor. Upprepa igen (till exempel) halvvägs, varje gång du känner dig extra trött och när du kommer till en backe. 

– Det är lätt att tappa löptekniken när vi ökar upp distansen eller farten på våra rundor. De här övningarna ett bra sätt att korrigera det, säger Collen Brough.

1. Höftdriv
När foten landar i marken, spänn rumpan och tänk att du ska driva löpningen framåt med hjälp av sätesmusklerna och kraft från höften. Fortsätt i cirka 20 meter. 

2. Framåtlutning 
Det är vanligt att löpsteget blir för långt så att hälen tar i marken långt framför kroppens tyngdpunkt. Det ökar belastningen på fot, fotled och knän vilket kan leda till skador. För att korrigera detta medan du springer, luta dig lätt framåt med rak kropp hela vägen från fotlederna, håll bröstet högt och försök att landa med foten längre in under kroppen. Välj ut en lampa, träd eller liknande cirka 20 meter fram och gör övningen hela vägen fram till det valda objektet. En annan variant är att göra övningen i till exempel två minuter i taget under jämna mellanrum. 

3. Stegfrekvens
Att öka stegfrekvensen/kadensen verkar kunna korta ner på steglängden vilket minskar belastningen på kroppen vid fotisättningen. Öka frekvensen genom att öka upp farten eller använd en metronom-app istället för musik under cirka 20 meter. 

DEL 1: Vad händer i kroppen när du slutar springa? 
DEL 2: Så tar du första löpstegen tillbaka + hur du ökar upp mängden igen

NÄSTA – OCH SISTA – DELEN: Så håller du igång träningen lång tid framöver  

Kipsang & Keitany snabbast i New York

Kipsang & Keitany snabbast i New York


I damklassen var det länge en avvaktande tätgrupp som tillsammans kämpade i motvinden innan det till slut handlade om kenyanskorna Mary Keitany och Jemima Sumgong. Keitany gick vinnande ur striden med en vinst på 2:25:07, tre sekunder före Sumgong på 2:25:10.  

Ett liknande avslut sågs i herrklassen där Wilson Kipsang (Kenya) slog Lelisa Desisa (Etiopien) i slutspurten. Vinnartiden 2:10:55 är långt från Emmanuel Mutais banrekord på 2:05:06, något som dock var väntat i och med det kalla och blåsiga vädret. Ett av de mest blåsiga i loppets historia. Mutai, som jagade sitt tredje New York-guld i rad, fick se sig besegrad med en sjätteplats på 2:13:44.   

Bästa svenskar blev Karin Schön (Kville) på 2:56:55 följd av Johanna Nilsson (Motala) på 2:59:40. På herrsidan sprang Martin Kjäll-Ohlsson (Hälle IF, men boende och verksam i Norge) på 2:30:56. Claes Bengtsson (Stockholm) kom in på 2:31:57. 

Herrar topp 5
1. Wilson Kipsang (Kenya), 2:10:55
2. Lelisa Desisa (Etiopien), 2:11:06
3. Gebre Gebremariam (Etiopien), 2:12:13
4. Meb Keflezighi (USA), 2:13:18
5. Stephen Kiprotich (Uganda), 2:13:25

Damer topp 5
1. Mary Keitany (Kenya), 2:25:07
2. Jemima Sumgong (Kenya), 2:25:10
3. Sara Moreira (Portugal), 2:26:00
4. Jelena Prokopcuka (Lettland), 2:26:15
5. Desiree Linden (USA), 2:28:11

Här hittar du alla resultat från NYC Marathon 2014

Huttringar stärker löparens immunförsvar

Huttringar stärker löparens immunförsvar


Träning i kyla kan försvaga kroppens immunfunktion, vilket gör dig mer mottaglig för sjukdomar. Men det verkar finnas ett sätt att minska den negativa effekten på immunförsvaret, visar en ny studie publicerad i vetenskapliga tidskriften PLoS ONE. 

Forskarna visade nämligen att om deltagarna huttrade innan träningspasset drog igång så boostades immunförsvaret efter att de utfört ett medelintensivt träningspass (på 70 procent av VO2max) i nollgradig kyla.

För att framkalla rätt nivå av lågintensiva huttringar fick de nio deltagande männen sitta i ett kallt rum i 40 minuter till 2 timmar innan träningen. Kroppen börjar huttra när den inre kroppstemperaturen sjunker och ett stort antal muskler aktiveras i okontrollerbara småryckningar. Den här muskelaktivitetet kostar energi, men alstrar värme för att kroppen ska kunna behålla sin normala temperatur.

Forskarna tror att den ökade produktionen av noradrenalin, som framkallades av huttringarna, är en möjlig förklaring till det förstärkta immunförsvaret. Noradrenalin är en signalsubstans som utsöndras av binjurarna och som hjälper kroppen att reagera snabbt om den utsätts för hot, en reaktion som kallas ”fly eller fäkta”. Forskarna kollade dock bara på effekterna av lågintensiva huttringar. Om kroppen skakar på medel- eller högintensiv nivå blir effekten antagligen en annan. 

Så om du i vinter börjar huttra lite lätt i kylan innan ett lopp, se det från den positiva sidan: Du har kanske lägre risk att dra på dig någon sjukdom, även om du gör high fives med andra löpare utefter banan.  

Källa: Plos One

5 sätt att följa New York Marathon

5 sätt att följa New York Marathon


Så här följer du New York City Marathon live – på distans!