Blog

8 misstag du inte vill göra på maran!

8 misstag du inte vill göra på maran!


Misstag #1: Komma sent och vara oförberedd
Förbered dig väl. Börja redan nu i veckan, se till så att allt du behöver är fixat och att du kommer till Stockholm och loppet i god tid.

Packa väskan kvällen före loppet och kolla att allt är med, du vill inte vända på väg till starten. Fäst chipet på skon och nummerlappen på din tröja/linne. Se till att tidtagningschipet sitter rätt och att nummerlappen är rejält fastnålad.

Till Stadion tar du dig enklast med tunnelbana eller buss på tävlingsdagen – med nummerlapp åker du gratis. Kolla gärna in kartan över startområdet i förväg så att du vet på ett ungefär var allt ligger. Du vill vara på plats MINST en timme innan start för att ladda i lugn och ro och hinna gå på toa i god tid. Leta upp rätt startfålla och håll koll på när den öppnar, speciellt om du vill hamna långt fram och få en bra start på loppet. Du vill INTE sprinta till startfållan och starta loppet med andan i halsen och en stressad känsla.

Misstag #2: Äta för mycket
Visst kan det vara lockande att ladda med en rejäl buffé kvällen innan. Men då är det lite sent för en riktigt lyckad kolhydratsladdning, den ska helst börja ca 72 timmar innan start.

Undvik alltför fet mat dagen innan loppet, eftersom det kan få matsmältningen att stanna upp, och du får antingen släpa runt på en tung känsla, eller göra ett oplanerat pitstop… Håll dig också borta från allt för fiberrik mat nära inpå loppet eftersom det å andra sidan kan sätta lite väl bra fart på magen – vilket också kan leda till oönskat pitstop.

Misstag #3: Låta psyket ta över
Om du följt våra tidigare träningstips har du förberett dig väl med rätt typ av pass, stärkande och skadeförebyggande övningar samt tränat din mängdträning på rätt underlag. Du har koll på banprofilen och vet var de största utmaningarna borde komma. Att vara väl förberedd och veta att du gjort vad du kunnat ger dig ett mentalt övertag. Landa i det.

För att ladda lite extra mentalt, visualisera dig stark med ett piggt steg springa de delar av banan som du vet kommer vara tunga för dig – kanske Västerbron eller Gärdet? Förbered gärna ett mantra att upprepa eller en peppig låtlista att spela när du behöver det som mest.

Misstag #4: Felbedöma energipåfyllningen
Börja dagen med en ordentlig frukost. Ät sådant du vet att din mage klarar av så du blir mätt, men överdriv inte. Ge frukosten 3 till 4 timmar att landa. Om du behöver, fyll på med en banan eller en bar senast 2 timmar innan start. Drick både sportdryck innehållande salter och vatten ända fram till starten.

Fortsätt dricka redan vid den första vätskekontrollen och fyll regelbundet på med energitillskott du tränat på att äta under dina långpass. När du väl känner av energidippen är det svårare att ta sig upp ur svackan.

Misstag #5: Felklädd

Vädret kan svänga fort, vilket vi fått känna på de senaste dagarna, så packa för lite olika temperaturer och välj lätta lager. Glöm inte keps, solskärm eller solglasögon om det blir soligt och en tunn extratröja om det blir oväntat kallt. Välj bra kvalitét på kläderna närmast kroppen, men skippa dina dyraste och bästa löparkläder som överdrag, om du skulle vilja kasta bort det ifall det blir för varmt.

Misstag #6: Det här med skavsåren
Glöm inte smörja in och tejpa/plåstra om de ställen som är extra utsatta. Smörj vaselin mellan låren och under armarna för att undvika skavsår och tejpa bröstvårtor med exempelvis kirurgtejp. Vet du att du lätt får skavsår, sätt ett compeed som skydd och ta med ett extra för säkerhets skull.

Misstag #7: Gå ut för hårt
Se de första kilometrarna som en förlängning av uppvärmingen och spring lite saktare än din planerade snitthastighet, även om du känner dig på topp och stämningen får det att rycka i benen. Du ger kroppen och psyket en bra start och har många kilometrar på dig att hämta igen det senare. Det är bättre att kunna avsluta starkt.

Misstag #8: Glömma ha roligt
Stress över strumpval, gelsmak och konstant klocktittande gör att du lätt glömmer bort att njuta av upplevelsen. Ha roligt och njut av banan, stämingen och publiken – det är det här du har kämpat för så länge.

Om det börjar ta emot är det viktigt att tänka positivt. Du är inte ensam. Ta dig till nästa vätskekontroll, gå en stund och se till att få i dig energi. Spring sedan till nästa kontroll osv. Innan du vet ordet av börjar Stadion att närma sig…

ASICS Marathongrupp mot slutspurten!

ASICS Marathongrupp mot slutspurten!


Samtliga i gruppen har utvecklats i sin löpning. Därför är det högst troligt att vi får se fem personbästa när David, Lena, Gökay, Peter och Malin korsar mållinjen på Stockholms Stadion den 31 maj!
– LG Skoog

Lena Rindevall. Målsättning: 4.30
– Träningen har gått bra och konditionsmässigt känner jag mig stark. Jag har följt LG:s upplägg och vissa delar av Team Stockholm Marathons program (TSM). Jag kör långpassen med TSM:s 4.30-grupp och hänger med bra under rundorna. Med tanke på det känns min målsättning rimlig.

Coachens kommentar:
– Lena har gjort stora framsteg, framförallt sedan träffen i Stockholm i februari. Hon blev lite sliten efter en träningsvecka i Monte Gordo i mars, därför sprang hon inte så fort som hon ville på Premiärmilen i Stockholm i slutet av samma månad. Men hon kommer absolut klara av att springa på 4.30.

Gökay Akyüz. Målsättning: 4.30
– Jag har följt LG:s program slaviskt och blivit en allt bättre löpare med tiden. Dessutom har jag gått ner i vikt. I mars månad hade jag problem med vänster fot, vilket innebar alternativ träning på cykel under tre veckor. Förutom skadan har det flutit på fint, så mitt tidsmål på 4.30 ska jag kunna fixa.

Coachens kommentar:
– Kombinationen av viktminskning och struktur på träningen kommer göra att Gökay lyckas med sin målsättning. Han är motiverad, det visade sig under skadeperioden då han jobbade seriöst med den alternativa träningen.

Peter Svenson. Målsättning: sub 3
– Jag känner mig starkare, snabbare och uthålligare än någonsin. Just på långpassen märker jag de stora framstegen; jag blir knappt trött när jag kör långpass. Och tidigare har jag varit skraj för tröskelpass – nu springer jag sådana pass varje vecka. Att klara sub tre känns rimligt, frågan är hur många minuter under tre timmar som jag ska sikta på.

Coachens kommentar:
– Peter har lärt sig att springa längre sträckor i marafart och även progressiva tusingar, vilket gjort att han tappat rädslan för högre farter. Eftersom han blivit starkare både tröskelmässigt och tempomässigt, tycker Peter att långpassfarten känns behaglig. Men han måste ibland hålla igen på långpassen, det kan gå lite för fort. Jag tror Peter kan springa i mål på tiden 2.55.

David Karlström. Målsättning: 3.30
– Resan mot Stockholm Marathon började med en skadad hälsena, men den läkte snabbt. Efter det har träningen på det stora hela gått riktigt bra. Sedan har min tankeverksamhet och inställning till löpning gått framåt enormt; jag har lärt mig oerhört mycket. I dagsläget är jag otroligt motiverad och har pigga ben. Jag litar helt på att LG:s program tar mig hela vägen till sluttiden 3.30.

Coachens kommentar:
– Det tror jag också, att han lyckas med sitt mål. David tappade i träningsmängd på grund av skadan, men det har han tagit igen senare. Davids fördel är hans starka ben som gör att han kan hålla farten med hjälp av musklerna. Fokus för honom har varit att hitta flytet i löpningen under distanspassen, och där har farten blivit allt högre, vilket visar att han utvecklats.

Malin Bolte. Målsättning: slå personbästat på 3.49
– Jag har i princip genomfört alla pass jag fått från LG. Och formen är bättre än på länge, det märker jag under kvalitetspassen då det går snabbare än förut. Sen springer jag långpassen närapå obehindrat. Jag har respekt för maratondistansen som är en lång sträcka och mycket kan hända under loppet, men målsättningen att slå personbästat känns rimligt.

Coachens kommentar:
– Malin är superseriös. Hon har till exempel kört långpass på två och en halv timme klockan fem på morgonen när hon varit bortrest. Liksom Peter springer Malin långpassen något för snabbt eftersom hon blivit snabbare, så det gäller att hon håller sig kall så att hon är i form till Stockholm Marathon istället. Malin kommer garanterat slå sitt personliga rekord.

Vi önskar den här härliga kvintetten och alla andra löpare lycka till!

Våra tips: Bästa strategin för maran!

Våra tips: Bästa strategin för maran!


Vissa löpare går ut hårt och hoppas att de håller hela vägen i mål. Andra startar långsammare och ökar farten under andra halvan. Många försöker att springa i en jämn fart från start till mål.

För löpare som inte krigar om segern, utan springer på mellan 2.40-4.30 timmar, är det mest optimala troligen att springa den andra halvan av loppet 2-3 procent långsammare än den första (det vill säga 2-3 minuter för en 3.00-3.20-timmarlöpare).

Så här kan du lägga upp din strategi:

0 till 21,1 kilometer
Du är fräsch och det känns bra – och just därför är det lätt att springa för fort de första kilometerna. Börja istället i en fart som är något lägre än din planerade kilometerfart, och jobba dig upp till din planerade maratonfart de kommande kilometerna därefter. Slappna av och kolla av din kropp med jämna mellanrum; att axlarna är nere, att andningen är jämn och djup, att du har bra stegfrekvens och hållning.

Börja också fylla på med energi redan nu, och drick en sportdryck med kolhydrater redan vid första vätskestationen. Se sedan till att fylla på med jämna mellanrum, vänta inte tills dina energinivåer börjar bli låga – då är det redan försent. Fyll på med vatten när du känner dig törstig.

Under den första halvan av loppet är en klok strategi att försöka hitta en grupp löpare som verkar hålla ditt planerade tempo. Om det dessutom blåser motvind spara du mycket energi på att ligga bakom andra löpare, även om du måste springa några sekunder långsammare eller snabbare per kilometer än planerat. Det är också mentalt lättare att springa med andra löpare, du behöver inte fundera lika mycket på farthållningen och du har en rygg att ta sikte på hela tiden.


21,1 – 32 kilometer
Nu börjar loppet på allvar. Du känner av sträckan du har sprungit, och har fortfarande en bra bit kvar. Nu måste du plocka fram din mentala styrka och fokusera på att hålla ditt planerade tempo, det är lätt att det sjunker med 5-10 sekunder per kilometer under den här fasen.

Fartsänkningen beror oftast på att man inte lyckas hålla koncentrationen uppe, mer än fysiologiska faktorer. Sätt upp små delmål på vägen, räkna på dina tider och ta dig steg för steg igenom den här fasen. Fortsätt att fylla på med kolhydrater med jämna mellanrum och var trygg i vetskapen om att du är tränad för att klara av dessa mentalt tuffa kilometrar.


32 – 42,2 kilometer
Fram tills nu har loppet handlat om att hålla igen och fylla på med energi. Nu är det fritt fram att släppa loss. Bit ihop och använd den energi du har kvar för att ta dig i mål – det här är vad maratonlöpning handlar om.

Löp så fort du kan utan att dra på dig kramp eller att springa in i väggen. Känn in din kropp och dina energinivåer, öka steg för steg tills du känner att du ligger strax under gränsen för vad du förmår och försök sedan att hålla den farten in i mål.

Visualisera dig själv gå i mål, jobba med ett mantra om det behövs. Har du bara fyllt på med energi och druckit när du är törstig så borde din kropp klara av att arbeta hela vägen in i mål. Men sluta inte att fylla på nu, kolhydrater hjälper dig också att hålla skallen pigg så att du kan fokusera på uppgiften.

Öka sista tvåhundra om du har krafter till det och gå i mål med ett leende på läpparna. Du klarade det – nu är det dags att njuta. Grattis!

Musses maffiga maratonsatsning

Musses maffiga maratonsatsning


Nära 20 år av intensiv löpsatsning har gett Mustafa “Musse” Mohamed ett löpar-cv av världsklass. Han har kammat hem ett flertal EM-medaljer, mer än 20 SM-guld, en fjärdeplacering i VM och en 13:e-plats i OS 2004 – för att bara nämna några av hans otaliga meriter. Man kan förundras över hur han har kunnat hålla sig motiverad i alla dessa år.

Men svaret är enkelt, det handlar om att han älskar löpning. En passion så stark att vare sig motgångar, träningspass som resulterat i sprängande huvudvärk, eller långpass i piskande regn kunnat stoppa honom. Det berättar han när vi träffar honom på ett kafé i Skatås friluftsområde utanför Göteborg.

– Jag gillar känslan efter ett hårt pass, men jag gillar även de lugna passen då jag bara är med mig själv och mina egna tankar. Och jag gillar att det ger mig möjligheten att resa och alla vänner jag fått.

Kyliga vindar får de bruna löven att virvla runt de små röda husen som omringar kaféet vi sitter på. Nu är ruggiga dagar som dessa inte längre ett problem för Musse. Trots den isande blåsten har han cyklat flera kilometer hit för att bli intervjuad. Han har vant sig vid lägre temperaturer, men det tog ett tag.

Musse föddes i Somalia 1979. Elva år senare kom han till Sverige med sin storebror, sin mor och hennes svenske man. Det var en stor omställning.

– Kylan och språket var något helt nytt för mig, berättar han.

Som barn höll Musse mest på med fotboll men han var liten och ganska svag, vilket kanske inte var den bästa kombinationen. När tränaren slutade så slutade Musse också. Istället började han följa med sin storebror på hans friidrottsträningar. Där fick han prova på en rad olika friidrottsgrenar.

– Jag var aldrig riktigt snabb, men jag tyckte hinderlöpning var häftigt för det stack liksom ut. Det var därför jag så småningom satsade på just det, säger han.


Vill du läsa hela den här artikeln?

Det här är början av en artikel från Runner’s World nummer 5 2014.
Du kan läsa hela artikeln och tidningen digitalt genom följande:

Fråga vår nya dietist Emma om kost!

Fråga vår nya dietist Emma om kost!


Kan du berätta om din bakgrund?
– Jag arbetar deltid för Riksidrottsförbundet, där min roll är att hjälpa förbunden och våra landslag med att optimera prestationen med hjälp av kosten. Utöver det hjälper jag elitidrottare med kostupplägg och föreläser bland annat vid Gymnastik- och idrottshögskolans utbildningar.

– Jag tränade själv löpning på elitnivå under många år; jag började med friidrott som tioåring och tävlade på 800, 1 500 och 3 000 meter. Efter gymnasiet fick jag ett friidrottsstipendium till University of Houston i USA. Jag tränade och tävlade för universitetet samtidigt som jag utbildade mig inom nutrition och tog en master i idrottsvetenskap.

Vad kommer du att ha för roll i tidningen?
– Jag kommer att skriva om hur vi via kosten kan öka prestationen som löpare. Att ladda med rätt mat är jätteviktigt för att orka träna hårt. Tajmingen är också viktig – att veta när vi ska äta före och efter träningen för att kunna få maximala resultat. Vi kan inte enbart äta oss till att bli bra löpare, men en bra kosthållning är pricken över i om vi vill prestera bra.

Har du något kosttips som löpare generellt bör ta till sig?
– Många krånglar till det för mycket, går på dieter och håller igen på kolhydrater eller energi i allmänhet. Jag tycker att vanlig husmanskost funkar jättebra. Vi behöver bränsle om vi springer mycket, särskilt om intensiteten är hög eller distanserna är långa.

På grund av det stora intresset har vi tyvärr bara möjlighet att besvara de frågor som publiceras i tidningen.

[form code=159]

Vann du plats till Run with the legends?

Vann du plats till Run with the legends?


Svaret på vår fråga om vad Kjell-Eriks Sthåls svenska rekord på marathon var 2.10.38 vilket många av er visste och vi har nu utsett följande vinnare till att delta i “Run with the legend” i centrala Stockholm måndag 26 maj:

  • Daniel Gleimar
  • Hanna Michaelsson
  • Fanny Ahlfors
  • Evelina Bonnier
  • Johnny Sellvén
  • Niklas Sydow
  • Liza Fredrika Åslund
  • Caroline Cederroth Nylander
  • Lona Justesen
  • Jonas Rosengren

Stort grattis till er och ett minst lika stort tack till alla er andra som var med och tävlade.

Runner’s World + Nike

Toppa formen sista veckan innan maran!

Toppa formen sista veckan innan maran!


Förhoppningsvis har du nu tränat inför maran i fem till sex månader och gjort ett antal långpass på 20 till 30 kilometer. De sista veckorna före loppet bör du minska ned på träningen och två veckor före ska du ligga på 70 procent av din normala veckomängd, för att trappa ned till 50 procent den sista veckan. Ditt allra sista långpass bör du ha genomfört cirka två veckor före loppet.

Försök att inte ändra själva träningsinnehållet så mycket utan istället köra kortare distanspass och färre antal repetitioner på intervall- och backpassen. Minskningen av veckomängden gör att benen känns piggare samtidigt som du behåller syreupptagningsförmågan.

Många löpare tycker att det är skönt med ett testlopp eller en kortare tävling helgen före loppet. Den förra Stockholm Marathon-segraren Anders Szalkai brukar till exempel köra ett testlopp på 5 kilometer veckan före som en formindikator. Om du har skurit ned på veckomängden så brukar benen kännas starka och testloppet går förhoppningsvis bra. Då kommer ditt tänkta maratontempo också kännas överkomligt, vilket förstås är bra för din mentala styrka.

Du bör ladda med extra kolhydrater för att orka loppet. Den enklaste varianten är att från onsdag middag stoppa i dig kolhydratrik mat och dryck. Komplettera med kolhydratstillskott och drick lite vätskeersättning för salt- och vätskebalansen. Överdriv inte portionerna men ät regelbundet och mat som du är van vid. Denna metod är säker och ganska effektiv.

Vissa brukar använda en lite mer avancerad metod då de från tisdag förmiddag till onsdag förmiddag “tömmer” musklerna på kolhydrater och därefter fyller på igen. Det kan öka inlagringen så att glykogendepåerna räcker längre.

Väljer du den metoden kör du ditt intervallpass på tisdag och äter en kolhydratfattig kost. Sedan börjar du ladda kolhydrater efter onsdagens distanspass. Då reagerar kroppen med att “suga åt sig” kolhydraterna bättre. Det kan också vara bra att träna några pass med en låg andel kolhydrater i musklerna. Då är du lite mer förberedd på hur det kan kännas i slutet av maran. Denna metod bör du däremot ha provat någon gång tidigare så att du inte får magbesvär eller andra åkommor. Gör det inte för första gången inför årets kanske viktigaste lopp.

Det är också en fördel om du provdricker vätskan som serveras under loppet (Maxim kör Stockholm Marathon med) för att se hur magen reagerar på den. Dessutom kan du träna på att dricka när du går eller joggar lätt. Du nyper ihop överdelen av muggen med tummen på ena kanten och övriga fingrar på den andra kanten. Då blir det som en pip du kan dricka ur, utan att allt skvalpar ut. Under själva loppet kan du tänka på att utnyttja vätskestationerna redan från början och dricka lite men ofta.

Ytterligare ett tips är att testa de olika gels som finns på marknaden. Det brukar vara en effektiv energikick att ta till under marans sista mil. Prova under några långpass och se hur kroppen reagerar. Under Stockholm Marathon serveras även russin, bananer och druvsocker. Detta måste du också testa i förväg medan du tränar, annars är det bättre att du låter bli att ta det under loppet.

Du bör förstås också förbereda din tävlingsoutfit i god tid före loppet. Dina skor ska vara väl insprungna, nummerlappen ska vara fastsatt på linnet eller tröjan och tidtagarchipet ska sitta fast på vänster sko. Shorts eller tajts och strumpor är bra att prova minst 3 till 4 pass i förväg. Köp inte nya strumpor eller skor dagen före.

SISTA TRÄNINGSVECKAN

Måndag: Distans 40 till 50 minuter i lugnt tempo.

Tisdag: 2 x 2 km i maratonfart (joggvila däremellan i 3 minuter) + 2 x 500 m i den fart du skulle hålla på ett 10-kilometerslopp (joggvila i 2 minuter däremellan).

Onsdag: Distans 30 till 40 minuter, lätt och avslappnat samt rörlighetsträning för framför allt höfter, baksida av lår och vader.

Torsdag: Vila

Fredag: Distans 20 till 30 minuter lätt och avslappnat inklusive 3 till 4 lätta fartökningar i halvmarafart. Det vill säga du springer 80 till 100 meter, då du börjar med jogg och successivt ökar farten de sista 30 meterna. Det här höjer pulsen och du får igång steget. Fokusera även på löptekniken och att hålla igång magen, så att den är i bra form inför morgondagen.

Lördag: Stockholm Marathon!

Mikael & Hugo: Ett unikt marathon-team

Mikael & Hugo: Ett unikt marathon-team


Det var i december 2007 och utanför BB låg landskapet inbäddat i ett vitt snötäcke. Förlossningen dagen före hade varit okomplicerad och Mikael Nordmark och hans nyblivna fru Anna var lyckliga och stolta föräldrar till en liten son. Då fanns ännu ingen anledning till oro.

Efter en vecka började sonen, som de kallade Hugo, emellertid bete sig annorlunda. Han gjorde rörelser med huvudet som de inte kände igen. De blev oroliga och ringde en barnläkare. Men han försäkrade dem att de inte behövde bekymra sig.
– Det är sådant som små bebisar gör, sa han.

Men Anna kände i magen att det var något som inte stämde. För att få bort all oro bokade hon en tid för en hjärnundersökning åt Hugo. Samma dag gick Mikael till jobbet utan att fundera nämnvärt på den kommande undersökningen, han tänkte att det var mer en rutingrej.

Tre veckor senare, medan han var på en jobbkonferens fick han en lapp från personalen där det stod: “Ring hem, bebis sjuk!”.
– Då förstod jag genast att läget var allvarligt, säger han.

Mikael kastade sig på telefonen och ringde upp Anna, som berättade att Hugo måste läggas in omedelbart. Mikael hoppade in i bilen och körde hem, sedan for de med Hugo till sjukhuset. Läkarna kunde då konstatera att Hugo hade epilepsi.
– De satte in medicin direkt och vi befann oss i chock, säger Mikael.

Dagen efter gjordes en datortomografi på Hugos hjärna för att ta reda på vad epilepsin berodde på.

Det visade sig att han hade den extremt ovanliga diagnosen lissencefali – som innebär att man har en helt slät hjärna utan veck. Att jämföra med en vanlig hjärna som är full med veck – om du drar ut en sådan hjärna blir den jättestor. En person med den här diagnosen kommer att förbli som en liten bebis, både motoriskt och intellektuellt, resten av livet.

– I den stunden var det som om Hugo dog. Även om vi inte förstod till fullo vad det innebar just då, insåg vi att det var riktigt, riktigt allvarligt. Jag och min fru bröt ihop totalt. Vi låg hemma och grät i flera veckor, säger Mikael.

Vill du stödja Mikael och Hugos projekt för barn med funktionshinder? Lär mer på www.teamnordmark.com


Vill du läsa hela den här artikeln?

Det här är början av en artikel från Runner’s World nummer 5 2014.
Du kan läsa hela artikeln och tidningen digitalt genom följande:

Träna pannbenet och höj din prestation

Träna pannbenet och höj din prestation


Mental uthållighet kräver träning och kontinuitet. Para ihop dessa träningstips från idrottspsykologen Dean Hebert med vilket träningsprogram som helst, så kan du höja din prestationsförmåga.

Välj ett prestationsrelaterat mål
Bestäm vad det är du vill uppnå i slutet av din träningsfas. Det kan vara ett särskilt tidsresultat på ett lopp, att klara av en ny distans eller att genomföra ditt första lopp utan att gå.

Identifiera dina svagheter
Har du en negativ inställning? Tvivlar du på din förmåga, eller tror du inte på dina målsättningar? Upprepar du misstag om och om igen, som att starta för snabbt eller att tappa fokus under långa lopp?

Sätt delmål
Det här är specifika, mätbara åtgärder som du genomför varje vecka för att nå ditt övergripande prestationsrelaterade mål. Det kan vara att genomföra ett intervallpass i veckan, att springa minst fyra gånger i veckan eller att genomföra långa pass utan att korta av dem.

Utveckla fokusverktyg
Detta handlar om ord och handlingar som eliminerar negativa tankar och oro, och istället bygger självförtroende och hjälper dig att hålla fokus. Till exempel mantran, eller att fokusera på steg, armpendling eller omgivningarna.

Men det kan också handla om visualiseringar, att du till exempel springer ikapp andra löpare, och positiv självpeppning. Använd dessa fokusverktyg så fort du hamnar i negativa tankegångar, känner trötthet eller ångest eller kommer på dig själv med att sakta ner och tappa fokus.

Synka systemen
Träna din mentala kapacitet när du tränar din fysik – det vill säga under dina löppass. Och när du loggar din träning, notera också vilken mental träning du samtidigt genomfört.

Öva, öva, öva
Upprepning och kontinuitet är nycklar när det gäller att bygga mental styrka. När du tränar så är det viktigt att hela tiden också utvärdera och justera processmålen om det behövs. Var ärlig mot dig själv när de negativa tankegångarna sätter in och fokusera om med hjälp av dina fokusverktyg.

Förstärk dina delmål
Om du till exempel har en tendens att tappa fart mot slutet av loppen så avslutar du varje träningspass genom att springa fortare de sista 2-3 kilometerna. Skriv sedan ner i din träningslogg vad det var som gjorde att du klarade av det.

Förbered dig för tävlingsdagen
Under de sista veckornas förberedelser så bestämmer du vad du ska ha på dig under tävlingen, kollar vädret, var du ska parkera bilen, var vätskestationerna är. Om du gör detta så minskar du risken för jobbiga tävlingsnerver innan start.

Visualisera att du genomför ditt lopp enligt plan
Gör detta fem minuter varje dag under de sista veckorna före start. Se dig själv på banan, löpandes i rätt fart, och hur du dricker och äter och tar dig an banans utmaningar med hjälp av dina fokusverktyg. Och sist men inte minst – att du klarar av din målsättning.

Håll dig till dina rutiner
Kvällen före start äter du samma sak som du brukar äta på kvällen före långpass. Spring loppet i kläder och skor som du brukar träna i. Rutiner som dessa ger en känsla av kontroll, lugnar nerverna och stärker självförtroendet.