Blog

Kör hårt!

Kör hårt!


Att ge allt under ett pass är inte så tokigt som det låter – det har sina fördelar både fysiskt och mentalt.

Att springa så hårt man kan under ett pass är förstås fruktansvärt jobbigt, och går emot allt vi lärt oss som löpare när det gäller farthållning. Du börjar med en spurt och sedan handlar det bara om att stå emot instinkten att sakta ner och lägga sig i fosterställning. Den här typen av upplägg används ibland av idrottsfysiologer i labbmiljö, i syfte att få idrottare att pressa sig förbi sitt VO2max – så hårt är det. Men rätt använt kan det också lyfta din kapacitet som löpare en nivå. Så här gör du.

Därför fungerar det

I en studie från 2015 fick en grupp cyklister köra 3 x 3 minuter på max, med tre minuter vila mellan varje repetition. De instruerades att spurta så hårt de kunde från start och sedan hålla i intensiteten under de tre minuterna. Inte så förvånande kanske att cyklisterna upplevde detta som mycket hårdare än den följande övningen: 3 x 3 minuter på den snitthastighet cyklisterna nådde i den första övningen, men i en jämn hastighet istället för med en inledande maxspurt. Trots att de arbetade på samma intensitetsnivåer, men med olika upplägg, gav den första övningen en bättre träningseffekt. Detta eftersom de tillbringade en större del av träningstiden ”på rött” – att starta med en maxspurt tvingar nämligen kroppen att skynda på syretillförseln till musklerna jämfört med en mer jämn belastning.

Men det är inte bara fysiologiskt som ett sådant här upplägg kan gynna oss, den mentala aspekten är minst lika viktig. Om du maxar från start tvingas du att arbeta på gränsen till vad du klarar av fysiskt och mentalt. Det sistnämnda är även det en egenskap som kan stärkas genom träning – att klara av att härda ut och pusha sig själv är ett värdefullt vapen i alla tävlingssituationer.

Så gör du

Lägg in ett eller två sådana här maxpass månaden före en viktig tävling. Värm upp ordentligt först, och inled sedan passet med ett set med traditionella intervaller – till exempel 4 x 400 meter i din tävlingsfart på 5 eller 10 kilometer. Kör sedan dina maxintervaller med ordentligt med vila emellan. Testa 3 x 3 minuter eller 4 x 2 minuter med 3 minuter vila. Ge allt vad du har från start till mål i varje repetition – ställ in dig på att lida.

Tänk på

Merparten av din träning ska fortfarande bestå av traditionellt upplagda pass där du också tränar på att hålla en viss fart – det är trots allt det mest effektiva sättet att tävla. Kör max två sådana här maxpass under en träningscykel – de är lika krävande som att tävla, så du bör också planera in motsvarande mängd vila efter dem.

Tävling – Representera Under Armour i Milano Marathon 2019

Tävling – Representera Under Armour i Milano Marathon 2019


Nu har du chansen att vinna en startplats i Under Armours stafett team under Milano Maraton, 6-7 April. Utmana dig själv som löpare och spring i fantastiska miljöer tillsammans med olika träningsprofiler.

Resan innehåller allt du behöver: Hotell, måltider, startplats och självklart kläder och skor från Under Armour.  Du kommer springa i ett stafettlag där varje deltagare springer en sträcka på 10 km. Det spelar absolut ingen roll hur snabbt du springer, alla löpare är välkomna att tävla. Missa inte denna fantastiska upplevelse tillsammans med Under Armour!

Så här tävlar du:
Följ @runnersworldswe och @underarmournordics på instagram och motivera HÄR I TÄVLINGSFORMULÄRET på runnersworld.se varför just du vill springa med Under Armour i Milano.

Den utvalda löparen kontaktas via e-post senast 29 mars.

Stort lycka till

15 frågor om löpning du inte vågat ställa

15 frågor om löpning du inte vågat ställa


1. Påverkar löpningen ditt sexliv?

Löpare må vara uthålliga på vägarna – men hur är det mellan lakanen? Enligt medicinska experter och åtskilliga elitlöpare kan löpning förbättra prestationsförmågan, inte bara i tävlingar. Löpning kan rent av öka sexlusten. Men vad beror sambandet på? Forskning visar att självförtroende är en faktor, personer som tränar har en mer positiv bild av sina kroppar. De känner sig mer åtråvärda och självsäkra i sängkammaren.

– Du tenderar att få ökad sexdrift när du är stolt över dig själv, säger förlossningsläkaren och maratonlöparen Julia Levitt och får stöd av sexterapeuten Ian Kerner:

– Du trivs mer med din kropp och överför detta till ditt sexliv, där du känner sig mer fri, bekväm och mindre hämmad, säger han.

Fysisk aktivitet gör även kvinnor mer känsliga för beröring och män rapporterar om bättre orgasmer och mer tillfredsställelse. Och att vara i bättre form betyder förstås också bättre uthållighet.

– Träning gynnar definitivt sexlivet, säger Kerner.

2. Är det okej att ha sex natten före en viktig tävling?

– Vi löpare är en skrockfull skara. Vi gillar inte att bryta mot våra rutiner – även om det gäller någonting vi älskar att göra. Men rent fysiologiskt finns det ingen anledning att avstå från sex natten före en tävling.

Det säger förlossningsläkaren Julia Levitt.

I en artikel i Clinical Journal of Sports Medicine med rubriken ”Minskar sex natten före en tävling prestationsförmågan?” granskades tre olika studier, och man hittade inga belägg för att sex skulle ha en negativ inverkan. Men artikeln noterade också att det genomsnittliga paret endast förbrukar 25–50 kcal var under en sexakt. Det är inte mer än vad som motsvarar att gå uppför ett par trappor, något som knappt påverkar kroppens dyrbara glykogenreserver. Men däremot berövar dig en het, lång kärleksnatt viktiga sömntimmar – något som definitivt kan dränera dina energireserver.

– Håll det kort och gott. Ägna dig inte åt en uthållighetssövning kvällen före en uthållighetstävling, säger Levitt.

Att nöja sig med en snabbis förebygger också sveda och irritation dagen efter, säger hon.

– Var mjuk och varsam – hård, djup sex kan orsaka blödning i livmoderhalsen. Om livmoderslemhinnan är tunn kan den blöda och bli irriterad.

3. Varför stinker mina träningskläder

Enligt en studie publicerad i Applied and Environmental Microbiology luktar träningskläder av syntetmaterial mer illa än bomullsbaserade dagen efter ett svettigt träningspass. Forskarna lät 26 personer träna hårt i en timme på spinningcyklar. Efteråt samlades deras tröjor in. 28 timmar senare analyserades bakterierna på tröjorna och en doftpanel fick bedöma hur illa de luktade. Polyestertröjorna luktade betydligt mer obehagligt och intensivt, ansåg panelen.

En av forskarna, Chris Callewaert från Gents universitet, berättar att skillnaden beror på bakterien micrococci.

– Den är känd för sin förmåga att bryta ner långa kedjor av fettsyror, hormoner och aminosyror till enklare, mer instabila substanser med en typisk odör, säger han.

Forskarna fann att under de 28 timmarna var tillväxten av micrococci-bakterier mycket större på syntettröjorna jämfört bomullströjorna.

– Färsk svett har bara har en svag lukt. Det är först när bakterier börjar bryta ner svettens fettsyror som den karakteristiska stanken från löparkläder uppstår, säger Calleweart.

Om du vill minska på tvättmaskin-användandet – prova att skölja ur svetten från träningskläderna innan bakterierna hinner förvandla dem till en stinkbomb. Studien tyder på att träningskläder av bomull minskar risken för stank (dock är bomull mindre bra på att leda bort fukt, vilket kan vara otrevligt i sig). Ett bättre alternativ är merinoull, som också är känt för att hålla sig relativt luktfritt.

4. Varför blir jag nödig när jag springer?

De ryckiga rörelserna under löpning irriterar ibland tarmarna. Och när blod som behövs för matsmältningen leds om till benen kan resultatet bli magkramper. Emma Lindblom, RW:s namnkunniga idrottsnutritionist, med ett förflutet inom medeldistans, rekommenderar att man äter senast två timmar före ett lopp.

– Undvik dessutom koffein som kan snabba på transporten av avfall genom kroppen, samt sportdrycker och artificiella sötningsmedel (som mannitol och sorbitol) exempelvis från energibars, vilket kan orsaka magproblem.

Du gör också klokt i att undvika fiberrika produkter precis före ett lopp, menar Lindblom, eftersom även detta sätter igång tarmarna. Dock är det bra att äta fiber under resterande måltider (ät 25–35 gram per dag).

– Genom att öka fiberintaget kan dina tarmar stabiliseras och du får en mer regelbunden tarmtömning. I och med detta kan du bli säker på att kunna gå på toaletten före ett lopp och du undviker magkrångel mitt under en tävling, säger Lindblom.

5. Varför kissar jag på mig lite när jag springer?

Urininkontinens kan vara ett problem för kvinnor, särskilt hos dem som fött barn.

– När musklerna i bäckenbotten har blivit försvagade kan allt från hosta till fartlek orsaka läckage, säger Bengt-Olov Tengmark, idrottsläkare, löpare och RW:s medicinska expert.

– Knipövningar hjälper till att stärka bäckenbotten och är ett effektivt botemedel mot de flesta fall av inkontinens, säger han.

För att hitta dessa muskler, stoppa din urinstråle när du kissar. Innan du kliver ur sängen på morgonen, dra ihop musklerna i 10 sekunder, vila i 10 sekunder och upprepa 10 gånger. Gör samma sak under dagen. Hjälper det inte, kontakta din gynekolog.

6. Finns det någon medicinsk anledning till att undvika maraton under menstruation?

Nix, det finns inga hälsorisker här, menar idrottsläkaren Bengt-Olov Tengmark. Trots allt så har kvinnor både sprungit och menstruerat långt innan det gick att köpa ett paket tamponger i affären.

Vad det gäller andra löpare runt omkring – visst, de kan tvingas se lite blod, men det är ju inte så många som lyckas springa 32 kilometer med perfekt hygien ändå.

– Många löpare tappar kontrollen över sin mage och blåsa under lopp och måste hantera kroppsvätskor, säger Bengt-Olov Tengmark.

Den största nackdelen låter förmodligen välbekant för varje löpare – kvinnor och alla andra.    

– Om mensblod fuktar ner dina löparshorts eller -tights kan det öka risken för skavsår under loppet. Besvärliga skavsår kan förstöra ett lopp, som varje maratonlöpare vet.

7. Varför är jag dränkt av svett efter ett pass?

Hyperhidrosis, det vill säga kraftig svettning, inträffar när kroppens normala kylsystem inte fungerar som det ska. Värmen kan bli en mara, vilket vi skrev om i juninumret av Runner’s World.  Det kan inte bara bli besvärligt att hinna dricka tillräckligt under löprundor under varma sommardagar:

– Även om du springer i kallare temperaturer kommer du att känna dig varmare och blötare än andra, säger
Bengt Olov Tengmark.

Du kan köpa antiperspiranter med extra aluminiumklorid för att hämma svettningarna. Men använd inte bara detta under armarna. Se också till att ge dina fötter en dos. Detta eftersom kraftig fotsvett riskerar att ge blåsor.

– Vissa som svettas extremt mycket söker lindring genom medicinering eller operationer. Men se upp, att svettas för lite under hård träning kan öka risken för värmerelaterade sjukdomstillstånd, säger Bengt-Olov Tengmark.

8. Varför blir mina tånaglar svarta när jag tränar hårt?

Det finns flera orsaker till svarta tånaglar hos löpare och icke-löpare. Den vanligaste hos löpare är blåmärken eller små blödningar under nageln på grund av den repetitiva påfrestningen när överdelen av skon träffar nageln vid varje steg, eller när tån glider framåt mot skons ände. Detta är vanligt hos löpare som tränar för maraton och hos avancerade löpare som tränar ofta och hårt.

– Dessa nagelskador är i allmänhet inte smärtsamma, men ibland växer sig naglarna tjockare. Skadorna läker när man trappar ner träningen, säger Bengt-Olov Tengmark.

En sko med lagom mycket utrymme för tårna kan också hjälpa i vissa fall. (Notera: att borra ett hål i nageln för att ”dränera” bort blodet löser inte problemet och kan vara smärtsamt!)

Det finns också andra orsaker till svarta tånaglar. En svampinfektion kan göra naglarna tjockare och mörkare, ibland nästan svarta.

– Detta kan behandlas med medicin mot svamp. Förtjockade tånaglar kan vara smärtsamma, men värker i de flesta fall inte.

9. Blir mina bröst mindre av löpning?

Bröst består av fett och vävnad. Om en person tränar och äter sunt och minskar sin volym av kroppsfett är det logiskt att brösten också kan minska i storleken eftersom mängden fett i brösten blir mindre, menar Bengt-Olov Tengmark.

– Kroppens fettmängd minskar generellt, inte på enstaka ställen, säger han.

10. Hur blir jag av med fotsvampen?

Fotsvamp är en svampinfektion som orsakar torr, fjällande, rodnande hud mellan tårna som kan klia eller svida. Eftersom svampen trivs där det är varmt och fuktigt så är sommaren högsäsong för fotsvamp. Så kanske inte så konstigt om du har drabbats just i år, efter den värmebölja som varit. Stephen Pribut, fotvårdsspecialist, tycker att du ska ha på dig tunna, fuktavvisande strumpor av syntetmaterial, som andas (inte bomull) medan du springer. Det är också viktigt att du duschar och tvättar dig mellan tårna efteråt och sen ser till att det blir helt torrt mellan tårna. Du kan ta en hårtork att blåsa med för att fukten ska försvinna helt.

– Byt också dina fuktiga strumpor och skor efter din löprunda. Släng inte ner dina svettiga löparskor i en träningsväska eller i bakluckan på bilen, där fukten inte kan vädras ut. Du kan också pudra dina fötter med särskilt antisvamp-puder innan du ger dig ut och springer, tipsar Stephen Pritbut.

Om du drabbats av svamp finns det receptfria krämer på apoteket att stryka på det utsatta området. Läs anvisningarna noga; trots att symptomen verkar borta brukar rekommendationerna vara att man fortsätter behandlingen en tid för att vara säker på att infektionen är borta. Om fotsvampen inte ger med sig, kontakta en hudläkare som kan skriva ut invärtesmedicin mot svamp.

11. Bör jag sticka hål på mina fotblåsor?

Detta är förmodligen den vanligaste skadan under och före en tävling. De vätskefyllda bubblorna orsakas av friktion och fukt som uppkommer av svett och blött väder, eller av skor som är för trånga, för stora eller för hårt snörda.

– Ignorera blåsor som är mindre än 5 millimeter, eftersom de vanligtvis inte orsakar någon smärta. Men stick hål på de större, särskilt om de gör ont, säger Bengt-Olov Tengmark och tillägger:

– Använd en steril nål till att punktera blåsan på sidan och töm den på vätska. Ta inte bort blåsans ”tak” – täck den med antiseptisk salva och plåster.

12. Får man hängbröst av löpning?

Kroppen är av naturen inte snäll mot brösten. Beroende på storlek kan de vara väldigt tunga och kroppen har inget vidare stöd åt dem, det finns inte mycket som håller dem stabila och stilla – bara skinnet och några ligament.

– När du springer skumpar inte insidan av din kropp omkring, eftersom den hålls på plats av muskler och vävnad. Men det gäller inte för brösten, de har praktiskt taget inget stöd. Löpning kan hjälpa till att tänja ut det lilla stöd som finns, vilket kan ge effekten av något mer uttänjda bröst. Men om du har en bra sportbehå så motverkar du detta, säger Bengt-Olov Tengmark.

Forskare har studerat bröstens rörelser hos kvinnor som springer på löpband och konstaterat att de rör sig som en liggande åtta, inte bara upp och ner.

– För kvinnor med stor byst är det därför viktigt att också ha stöd på sidorna av sportbehån. Många föredrar sportbehåar med separerade och stadiga kupor eftersom det kan minska rörelserna när du springer, säger Anna-Lena Petterson, personlig tränare.

– När du testar en ny sportbehå, se till att hoppa runt i provhytten så att du är säker på att du får det stöd du behöver, fortsätter hon.

13. Varför släpper jag mig när jag springer?

Det finns flera orsaker till att löpning kan orsaka gasbildning, säger idrottsnutritionist Emma Lindblom. Den första orsaken är all tung andning.

Överflödet av luft fastnar i matsmältningssystemet och kan bara komma ut genom ändtarmsöppningen, säger hon.

Den andra orsaken är att hårda pass tenderar att snabba upp matsmältningen.

Aerobisk träning hjälper maten att röra sig snabbare genom matsmältningssystemet, vilket lättare frigör gaser som samlats i tarmarna, säger hon.

Olyckligtvis är anaerobisk träning, det vill säga styrketräning, knappast bättre, säger hon:

Varje gång du pressar ihop magmusklerna under träning, pressar du också ihop grovtarmen och därmed trycks bokstavligen luften ut ur kroppen, säger hon.

Även om du inte helt kan eliminera risken att släppa en pinsam brakare när du är ute springer med dina löparkompisar, så finns det några saker du kan göra för att minska den:

Undvik gasbildande mat före ett pass, som vete, socker, potatis och grönsaker som broccoli, kål, linser och blomkål. Undvik kolsyrat vatten av samma anledning, säger Emma Lindblom.

Fokusera också på din andning när du springer och försök att andas in genom näsan och ut genom munnen. På så sätt sväljer du inte lika mycket luft.

Till sist, kom ihåg att fisar är en del av livet – ingen plats, vare sig löparbana, löpband eller yogaklass är immun.

Att försöka hålla inne med dem kan leda till svullnad, uppblåsthet och magkramper, säger Emma Lindblom.

14. Testiklarna gör ont efter ett långpass?

Ungefär en av sju män upplever viss smärta i testiklarna orsakad av ett varicocleles– en sorts förstorad ven i pungen, säger Tobias Köhler, urolog.

– Om du har ett sådant, kan musklernas sammandragningar vid löpning leda till att blodet flödar tillbaka och uppåt, och förstora ditt varicocleles, vilket kan orsaka extra smärta.

Några upplever också smärtor i testiklarna utan att man hittar någon förklaring.

– Många gånger har smärtan ingen identifierbar orsak. Men även i dessa fall kan löpning förvärra plågan, säger Tobias Köhler.

Han tipsar om att bära kompressionsshorts eller löparshorts med innerbyxa. Det kan hjälpa genom att hålla ”kulorna” på plats och hindra dem från att skumpa omkring.


15. Jag har skavsår nästan överallt – vid skinkorna, under armarna, på insidan av låret. Hur minskar jag smärtan?

När hud gnids mot hud eller tyg kan det uppstå råa, röda hudirritationer som kan blöda, svida och få dig att skrika av smärta när du duschar efter loppet. Fukt och salt på kroppen gör det värre. Under armarna, insidan av låret, behåkanten hos kvinnor och bröstvårtorna hos män är sårbara punkter. För att undvika detta tipsar RW:s löpexpert L-G Skoog om att du ska använda fuktavvisande och sömlösa kläder utan etiketter.

– Passformen är viktig – stora tröjor har mycket tyg som kan irritera, en alltför trång sportbehå kan skära in i huden, säger han.

Han tipsar även om att stryka på vaselin eller barnolja före loppet. Smörj dessutom gärna in dig med fuktbevarande olja efter att du duschat – torr hud ger lättare skavsår.

– Om du använder skyddande salva eller barnolja och kvalitetskläder och ändå får röda skavsår, besök en hudläkare! säger han. 

Så trotsar du tröttheten!

Så trotsar du tröttheten!


Att springa på när man redan är riktigt trött är utmanande. Ett pass som tränar den förmågan, både fysiskt och mentalt, är intervaller med varierande fart.

Ibland gillar jag att köra pass där jag verkligen får utmana mig själv och trotsa min trötthet. I det här intervallpasset får du verkligen göra det, men exakt hur hårt det blir går att anpassa. En bra uppvärmning inför ett sådant här pass innehåller lugn löpning, rörlighetsövningar och några korta fartstegringar. Sedan är du redo för att starta passet.

När jag själv springer passet handlar det om 6 x 1 500 meter. Jag utgår alltså från en fast sträcka per intervall. Givetvis går det lika bra att använda tid, till exempel 6 x 6 minuter, eller andra sträckor eller tider som passar din ambition och kapacitet. (Förslag på hur det kan se ut hittar du i tabellen.)

Mitt upplägg resulterar i totalt 9 kilometer löpning, uppdelat på 6 stycken 1 500 meter långa intervaller. Men det fina (och jobbiga) med det här passet är att varje 1 500-metersintervall delas in i tre lika långa delar om 500 meter vardera, där varje 500-metersavsnitt löps i olika farter.

Den inledande 500-metersdelen går i den fart jag skulle klara av att hålla om jag skulle springa samtliga 6 stycken 1 500-metersintervaller i jämn fart. Avsnittet från 500 meter till 1 000 meter gör jag en distinkt fartökning – det ska vara en fart som är så pass hög att jag nästan vill stanna när jag når 1 000 meter. Men det får jag inte. De sista 500 meterna ska jag nämligen försöka hålla samma fart som jag inledde intervallen i. Utmaningen ligger alltså i att jag ska fortsätta att springa fort, trots att jag verkligen jobbat upp en markant trötthet under mittendelen av intervallen.

När jag fullföljt hela 1 500-metersintervallen tar jag 1–1,5 minuts vila. Om jag har en bra dag joggar jag lite lätt, men behöver jag stå och vila för att få till passet bra så gör jag det.

Har du inte någon uppmätt sträcka att utgå från kan du med fördel springa på tid. För enkelhets skull kan du springa 6 minuter per intervall, där intervallerna delas in i 2-minutersavsnitt. Då är det mellan 2 till 4 minuter som du springer klart snabbare än under de 2 inledande minuterna och de 2 avslutande minuterna av den 6 minuter långa intervallen. Du kommer att hinna lite längre på avsnittet i mitten, men upplägget blir ändå likvärdigt det som utgår från sträcka. Avrunda passet med nedjogg och rörlighetövningar.

I tabellen hittar du ett förslag på upplägg gällande sträcka och fart, där jag utgått från olika kapacitetsnivåer på milen. Indelningen är baserad på sträckor (1 500, 1 200 och 900 meter) som enkelt går att dela i tre delar. Den inledande och avslutande farten på intervallen ska utgå från kilometerfarten du klarar att hålla på milen om du springer ditt snabbaste.

Se antalet intervaller som ett förslag. Utgå från vad som känns överkomligt för dig – även om passet ska vara utmanande. Farterna som anges är mer att se som riktmärken. De kanske inte alls stämmer för dig, så anpassa farten efter dina egna förutsättningar. Målet är att det här ska bli ett tufft men genomförbart pass. Känslan efteråt ska smaka lite som en seger!

Nya ASICS FrontRunner-medlemmar klara

Nya ASICS FrontRunner-medlemmar klara


Efter en två veckor lång ansökningsperiod är det nu klart. Över 25 000 personer sökte internationellt till att bli en ASICS FrontRunner 2019. Ett lag av personer med olika nivåer och bakgrund som representerar ASICS motto En sund själ i en sund kropp.

Till  #ASICSFrontRunnerSweden valdes elva nya medlemmar där en av dessa är landslagssprintern Moa Hjelmer.
– Det ska bli spännande att vara i något större där vi tillsammans i ASICS FrontRunner kan inspirera andra till ett liv i rörelse, både i Sverige och globalt.

Om du sökte men inte lyckades i år, oroa dig inte! Nästa år kanske det blir du som tar det där sista steget in i teamet. ASICS FrontRunner  lovar att det redan i år kommer finnas flera möjligheter att springa tillsammans och inspirera andra till ett liv i rörelse.

Detta är de nya medlemmarna som kommer utöka det svenska teamet till totalt 35 ambassadörer:

1. Moa Hjelmer: EM-guld medaljör på 400 meter och flitig i debatten kring kvinnors rättigheter inom idrotten och kroppsideal. Till Moa´s instagram @moahjelmer

2. Arina Thorén: Löparfrälst före detta friidrottare med flera SM-guld i bagaget som junior. Numera produktägare inom digitala innovationer som springer halvmaror och OCR-lopp. Till Arina Thorén´s instagram.

3. Robin Rasmusson: Butikschef och småbarnsfar från Halmstad som man alltid ser leendes då han tänker att det smittar av sig. Älskar allt från mil till marathon. Till Robin´s instagram @rooobbiinn

4. IngMarie Johansson: 55-årig redovisningskonsult från Örebro som började springa så sent som 2013. Sen dess har hon betat av allt från halvmaraton till ultralopp och springer hellre långt än kort. Vill inspirera andra med att det aldrig är för sent att börja springa. Till IngMarie´s instagram @ingmariejohanssoon

5. Adam Stenman: Läkare och forskare som hjälper andra idrottare förbättra deras prestation. Siktar själv på att hamna Top 10 vid Ironman Hawai (M30) i år. Till Adam´s instagram @adam.stenman

6. Johanna Eriksson: Elitlöpare från Motala som smugit sig upp till den absoluta Sverige-eliten. Ifjol knep hon en fjärdeplats på Lidingöloppet och blev trea på SM i 10.000 meter. Detta året inleddes med att hon slaktade sitt tidigare marathon-personbästa med nära 15 minuter när hon gick i mål på otroligt grymma 2.39 i Barcelona. Till Johanna´s instagram @johanna_erik

7. Erik Liffner: BI arkitekt som startat löparprojektet inlöparna Värmdö där nyanlända och svenskfödda träffas för att springa tillsammans.. Utnämnd till årets lokala hjälte av tidningen Mitt I Värmdö. Till Erik´s instagram @erikliffner

8. Frida Michold: Elitsatsande långdistanslöpare som studerar till civilingenjör i Linköping. Älskar både den prestationsfyllda och den fullkomligt kravlösa löpningen. Till Frida´s instagram @fridamichold

9. Anders Johansen: Kenyanskinspirerad svensk elitlångdistanslöpare inom halvmaraton och marathon med bakgrund som fystränare/fysioterapeut i fotbollsallsvenskan. Han älskar fysisk aktivitet och att tala inför stora folksamlingar. Till Anders instagram @andersjorunsen

10. Heidi Karjalainen: Jurist och för detta landslagssimmare för Finland. Tävlar nu i triathlon och älskar allt som innehåller, svett, skratt och vänner. Född i Finland, flyttat till Dalarna via Tallinn, London och Amsterdam. Till Heidi´s instagram @_heidiannika/

11. Malin Hjärtedal: Lärare som transportlöper till jobbet och som vill inspirera andra till att göra desamma. Tränar dagligen elever med svår motorisk problematik. Till Malin´s instagram @malinhjartedal

Läs mer om alla nya FrontRunner här på Facebook.

Grattis till alla nya ASICS FrontRunner medlemmar!

Sov dig snabb!

Sov dig snabb!


Alla sover, men långt ifrån alla bemästrar konsten att sova gott i vårt allt mer stressade samhälle. Det pågår just nu intensiv forskning världen över kring sömnens betydelse för vår hälsa, och det ges ut allt fler böcker om sömn. Den senaste i raden är Sömn, sömn, sömn, skriven av sömnforskaren Christian Benedict och Runner’s Worlds Minna Tunberger. Den handlar om vad sömnen gör för ditt psykiska mående och vilken betydelse sömnen har för att vi ska undvika sjukdomar som hjärtinfarkt, typ 2-diabetes och förkylningar. Men du får också veta hur du genom att springa på rätt tid under dygnet…

Glömt lösenord?

Få mer som prenumerant

Som prenumerant på Runner’s World får du tillgång till en rad förmåner, bättre priser i vår shop och möjlighet att läsa tidningen digitalt när du loggar in.

eller

Skapa konto

Är du prenumerant? Aktivera ditt konto här

En klubb för alla – We Who Run Club!

En klubb för alla – We Who Run Club!


Det bjuds på gott om träningsinspiration i We Who Run Club – Sauconys nya community som vill motivera löpare runt om i landet oavsett ambition och nivå. Runner’s World hängde med på ett peppande och utvecklande pass.

Över 1 000 löpare inspireras nu i sin träning av We Who Run Club via Instagram. Men det är inte bara det Sauconys nya community, som är helt gratis för alla, handlar om. Alla som är med i gruppen får också tillgång till träningsprogram på olika nivåer, och befinner man sig i Stockholm en onsdagskväll kan man även hänga med på ett av gruppens träningspass från Rålambshovsparken. Det gjorde vi på Runner’s World.

Några av We Who Run Club´s cocher samlade innan träningen

We Who Run Club har som mål att gruppens medlemmar både ska ta sig i mål på olika lopp – och ha kul längs vägen. Vill man inte springa lopp går det självklart bra att vara med ändå, och det gäller oavsett var man bor i Sverige (även om den gemensamma träningen denna säsong är begränsad till Stockholmsområdet).

Under 2019 ligger fokus på KfS Kungsholmen Runt i maj samt TCS Lidingöloppet i september. Programmen och träningen i gruppen utgår därför från dessa lopp, även om man förstås kan ha helt andra lopp som mål och bara låta sig inspireras av träningsgemenskapen och de guidande programmen.

Lorenzo Nesi, svensk landslagsledare och meriterad löpcoach har tagit fram vårens program mot KfS Kungsholmen Runt. Han menar att det går fint att hänga med, även om man missat de första veckorna.
– Eftersom träningen startade vintertid visste vi att många kanske inte riktigt kunde hänga med från början. På den gemensamma träningen i Rålamshovsparken anpassar vi därför upplägget så att man kan vara med även om man inte sprungit med gruppen tidigare, säger Lorenzo Nesi.

I programmen, eller träningsskisserna som han föredrar att kalla dem, kan man förstås börja från programmets början och följa alla träningsveckorna om man inte har Kungsholmen Runt som specifikt mål, menar han.
– Men har man just det loppet som mål och har en viss träningsgrund, tror jag att många kan gå in i programmet där vi är nu och få bra tips och inspiration till träningsupplägg.

Det här berättar Lorenzo Nesi när Runner’s World hänger med på ett fartlekspass med We Who Run Club. Vi träffas i Rålambshovsparken på Kungsholmen en onsdagkväll i början av mars. Trots ett lite ruggigt väder och mörker dyker över 100 motiverade och glada löpare upp. Efter samlingen 18:30 får deltagarna välja grupp efter nivå. Därefter startar uppvärmningen med distanslöpning i anpassade farter, effektiv rörlighetsträning och några löpteknik- och löpstyrkefrämjande övningar. Alla guidas av We Who Run Clubs coacher.

Löpteknik och löpstyrkeövningar ingår i passen med We Who Run Club

Huvudmomentet denna onsdag är ett fartlekspass, men med förutbestämda fartinslag. De olika fartgrupperna springer 10 x 2 minuter i lite tuffare fart med 1 minuts gång eller joggvila mellan varje fartupprepning. Inspirerade av varandra fixar alla passet bra, och förhoppningsvis puffar även de två minuter långa fartavsnitten på konditionsutvecklingen för alla deltagare.

Så även om det elva veckor långa programmet har kört igång är det alltså inte för sent att haka på. Coach Lorenzo Nesis program tar dig hela vägen fram till starten på Kungsholmen Runt, och du får allt från löpcoachning till inspiration och tips på löpteknik så att du kan prestera på topp i löpspåret – helt gratis!

Ingen föranmälan till onsdagspassen krävs heller, så har du möjlighet komma en onsdag är det bara att dyka upp 18.30 i Rålambshovsparken (kolla efter Sauconys flaggor). Har du inte chans att komma på den gemensamma träningen kan du ändå utgå från gruppens träningsprogram och genomföra samma upplägg på din egen träning – ensam eller tillsammans med andra löpare i din omgivning.

Att bli medlem i We Who Run Club är som sagt helt kostnadsfritt.
Du ANMÄLER DIG ENKELT TILL GRUPPEN HÄR. Mer info hittar du på HEMSIDAN. Du kan givetvis följa och kolla in gruppen WE WHO RUN CLUB på Facebook. På Instagram hittar du gruppen under @wewhorunclub och via hashtaggen #wewhorunclub.

Svenska topptider på halvmaran

Svenska topptider på halvmaran


Löparsäsongen 2019 har startat i rekordfart för svenska elitlöparna på halvmaratonsträckan. I februari satte Napoleon Solomon svenskt rekord i Barcelona hårt pressad av Robel Fsiha. Robel har nu gjort ännu en stortid och på damsidan debuterade Meraf Batha på sträckan med snabba 1.12. I söndags sprang RW´s krönikör och tidigare svenska rekordhållare David Nilsson snabbt i NYC Half, och RW fick en pratstund med Högbylöparen.

David Nilsson, som regelbundet skriver krönikor i Runner´s World, satte svenskt rekord på halvmaran med 1.02.09 i november förra året. Ett rekord han förlorade till Turebergs Napoleon Solomon som gjorde 1.01.19 i Barcelona i februari i år. Nu har David åter sprungit halvmaratonsträckan på tävling och även om ambitionen och förutsättningarna inte riktigt medgav lika snabbt lopp som det han gjorde i rekordloppet i Japan sprang David riktigt bra i storloppet United Airlines NYC Half i New York.

Loppet, som hade 24.659 fullföljande löpare, avgjordes under ganska kalla och blåsiga förhållanden och banans kupering gör att de allra snabbaste tiderna uteblir trots högklassiga startfält. David kom på 14:e plats mindre än 1,5 minuter efter etiopiske segraren Belay Tilahun (1:02:10).
Davids 5 km delar i loppet gick inledningsvis jämt på runt 14.50, men kuperingen mellan 15-20 innebar ett tapp på ca 1 minut på den 5 km sträckan innan en bra spurt tog David till målet i Central Park.

Runner´s World fick en pratstund med David efter loppet:

Grattis till ett starkt lopp i New York. Hur värderar du din insats?
– Tack. Jag fick inte riktigt ut lika mycket som i Japan, men jag är i lika bra form. Skillnaden är att jag inte toppat upp lika mycket som då, utan loppet kom i min maratonförberedande träning. Jag hade även lite muskulära problem både innan och efter loppet. Det var baksidan på låret som störde lite, men det berodde förmodligen på att loppet kom för nära tuff träning.
Framförallt kände jag av det i en uppförsbacke efter 15 km där det kom ett markant ryck i min klunga med bland annat OS 6:an Jared Ward (4:a i loppet på 1:02:33). – Där drog jag på mig lite ”syra” uppför samtidigt som tröttheten gjorde att det drog ihop sig lite. Då kändes det som jag nästintill stod ”tvärstilla”. Men jag kom vidare och kunde fullfölja bra med en snabb sista kilometer, när jag kände att jag hade vittring på att göra min näst snabbaste tid på sträckan någonsin.

Du toppade alltså inte upp inför loppet?
– Nej, givetvis ville jag göra ett bra resultat, speciellt som jag var inbjuden till loppet. Så givetvis gjorde jag allt jag kunde precis på slutet för att lätta upp, samtidigt ville jag inte släppa maratonträningen under någon längre tid, utan körde bland annat mitt längsta tröskelpass hittills veckan innan med ett pass på 90 minuter.

Planen är alltså maraton framöver?
– Ja det hoppas jag, samtidigt vet man aldrig med förkylningar och skador. Men jag hoppas det blir en mara under våren, men har inte 100 % bestämt vilken det blir. Men just nu känns det som jag både har en bra grund och bra form utifrån vart vi är på året.

Hur var loppet annars att springa?
– New York är alltid inspirerande och det var grymt kul att möta amerikanska löparna som jag följt under många år nu, och som jag ser upp till. Vi låg ju länge samlade i en stor klunga och det är självklart positivt för självförtroende att man kan vara med bland så bra löpare.
Sen är det kul att känna stämningen runt loppet både innan och nu efteråt. Jag har precis inlett ett samarbete med Reebok där jag verkligen hitta rätt med deras skor, och det har också gett lite uppmärksamhet här. Även om alla vet vad Reebok är som varumärke har många varit intresserade av de skor jag sprang med. Det känns bra att vara med där nu och lyfta ett så anrikt märke inom Running. Det är spännande att man åter på allvar är med och erbjuder löparna, allt från motionär till elit, riktigt bra alternativ.

Vad händer härnäst i David Nilssons löparliv?
– Jag stannar i USA och passar på att lägga in ett läger på hög höjd i Flagstaff. Men i början av april åker jag tillbaks till Sverige för både lopp och träning.


Starka halvmara insatser av Robel och Meraf

Det var inte bara David som sprang bra ur svensk elitsynvinkel på halvmaratonsträckan denna weekend, utan redan på fredagen gjorde Spårvägens Robel Fsiha ett superlopp i första upplagan av ”Bahrain Night Half Marathon” där han på sin 10:e plats endast var sekunder från att slå det svenska rekordet med sina 1.01.18.
Mer om Robels insats kan du läsa här på friidrott.se.

I Lissabon debuterade Hälles Meraf Batha på halvmaraton och kom i mål på fina 1.12.08, vilket är en av de bästa svenska kvinnliga tiderna på distansen. Mer om Meraf´s lopp kan du läsa här på friidrott.se.

BILD David Nilsson: New York Road Runners (NYRR)

Tävla och vinn!   Under Armour Hovr Infinite  – en uppkopplad sko för långpassen

Tävla och vinn! Under Armour Hovr Infinite – en uppkopplad sko för långpassen


Under Armours nya modell är framtagen för att ge maximal stötdämpning och komfort – perfekt för långa löppass på hårda underlag. Infinite är dessutom en smart, uppkopplad sko som registrerar alla dina löpta kilometrar. Det bästa av allt? Du kan vinna ett par i vår tävling!

Det är i samarbete med kemiföretaget Dow Chemical som Under Armour har utvecklat sitt nya stötdämpningskoncept UA Hovr. Efter att ha byggt upp en ny forsknings- och utvecklingsavdelning i Portland, Oregon, lanserade man i år tre nyutvecklade modeller inom Hovr-konceptet. Där är Infinite en av toppmodellerna – en neutral löparsko framtagen främst för långa distanspass på hårda underlag. Fokus i utvecklingsarbetet av Infinite låg därför på att ta fram en sko som levererar maximal komfort och stötdämpning.

Liksom övriga modeller inom Under Armours Hovr-koncept har Infinite en inkapslad sensor i högerskons mellansula. Sensorn, som kallas Let’s Connect, ansluts till träningsappen MapMyRun och kan sedan överföra en hel rad olika data efter passet. Utöver löpt sträcka, hastighet, kilometertider, stegfrekvens, steglängd och en funktion för steganalys får du också totalt avverkad träningsdistans.

Sensorn aktiveras automatiskt så fort man börjar löpa, och lagrar all träningsdata under passet. Du behöver därför inte släpa med dig din mobil, utan kan ladda upp ditt pass i efterhand via Bluetooth.

I samarbete med Under Armour lottar vi nu ut Infinite-skor till 6 lyckliga vinnare. Allt du behöver göra är att svara på vad Under Armours träningsapp heter dit Infinite kan anslutas, och motivera varför just du behöver ett par Infinite att springa in våren i.

Tävlar här senast senast 2 april!! Vinnarna meddelas personligen och kommer också att publiceras på här på Runnersworld.se och på Runners World´s instagram i april.

Lycka till!

Månadens recept med Tommy Myllymäki: Fräscht och vegetariskt

Månadens recept med Tommy Myllymäki: Fräscht och vegetariskt


”Det här är en enkel och snabb vegetarisk rätt, med gott om kolhydrater och nyttigt fett från både mandlar och olivolja. Perfekt att äta före eller efter långpasset – dessutom väldigt god!” Ris med sparris, rädisor, oliv-olja & apelsindressing  4 portioner • 1 apelsin • 1 dl olivolja • 4 dl kokt ris  • 2 msk rapsolja • 12 gröna sparrisar  • 12 rädisor  • 1 dl rostad mandel, hackad • 1 ask smörgåskrasse • Salt  • Svartpeppar  Gör så här!  Koka de gröna sparrisarna i saltat vatten i 3–4 minuter. Kyl sedan ner dem i kallt vatten.  Riv under tiden…

Glömt lösenord?

Få mer som prenumerant

Som prenumerant på Runner’s World får du tillgång till en rad förmåner, bättre priser i vår shop och möjlighet att läsa tidningen digitalt när du loggar in.

eller

Skapa konto

Är du prenumerant? Aktivera ditt konto här

Starkare tillsammans!

Starkare tillsammans!


Borta är tiden när elitlöpare tränade var och en för sig, utan att samarbeta. En stor anledning till att Sverige nu skördar framgångar på löparscenen är viljan att vara flexibel och träna tillsammans, samtidigt som man individanpassar.  Så vill du bli framgångsrik – gå ihop ett gäng och kör! menar Johan Rogestedt. 

Klockan är 09:15 en dag i januari. Ett nytt år står för dörren, och därtill förhoppningar om nya personliga rekord och medaljer. Gräset på gräsbanan i Belfast, Sydafrika, är nyklippt. Vinden fläktar en aning i en stekande sol och stämningen i den svenska delegationen är som den alltid brukar vara inför veckans tuffaste pass ömsom nervös, ömsom förväntansfull. I dag står det 400-metersintervaller på programmet, och förutom det femtontal svenskar som är på plats får vi sällskap av fem duktiga finnar, däribland Topi Raitanen – tvåfaldig Finnkampsvinnare på 1 500 meter och 3 000 meter hinder. Den äldre generationen (läs coacherna) drar snabbt paralleller till ett liknande pass 20 år tidigare då ”Musse”, Sjöqvist och EM-vinnaren på maraton – Janne Holmén – matade en-varvsintervaller på samma bana. Detta samarbete över landsgränserna, såväl då som nu, exemplifierar temat för den här artikeln – viljan och förmågan att träna tillsammans.

Hjälper varandra framåt

Här i Sydafrika finns i princip hela svenska seniorlandslaget på löpsidan och flera framstående juniorer. Tillsammans är vi här för att lägga grunden inför ett 2019 med inomhus-EM, utomhus-VM och två juniormästerskap på hemmaplan i Gävle och Borås. Svensk löpning har under flera år erfarit fina framgångar, och trenden för elitverksamheten är sett över tid på uppåtgående. Anledningarna är som alltid många. En sak är emellertid säker: Jämfört med tiden då jag kom in i seniorlandslaget (2011) åker eliten i dag i mycket större utsträckning på gemensamma träningsläger. Vi tränar tillsammans, vi bor tillsammans och vi hjälper varandra framåt, allt i Prestationscentrum för medel- och långdistans regi. Genom denna satsning, som är belägen i Göteborg, har eliten i svensk löpning fått en tydlig och organiserad möjlighet att träna tillsammans. En möjlighet många har tagit.

Att träna tillsammans innebär för mig så mycket mer än att försöka få ett gäng likvärdiga löpare att köra samma träningspass. Tvärtom så har jag märkt att förmågan att få ut maximalt från ett pass i grupp utifrån ett individuellt synsätt är en egenskap som sticker ut hos många världslöpare. För det är jätteviktigt att veta varför just du som individ utför ett träningspass och vilken bakgrund, såväl kort tillbaka i tiden som långt, du har inför varje typ av pass. Kanske har två andra i gruppen haft en lätt träningsvecka och är därmed redo för ett riktigt hårt pass. Kanske befinner du dig själv i en mängdvecka, där du snarare utvärderar just mängden sett över en vecka än snittet på detta pass. Utifrån den här sortens frågor är det viktigt att var och en skapar sig en uppfattning om hur passet ska utföras, och varför.

Låt mig därför återknyta till morgonen på gräsbanan i Belfast, när vi, 15 killar, kör 400-metare. Några av oss tänker springa 10 stycken 400-metare lite snabbare (plus ett 1 500-meterspass), några ska köra 15 stycken 400-metare och några (däribland jag själv) tänker köra 20 stycken (plus ett 5 000- eller ett 10 000-meterspass). Mitt fokus är alltså mängd snarare än fart, så det gäller att inte förivra sig när andra löpare, med färre intervaller på schemat, börjar trycka på. Därtill kommer fem tjejer (Bahta och Lindh bland andra) som har ett individuellt utformat pass men ämnar få hjälp av oss killar med dragjobbet. Genom att de alternerar mellan 400, 300 och 200 meter och lägger in lite extra vila här och där, kan de dra nytta av vår farthållning och ändå få ett individanpassat upplägg.

Norge – ett lysande exempel

Med andra ord finns det säkerligen åtta olika upplägg för de 20 löpare som deltar, men där den röda tråden att ”träna gemensamt” genomsyrar respektive deltagares schema. De som kör ett färre antal intervaller tar tillfället i akt att heja på övriga, och känslan att vi utför passet tillsammans är påtaglig.

”Framgång föder framgång” må vara en klyscha, men sanningshalten i denna mening tycker jag är odiskutabel. Tiden som de svenska och finska coacherna pratade om, då Mustafa Mohammed och Janne Holmén var lite av fanbärare för respektive land, drog med sig flertalet andra löpare från respektive land.

Ett annat lysande exempel är Norge. Landet har under de senaste åren producerat fem löpare av yttersta världselit (de tre bröderna Ingebrigtsen, samt Moen och Grövdal). Den hunger som lyser om tjugotalet övriga norska löpare på plats i Dullstroom tror jag är en konsekvens av det. Att i vardagen se landsmän träna, kämpa och slita för att sedermera ta medaljer på den internationella scenen tror jag skapar en känsla av verklighet och realism. ”Kan de så kan jag” är för mig så mycket mer konkret om det syftar på en person i min närhet än en amerikan eller spanjor. Det är på så sätt som jag tror att löpare som Bahta, Lindh och Fougberg genom sina EM-medaljer banade väg för Berglund och Kramer att ta sina.

Att träna gemensamt handlar dels om att ha en samordnare. För oss är det Prestationscentrum i Friidrottsförbundets och Göteborgs friidrottsförbunds regi. Dels om att ha insikt i att kollektivet stärker individen, vilket kräver en vilja att vara flexibel nog att hitta gemensamma lösningar. Till sist krävs även en förmåga att se möjligheter till individuell anpassning. Att träna tillsammans handlar inte om att vinna varje träningspass – det handlar om att nyttja sina kollegor för att maximera sin egen utveckling.

Så mycket protein behöver du som tränar

Så mycket protein behöver du som tränar


”Det är svårt att få i sig tillräckligt med protein från mat om du tränar”. Det här är en vanlig missuppfattning. Visst behöver du protein, men i de allra flesta fall räcker det med vanlig mat – och gärna vegetariskt eller en blandkost med mycket växtbaserad mat. Häng med när vi avfärdar de vanligaste påståendena kring protein och träning!
Om du tittar på proteinintaget hos de elitaktiva som jag har träffat i olika sporter, så får i stort sett alla i sig tillräckligt med protein (utan tillskott) även innan det får hjälp att optimera sin kosthållning av mig. Det räcker alltså oftast med vanlig mat och du behöver inte ta proteintillskott för att prestera eller bygga muskler som många tror. Det jag däremot ser är att vissa idrottare äter för stora mängder protein (över 3 gram per kilo kroppsvikt per dag).

Hur mycket protein som behövs när du tränar har inte varit utan diskussioner. Rekommendationen är 0,8–2,0 gram per kilo kroppsvikt per dag. Många forskare anser att tajming och att välja bra proteinkällor har större betydelse än den exakta mängden protein. Du kan inte lagra proteiner på samma sätt som du kan lagra fett och kolhydrater, därför bör du äta något proteinrikt vid varje måltid. Rekommendationen för optimal muskeluppbyggnad är att sprida ut proteinintaget under dagen, äta något proteinrikt var tredje till fjärde timme. Varje måltid bör innehålla 20–25 gram per måltid varav 8–10 gram bör vara essentiella aminosyror. (Se på nästa uppslag hur mycket du bör äta för att få i dig 25 gram protein.) Dessa mängder är inte svåra att få i sig, en normal kosthållning med frukost, lunch, middag och något mellanmål, där måltiderna innehåller en proteinkälla, brukar vara tillräckligt. De flesta får i sig mer än 20–25 gram protein vid lunch och middag och ofta för lite vid frukost och mellanmål. Du behöver således inte tillföra protein under träning.

Det finns emellertid ett undantag: om du håller på med ultradistanser. Då kan en mindre mängd protein hjälpa till att återuppbygga de muskler och vävnader som bryts ned under aktiviteten. Återhämtningsmål har varit ett hett ämne ett tag och många har hört talas om ”the window of opportunity” när det kommer till att äta efter träning/tävling. Du behöver återhämtningsmål om du tränar flera pass om dagen och har svårt att få i dig tillräckligt med energi eller om du har mer än 2 timmar till nästa måltid. Går du raka vägen hem till middagen efter passet fungerar detta som återhämtningsmål. Tränar du varannan dag så kan du lätt anpassa dina måltider utefter dina träningstider. Ett återhämtningsmål bör innehålla kolhydrater: cirka 1 gram per kilo kroppsvikt och protein: 15–25 gram (eller 0,3 gram per kilo kroppsvikt). Återhämtningsmålet bör rymmas i ditt totala energi- och proteinbehov.

Påstående: ”Du kan aldrig äta för mycket protein.”

Det här är ytterligare en vanlig missuppfattning. Risken med ett för högt proteinintag är att du blir så mätt (protein är ju mättande) att du inte får i dig tillräckligt med framför allt kolhydrater, vilka är väldigt viktiga för återhämtning, immunförsvar, samt när du tränar över ”joggfart”, då kolhydrater är kroppens främsta energikälla. Vid högt proteinintag ökar också risken att du får i dig mindre andel fett.

Du kan också lättare drabbas av vätskebrist, vilket kan bero på att du får en ökad utsöndring av kväve vilket ökar mängden urin. För mycket protein kan även leda till en positiv energibalans. Då omvandlas det extra proteinet till en energireserv i form av fett och du lägger på dig. Du kissar alltså inte ut för stora mängder protein som vissa tror.

Påstående: ”Mycket protein är bra för hälsan och miljön.”

Ett stort proteinintag är långt ifrån vad många tror det bästa för hälsan eller miljön. Livsmedelsverkets rekommendation är att begränsa intaget av rött kött, chark och vilt till högst 500 gram i veckan eftersom ett högt intag har kopplats till en ökad risk för tjock- och ändtarmscancer. Animaliska produkter har även en hög klimatpåverkan. Enligt en rapport som publicerats av medicintidskriften the Lancet och stiftelsen EAT bör du inte äta mer än cirka 100 gram rött kött i veckan för att rädda klimatet.

Viktiga proteinkällor från växtriket är spannmål och baljväxter, kombinerar du dessa får du i dig alla essentiella aminosyror, vilket betyder att det blir ett bra val.

Påstående:”Det är svårt för vegetarianer och veganer att få i sig tillräckligt med protein om de tränar.”

Proteinbrist är inte så vanligt hos friska idrottare men kan förekomma vid ätstörningar eller om man övergår till vegetarisk/vegansk kost utan att ha kunskap om var man hittar proteinalternativ. Du kan absolut få i dig tillräckligt med protein från vegetariska/veganska proteinkällor men du måste vara kunnig i hur du sätter ihop dina måltider så att du får i dig de essentiella aminosyrorna. Du måste kombinera dina måltider rätt eller få i dig alla essentiella aminosyror under dagen. Till exempel blir bönor + ris tillsammans ett fullvärdigt protein. Var även uppmärksam på mängden protein – innehåller en gryta några få bönor eller linser är det inte tillräckligt.

Protein – så funkar det

Protein är tillsammans med kolhydrater och fett de tre makronutrienter som kroppen behöver relativt mycket av för att prestera optimalt. Kroppen behöver även vitaminer och mineraler – som kallas mikronutrienter eftersom kroppen behöver mindre mängd av dessa. Protein är uppbyggt av cirka 20 aminosyror, varav 9 av dessa är essentiella vilket betyder att de måste tillföras med maten, resten kan kroppen tillverka själv från de essentiella aminosyrorna. Essentiella aminosyror kallas även EAA (kort för engelskans essential amino acids).

Vi kan använda protein som energi om vi inte har kolhydrater och fett tillgängligt men det är inte proteinets enda uppgift. Protein har många funktioner i kroppen, som till exempel att bygga upp och reparera vävnader (till exempel muskler) och bilda hormoner och enzymer. Protein spelar också en viktig roll för immunförsvaret. En bra proteinkälla innehåller alla essentiella aminosyror, dessa kallas fullvärdiga proteiner. Man kan även kombinera olika livsmedel som tillsammans har alla aminosyror som kroppen behöver. Livsmedel från djurriket är fullvärdiga och just därför är dessa livsmedel det ”lätta” proteinvalet.

Källa: Sport Nutrition 3ed. Asker Jeukendrup, Michael Gleeson. 2018. Human Kinetics.

Tänk på!

När det kommer till den perfekta kosten måste du titta på helheten, det räcker inte enbart att ha ett optimalt proteinintag. Du måste även ha energibalans och få i dig tillräckligt med kolhydrater, fett, vitaminer och mineraler. Du bör även träna rätt, optimera din sömn och återhämtning, prioritera rätt i din vardag samt anpassa matintaget för att minska klimatpåverkan.

Så mycket protein behöver du:

Om du tränar några gånger i veckan: 0,8–1,0 gram per kilo kroppsvikt per dag.

Styrketräning 5–7 gånger i veckan: 1,6–1,7 gram per kilo kroppsvikt per dag.

Uthållighetsidrott 5–7 gånger i veckan: 1,2–1,8 gram per kilo kroppsvikt per dag.

Räkna ut ditt proteinbehov:

Proteinmängd: Exempelvis 1,5 gram per kilo kroppsvikt per dag. (Se ditt personliga proteinbehov i rutan ovan.)

Vikt: till exempel 70 kilo.

1,5 x 70 kilo = 105 gram protein

Äter du frukost, lunch, mellanmål och middag behövs cirka 25 gram protein per måltid.

Här hittar du 25 g protein

• 100 gram kött*/kyckling/fisk

• 2 dl köttfärs*

(* Livsmedelsverket rekommenderar att begränsa intaget av rött kött, chark och vilt till 500 gram i veckan).

• 4 ägg

• 300 gram tofu

• 170 gram quorn

• 150 gram oumph

• 4 dl blandade bönor

• 250 gram linser

• 200 gram sojabönor

• 2 dl cashewnötter (tänk på att nötter har mycket energi)

• Knappt 2 dl mandlar

• 1,5 dl pumpafrön

• 2 dl keso

• 7 dl mjölk/fil/yoghurt

• Ca 3 dl sojadryck (kontrollera förpackningen – varierar)

OBS! havremjölk och alternativa mjölkkällor har oftast låg proteinhalt.

Klimatsmart!

Kombinera olika spannmål (som exemplen nedan) med baljväxter, som till exempel bönor och linser, så får du ett fullgott, hållbart och näringspackat protein.

1 portion (180 g) ris innehåller ca 5 g protein.

1 portion (110 g) quinoa innehåller ca 6 g protein.

1 portion (170 g) pasta innehåller ca 7 g protein.

1 portion (175 g) glutenfri pasta innehåller ca 5 g protein.

1 portion (140 g) bulgur innehåller ca 6 g protein.

1 portion (1 dl havregryn) havregrynsgröt innehåller 3–4 g protein.