Blog
Få mer som prenumerant
Som prenumerant på Runner’s World får du tillgång till en rad förmåner, bättre priser i vår shop och möjlighet att läsa tidningen digitalt när du loggar in.eller
Bli prenumerant
Krönika: Löparens guide till galaxen
Få mer som prenumerant
Som prenumerant på Runner’s World får du tillgång till en rad förmåner, bättre priser i vår shop och möjlighet att läsa tidningen digitalt när du loggar in.eller
Bli prenumerant
Svenska framgångar på Terräng-NM
Martin Regborn tog brons och Evelina Henriksson silver. Unga Sebastian Lörstad tog en imponerande skalp i juniorklassen och på hemmaplan har Emilia Lillemo visat upp fin höstform.
Nordiska mästerskapen i terräng avgjordes i Vantaa, Finland, under klassiska terrängförhållanden. Mulet och med en temperatur för linne och vantar.
Bland herrarna lyckades Martin Regborn bäst. Örebrolöparen lyckades knipa en bronspeng efter ett jämnt lopp som vanns av danske Joel Iber Lillesö.
Tiden för Regborn blev 22.28 (7,5 km), fem sekunder efter Lillesö. Bakom honom knep Axel Djurberg en åttondeplats och Oscar Claesson en fjortonde plats. Det svenska herrlaget slutade trea i lagtävlingen som vanns av Danmark.
På damsidan lyckades Evelina Henriksson springa till ett silver efter ett fint lopp där det till slut endast skiljde två sekunder ner till bronset. Henriksson, som annars tävlar för Umeå, kom i mål på 26,37. Finskan Ilona Mononen tog hem segern, fjorton sekunder före Henriksson.
Bakom Henriksson slutade Liv Denis femma, Sara Christiansson nia och Lovisa Modig tolva. Detta gjorde att Sverige tog hem segern i lagtävlingen.
Lörstad fortsätter imponera
Unga lidingölöpparen, Sebastian Lörstad, går från klarhet till klarhet. Trots att han bara är 16 år tävlade han i U20- klassen mot löpare som är upp till tre år äldre.
Det här verkar dock inte ha spelat någon roll för Lörstad som tog täten tidigt i loppet och höll den positionen ändå in i mål.
Segertiden i 4,5 km loppet blev 13.25 för Lörstad.
Alla resultat från terräng-NM hittar ni här.
Styrkebesked av Lillemo på hemmaplan
I Stockholm avgjordes det lite backigare 10 km- loppet, Höstrusket. För Emilia Lillemo blev det ett bevis på att höstens träning går i rätt riktning.
24- åringen tog hem damklassen på fina 32.42. På 10 km landsväg har bara sex svenska kvinnor sprungit snabbare än det någonsin. Det ska dock tilläggas att det här skedde i ett mixat lopp, alltså där män och kvinnor startar samtidigt.

Det avgjordes också ett maratonlopp under samma tävling. Där tog Hanna Lindholm och Hugo Setthagen hem segrarna på 2.41,57 respektive 2.27,24.
Maximalt stöd och komfort i nya Brooks Adrenaline GTS 24
Den nya versionen av Brooks Adrenaline GTS 24 är utrustad med det uppdaterade supportsystemet GuideRails. Det är en beprövad konstruktion som hjälper dina knän och fotleder att följa sitt naturliga rörelsemönster.
[ANNONS FRÅN BROOKS] Den nya versionen av Adrenaline är den perfekta allroundskon för dina dagliga löparpass. Brooks Adrenaline GTS 24 bygger på den pålitliga teknologin i det uppdaterade supportsystemet GuideRails. Det hjälper löparen att springa med ett naturligt rörelsemönster genom att motverka överdrivet mycket rörelse i knä- och fotleder.
Detta kombineras med en förbättrad komfort och dämpning i form av det nitrogeninjicerade DNA LOFT v3-skummet i mellansulan. Det här innebär att Adrenaline GTS (Go-To-Support) 24 nu är en ännu lättare, mjukare och mer följsam löpupplevelse – som fortfarande har gott om stadigt stöd. DNA LOFT v3 innebär också att mellansulan är mer responsiv än tidigare, vilket hjälper dig att få lite mer skjuts i ifrånskjutet.

Nya Adrenaline GTS 24 erbjuder alltså en perfekt balans mellan stöd och dämpning – inte minst för överpronerare – och anpassar sig dessutom efter varje löpares unika rörelsemönster och löpsteg. Den uppgraderade versionen är också ännu mer bekväm än föregångaren, inte minst tack vare det nya skummaterialet i mellansulan. En av marknadens mest populära löparskor har med andra ord blivit ännu bättre.
Här är de viktigaste nyheterna i Brooks Adrenaline GTS 24

GuideRails Support System
Designat för att motverka överdriven rörelse i knän och fotleder. Genom att ett naturligt rörelsemönster stöttas, där GuideRails snarare styr fötterna än korrigerar dem, kan du springa komfortabelt och säkert.
GuideRails stödsystem styr helt enkelt in foten mellan två uppdragna sarger på sidorna. När du landar styr skon foten genom hela stegfasen till ifrånskjutet. Uppdateringen innebär att sargerna nu både är lite högre och sträcker sig lite längre än i tidigare versioner.

Nitrogen-injicerad DNA LOFT v3-dämpning
Det här moderna skummaterialet erbjuder mjukare dämpning med lägre vikt än vad LOFT v2 gör, som användes i föregångaren. Mellansulan anpassar sig nu ännu bättre efter löparens naturliga löpsteg för en sömlös och komfortabel löpupplevelse.
Resultatet är att Adrenaline GTS 24 alltid erbjuder mjuk dämpning, oavsett om du springer långa distanser eller kortare och snabbare pass. Den förbättrade spänsten innebär att du får bättre skjuts i ifrånskjutet.

Ovandel i Engineered Air Mesh
Den uppdaterade ovandelen har bättre andningsförmåga än tidigare, framför allt i framfoten. Genom att tillåta viss fotrörelse ger materialet också en förbättrad passform i kombination med ett tydligt stöd. På insidan av foten är ovandelsmaterialet extra fast för att hålla foten tydligt på plats i skon.

Hållbara material i yttersulan
Den greppvänliga RoadTack-yttersulan är tillverkad av en blandning av gummi och återvunnen kiseldioxid. Materialet är både lätt och slitstarkt – och ger lite extra studs i steget. Blandningen är dessutom mer motståndskraftig mot kompression vilket innebär att yttersulan behåller sina egenskaper under längre tid. En segmenterad Crash Pad är också integrerad i yttersulan för bättre dämpning och en mjuk och naturlig övergång från landning till ifrånskjut.

– Med Adrenaline GTS 24 har vi tagit den här uppskattade löparskon till nästa nivå. Genom att kombinera supportsystemet GuideRails med nitrogeninjicerat skummaterial har skon både blivit lättare och mjukare. Adrenaline GTS 24 hjälper löparen att springa bekvämt – från start till mål, säger Gerard Klein som är ansvarig för EMEA Footwear Merchandising på Brooks Running.
FAKTA BROOKS ADRENALINE GTS 24
VIKT: 249/283 gram (dam/herr)
HÄLDROPP: 12 millimeter (35,5/23,5 mm)
CIRKAPRIS: 1 800 kronor
LÄS MER OCH KÖP BROOKS ADRENALINE GTS 24 HÄR!

Ebba Tulu Chalas tuffa resa mot att bli svensk långdistansstjärna
Ebba Tulu Chala har tagit två SM-guld och segrar i både Stockholm Halvmaraton och Lidingöloppet i år – men vägen till framgångarna har varit både lång och tuff.
[ANNONS FRÅN ADIDAS RUNNING] När Ebba kom till Sverige som ensamkommande flyktingbarn för drygt tio år sedan hade han aldrig tränat löpning. Däremot hade han gått ungefär tre timmar varje dag, till och från skolan hemma i Etiopien. Ebba hjälpte också till hemma på gården som låg utanför staden Bekoji, som ligger på runt 3 000 meters höjd.
Men när hans pappa mördades och efter att Ebba och hans mamma blev fängslade och torterade bestämde han sig för att fly. Det nya livet i Sverige började på ett flyktingboende för ensamkommande barn i Salem utanför Stockholm 2013.
Två månader efter Ebbas ankomst till Sverige började han på Sågbäcksgymnasiet i Huddinge kommun söder om Stockholm. Där testade han löpning för första gången – och upptäckte att han hade talang. Tre veckor senare anmälde hans lärare honom till Sicklaloppets 10 kilometersdistans där Ebba tog tredje platsen med tiden 32.22.
Två jobb – och en heltidssatsning som löpare
Nu, drygt ett decennium senare, är Ebba svensk medborgare med två jobb och en heltidssatsning som löpare. Vi träffar honom på Bosön på Lidingö utanför Stockholm. Det är två dagar efter att han har avslutat sin minst sagt framgångsrika säsong med att springa Frankfurt Marathon. Där tog han en meriterande 8:e plats – återigen på en tid under 2.10.

Ebba kommer direkt från ett av sina två jobb för att prata och springa med oss. På schemat står det en timme lugn återhämtningsdistans – vilket för Ebba innebär en fart runt 4.30 minuter per kilometer.
– Loppet i Frankfurt var inget perfekt lopp, trots att det blev 2.09.36. Det ska gå ännu snabbare, säger Ebba när vi börjar springa.
Tidigare i år gjorde han sitt första maraton under 2.10 när han sprang in på 2.09.06 i Sevilla Marathon i Spanien. Det är den tredje bästa tiden av en svensk någonsin. Ebbas prestation hamnade dock lite i skymundan av att löparkompisen Suldan Hassan slog det svenska maratonrekordet i samma lopp med 2.07.36.

Den första juni tog han SM-guldet på adidas Stockholm Marathon. Efter loppet drabbades han av lite strul med en fot, men under sensommaren och hösten har Ebba dominerat svensk långdistans. Han vann Stockholm Halvmarathon och tog därmed också SM-guldet på distansen. Det följde han upp med en mycket meriterande seger på klassiska tremilen på Lidingöloppet med tiden 1.38.18.
Älskar tuffa långpass
Ebba berättar att de riktigt tuffa långpassen är hans favoritpass.
– Jag börjar ofta en ny träningsperiod mot ett maraton med långpass på 25 kilometer. Sedan höjer jag volymen efter hand. Först upp till 30 kilometer, sedan 35 – det kan till och med bli upp till 40 kilometer långa pass.
För Ebba är det oftast riktigt tuff fart som gäller under långpassen. Han berättar att han gillar att ligga runt 3.10–3.15 minuter per kilometer i snitt. Då ska man veta att snittfarten på Ebbas hittills snabbaste maraton är 3.03 minuter per kilometer.
– Min träningsfilosofi är att springa riktigt nära min tävlingsfart på långa pass. Drömmen är så klart att jag ska kunna ta mig under det svenska rekordet.
Efter att ha fått hjälp av olika tränare tränar Ebba numera efter eget huvud, även om han har andra som bollplank. På längre träningsläger på hög höjd tränar han däremot ofta med en grupp löpare på plats och anpassar sig då efter det upplägg som erbjuds.
– Även om det är riktigt tuffa pass på de lägren så längtar jag efter att få åka dit. För då kan jag fokusera helt på löpningen under en period. Det är kul och bra att jobba här hemma vid sidan av löpningen – men det är förstås lättare att träna riktigt hårt där.
Inte som andra elitlöpare
I Sverige är det få elitlöpare som har möjlighet att kunna satsa på heltid. Trots att Ebba har haft stöttning från sin tidigare klubb Keep Up Running Club och sponsras av adidas gäller det även honom. Vid sidan av de hårda träningspassen har han två jobb. Dels arbetar han på restaurangen på Bosön, där han bara timmar efter segern på Lidingöloppet gick på ännu ett jobbpass. Dels jobbar han på Bobergsskolan på Lidingö.
– Genom att dubbeljobba kan jag åka till Etiopien på ett långt träningsläger om några månader. Det är ett viktigt steg i förberedelserna inför nästa stora mål, som är Sevilla Marathon i Spanien nästa år.
Där siktar Ebba på att ta nästa kliv mot den stora drömmen – att ta en OS-medalj på maraton för Sverige.
Ebbas drömsko: adidas adizero adios PRO EVO 1
Ebba har på sig ett par studsiga och lätta adidas adizero adios PRO 3 under passet. Han menar att de är en riktig favorit att både träna och tävla i.

– Jag valde dem trots att det här är ett återhämtningspass. För att vara en lätt snabbsko är PRO 3 så väldämpad att den även funkar för återhämtande pass, säger Ebba.
En ännu större favoritsko för tävling är den nya och omtalade adidas adizero EVO PRO 1.
– Det tog ett tag innan jag fick rätt storlek, men nu är det faktiskt min drömsko att tävla i. Jag har verkligen skor för alla typer av pass jag kör genom samarbetet med adidas.
LÄS MER OM adidas ADIZERO ADIOS PRO EVO 1 HÄR!
Den här artikeln presenteras i samarbete med adidas Running, som är Ebbas samarbetspartner gällande kläder och skor.

Fanny Borgström – vägen tillbaka (del två)
Vi fortsätter att följa The North Face-stjärnan Fanny Borgström på hennes väg tillbaka från en hälbensoperation till att förhoppningsvis kunna tävla igen. Målet: The North Face Transgrancanaria i februari 2025.
[ANNONSSAMARBETE MED THE NORTH FACE]
“Fyra veckor sedan jag tog stygnen. Har liksom inte haft något bakslag sen operationen. Kanske har jag lärt mig av mina misstag? Men ändå kryper sig andra hjärnspöken på. Gör jag för lite? Kommer allt att skita sig när jag trappar upp?”
Det här är ett utdrag ur min rehab-dagbok som jag skrev i varje kväll de första sex månaderna efter min andra operation av Haglundshäl.
Efter båda mina operationer har en ständig dragkamp mellan förtvivlan och hopp följt. Ifrågasättanden och hopplöshet. Förväntningar och ambitioner. Det är en daglig dialog där jag ena sekunden tror stenhårt på det jag gör, till att nästa sekund fundera på om det här någonsin kommer att bli bra.
Mitt senaste inlägg avslutades med saltstänkta kinder och högt uppsatta målsättningar: Trans Gran Canaria 2025. Men när både ambitionerna och förväntningarna är höga så blir kanske också den här sex månader långa perioden efter min andra operation extra utmanande.
Perspektiv på tid
Till skillnad från efter min första operation så var de första sex veckorna väldigt passiva. Jag trampade lätt på cykeln, började med tio minuter och jobbade mig upp till en timme.
Jag intalade mig själv att kroppen har en viss kvot för att kunna läka, och att den därför skulle ligga på att läka operationsskadorna – inte på att behöva återuppbygga sig från annan träningsbelastning.

Så här i efterhand låter förstås sex veckor som en kort tid. Men när man är mitt uppe i det så känns det som en evighet. Speciellt när allt man vill är att komma framåt.
Men tålamod, det tråkiga och allmänt uttjatade ordet när det gäller rehab, var och är vägen till framgång.
Kroppen behöver tid. Den är fantastisk om vi ger den tid. Tänk att allt vi egentligen behöver för att läka finns inom oss, bara vi ser till att ge oss själva tid och rätt förutsättningar.
”Du kan inte sätta dig över fysiologin” är ett mantra som min sjukgymnast planterat hos mig. Det flödade ständigt i mitt huvud när jag ville göra mer än vad min rehab-plan sa.
Inre demoner
Efter tre månader av rehab- och cykelträning började tilliten till foten sakta komma. Det var så tydligt den där första gången som jag kände dragningskraften i att ta ett löpsteg. Inte springa. Men tre korta små steg. Jag skrattade för mig själv samtidigt som jag kände hur ett rus gick genom kroppen. Kroppen hade fått tid – och nu belönade den mig med tydliga tecken på att nästa steg var rimligt att ta.
Men lika snabbt som ruset sköljde genom min kropp kunde tvivlet komma tillbaka när stelheten infann sig efter utmanande rehabpass eller ovanlig belastning. Tänk om det aldrig blir bra? Hur ska jag lära mig var gränsen går? Eller är jag bara för känslig, för lyhörd på kroppens signaler? Denna inre demon som kommer med en skada, som sliter en i alla riktningar.
Rehab och träning handlar krasst om att belasta och bryta ner, för att sedan bygga upp och bli starkare när vi vilar. För att denna ekvation ska gå ihop så behöver vi de tidigare omtalade faktorerna tid och tålamod.
Att lita på processen
Sakta började jag introducera hoppträning i planen, varvat med att springa på tjockmatta. Jag använde mig även av ett viktavlastande system för löpbandet. Första gången kändes 5 x 1 minut som en evighet. Jag undrade hur jag någonsin skulle klara av att springa längre än tio minuter.

Men kroppen är fascinerande. Med en långsam upptrappning kändes det som att förmågan sakta kom tillbaka igen.
Att värdera träningen utifrån processen och inte baserat på vad jag vill, har varit nyckeln till en hanterbar progression – för det är lätt att svepas med när man snabbt blir bättre. Ett fungerande upplägg för min häl var därför att ha ett tydligt schema. Det innebar löpning varannan dag, där tre pass i rad skulle vara samma distans innan jag fick öka. I kombination med styrketräning och rehab i gymmet gav detta kroppen möjlighet att stärkas men också att återhämta sig mellan varven.
Hjärnspökena kommer tillbaka
I dag kan jag inte ens säga hur länge sedan det är jag opererade mig. Jag har flyttat fokus från tid till process, och det möjliggör en mer realistisk upptrappning för mig.
Men visst kommer de där hjärnspökena på besök ibland. De ifrågasätter och sår tvivel. Men jag har lärt mig att inte springa ifrån mina problem. Jag stannar upp, ger mig själv tid och känner tillit till kroppens förmåga att läka. För den finns där. Även om den kanske uttrycker sig på ett annorlunda sätt än vad man förväntar sig.
LÄS ÄVEN: Fanny Borgström – vägen tillbaka (del 1)
FAKTA FANNY BORGSTRÖM
Ålder: 30 år
Bostadsort: Duved
Yrke: Traillöpare i det internationella The North Face-teamet
Meriter i urval:
Seger i Kia Fjällmarathon 2018 & 2019
EM-silver i Skyrunning 2019
3:a i Ring of Steall Skyrace 2019
4:a i Marathon du Mont-Blanc 2019
Utsedd till årets svenska kvinnliga traillöpare 2019 av Trailrunning Sweden
Mustaschmilen 2024: Stockholm springer in i rekordåret – var med på Solvalla!
Mustaschmilen är inte bara ett lopp, utan också en möjlighet för alla att bidra till en viktig sak. Loppet har både fysiska versioner och ett digitalt alternativ, och riktar ljuset mot Sveriges vanligaste cancersjukdom – prostatacancer. Under november månad samlas tusentals deltagare på travbanor i Stockholm, Göteborg och Malmö. På lördag 9 november är det dags att dra igång Mustaschmilens första fysiska lopp för 2024, och det är Stockholms tur att ta täten.
Solvalla väntar på att fyllas med löparglädje och energi när deltagarna ger sig ut på banan, för att tillsammans stödja kampen mot prostatacancer. Intresset är större än någonsin, och tävlingsledningen förväntar sig en stämningsfull dag fylld av gemenskap och glädje.
“Vi är otroligt glada att se en sådan fantastisk respons i år. Att kunna välkomna löpare både digitalt och på plats gör att vi når ut till fler än någonsin,” säger Marcus Andersson, tävlingsledare för Mustaschmilen. “Vi ser fram emot en minnesvärd dag på Solvalla, där deltagarna inte bara springer för sin egen hälsa utan också för ett viktigt ändamål.”
Det digitala loppet redan igång med stark start
Parallellt med det fysiska loppet är den digitala upplagan av Mustaschmilen redan igång, och många löpare har redan genomfört sina lopp. Den digitala varianten ger friheten att springa när och var man vill under november, vilket gör att Mustaschmilen verkligen kan nå ut till löpare över hela landet.

Markant ökning i antalet deltagare
Jämfört med samma period förra året har antalet deltagare ökat med hela 45%, och Mustaschmilen går mot all-time high i antal deltagare. Detta markerar ett historiskt ögonblick för evenemanget och visar på både ett ökat intresse för motionslopp och en stark vilja att bidra till kampen mot prostatacancer.
Det finns fortfarande möjligheter för dem som vill vara med. Förutom lördagens evenemang på Solvalla går det att anmäla sig till kommande lopp i Göteborg och Malmö, samt till den digitala upplagan för de som vill springa på hemmaplan.
Marcus Andersson avslutar: “Mustaschmilen har alltid handlat om mer än bara löpning – det handlar om att skapa en gemenskap där vi springer för varandra och för alla som kämpar mot prostatacancer. Vi ser fram emot en fortsatt stark uppslutning och välkomnar både nya och återkommande löpare att delta och göra skillnad.”
Med den kommande lördagen på Solvalla är Mustaschmilen 2024 redo att skriva historia. Var med och bli en del av denna rekordbrytande resa!
Mer information finns på mustaschmilen.se

New York Maraton och svenska framgångar i terräng
Årets 44:e löparvecka tar oss till USA. Där har världens största maratonlopp avgjorts och svenskarna har skördat framgångar i terränglöpningen.
Gatorna i New York var fyllda med löpare när den 54:e upplagan av New York Maraton avgjordes.
På damsidan blev det kenyansk seger då Sheila Chepkirui var först över mållinjen på 2.24,35 (3.26/km), cirka två minuter ifrån det 21 år gamla banrekordet. Kenyanskt blev det även på andra och tredjeplatsen då Hellen Obiri var femton sekunder efter och Vivian Cheruiyot knappa minuten.
Bland herrarna var det nederländaren Abdi Nageeye som tog hem segern på 2.07,39 (2.58/km). Om segern var det dock ännu jämnare än på damsidan då andraplasten gick till kenyanen Evans Chebet, endast sex sekunder efter. Tredjeplatsen gick även den till Kenya genom Albert Korir på 2.08,00.
Alla resultat från New York Maraton hittar ni här.
USA- kollen
Det har varit en rolig vecka för de svenska terränglöparna på andra sidan Atlanten. Flera Conference- mästerskap har avgjorts och där har framför allt två svenskar utmärkt sig.
Men vi kan börja med att förklara vad ett Conference- mästerskap är. Alla skolor är indelade i olika Conferences, enkelt förklarat kan man säga att det är som distrikt. Vinner man sin Conference blir man klar för Nationals, den stora finalen i USA där de bästa löparna från de bästa skolorna gör upp om NCAA- titeln. Efter de internationella mästerskapen räknas NCAA som det största man kan vinna inom friidrotten.
Under lördagen tog först Vera Sjöberg hem sin Conference i nordöstra USA i överlägsen stil. Täbylöparen, som i USA tävlar för Boston University, ledde 6 km- loppet från start till mål och vann på 19.46, en halv minut före tvåan.
Inte nog med det. I Ohio Valley tog även Nova Ojutkangas hem sitt Conference- mästerskap när hon vann 6 km- loppet på 20.58. Ojutkangas har tidigare bott i Frankrike men tävlar för Sverige och Västerås. 20- åringen var sommaren 2023 med på JEM på 5000 meter där hon blev 23:a. I USA tävlar hon för Southeast Missouri State University.

Även Wilma Nielsen har sprungit terräng. Hon bidrog till att hennes skola, Oregon University, tog hem lagsegern i deras conference genom att bli 21:a i mästerskapet och för första gången springa 6 km under 20 minuter (19.50).
Mustaschmilen: Ett lopp som får oss att springa för kampen mot prostatacancer
Mustaschmilen är inte bara ett lopp, utan också en möjlighet för alla att bidra till en viktig sak. Under november månad samlas tusentals deltagare på travbanor i Stockholm den 9/11, Göteborg den 16/11 och Malmö den 23/11. För de som vill springa hemma erbjuder Mustaschmilen även ett digitalt alternativ som pågår under hela november. Loppet riktar ljuset mot Sveriges vanligaste cancersjukdom – prostatacancer.
Varje år får cirka 10 000 män i Sverige diagnosen prostatacancer, och mer än 2 200 av dem förlorar kampen. Mustaschmilen stöttar forskningen genom att samla in medel till Mustaschkampen och Prostatacancerförbundet. Det är också ett initiativ för att öka medvetenheten om vikten av tidig upptäckt och en hälsosam livsstil.
”Mustaschmilen handlar om mer än att bara springa – det handlar om att göra skillnad tillsammans. Det är otroligt roligt att se så många som vill delta på plats med oss i Stockholm, Göteborg och Malmö. Genom att springa tillsammans ökar vi medvetenheten om prostatacancer och samlar in viktiga medel till forskningen”, säger Marcus Andersson, tävlingsledare för Mustaschmilen.
Tre distanser
Mustaschmilen erbjuder tre olika distanser: 10 km, 5 km och ett barnlopp på 1 km, där föräldrar kan springa vid sidan av och supporta sina barn. Detta gör att alla kan hitta en sträcka som passar deras förmåga och ambition. Oavsett om du vill utmana dig själv med den längre distansen eller heja på barnen i barnloppet, finns det en möjlighet för alla att vara med.
”Vi vill samla människor från hela Sverige för att springa tillsammans och stötta både prostatacancerdrabbade män och deras närstående. Via våra lopp hoppas vi kunna sprida medvetenhet och samla in pengar till forskning”, säger Per-Anders Nygård, kampanjledare för Mustaschkampen.
Alla är välkomna
Årets lopp hålls på tre ikoniska travbanor – Solvalla i Stockholm, Åbytravet i Göteborg och Jägersro i Malmö. På dessa arenor utlovas en peppig stämning där människor i alla åldrar kan delta. Från glada motionärer till elitlöpare – alla är välkomna att bidra till kampen mot prostatacancer.
Vill du vara en del av gemenskapen och bidra till något viktigt? Anmäl dig till Mustaschmilen och upplev känslan av att springa för livet, för hälsan och för framtiden.
Ny svensk studie om vad som gör löpare lyckliga
En ny studie från Handelshögskolan vid Göteborgs universitet har undersökt vad som gör oss löpare lyckliga – att jobba mot långsiktiga mål eller att uppleva glädje i stunden av ett nytt PB.
Studien Happy runners: the role of needs and Hedonic & Eudaimonic satisfaction är publicerad i Scandinavian Journal of Hospitality and Tourism. Den är baserad på en enkät med 32 frågor som 900 slumpmässigt utvalda deltagare i Göteborgsvarvet har besvarat. Bakom studien står John Armbrecht och Tommy D. Andersson, som forskar om evenemang.
Frågorna handlade om vilka behov löparna hade och hur nöjda de var med olika aspekter av loppet. Forskarna ställde även frågor om hur lyckliga deltagarna kände sig.
Olika behov hos olika löpare
För att mäta löparnas lycka har man tittat på hur deras behov har tillfredsställts. Studien har utgått ifrån två sorters behov: de som ger njutning och glädje här och nu, och de som handlar om välmående genom att utvecklas som människa.
Studien kom fram till att löpare kan bli lika lyckliga av kortsiktiga, snabba kickar (som att sätta nytt personbästa) som av att jobba mot mer långsiktiga mål och göra något tillsammans med andra.

– Evenemang som Göteborgsvarvet är bra på att tillfredsställa våra behov av att socialisera, ha fysisk aktivitet och komma ut ur vardagen. Det är en uppslukande upplevelse som påverkar vårt välbefinnande. Därför är det intressant att studera för att förstå vad som gör oss lyckliga, säger John Armbrecht, docent i företagsekonomi.
Aktiviteter som ger fysisk tillfredställelse, social samvaro och en känsla av personlig utveckling gör att vi mår bra. Men om det är glädjen i stunden eller långsiktigt strävande mot ett mål som skänker oss mest lycka är helt enkelt individuellt.
Arrangörer kan förstå deltagarnas behov bättre
– Studien nyanserar vår förståelse av vad som gör oss lyckliga. Tidigare har föreställningen varit att nöje i stunden är viktigast. Men det är behoven som styr vilken av dessa två vägar som leder till lycka för individen, säger John Armbrecht.
Studien pekar på att en förståelse av deltagarnas behov kan hjälpa arrangörer att förbättra ett evenemangs utformning och innehåll. Eftersom behoven ser olika ut mellan deltagare bör de erbjuda aktiviteter och upplevelser som både är roliga och meningsfulla. Detta kan göra löparna mer tillfredsställda och lojala.

Starkt elitfält på årets Kullamannen by UTMB – Petter Engdahl kommer!
När mörkret lägger sig som ett lock över Norden och höststormarna piskar Skånes klippiga kust är det återigen dags för Kullamannen by UTMB. Svenska trailundret Petter Engdahl är av många välmeriterade elitlöpare som kommer.
I år, under helgen 1-3 november, ställer sig 2 800 löpare på startlinjen för att uppleva Kullaberg, Bjäre Skåneleden och det skånska novemberklimatet. Loppet ses som ett av de hårdaste i UTMB-serien.
Trenden att Kullamannen lockar fler och fler internationella löpare håller i sig. 1200 av de startande är tillresta från andra länder.
– De utländska löparna har aldrig sett något liknande. Det är höst, det är mörkt, det är ett kustlopp. Det är en helt annan atmosfär här än på loppen med sol och blå himmel. Vi är en katt bland hermelinerna, säger tävlingsledaren Per Sjögren.

Inte minst elitledet är internationellt. På Ultra 100 miles startar Alexandre ”Green cap” Boucheix (FRA) som vann 2022 och kom tvåa förra året, efter Jakob Åberg (SWE) som även han återvänder. De utmanas av flera starka löpare med hög ranking, som Juuso Simpanen (FIN), Ivan Hrastovec (SLO) och Samir Tazi (FRA).
– Men det finns en chans att Magnus Lind (SWE) och Bill Öster (SWE) kan utmana. Ett lopp i totalt novembermörker med två varv runt Kullaberg avgörs inte på pappret, säger Per Sjögren.
Loppets ”dark horse” är Simon Bloss (SWE).
Anna Carlsson på 100 miles & Petter Engdal på 50 km
På damernas 100 miles ser vi fram mot ett stenhårt race mellan fjolårsvinnaren Johanna Antila (FIN), Emma Stuart (IRE) och Anna Carlsson (SWE) som vann 2018.
På Sprint Ultra 100 kilometer startar den högt rankade trailmaskinen Yngvild Kaspersen (NOR), som alltså dubblar efter förra årets seger i 50 kilometer. På UTMB:s index är hon tvåa i världen på 100 kilometer. Hon kommer att jagas av bland andra Michaela Pilat (AUT) och Anna-Stiina Erkkila (FIN).
På herrsidan har Tobias Dahlö Fenre (NOR) högst ranking på UTMB-indexet.
Seventh Seal 50 kilometer har i år ett mycket rutinerat startfält som väntas prestera på hög nivå. Högst ranking har Sveriges största trailstjärna Petter Engdahl (SWE) som inte sprungit Kullamannen tidigare. Han tävlar nästan aldrig i Sverige och kommer att utmanas av Daniel Pattis (ITA), Kristian Jones (UK) och Fredrik Bruseth Toreli (NOR).
– Det är extra kul att Petter väljer detta lopp och att fansen får en chans att se honom på hemmaplan, säger Per Sjögren.
Utöver ultraloppen genomförs även ett kortare lopp. North Shore är ett nytt 20 kilometer långt, flackt och snabbt kilometerslopp, med start och mål i Båstad.
FAKTA OM LOPPEN
Ultra 100 miles och Sprint Ultra 100 kilometer
Start i Höganäs intill Himmelfärdskyrkan fredagen 1 november och målgång i Båstad lördag 2 november.
Seventh seal ultra 50 kilometer
Start och mål i Båstad lördag 2 november.
Racecenter
Hela tävlingen och alla löpare samlas i Båstad. Här finns info-center, nummerlappsutdelning, mässa och utställare med massor av schyssta erbjudanden. Alla löpare går i mål i Båstad och vi väntar oss mycket folk. Prisutdelningen flyttar in på ikoniska nattklubben Pepes Bodega.
– Det blir en ny upplevelse att vi samlar hela loppet på ett ställe. Det kommer att märkas tydligt att det blir mycket mer folk i Båstad, säger Per Sjögren.
Ny aid-station i Mölle
Tälten med mat och dryck nere i hamnen är borta, istället flyttar den servicen in på legendariska Krukmakeriet ”Krukan” i Mölle. Här kommer 100-mileslöparna, som springer två varv runt Kullaberg, att fylla på energi under natten mellan fredagen och lördagen.
Mer om Kullamannen by UTMB (officiell hemsida)


Terräng-SM och världsrekord i halvmaraton
Leo Magnussons succéår fortsätter. Under helgen tog han ytterligare ett SM-guld när han vann den korta banan på terräng-SM. Det har också slagits världsrekord i halvmaraton – och i Frankfurt har Ebba Tulu Chala gjort ett nytt fint maratonlopp.
Under helgen samlades den svenska löpareliten i Jönköping för terräng-SM. Moln och en temperatur för shorts och linne var det som erbjöds av vädergudarna under första dagen.
Först ut på seniorsidan var damernas 4 km (korta banan). Tempot drogs upp direkt från start med en comebackande Sarah Lahti och Emilia Lillemo som lokförare. De två turades om att hålla uppe farten fram till sista backen då Lahti ryckte ifrån Lillemo och knep guldet.
Lahtis seger kommer efter att hon varit borta på grund av skada i sju månader. Hennes tid skrevs till 13.11 (fem sekunder före Lillemo).
Bronset gick till Samrawit Mengsteab, 15 sekunder efter Lillemo.
I lagtävlingen tog Hälle guldet före Örgryte och Spårvägen.

Magnusson fortsätter vinna
I herrloppet satte Martin Regborn upp farten från start och vid varvning (2km) hade en tättrio utkristalliserat sig beståendes av Regborn, Leo Magnusson och Karl Ottfalk.
Här satte Regborn in ytterligare en stöt och fick en lucka ned till de övriga. Magnusson jagade dock ikapp den och i sista backen kunde han också gå förbi Regborn för att sen springa hem guldet.
Regborn höll dock andraplatsen och silvermedaljen och Axel Djurberg knep bronset. Ottfalk stumnade mot slutet och kom i mål som sjua.
Magnussons segertid blev 11.31, sex sekunder före Regborn och åtta före Djurberg.
Hälles förstalag tog hem lagtävlingen före Tjalve och Hälles andralag.
Långa banan och Lörstad imponerar
Under andra dagen blev vädret än mer “terrängaktigt” när regnet kom fram och gjorde banan tuffare.
I 10-kilometersloppet fick Emilia Lillemo byta silver mot guld. Täbylöparen tog täten direkt och släppte inte förstaplatsen någon gång under loppet. Bakom henne tog maratonspecialisten, Carolina Wikström, silver och Samrawit Mengsteab brons.
Segertiden för Lillemo blev 35.57, en minut och 32 sekunder före Wikström. Samrawit Mengsteabs tid blev 37.06.
Lagtävlingen vanns av Örgryte före Umeå och Hälle.

I herrloppet började den “från elitlöpningen pensionerade” Mohammadreza Abootorabi köra hårt en bit in i loppet. Örgytes Awet Mengsteab var den som orkade hänga med längst men till slut fick även han ge sig.
Rezas tuffa löpning gav honom guldet även om det blev jämnt på slutet. Efter ett starkt upplopp skilde det till slut endast en sekund mellan Reza och Mengsteab i mål. En sekund var också marginalen ner till trean i loppet, Oliver Löfqvist.
Rezas segertid blev 31.11 och i lagtävlingen gick guldet till Spårvägen före Hälle och Hässelby.
Vi måste också nämna 16-årige Sebastian Lörstad som stod för en ny fin prestation. I överlägsen stil tog han hem 4-kilometersloppet i 16-årsklassen på 11.57. En tid som hade räckt till en sjundeplats bland seniorerna.
Alla resultat från terräng-SM hittar ni här och på vår Instagram finns filmer från loppen.
Världsrekord i Valencia
Yomif Kejelcha har sedan tidigare två VM-guld och ett VM-silver. Nu kan den långa etiopiern även lägga till ett världsrekord på meritlistan.
I Valencia sprang han in på 57.30 på halvmaraton och slog därmed Jacob Kiplimos gamla rekord med en sekund.
Kejelcha sprang med jämn och hög fart hela vägen och passerade 10 kilometer på 27.12.
Snabbt gick det också på damsidan där Agnes Ngetich från Kenya vann på 63.04, den näst bästa tiden någonsin.
Ny fin mara av Tulu Chala
En som gått lite under radarn det här året är Ebba Tulu Chala. I februari blev han tredje svensk att springa maraton under 2.10 och för några veckor sedan tog han hem segern i Lidingöloppet. Idag stod han för en ny fin prestation när han på nytt var under 2.10 på maraton.
Det var i Frankfurt som Tulu Chala slog till med fina 2.09.35, en halv minut från hans personbästa.
Tiden räckte till en åttondeplats i loppet som vanns av kenyanen Benrard Biwott på 2.05.54.

