Cool running
“The message from the coast is loud and clear – cool runnning – the second I get off Im out of here. Oh doctor, man I hope relief soon come. Sometimes the best prescription is to run.” (Boz Scaggs)
Det finns en anledning till att den här sidan heter runnersworld och inte joggersworld. Vi är löpare, inte joggare. Kom ihåg det. Folk som inte vet bättre tror att det är samma sak. Det är som att jämföra äpplen och päron. Jag joggar ibland men för det mesta springer jag. Det förstnämnda betyder dock inte att jag är en joggare. Även när jag joggar så är jag en löpare. Det här är viktiga saker, nästan lika viktigt som klimathotet och monarkins vara eller icke vara.
Idag blev jag kallad för joggare. Då brann det i huvudet på mig. Som tur var insåg jag ganska snabbt att det skulle vara lönlöst att ta den diskussionen, det gäller att välja sina strider, så jag bytte snabbt samtalsämne. Jag kan stå ut med att bli kallad för mycket men inte joggare, i min värld är distinktionen mellan löpning och jogging detsamma som mellan att utöva en sport och att leka. Pröva att säga till Zlatan att det han sysslar med bara är en lek ungefär som nåt man gör på skolgården. Den stora frågan är då såklart vari skillnaderna ligger. Därom tvista de lärde. För egen del är det högst ointressant med definitioner och ännu mer meningslöst att prata tempon, för min del handlar det om inställning. Den som anser sig vara löpare är också en löpare, oavsett vad man gör på milen, vilken pulszon man befinner sig i eller om man har tights eller en rosa plyschdress. Eller förresten, vid närmare eftertanke så kan jag köpa att gränsen mellan löpning och jogging går vid den rosa plyschdressen. För den som vill förkovra sig mer i ämnet finns åtskilliga trådar på diverse löparforum. Garanterar dock inget svar i frågan.
Idag var det distans på schemat. 20km, varken mer eller mindre. Pigga ben och lagom ansträngning utan att kännas slitsamt. Det känns som att formen lurar runt hörnet, löpningen känns lätt just nu. Fick hålla tillbaka stundtals för att inte förivras. Imorn är det backintervaller, då gäller det att ha fräscha ben och en skalle som är med. Laddar upp med Ahlgrens bilar och chokladpraliner. Det är bra bränsle. Bättre än torr och tråkig fullkornspasta.
Har börjat fundera på val av klädsel till söndagens Premiärmil. Yr säger 3 grader, regn och svag vind just nu. Det kan jag köpa. Kortbrallor och vantar lär det bli, frågan sen är om det blir linne, linne + armvärmare, t-shirt, t-shirt med armvärmare, långärmad t-shirt eller kanske rent av underställströja? Mössa, keps eller buff? Blir nog till att ta med halva löpargarderoben. Val av skor är inte heller helt lätt. Om jag kommer ihåg rätt är det en ganska lång sträcka med grus. Då går DS Racer bort. Mest för att jag inte har nån lust att ägna en timme efter loppet åt att peta bort allt grus som kommer fastna i hålen. Tarther får det bli. Eller kanske ett par utslitna DS Racer som ändå ska kasseras? Ångesten inför klädvalet känns just nu som ett större bekymmer än ångesten att behöva ta i för kung och fosterland.
Oavsett om man gillar mina löparlåtar eller inte sen tidigare, lyssna in dagens låt. Eller ja, lyssna in alla dom andra också, men särskilt denna. Boz Scaggs. Man kan inte bli annat än glad. Tänk sommar och sol, tänk löpning i bar överkropp och minimala splitshorts. Tänk LA och 80-tal.
/Hörs
