Blog

10 tips – så klarar du milen på bästa sätt!

10 tips – så klarar du milen på bästa sätt!


1. Öka tempot
Tröskelfart – eller tempopass – är inslag som är absolut nödvändiga för 10-kilometersträning. De gör att kroppen klarar av att hålla farten över hela distansen. Hur? Genom att höja tröskeln för din mjölksyranivå – den nivå där mjölksyran strömmar ut i musklerna och får dig att börja flåsa högt och till slut helt tappa farten. Löp regelbundna tempopass strax under din tävlingsfart, så kan du förbättra din uthållighet och löpeffektivitet markant på bara sex veckor.

Tips:
Lägg till ”10-10:or” till varje veckas träningsprogram. Spring 10 minuter i din tävlingsfart på 10-kilometer. Jogga i tre till fem minuter mellan varje tio-minuterslöpning. Börja med två eller tre och kör fler när du känner dig starkare. Känns farten för jobbig så spring lite långsammare, det vill säga strax under tävlingsfart.

2. Löp mer ekonomiskt
Minimera din energiförbrukning för att orka längre. En god löpekonomi hjälper dig att springa fortare och längre. Dålig hållning i höga farter tar mycket energi. Maximal ekonomi betyder minimal förlust av energi.

Tips:
Träna på att hålla armbågarna nära kroppen – det gör överkroppen mindre spänd, får axlarna att bli avslappnade och öppnar upp bröstkorgen för bättre andning. Träna också på att springa med ett kortare steg. Det brukar gynna farten och minska belastningen på din kropp.

 

3 Slipa på intervallerna
Intervaller i ett tempo lite över tävlingsfart ger ännu bättre effekt än löpning i tröskeltempo (löpning strax under tävlingsfart). Det utvecklar din löpekonomi och koordination och gör att du känner dig mer bekväm i högre farter, vilket i sin tur leder till snabbare tider.

Tips:
Pröva det här intervallpasset: Spring 6 x 1 km i den fart du siktar på som 10-kilometerstävlingsfart med tre minuter lätt jogg mellan varje intervall. Lägg till en kilometerlång intervall varannan vecka tills du nått upp till tio kilometer och minska återhämtningstiden mellan varje kilometer med 30 sekunder.

 

4. Backträning
Backträning är ett viktigt inslag i förberedelserna inför ett 10-kilometerslopp och det inte bara för att klara eventuella backar på tävlingsbanan. Backträning gör att du springer bättre även på de platta sträckorna. Om du tränat backe ordentligt inför ett lopp kommer du märka stora förändringar under den sista tredjedelen av loppet. Backträning stärker lårmusklerna och gör dem uthålligare. Den muskulära uthålligheten hjälper dig att hålla god löpekonomi genom hela loppet. Backträning stärker också hjärt- och lungkapaciteten, vilket gör ditt 10-kilometerslopp lättare.

Tips:
Pröva 10 x 30 sekunders uppförslöpningar, där du joggar tillbaka i lugnt tempo nerför backen. Se till att hålla tempo ända upp till backens krön.

 

5. Spring utför
Det som går upp måste komma ner – och det gäller också dig. En rapport publicerad i Journal of Strength and Conditioning Research visade att löpare som tränade uppförs- och nedförsbackar förbättrade fart och fotisättningshastighet bättre än löpare som bara tränade uppförslöpning och löpning på platta sträckor. Kroppshållningen är avgörande i nedförslöpning: luta dig försiktigt framåt och försök landa på fotens främre del.

Tips:
Ta inga långa steg, det bromsar bara farten och ökar påfrestningen på de främre lårmusklerna. Se denna typ av pass som hårda träningspass, som inte ska genomföras alltför ofta. Det ökade trycket på muskler och leder ökar risken för skador.

 

6. Spring med en grupp
Gruppträning är ett mycket bra sätt att hålla ordning på träningen, förutsatt att det går att genomföra på ett säkert sätt. Att springa i grupp gör också att man känner sig mindre trött. Kilometrarna känns lättare när man delar dem med andra – och du springer både snabbare och hårdare än du skulle göra om du vore ensam. Du vänjer dig också vid att ha andra löpare omkring dig ochdet ger dig tillfälle att öva på olika tävlingsmoment.

Tips:
Växla mellan att springa i täten och längre bak i gruppen. När du följer en ledare är det lättare att springa avspänt och bara följa tempot. När du är i täten får du koncentrera dig mer på att själv hålla tempot. Se bara till att ett lätt pass inte förvandlas till ett hårt och tvärtom, och passa gärna på att fråga dina löparkompisar om träningstips.

 

7. Lär dig avsluta starkt
Den brittiske stjärnan Sebastian Coe sa en gång: ”Stora löpare har lärt sig springa fort avslappnat.” När det handlar om 10-kilometerslopp hänger förmågan att trycka på när du blir trött på hur snabbt du har startat i loppet. Det gäller att ha tålamod, att inte gå ut för fort i inledningen. Den energi du slösar bort i starten får du aldrig tillbaka. Att orka avsluta starkt stärker självförtroendet, vilket i slutändan leder till bättre tider. Muskler levererar bäst när de är avslappnade, och vetskapen om att du kan avsluta starkt hjälper dig från starten till mållinjen i loppet.

Tips:
Genom att förbättra din avslutning skapar du också fler möjligheter för hur du kan springa ett lopp. ”Fartväxling” är en bra övning: Spring 8 x 2 minuter, den första minuten i tävlingsfart och den andra minuten något snabbare. Kör två minuters ståvila mellan varje pass.

 

8. Träna i tävlingsfart
I slutfasen av varje träningsprogram måste varje löpare börja vänja sig vid tävlingsfarten. Du stärker självförtroendet betydligt om du kan genomföra kortare löprundor i tävlingsfart med känslan av att kunna fortsätta betydligt längre. Något eller några korta, snabba löppass innan tävling är ett bra sätt att pröva olika tävlingsrutiner. När du närmar dig tävlingsdagen, och känner dig allt starkare, minska också återhämtningstiden mellan de snabbare löpintervallerna.

Tips:
Pröva tävlingsfart på det här sättet: Spring 5 x 3 minuter i 10-kilometersfart (eller något snabbare för den mer erfarne löparen). Ett par sådana löppass bygger upp både självförtroende och form. Försök också hitta några kortare lopp som du kan springa inför din huvudtävling, eller arrangera ett eget testlopp. Tävlingssammanhang sätter större press och får dig att koncentera dig bättre på att hålla ditt planerande tävlingstempo.

 

9. Vattenlöpning
Vattenlöpning anses av många vara den bästa alternativträningen för löpare. Vattenlöpning tar hela kroppen i anspråk: ben, armar, skuldror, bål, mage, rygg. Det konstanta motståndet från vattnet stärker de muskler som är vitala för löpningen, vilket i sin tur förbättrar ditt löpsteg och din hållning på fast mark. Forskning har visat att löpare som också tränar vattenlöpning förbättrat rörligheten i höfterna, vilket gett dem ett bättre steg och därigenom också högre fart.

Tips:
På samma sätt som med simning handlar vattenlöpning mycket om rätt teknik. Försök inte springa på samma sätt som när du springer på fast mark. Spring med svepande rörelser med en pendling från höfter till tår, där du knappt böjer på knäna. Håll också armarna nära kroppen och så raka som möjligt. Varje ”steg” ska vara kort, ben och armar bör hålla sig inom området mellan ”klockan 5 och klockan 7”. Om du rör dig runt i poolen beror det troligen på att du böjer dig framåt för mycket.

 

10. Mat för milen
Strax innan loppet är det bra att äta en mindre mängd protein och fett, och en större mängd kolhydrater. Det håller hungern borta och ger energi som räcker långt över 10 kilometer. Den optimala måltiden före ett lopp bör innehålla 200-300 gram kolhydrater med låg fiberhalt. Fibrer kan inverka negativt på tarmarna. Och en forskningsstudie vid två universitet i Minnesota visade att intag av koffein före ett lopp förbättrade VO2max med fyra procent och höjde nivån för att drabbas av mjölksyra med tre procent, vilket översatt i tid skulle ge en förbättring på 30 sekunder i ett 10-kilometerslopp.

Tips:
Pröva att äta en tallrik gröt med honung och bär innan loppet. Men ät senast två timmar före loppet så att magen hinner smälta maten. Ett tips är också att dricka kylt grönt te. Grönt te innehåller mängder av antioxidanten catechin, som minskar skador på musklerna, orsakade av hård ansträngning.

Lyssna också på: Tjockare hår och snabbare på milen!

Så väljer du rätt löparskor – för just dig!

Så väljer du rätt löparskor – för just dig!


När vårsolen tittar fram och asfalten börjar torka blir många med oss sugna på nya löparskor. Är du också på skojakt? Läs den här checklistan innan du slår till!

Ett lyckat val av löparskor kan göra dem till din bästa träningspartner, medan ett felaktigt val kan förstöra mycket av träningsglädjen och i värsta fall leda till skadebesvär. Därför är det värt att lägga tid på att dels förstå vilka faktorer som är viktiga när du väljer dina löpträningsskor och dels att vara noggrann vid utprovningen i butik. Här är nio faktorer att ta hänsyn till inför valet av löparskor.

Läs också: Vårens största skotest 2020

1. Fottyp

Det finns i huvudsak tre olika typer av fötter om man utgår från hålfotens utseende. Uppbyggnaden av fotvalvet säger nämligen en hel del om din fots funktion. 

Har du låga valv (plattfot) tyder det på en fot med stor rörlighet i både fotleden och mellanfotens alla småben. Det indikerar att du bör satsa på en stabil träningssko. 

Har du höga valv betyder det ofta en stram, rigid fot med dålig stötdämpningsförmåga. Den mår därför bra av en mjuk, stötabsorberande mellansula. 

Har du fötter med medelhögt medialt valv kan du oftast välja en skomodell med en bra mix mellan stötdämpning och stabilitet. 

Men man kan inte enbart bedöma foten i statiskt tillstånd för att välja rätt typ av löparsko. En löpanalys där man kan se hur foten beter sig under belastning måste till för att man ska kunna dra en definitiv slutsats (se punkt 2).       

2. Fotens biomekanik

Foten har en egen sinnrik mekanism för att dämpa stöten från underlaget. Första markkontakten sker på fotens yttre kant, då oftast på hälen vid normal distansfart men hos vissa löpare längre fram på fotbladet. Sedan rullar man diagonalt över fotsulan genom steget, för att sedan sätta allt mer tryck på stortåleden mot slutfasen av markkontakten och i frånskjutet. Hela denna diagonala rörelse, från fotens utsida till insida, kallas för pronation.

Att pronera är alltså inget negativt, som man ibland kan förledas att tro.

Att pronera är alltså inget negativt, som man ibland kan förledas att tro. Pronation är en helt naturlig rörelse för att åstadkomma en mjuk landning mot underlaget. Det blir problematiskt först när pronationsrörelsen blir för stor (vilket är ganska vanligt) eller för liten (vilket är tämligen ovanligt).

Det är visserligen svårt att rent vetenskapligt bevisa att överpronation orsakar överbelastningsskador, men praktiska erfarenheter pekar på att fotens inåtrullning bör kontrolleras och hållas inom ett visst rörelseomfång. 

En överrörlig fot blir ännu mer instabil i en sko med en tjock, mjuk sulkonstruktion vilket gör att hela rörelseapparaten belastas på ett ogynnsamt sätt. Och om en stram och stel fot placeras i en stabilitetsmodell med hårt mellansulematerial på skons insida blir också resultatet en felaktig belastning. En fot som egentligen rullar för lite mot skons stortåsida tvingas då ännu mer ut på lateralsidan av skons så kallade pronationsskydd.

En filmad löpsekvens på ett löpband kan enkelt analyseras av ett tränat öga. Därmed kan man fastställa hur du belastar din fot under löpningens stödfas. Ett sådant test kan specialiserade löpskobutiker, testcentra och vissa idrottsmottagningar erbjuda.   

3. Kroppsvikt

En tyngre kropp fordrar en fastare och mer robust sulkonstruktion än en lätt kropp för att inte skons mellansulematerial snabbt ska komprimeras. Därför är det viktigt att större löpare inte stirrar sig blinda på att hitta en så lätt sko som möjligt. Snarare kan det för dem vara en smart strategi – också rent ekonomiskt – att titta efter skor med en kraftig uppbyggnad i mellansulan och extra förstärkningar i ovandelen. Lätta, mjuka mellansulor tappar tyvärr sin stötdämpande förmåga snabbt, vilket rent generellt betyder att skon får en sämre hållbarhet.

4. Löpteknik

Det är inte enbart din kroppsvikt som avgör hur pass lätta och smidiga löparskor du kan välja – även din löpteknik spelar en viktig roll. Vet du med dig att du har en hård fotisättning bör du välja en något mer robust uppbyggnad i mellansulan än om du tassar fram på lätta fötter.

Å andra sidan kan en sko med låg sulprofil bli ett hjälpmedel för att finslipa på din löpteknik. Det gäller då emellertid att använda en sådan lättviktssko med omdöme och successivt vänja kroppen vid den hårdare, mer direkta kontakten med underlaget. Den bör då vara en sko enbart för tempo- och löpteknikpassen.

5. Underlag

Löpning på asfalt och andra hårda underlag känns bäst om inte skon har en alltför aggressivt mönstrad yttersula. Materialet i den kan gärna vara av en relativt mjuk gummiblandning under mellanfoten, så att man får en lagom greppig känsla mot det relativt släta asfaltunderlaget. Är du en utpräglad hällöpare är det däremot bra om den slitageutsatta häldelen har mer hållbart carbongummi.

Ditt val av skor beror delvis på ditt val av underlag. Springer du mest på asfalt, blandade underlag eller på stigar i skogen?

Löper du på blandade underlag finns det bra kompromisser när det gäller yttersulans mönster och utformning. Dessa fungerar också bra på preparerade slingor i terrängen. För att få fullt utbyte av löpning i tuffare terräng bör du däremot satsa på en ren terrängsko (trail). 

6. Träningsbakgrund

Jag vill direkt avskaffa begreppet ”nybörjarsko” i betydelsen enklare, billigare skomodeller. Den som är oerfaren och mindre vältränad behöver tvärtom extra mycket hjälp av en välkonstruerad sko. Därmed inte sagt att man måste snegla mot de absoluta toppmodellerna när man väl beslutat sig för regelbunden löpträning. Det finns i dag skomodeller i mellanprissegmentet som funktionellt sett är lika bra som de allra dyraste. Skillnaden ligger ofta i olika materialval och designdetaljer.

Den som tränar mycket (mer än fyra löppass i veckan) bör ha mer än ett par skor igång samtidigt.

Den som tränar mycket (mer än fyra löppass i veckan) bör ha mer än ett par skor igång samtidigt. Skornas mellansulor får då – precis som löparen – välbehövlig tid för återhämtning mellan träningspassen. Att rotera flera par löparskor gör också att man får en viss variation i belastningen och på så sätt minskar riskerna för överbelastning.

7. Skadeproblem

Att tro att vissa skadeproblem kan behandlas med en viss typ av sko är att ha en övertro på skornas förmåga. Men det finns absolut kopplingar mellan vissa typer av överbelastningsskador och valet av löparskor. 

Det finns en koppling mellan skornas uppbyggnad i hälen och hälseneproblem.

Ett tydligt exempel på skornas inflytande i skadesammanhang är hälsenebesvär. En alltför snabb övergång från en skomodell med hög häluppbyggnad (vanligtvis 10–12 millimeter) till en sko med liten höjdskillnad mellan häl och tå (så kallat häldropp) brukar direkt ge sig tillkänna som ömhet i vadmuskulatur och hälsenor. Är man då inte uppmärksam och lyssnar till kroppens varningssignaler kan man lätt dra på sig långvariga och svårläkta besvär. 

Läs också: Så helar du hälsenan

8. Tidigare skomodeller

Skomodeller som man haft tidigare och som fungerat bra kan ge värdefull vägledning när man ska köpa nytt. Tänk bara på att inte alla skomodeller har en tydlig kontinuitet från år till år. Ibland sker det så stora förändringar av en viss modell att det snarare rör sig om en helt ny konstruktion jämfört med föregångaren. 

Tolka inte markant slitage på skons yttre häldel som att du underpronerar.

Slitaget – speciellt på yttersulan – på dina gamla skor kan också berätta hur pass bra dessa har fungerat för ditt sätt att löpa. Men tolka inte markant slitage på skons yttre häldel som att du underpronerar, det vill säga belastar foten mest på utsidan. Ett sådant slitage talar enbart om att du landar på hälens utsida, vilket majoriteten av löpare faktiskt gör.

Ett märkbart slitage under stortåleden indikerar däremot att du har en överpronation, det vill säga att du rullar markant inåt i stödfasen. En löpanalys bör bli en bekräftelse på just detta och visa hur pass stor pronationsrörelse det handlar om.

9. Passform

Skornas passform är A och O för hur de kommer att fungera att löpa i. Moderna löparskor behöver inte en inkörningsperiod för att kännas bra – tvärtom brukar det första intrycket kvarstå också i det långa loppet. Ta därför gott om tid på dig och känn efter i butiken innan du tar det slutliga beslutet. 

Testa dina skor sent på dagen då foten är som mest svullen efter en dags stående och gående, och gör det gärna med de funktionsstrumpor du föredrar att springa i. Gå sedan omkring inomhus där hemma med skorna på fötterna under en kväll innan du slutligen tar ut dem på en jungfrutur. 

I Runner’s Worlds aprilnummer, i butik 1/4, hittar du årets stora skotest med 23 nya modeller – missa inte det!

Inomhus-EM i friidrott: alla tv-tider och de svenska löparna

Inomhus-EM i friidrott: alla tv-tider och de svenska löparna


Då inomhus-VM i friidrott (som skulle gått i Kina 13–15 mars) ställdes in på grund av coronapandemin blir EM årets stora friidrottsmästerskap inomhus. Tävlingarna avgörs 4–7 mars i Torun, Polen, och visas på SVT.

Sverige tog två medaljer när inomhus-EM senast avgjordes, då i Glasgow 2019. Melker Svärd Jacobsson tog brons i stavhopp efter att ha klarat 5.75 i sista försöket, och längdhopparen Thobias Nilsson Montler slog till med ett silver efter att ha hoppat 8.17. 

Bland de svenska löparna var det främst Jonas Leandersson (nu Glans) och Andreas Kramer som utmärkte sig. Leandersson blev femma i finalen på 3 000 meter och Kramer blev sjua i finalen på 800 meter. Även Yolanda Ngarambe och Lisa Havell tog sig till final på 3 000 meter, och slutade där på 14:e respektive 16:e plats.

I år har Sverige fått med riktigt många löpare på distanserna 800, 1 500 och 3 000 meter både på herr- och damsidan. Sverige har det maximala antalet löpare, som är tre per nation, på flera av distanserna – även om några av löparna på damsidan är anmälda till två distanser. Det stora antalet inkvalade löpare visar att svensk medel- och långdistanslöpning verkligen är stark nu.

Bland de svenska medel- och långlöparna på IEM är det nog Ullevis Andreas Kramer som på förhand har störst medaljchanser. Tidigare i vinter krossade Andreas det svenska inomhusrekordet på 800 meter, som Martin Enholm innehaft sedan 1992. Med den nya rekordtiden på 1:45.09 är han 24:a i världen genom alla tider på 800 meter inomhus.

I flera lopp i vinter har Andreas inte bara sprungit fort, utan han har även slagit oerhört meriterade löpare och visat upp en ännu starkare avslutning i loppen än han kanske haft tidigare. Just att kunna avsluta starkt är en viktig egenskap i mästerskapslopp. I förra inomhus-EM blev det en 7:e plats för Andreas, men nu kan det med rätt lopp definitivt bli en medalj.

Om vi ska lyfta någon till enskild löpare på herrsidan blir det Stenungsunds Johan Rogestedt som med sina ”låga” 3.40 på 1 500 meter inomhus i vinter definitivt ska kunna tampas om en finalplats. Väl i en final kan säkert taktikern Johan överraska och fightas om placeringar långt fram.

På herrarnas 3 000 meter hade vi sett fram mot att se en annan löpare som också han har krossat det svenska rekordet på distansen i år, Turebergs Andreas Almgren. Tyvärr kommer han inte till start, då han efter rekordloppet fått skadekänningar med en ruptur på menisken.

Men efter en stark innesäsong just på herrarnas 3 000 meter har Sverige ändå med tre löpare – trots att även Suldan Hassan avstår IEM. Förhoppningsvis kan någon av killarna som nu representerar Sverige överraska.

På damsidan har Sverige flera rutinerade mästerskapslöpare. Både Ullevis Lovisa Lindh, som springer favoritdistansen 800 meter, och Hälles Meraf Bahta har vid tidigare inomhusmästerskap visat att de kan vara med och utmana om medaljerna.

Lovisa har efter en nystart med ny träningsgrupp och tränare gjort flera starka lopp inför EM. Det ska bli spännande att se om Lovisa är tillbaka till den form hon hade 2017, då hon just på IEM tog en meriterande 4:e plats.

Meraf har rutin sedan tidigare på att ta mästerskapsmedaljer. Nu är hon anmäld till både 1 500 och 3 000 meter. Frågan är om hon på ett så komprimerat mästerskap som IEM är kan dubblera. Förmodligen blir det full satsning på en av distanserna. Om allt stämmer kan säkert Meraf vara med både till final och sedan kanske utmana om medaljerna också.

Löptävlingarna på inomhus-EM i Torun, Polen (4–7 mars)

Här är det fullständiga tävlingsschemat för löparna på inomhus-EM, samt de svenska deltagarna. Tävlingstiderna är svensk tid (samma tidszon som i Polen). Tävlingarna visas på SVT (här hittar du alla sändningstider) .

Torsdag 4 mars

18.30: Öppningsceremoni.

19.30: 3 000 meter, försöksheat, damer. Svenska löpare: Meraf Bahta, Linn Nilsson, Samrawit Mengsteab.

20.20: 1 500 meter, försöksheat, herrar. Svenska löpare: Johan Rogestedt, Samuel Pihlström, Leo Magnusson.

Fredag 5 mars

10.13: 400 meter, försöksheat, herrar. Svenska löpare: Carl Bengtström.

11.22: 400 meter, försöksheat, damer. Svenska löpare:

12.22: 1 500 meter, försöksheat, damer. Svenska löpare: Meraf Bahta, Linn Nilsson.

13.00: 800 meter, försöksheat, damer. Svenska löpare: Lovisa Lindh, Gaël De Coninck.

19.10: 400 meter, semifinal, herrar. Svenska löpare: ev. Carl Bengtström.

19.33: 400 meter, semifinal, damer. Svenska löpare:

19.55: 800 meter, försöksheat, herrar. Svenska löpare: Andreas Kramer, Joakim Andersson, Felix Francois.

21.00: 3 000 meter, final, damer. Svenska löpare: ev. Meraf Bahta, Linn Nilsson, Samrawit Mengsteab.

21.35: 1 500 meter, final, herrar. Svenska löpare: ev. Johan Rogestedt, Samuel Pihlström, Leo Magnusson.

Lördag 6 mars

10.18: 60 meter, försöksheat, herrar. Svenska löpare: Odain Rose.

11.25: 3 000 meter, försöksheat, herrar. Svenska löpare: Vidar Johansson, John Foitzik, Jonatan Fridolfsson.

12.10: 60 meter häck, försöksheat, damer. Svenska löpare: Julia Wennersten.

13.05: 60 meter häck, försöksheat, herrar. Svenska löpare: Max Hrelja.

13.50: 60 meter, semifinal, herrar. Svenska löpare: ev. Odain Rose.

19.00: 800 meter, semifinal, damer. Svenska löpare: ev. Lovisa Lindh, Gaël De Coninck.

19.25: 800 meter, semifinal, herrar. Svenska löpare: ev. Andreas Kramer, Joakim Andersson, Felix Francois

19.50: 1 500 meter, final, damer. Svenska löpare: ev. Meraf Bahta, Linn Nilsson.

20.10: 400 meter, final, herrar. Svenska löpare: ev. Carl Bengtström.

20.25: 400 meter, final, damer. Svenska löpare:

20.58: 60 meter, final, herrar. Svenska löpare: ev. Odain Rose.

Söndag 7 mars

10.18: 60 meter, försöksheat, damer. Svenska löpare: Claudia Payton.

12.40: 60 meter, semifinal, damer. Svenska löpare: ev. Claudia Payton.

13.05: 60 meter häck, semifinal, herrar. Svenska löpare: ev. Max Hrelja.

13.30: 60 meter häck, semifinal, damer. Svenska löpare: ev. Julia Wennersten.

17.00: 60 meter häck, final, herrar. Svenska löpare: ev. Max Hrelja.

17.15: 60 meter häck, final, damer. Svenska löpare: ev. Julia Wennersten.

17.52: 3 000 meter, final, herrar. Svenska löpare: ev. Vidar Johansson, John Foitzik, Jonatan Fridolfsson.

18.13: 800 meter, final, damer. Svenska löpare: ev. Lovisa Lindh, Gaël De Coninck.

18.25: 800 meter, final, herrar. Svenska löpare: ev. Andreas Kramer, Joakim Andersson, Felix Francois.

18.46: 60 meter, final, damer. Svenska löpare: ev. Claudia Payton.

18.57: 4×400 meter stafett, final, herrar. Svenska löpare:

19.10: 4×400 meter stafett, final, damer. Svenska löpare:

Här är hela svenska EM-truppen (från friidrott.se):

GrenKvalgränsUttagna
MÄN  
60m6.77Odain Rose 92 Spårvägens FK
400m47.60Carl Bengtström 00 Örgryte IS
800m1:49.00Andreas Kramer 97 Ullevi FK
  Joakim Andersson 92 Spårvägens FK
  Felix Francois 90 Örgryte IS
1500m3:45.00Johan Rogestedt 93 F Stenungsunds FI
  Leo Magnusson 98 Sävedalens AIK
  Samuel Pihlström 01 Hälle IF
3000m8:00.00Vidar Johansson 96 Sävedalens AIK
  Andreas Almgren 95 Turebergs FK återbud
  Jonatan Fridolfsson 92 Sävedalens AIK
  John Foitzik 91 Spårvägens FK
60m H7.88Max Hrelja 98 Malmö AI
Höjd2.28 
Stav5.72Armand Duplantis 99 Upsala IF
Längd8.05Thobias Montler 96 Malmö AI
Tresteg16.95Jesper Hellström 95 Hässelby SK
Kula20.85Wictor Petersson 98 Malmö AI
SjukampInbjudan 
4x400mTopp 6 
   
KVINNOR  
60m7.40Claudia Payton 98 Ullevi FK
400m53.75 
800m2:05.50Lovisa Lindh 91 Ullevi FK
  Gaël De Coninck 01 Sävedalens AIK
1500m4:17.00Meraf Bahta 89 Hälle IF
  Linn Nilsson 90 Hälle IF
3000m9:10.00Samrawit Mengsteab 90 Hälle IF
  Meraf Bahta 89 Hälle IF
  Linn Nilsson 90 Hälle IF
60m H8.25Julia Wennersten 01 IK Ymer
Höjd1.96Maja Nilsson 99 Örgryte IS
Stav4.61Michaela Meijer 93 Örgryte IS
Längd6.80Khaddi Sagnia 94 Ullevi FK
Tresteg14.30 
Kula18.20Fanny Roos 95 Malmö AI
  Sara Lennman 96 Spårvägens FK
  Frida Åkerström 90 Hässelby SK
FemkampInbjudan 
4x400mTopp 6 
Full fart framåt med skidstjärnan Frida Karlsson

Full fart framåt med skidstjärnan Frida Karlsson


Frida Karlsson slog igenom på skid-VM i fjol, och har hittills tagit två VM-medaljer under årets VM i tyska Oberstdorf. Men att Frida har en bakgrund som friidrottare och duktig löpare är kanske mindre känt. I den här intervjun från 2020 berättar hon om sin träning och kärlek till löpningen.

Text: Minna Tunberger Foto: Hans Berggren

Medan kameran smattrar ikapp med fågelkvittret och solen strilar genom löven på björkarna springer Frida Karlsson med rappa steg. Hon får springa samma lilla sträcka här i Hagaparken i Stockholm, om och om igen.

– En gång till bara, säger fotograf Hans, och Frida tar sig an sträckan igen, med samma leende och målmedvetenhet som tidigare.

– Vi tar det igen, en sista gång, men sakta, sakta. Jag vet att du vill springa snabbt, men för att vi ska fånga ditt steg bäst på bild behöver du sakta ner, säger Hans och Frida bromsar farten.

Hon påminner om en antilop när hon tar sig fram med sina lätta, spänstiga steg, sin stolta hållning och viljan att springa.

Frida Karlsson har älskat att springa ända sedan hon var liten. Foto: Hans Berggren

Vi känner henne bäst som det längdskidåkande underbarnet. Hon som gjorde sitt internationella genombrott bara 18 år gammal, när hon blev juniorvärldsmästare i skiathlon 2018. Hon tog ett guld och två brons.

Som 19-åring erövrade hon sedan två guld på junior-VM och strax efter det gjorde hon debut på senior-VM 2020, där hon knep tre medaljer, en av varje valör. Genom guldet på stafetten blev hon den yngsta världsmästaren i längdskidåkning någonsin. 

Löparen Frida känner inte alla till på samma sätt. Men faktum är att Frida har älskat att springa sedan hon var liten.

– Jag minns att jag brukade cykla bredvid mamma och pappa när de var ute och sprang. Och hur glad jag blev sen när jag var så stor att jag kunde springa med dem, det var på lågstadiet.

Frida berättar att i september varje år under uppväxten packade hon och hennes familj ihop sina löparskor och satte sig i bilen och körde från hemmet i Sollefteå ner till Stockholm. Där mötte de upp andra delar av släkten, som kom resande från norr och söder, och tillsammans sprang de Lidingöloppet. Det blev en årlig släkttradition, som Frida kom att älska.

Jag kommer aldrig att glömma när jag gick i mål, det var en sådan eufori, jag tyckte att det var det största som hade hänt mig.

Första gången Frida sprang Lilla Lidingöloppet var hon 10 år. Och hon vann.

– Jag kommer aldrig att glömma när jag gick i mål, det var en sådan eufori, jag tyckte att det var det största som hade hänt mig.

Åren som följde, ända upp till 17 års ålder, vann hon alla år i rad. 2016 deltog hon på ungdoms-EM, där hon blev sjua på 3 000 meter. Hon deltog även i Ungdomsfinnkampen på 3 000 meter 2015, där hon blev tvåa. Hon har dessutom ett ungdoms-SM-guld på 3 000 meter. Och 2018 vann hon Lidingöloppet igen, nu i F19.

Frida Karlsson har vunnit Lidingöloppet nio gånger. Här firar hon segern i F17 2016 med segraren i F19, skidåkarkollegan Ebba Andersson, som då även satte nytt banrekord.
Foto: Deca text & bild

Men trots att hon var ett riktigt löparlöfte, så blev det inte löpningen som hon skulle satsa på. 

– I Sollefteå fanns det inte någon organiserad verksamhet för löpning, ingen klubb eller så. Löpningen blev mer som en viktig del i längdskidåknings-träningen. 

Fridas mamma Mia, och moster Eva-Lena, har båda varit duktiga skidåkare, så det kanske inte var så konstigt att hon fastnade för just den idrotten till slut.

– Och så har vi ett skidgymnasium i världsklass i Sollefteå, som jag gick på, plus att jag hade fallenhet för sporten, säger hon.

Frida spelade även mycket fotboll och handboll i organiserad form under uppväxten, men lagidrott var aldrig riktigt något för henne.

– Jag kände alltid att jag ville mer än de andra. Jag var mer taggad och ville satsa mer. Det gjorde mig så frustrerad, så det blev naturligt att jag gick över till individuell idrott där jag kunde köra på hur mycket jag bara ville.

Frida föredrar individuella idrotter som löpning och skidåkning, men har även spelat lagidrott på hög nivå. Foto: Hans Berggren

Träningsviljan och den outsinliga energin tror hon kommer från mamma Mia, som i dag bland annat är hennes manager och sköter hennes kontakter med media och omvärlden. All korrespondens före fotograferingen och intervjun har vi haft med Mia, som snabbt och glatt svarat på alla frågor kring detta.

– Mamma har jättemycket energi och är min stora förebild i livet. Jag har inte bara inspirerats mycket av hennes glädje för skidåkning, utan också av hennes engagemang och driv. I vår skidklubb är hon både ordförande, vallare och tränare för ungdomar. Pappa har också varit fantastisk genom åren, han har tränat mina fotbolls- och handbollslag och skjutsat till alla träningar.

Hennes pappa är, precis som hennes mamma, manager till Frida. 

– Det är tryggt, de vet vad jag står för och ser till att inga sponsorer eller medier får komma och mjölka ur, de kommer alltid att skydda mig och sålla, de har erfarenheten.

Frida fyllde 21 i augusti, men verkar ändå vara van vid att göra intervjuer. Hon svarar utan tvekan på alla frågor och verkar inte ha något problem med att prata om även de jobbigaste saker. Som det som hände förra vintern: det ofrivilliga tränings- och tävlingsstoppet.

Det var i december 2019 och omgivningens förväntningar var skyhöga på Frida, som hade skördat enastående framgångar i VM säsongen före. Hon hade redan kört världscupspremiären i Ruka i november–december och höll som bäst på att packa sina grejer inför nästa världscupshelg när hon fick det där samtalet från Svenska skidförbundet. Hon skulle stoppas från allt tävlande på obestämd tid, då hennes testvärden inte nådde upp till skidförbundets hälsokriterier. 

– Jag som var så förväntansfull inför säsongen, jag hade redan kollat banskisserna inför kommande tävlingar och var så laddad. Min kalender var fullbokad med tävlingar hela säsongen. Men så visade hälsokontrollerna att min kropp inte var i balans och så blev kalendern sopren, helt tom. Och jag visste ingenting. Skulle jag få komma tillbaka den här säsongen?

Det var så jobbigt, mina dagar är ju annars träning, det är ju det jag har gjort hela livet och är bra på. Allt var kaos inom mig.

Ingen träning, ingen tävling. Vem var hon nu, utan detta? 

– Det var så jobbigt, mina dagar är ju annars träning, det är ju det jag har gjort hela livet och är bra på. Allt var kaos inom mig. Jag grät och grät, och låg mest i sängen och sov. Det blev kortslutning, jag satt inte med taktpinnen längre.

Hon berättar om sin största tillgång som elitidrottare – hennes allt eller inget-mentalitet – den som som driver henne framåt inom skidåkningen. Men hur den i det här fallet var det som stjälpte.

– Jag hade kört på för hårt, hade inte förstått hur viktigt det var med återhämtning och balans, och gick över gränsen. 

”När vi väl hade gått ut i media och berättat om stoppet så vände det för mig, då kände jag att jag måste göra det bästa av det här. Jag beslutade mig för att knyta näven och ta kampen i stället för att ligga kvar i sängen.” Foto: Hans Berggren

Men samma mentalitet hjälpte henne snabbt på fötter igen. Hon torkade tårarna, ville inte tycka synd om sig själv längre, hon gillar inte den känslan, säger hon.

– När vi väl hade gått ut i media och berättat om stoppet så vände det för mig, då kände jag att jag måste göra det bästa av det här. Jag beslutade mig för att knyta näven och ta kampen i stället för att ligga kvar i sängen.

Hon ville inte ha kontakt med omvärlden på ett tag, inte läsa hur journalister spekulerade. I stället släckte hon ner allt vad traditionella och sociala medier heter och umgicks med sin familj och sambon William Poromaa, som också är längdskidåkare i landslaget. 

Man kan kanske tänka sig att det var jobbigt för henne när sambon for iväg på sina tävlingar och hon själv fick stanna hemma. Men så var det inte riktigt.

– Nej, jag var glad för hans skull och när han var iväg följde jag ALLA lopp som gick hemma från tevesoffan. Både längd och skidskytte, säger hon och det glittrar till i ögonen.

– Det blev Vinterstudion från det att sändningarna började tills de slutade, jag älskar att titta på skidåkning.

Hon var plötsligt glad över att få tid till annat i livet, sådant som hon inte hade haft tid till tidigare, som att umgås med vänner. Sådant som andra bara tar för givet, men som inte ryms i en elitidrottares vardag. 

– Jag tror att det här träningsstoppet var nyttigt för mig, det är lätt att man blir sin idrott och att man inte är något annat än det, det tror jag kan bli farligt i längden, funderar hon. 

Nu så här här i efterhand, kan Frida blicka tillbaka på hur hon tränade och förstå vad som egentligen hände. Hon hade nyligen gått ut gymnasiet, på rekordtid gjort ett stort genombrott på seniornivå och ingått i ett nytt lag – Svenska skidlandslaget.

Nu har jag fått hjälp med hur jag ska återhämta mig och hur mycket energi jag måste få i mig för att hålla

– Allting gick så fort och jag hade ju inte så mycket erfarenhet och kunskap om hur jag skulle göra för att min kropp skulle klara av det höga trycket på träningsmängd och livet som elitidrottare och alla krav det innebar. Nu har jag fått hjälp med hur jag ska återhämta mig och hur mycket energi jag måste få i mig för att hålla, säger hon och skalar ännu ett ägg från sin frukosttallrik.

När hon ser tillbaka på det senaste året så känner hon att hon har lärt sig mycket om sig själv och om hur hennes kropp fungerar. Och i dag är hon faktiskt tacksam över tävlingsstoppet och att hon därmed fick chansen att bygga upp kroppen igen och komma i balans.

– Jag hade förmånen att ha bra folk runtomkring mig. Det är lätt att fastna i en bubbla annars, det är viktigt att någon är där och ser en när man är på gränsen till att det går överstyr.

När hon sedan i februari 2020 – efter ett drygt två månader långt uppehåll – fick grönt ljus att träna och tävla igen eftersom hennes värden såg bra ut efter en rad provtagningar, då hade hon knappt tränat på 70 dagar. Hon hade kört en del styrka, men väldigt lite kondition.

– Men jag struntade i att jag kanske inte var i så bra form efter det långa uppehållet. Jag ville tävla, jag hade ju längtat så efter det och efter att få vara med i gänget igen. Det gick bättre och bättre för varje tävling jag deltog i. Jag kände mig stark, timmarna på gymmet hade varit bra för min kropp. 

Och första helgen i mars 2020 vann hon sin första världscupseger under den prestigefyllda tremilen i Holmenkollen och blev därmed den första svenska kvinnan att vinna tävlingen. Hon snuvade Therese Johaug på guldet på mållinjen, efter att ha legat minuten efter henne när över halva loppet var åkt.

Frida Karlsson menar själv att hon springer väldigt mycket för att vara skidåkare – och att det bästa med löpningen är enkelheten. Foto: Hans Berggren

Just när Frida var på banan igen – med besked – då kom åter ett plötsligt tävlingsstopp. 

Men den här gången hade det ingenting med hennes värden att göra, den här gången var det ett visst virus som hade kommit hit från Kina. Hon hade precis packat klart väskan för att åka till världscupsavslutningen i Kanada, när beskedet kom att resten av den vårens tävlingar skulle ställas in.

– Först kändes det så jobbigt, det var bara fyra veckor kvar av tävlingar och jag hade äntligen fått medvind igen. Men det är ju som det är, och jag ställde om snabbt och tänkte positivt, att det kommer fler tävlingar och jag har så mycket mer att ge framöver. 

Hon säger att hon vill se hur långt hon kan gå inom längdskidåkningen – utvecklas i alla detaljer i träning och tävling, som gör att hon kommer att åka skidor fortare från A till B. Men egentligen har hon inte så stort fokus på resultatmål – utan hon vill mer se hur långt hon kan utveckla sig själv som idrottare och som person.

– Jag strävar efter att hela tiden göra allt bättre. Jag kan bara påverka mig och min situation och det tänker jag göra till 110 procent. Det är verkligen en förmån att få hålla på med det man tycker att roligast i världen och det ska jag ta vara på, säger hon.

Jag vill se hur bra jag kan bli på löpning. Det är inte alls omöjligt att jag börjar satsa på det. Men det blir på stig, inte asfalt.

Den dag hon slutar med skidåkningen, vill hon satsa på löpningen då, månne, löpartalang som hon är?

– Absolut, jag vill se hur bra jag kan bli på löpning. Det är inte alls omöjligt att jag börjar satsa på det. Men det blir på stig, inte asfalt.

Hon berättar att hon springer väldigt mycket för att vara skidåkare. Det bästa är enkelheten, säger hon, att det är så skönt att slippa all utrustning som behövs vid skidåkningen, och bara kunna dra på sig shorts, t-shirt och löparskor och ge sig ut i närområdet. Löpningen är också bra barmarksträning under lågsäsong för skidåkningen: 

– Det ska vara kuperat och tufft, jag springer ofta med min kille uppför Halstaberget i Sollefteå och uppe i bergen där. Vi springer med stavar och kör mycket intervaller, och jag jagar ständigt höjdmeter. Jag tycker att Lidingö är en platt bana, haha.

Frida tycker om att vara ute i naturen, gillar när det går fort och när hon följer ”en mysig stig”.  Hon är tvådelad, säger hon, å ena sidan gillar hon snabba tider, å andra sidan känslan när det flyter och man är ”studsig i steget”.

Ibland springer hon även lopp – men bara om det finns några i närheten av där hon befinner sig just för ögonblicket. 

– Det är inte så att jag åker land och rike runt för att springa lopp, jag har ett så otroligt späckat träningsschema för skidåkningen. 

Förutom Lidingöloppet, då, släkttraditionen:

– Jag tror att jag ska åka ner till Stockholm och springa 30-kilometerdistansen efter sommaren, om det inte ställs in på grund av corona.

(Det blev tyvärr inget vanligt Lidingölopp under 2020 utan ett virtuellt arrangemang, reds. anm.)

Läs också: Moa Lundgren – den skidande löptalangen

Fakta: Frida Elisabeth Karlsson

Ålder: 21 år, fyller 22 i augusti.

Bor: Sollefteå.

Skidklubb: Sollefteå Skidor IF.

Är: Elitlängdskidåkare men har även varit friidrottare i löpning och deltog på ungdoms-EM 2016 i Tbilisi Georgien, där hon blev sjua på 3 000 meter med tiden 9.53,34, och i Ungdomsfinnkampen på 3 000 meter 2015. Hon har dessutom ett ungdoms-SM-guld på 3 000 meter. Hon har tidigare spelat division 2-fotboll för Remsle UIF FF. 

Familj: Pappa Leif Medin och mamma Mia Karlsson (tidigare längdskidåkerska). Äldre systern Fanny och yngre systern Hannah. Pojkvännen William Poromaa, även han längdskidåkare.

Skidkarriär: Hon vann ett guld och två brons vid junior-VM 2018. Debuterade på seniornivå vid VM 2019, där hon knep tre medaljer, ett guld, ett silver och ett brons. Genom guldet på stafetten blev hon den yngsta världsmästaren i längdskidåkning någonsin. Säsongen 2019/2020 vann hon sin första världscupseger under den ärofyllda tremilen i norska Holmenkollen och blev därmed den första svenska kvinnan att vinna tävlingen. På årets skid-VM i Oberstdorf (2021) har hon hittills tagit två silvermedaljer, en i skiathlon och en på 10 km fri stil.

Carl Johan femma i ett annorlunda Transgrancanaria

Carl Johan femma i ett annorlunda Transgrancanaria


Trots dimma och pannlampsstrul stod Carl Johan Sörman för en stark femteplats i Transgrancanaria. Bakom honom imponerade fler svenskar. Niclas Gällentoft genomförde dessutom den mest extrema distansen för andra gången – 240 kilometer på två Kanarieöar.

Pandemisituationen satte förstås tydliga spår när den årliga klassikern Transgrancanaria, som ett av ett mycket litet antal internationella storlopp, kunde genomföras i helgen. Det var ingen publik, mindre support, betydligt färre deltagare och exempelvis inga amerikanska löpare på plats, vilket kan förklara den bristfälliga mediabevakningen.

Men Gran Canaria röner alltid ett stort svenskintresse. På huvuddistansen Transgrancanaria Classic, med 129 km och 6 600 höjdmeter hade vi förhoppningar om möjliga topp tio-placeringar för tre svenska herrar.

Pannlampsstrul och kyla för Sörman

Allra bäst gick det för tävlingssugne 44-årige Carl Johan Sörman. Efter att hängt med den absoluta täten i drygt fyra mil fick han problem med sikten när pannlampan lyste svagt i den tjocka dimman.

– Sedan var det också den här kylan som jag inte alls var beredd på. Det var snorkallt uppe i bergen och jag hade inte vantarna med mig. Tillsammans med pannlampan var det olyckliga omständigheter som jag tror kostade mig en halvtimme i slutänden, säger Carl Johan.

Med en stark avslutning nerför kom han i mål som femma och var med tiden 14:29 mindre än 12 minuter från tredjeplatsen.

– Mitt mål var att komma topp fem. Sen var det lite snöpligt att vara så nära tredjeplatsen.

Tävlingen ingick i Spartan Trail World Championships och för femteplatsen belönades Carl Johan Sörman med 600 dollar.

När hemmafavoriten Pau Capell skadades veckan före loppet gick segern till fransmannen Aurelien Dunand-Pallaz, som fullföljde sin längsta tävling hittills. På damsidan vann Azara Garcia de los Salmones, vinnaren från Fjällmaraton 100K.

Distansrekord för Fjällmaratonvinnaren

Herrvinnaren i Fjällmaraton 100K, svensk-norske orienteraren Simen Hjalmar Wästlund slog också distansrekord och fick för första gången springa genom en natt. Många erfarenheter rikare tog han sig i mål som 12:a, 1,5 timme efter Carl Johan.

– Jag är nöjd med att ha tagit mig i mål, men känner också starkt lusten av att klara av det på ett lite bättre sätt, säger Simen.

Ännu en DNF för Lantz

För Johan Lantz blev det återigen en DNF (Did Not Finish) i resultatlistan. 2014 missade han starten, 2015 bröt han lårbenshalsen och både 2018 och 2019 blev han sjuk innan loppet. I år var det ett knä som tvingade honom att bryta efter drygt fyra mil.

– Jag visste att det var lite av en chansning, så det känns inte så jobbigt. Jag känner mig mer smart som bröt, säger Johan, som för en dryg månad sedan var bäste svensk i 100-kilometersloppet Project Carbon X 2.

Oscar Andersson, 20:e i Ultravasan90 2019, la upp sitt lopp väl och hade en skön känsla under hela loppet. Det ledde till en stark 25:e-plats på herrsidan, 29:a totalt, på tiden 18:08. Andreas Pettersson kom in på plats 100 av de 182 som tog sig i mål.

Sebastian Ljungdahl var svenskhoppet på distansen Maraton, men föll olyckligt i en farlig nerförsbacke och fick utgå med revbens- och fingerskador.

Niclas 360-äventyr blir film

För Niclas Gällentoft finns det en stark dragningskraft till Gran Canaria. Detta var hans sjunde Transgrancanaria och hans andra på extremdistansen 360, som i år för första gången inleddes med tre mil längs kanten av vulkanen Teide på Teneriffa. Totalt blev det 240 kilometer, efter att vädret gjorde att 6-8 km ersattes av bilresa, och runt 13 500 steniga och blöta höjdmeter.

– Det fick bli denna gången och sen är det klart. Det har jag lovat dyrt nu. Men ön älskar jag, jag kan inte låta bli att springa Transgrancanaria, säger Niclas som är ende svensk att ha fullföljt Transgrancanaria 360.

Drygt 78 timmar tog det, vilket med tidstillägg för den del där de inte fick springa blev 82:37, vilket gav en total 28:e-plats av 70 startande.

Jacob Zocherman följde Niclas under tävlingen, vilket kommer att resultera i en film.

Lyssna på intervjuer och mer om Transgrancanaria
i podden Ultraaktuellt

FOTO: Instagram @Transgrancanaria

SunriseMind med ASICS – ett initiativ för mental hälsa

SunriseMind med ASICS – ett initiativ för mental hälsa


I spåren av pandemin ökar den mentala ohälsan. Den här utvecklingen vill ASICS vända – genom att stötta forskningen och öka kunskapen kring vikten av fysisk aktivitet. Och du kan hjälpa till!

Det är ingen slump att just ASICS engagerar sig i frågor kring mental hälsa. Företagets grundare Kihachiro Onitsuka insåg nämligen att just idrotten hade potential att bli den enande och hoppingivande kraft som Japan och dess invånare behövde efter att andra världskriget hade lagt landet i spillror. Namnet ASICS är också en akronym av den latinska frasen Anima Sana In Corpore Sano – en sund själ i en sund kropp – vilket är den filosofi som än i dag genomsyrar verksamheten.

I Covid-pandemins kölvatten varnar forskarna nu för ännu en pandemi – den här gången av mental ohälsa. Det är ett resultat av effekterna av långvarig isolering, svår sjukdom med stort mänskligt lidande och mångas förluster av nära och kära.

För att bättre förstå hur fysisk aktivitet motverkar mental ohälsa lanserar ASICS nu en kampanj för att samla in pengar till stiftelsen Mind som stöder forskning om mental hälsa. ASICS donation går till ett särskilt projekt som lyfter vikten av fysisk aktivitet och syftar till att få fler människor i rörelse och mental balans.

Du kan vara med och bidra i ASICS #SunriseMind kampanj!

För varje bild som läggs upp under hashtaggen #SunriseMind fram till och med 28 mars 2021 skänker ASICS drygt 20 kronor (£2) till Mind (se nedan). Utöver forskningsdonationerna har ASICS även initierat ett forskningsprojekt kring hur fysisk aktivitet påverkar vårt mentala välmående. Under 2021 är målet att undersöka hur såväl elitidrottare som motionärer påverkas mentalt av träning.

I en förstudie som ASICS startade på King’s College i London, Storbritannien, mätte man deltagarnas hjärnaktivitet efter träning. Man såg bland annat en förbättrad stresstålighet, en förbättrad förmåga att slappna av och en betydande minskning av negativa känslor.

Redan vid låga nivåer av aktivitet registrerade forskarna att hjärnans minneskapacitet och förmåga att bearbeta information förbättrades, och att de kognitiva stressnivåerna – med symptom som ångest, glömska och desorientering – minskade. Effekterna var dessutom större bland motionärerna än hos elitidrottarna.

För att höja medvetenheten om #SunriseMind-kampanjen lanserar ASICS nu också en speciell Sunrise Red Collection, framtagen för att inspirera till rörelseglädje för såväl kropp som själ. Här hittar du till exempel GEL-Nimbus 23 i den unika Sunrise Red-designen.

Så här stöttar du #SunriseMind!

• Gå ut och rör på dig när solen går upp, genom att exempelvis springa, gå eller ägna dig åt någon annan fysisk aktivitet.

• Ta en soluppgångs-selfie och lägg upp den på Instagram, Facebook eller Twitter tillsammans med #SunriseMind.

• För varje #SunriseMind-bild som delas fram till den 28 mars 2021 kommer ASICS att göra en donation till Mind.

TÄVLA PÅ @runnersworldswe Instagram:

Tagga #runnersworldswe i din #SunriseMind bild. Två inspirerande SunriseMind-bilder kommer vinna var sitt par ASICS löparskor. Tävlingen pågår fram till 28 mars 2021 och vinnarna presenteras på RW:s Instagram.

Nu kör vi #RW3HChallenge – häng på du med!

Nu kör vi #RW3HChallenge – häng på du med!


Utmaningarna #RWRunstreakSWE och #RW2828Challenge har lockat flera tusen RW-läsare att träna med oss. Måndag 1 mars är det dags för nästa månadsutmaning – #RW3HChallenge!

Den nya månadsutmaningen handlar om att springa minst tre timmar sammanlagt varje hel vecka under årets tredje månad – mars.

Vi börjar den 1 mars (som är en måndag), och räknar veckor från måndag till söndag.

Under mars månad blir det alltså under fyra hela veckor man ska samla ihop minst tre timmar löpning per vecka – totalt minst tolv timmar löpning under månaden.

Den här utmaningen handlar alltså inte om att träna varje dag – utan om att få ihop sammanlagt minst tre timmar löpning per vecka.

För att kunna göra det på ett säkert sätt bör du ha grundat med löpträning tidigare under vintern, så att du inte ökar på träningsvolymen för snabbt. Dina tre timmar kan förstås fördelas hur du vill under veckan (men det är klokt att inte försöka riva av allt under helgen). Se också till att lägga in tid för återhämtning efter tuffa eller långa pass.

Så gör du!

Är du en av de som startat en runstreak med oss under januari och är sugen på att hålla i den? Det går förstås utmärkt att hänga på #RW3HChallenge ändå. Förläng helt enkelt din dagliga 1,6-kilometerslöpning då och då, så att du kommer upp i minst tre timmar löpning per vecka.

Hur passar du in en utmaning som en runstreak eller #RW3HChallenge med din vanliga löpträning? Det är enkelt.

Håller du igång en runstreak så tränar du på som vanligt, men de dagar du i vanliga fall hade vilat tar du en 1,6 kilometer lång återhämtningsjogg.

Vill du haka på #RW3HChallenge och har svårt att nå tre timmar löpträning per vecka med ditt nuvarande upplägg? Addera något lätt distanspass eller återhämtningpass per vecka så att du når minst tre timmar totalt.

Håll gärna ögonen fortsatt på runnersworld.se för ännu mer träningsinspiration under mars månads utmaning. Glöm inte att dela dina pass med oss under #RWRunstreakSWE och gå gärna med i vår#RWRunstreakSWE-grupp på Facebook för att ta del av alla deltagarnas pepp och tips.

Nu är det snart vår – det här är ett perfekt sätt att komma igång på allvar med löpträningen inför säsongen. Häng på!

Sju av tio friidrottare skadas – varje säsong

Sju av tio friidrottare skadas – varje säsong


Överbelastningsskador är ett stort problem inom friidrotten. Sjuttio procent av alla friidrottare på elitnivå drabbas av en överbelastningsskada under en tävlingssäsong. Det visar en ny avhandling i idrottsvetenskap från Göteborgs universitet.

– Det som överraskade oss var att överbelastningsskadorna var så pass omfattande. Över hälften av dem klassades som allvarliga och resulterade i helt eller delvis utebliven träning i minst 28 dagar. Det påverkar så klart friidrottarnas prestation negativt att inte kunna genomföra sin träning fullt ut, säger Andreas Lundberg Zachrisson i ett pressmeddelande från Göteborgs universitet.

I arbetet med avhandlingen har han följt 58 friidrottare knutna till Göteborgs friidrottsförbund under en hel säsong. Av dessa drabbades 42 av minst en överbelastningsskada under säsongen, skador som också diagnostiserats av fysioterapeuter och läkare. Akuta och återkommande skador var däremot inte med i undersökningen.

Andreas Lundberg Zachrisson har studerat skadefrekvensen bland svenska elitfriidrottare för sin avhandling i idrottsvetenskap.

– Flest skador inträffade i uppbyggnadsfasen oktober till december. Det kan bero på att friidrottarna har vilat under september och sätter igång och tränar med för hög intensitet i oktober i stället för att öka träningen successivt efter vilan, säger Andreas Lundberg Zachrisson.

Även under den andra uppbyggnadsfasen ökade antalet skador.

– En bidragande orsak kan vara träningsläger som många åker till i mars och april. Där är det möjligt att friidrottarna ökar träningsvolymen i och med att man är på läger och det kan leda till överbelastningsskador.

Nittio procent av överbelastningsskadorna inträffade i höfterna, låren, fötterna och underbenen. Orsakerna var individuella och varierade stort.

För att kunna undersöka sambandet mellan riskfaktorer och överbelastningsskador genomgick alla friidrottare en undersökning vid studiens start där muskelflexibilitet och rörelseomfånget i leder mättes. Dessutom genomfördes en löpanalys och statiska styrketester.

– För flera av riskfaktorerna blev förhållandet till överbelastningsskada starkare vid gruppering av skador efter lokalisering, som till exempel för lår- och höftskador. Men det krävs ännu större studier, som även inkluderar form och volym av träning, för att ta reda på när risken för skador ökar.

Fakta En överbelastningsskada är en skada som uppstår gradvis eller plötsligt, och beror på en ackumulerande belastning under lång tid utan tillräcklig tid för återhämtning.

Hörlurarna som boostar maratonstjärnans löpning

Hörlurarna som boostar maratonstjärnans löpning


Maratonlöparen Carolina Wikström slog igenom på allvar under 2020. Nu är siktet inställt på att få springa OS-maran i Tokyo – och till sin hjälp tar hon musiken.

Under 2020 fick Roslagen-löparen Carolina Wikström sitt stora genombrott som elitlöpare. Men hon rusade in i Sverigetoppen på maraton redan hösten 2019, då hon satte personligt rekord med över 9 minuter med tiden 2:33:49 i Frankfurt Marathon.

Efter Carolinas ”Break Through” i Frankfurt fortsatte utvecklingen i raketfart. I december 2020 kapade hon ytterligare drygt 7 minuter på personbästat på maratondistansen. Med 2:26:42 är hon den näst snabbaste kvinnliga svenska löparen genom alla tider bakom Isabellah Andersson. Tiden är dessutom klart under OS-kvalgränsen, så förhoppningsvis får Carolina ta nästa steg i karriären i maratonloppet på OS i Tokyo i sommar.

Carolina vann sitt första SM-guld ifjol, ett lopp hon sprang med ett par Jaybird Vista-hörlurar, och tränar alltid med musik.

– Ja, jag har alltid sprungit med musik eller poddar. Det hjälper mig att springa snabbare, berättar Carolina Wikström när vi stämmer av med henne inför säsongen 2021.

Väljer du vad du ska lyssna på efter vilken typ av pass du kör?
– Jag brukar alltid börja ett kvalitetspass med en podd, för att sedan få en större kick och mer energi när jag växlar över till peppande musik under andra halvan av passet.

Vilken typ av musik eller poddar lyssnar du på?
– Jag vill gärna ha energigivande musik med mycket tempo under träning, och hittar ofta det i Spotifys färdiga listor. När det gäller poddar vill jag inte lyssna på något om träning när jag tränar, utan då vill jag att podden ska ge mig något annat.

Upplever du att musiken kan driva på din fart?
– Ja, verkligen. I löpning handlar det mycket om den mentala aspekten, att man kan fokusera på något annat. Dras man med av en bra låt så blir det lättare att distrahera sig från smärtan och tröttheten. Jag tycker även att musiken kan göra det lättare att visualisera ett upplopp eller liknande, vilket också ger mig energi.

Du har till och med tävlat med musik – finns det något tillfälle då du skippar hörlurarna?
– Om jag har träningssällskap och det är ett pass som man kan prata under så springer jag utan lurar, men annars är de med på de flesta av passen.

Vad är viktigast för dig när det gäller hörlurar?
– Att de sitter bra i örat. Man vill aldrig behöva tänka på att man kan tappa dem eller att det känns obekvämt, så att de stör träningen. Sen vill jag enkelt kunna justera dem efter mina öron. För mig är det också viktigt att de tål alla väder och alla typer av pass, så att de funkar på både långa pass och snabba pass – oavsett årstid. Ljudet är så klart också en faktor. I Jaybird Vista har jag hittat en hörlur som passar mig riktigt bra.

Hur går dina tankar inför OS-året 2021? Du gjorde ju en fantastisk insats i Valencia Marathon i december 2020?
– Jag hoppas att jag blir uttagen på mitt resultat från Valencialoppet. Den träning jag lagt upp med min tränare Christian Mundt utgår från att 2021 blir ett OS-år för mig. Tanken är att jobba med min fart under våren, så att jag blir snabbare både på 10 kilometer och halvmaraton. Innan sommaren är planen sedan att övergå till mer maratoninriktad träning.

Hur tränar du för att bli snabbare på 10 kilometer och halvmaraton?
– Det blir lite kortare och snabbare intervaller på bana. Nyligen sprang jag ett pass som bestod av 10 x 500 meter plus 10 x 300 meter. Vilan var förhållandevis lång, stående i 90 sekunder mellan intervallerna och sedan en längre vila mellan 500 och 300 meter på 4 minuter med lugn jogg. 500-metersintervallerna gick ner mot 3.00 min/km så jag sprang lite snabbare än min 3 000-metersfart. 300-metersintervallerna gick strax under 3 000-metersfart. Den här typen av pass utvecklar min fartkapacitet, vilket jag förhoppningsvis kan dra nytta av även på maraton.

Vad blir du mest trött av – snabba intervaller eller ett tufft långpass?
– Det är två olika typer av trötthet tycker jag. Efter ett långpass känner jag mig mer matt rent generellt efteråt. Ett banpass i snabba farter ger en mer muskulär trötthet.

Vad är roligast?
– Jag tycker det är kul med banpass. Även om det är jobbigt tycker jag att uppdelningen som intervallerna ger och farten man kan springa i är kul. Men jag gillar så klart även att springa långt, även om det innebär att tillbringa lång tid i ett relativt obekvämt tempo. Men det är nog främst variationen mellan de olika passen som gör att det blir roligt, oavsett vilket pass som står på schemat.

Gör du några andra förändringar inför 2021 jämfört med i fjol?
– Ja, målet är att öka volymen och försöka få en bra träningskontinuitet kring 15 mil i veckan. Tidigare har jag legat runt 14 mil i veckan, så planen är att göra en höjning men utan att det sker något drastiskt. Det gäller att hitta en balans i hur mycket man kan öka.

Kan du tipsa om ett pass som du tror att våra läsare kan ha glädje av?
– Jag tycker om att springa 2 000-metersintervaller på bana. För min del kan det bli 6–7 stycken sådana intervaller på ett pass. Antingen kör jag alla i samma fart, eller så börjar jag lite långsammare och ökar för varje intervall. Springer jag jämnt blir det i min halvmaratonfart. Med det andra upplägget startar jag lugnare och ökar sedan till lite snabbare än halvmaratonfart på de sista intervallerna. Vilan brukar jag lägga på 2 minuter med stående vila. Ansträngningen under intervallerna ligger runt min tröskelfart.

Vad är det som ger dig så mycket med just det här passet?
– Jag tycker man kan hitta in till ett skönt flyt i löpningen när man springer fem varv på banan. Intervallsträckan är också lagom lång. För mig tar det strax under 7 minuter, så om man är på motionsnivå kanske 3 eller 4 varv på banan kan ge ett motsvarande upplägg i tid. Jag har upplevt att jag svarar riktigt bra på det här passet. Under pass där tempot ska öka successivt kan en energifylld låt verkligen hjälpa mig att driva upp farten på slutet.

Jaybirds trådlösa sporthörlurar Vista är framtagna för att möta de höga krav som ställs av idrottare i dag. Vista är helt vatten- och svettsäkrade (IPX7), och är den enda true wireless-hörluren som uppfyller USA:s militära MIL-STD 810G-standard för stryktålighet. Vista har också en strömlinjeformad design, en säker och bekväm passform – och ger 16 timmars lyssning tack vare ett smidigt laddningsfodral.

FAKTA Jaybird Vista:

  • 16 timmars batteritid med laddningsfodral
  • 32 timmars oavbruten fristående användning av öronsnäckorna
  • Vatten- och svettsäkra enligt IPX7
  • Sportpassform
  • Kapselkonstruktionen skyddar mot väder och vind
  • Trådlös JBS1-teknik
  • Premiumljud med anpassad EQ Musik och samtal

Här hittar du Jaybird Vista

FOTO: Ryno Quantz

Stockholms Bästa bjuder in till nytt lopp på Djurgården

Stockholms Bästa bjuder in till nytt lopp på Djurgården


Loppserien Stockholms Bästa springer vidare – nu med över 800 anmälda löpare. Med start fredag 26 februari är det dags att springa 8,5 kilometer på Södra Djurgården – en ny bana som bjuder in till tävlingslöpning under tio dagar.

Stockholms Bästa består av åtta olika långa banor på olika platser runt om i Stockholm, alla med fasta start- och målplatser och riktig tidtagning med tidschip. Varje lopp är öppet för löparna under 10 dagar, och under den tiden kan man välja när man vill springa sitt lopp.

Hammarby sjö, 5,83 km, var först ut i serien. Där gav tävlingsglädjen riktigt snabba tider, även om många också tog sig tid att njuta av den fina rundan med målgång vid Luma kranen.

Nu går loppserien vidare. Även denna gång är det en riktigt fin och klassisk löparrunda som erbjuds löparna: 8,5 kontrollmäta kilometrar med start och mål nära Djurgårdsbron.

Banan går mestadels på grusgångarna som följer vattenlinjen runt Södra Djurgården (några partier består av asfalt). Totalt sett får rundan klassas som snabb, även om grusunderlaget kan vara lite tungsprunget nu med allt smältvatten som ska rinna bort. Men med bara ett fåtal kurvor och inga längre eller tuffare backar kommer löparna kunna springa snabbt, speciellt som deltagarna nu kan räkna med barmark.

Mer om den 8,5 kilometer långa banan på Södra Djurgården hittar du här.

RESULTAT
Vi kan konstatera att det gick riktigt fort i täten på Hammarby sjö, som var det första loppet i serien. De tre bästa tiderna ser du nedan. Frågan är nu vem som blir snabbast runt Södra Djurgården och tar täten i ”totalen”?

Herrar:
1. Per Wangel – 18:29.67
2. Tom Honig – 18:39.40
3. Niklas Jonsson – 18:53.15

Damer:
1. Malin Gibrand – 22:37.95
2. Filippa Ramberg – 22:51.09
3. Åsa Lundin – 23:22.80

Även om alla inte kan vara snabbast kan man både utmana sig själv och kompisarna. Det går fortfarande bra att anmäla sig till hela loppserien där man räknar ihop sina bästa 5 lopp (7 av 8 lopp återstår med Södra Djurgården inräknat) eller till ett enskilt lopp.

TILL ANMÄLAN HÄR

RESULTAT OCH MER OM STOCKHOLMS BÄSTA

Extremtuff 100-milestävling och corona-anpassat längs Höga Kusten

Extremtuff 100-milestävling och corona-anpassat längs Höga Kusten


Vilket är Sveriges tuffaste 100-mileslopp? Den frågan diskuteras flitigt i sociala medier nu. I helgen vann Kennie Pussinen Storstenshöjden 100 miles, på en tid över 35 timmar! Samtidigt arrangerade Höga Kusten Winter Trail “öppet löparspår”, där totalt omkring 270 löpare valde möjligheten att springa med tidtagning.

Arrangörer av motionslopp har förstås tuffa tider. När många ställer in väljer andra att skapa corona-anpassade småtävlingar eller hitta kreativa möjligheter att ordna tävlingar på anläggningar som inte kräver tillstånd.

Massor av höjdmeter i Storstenshöjden 50 och 100 miles

Rickard Ahlberg längtade till bergen och kom därför på tanken att skapa en tävling med distanser på 50 respektive 100 miles i Kilsbergen mellan Örebro och Karlskoga, på en varvbana på 6,7 kilometer. De tre (av fem startande) som fullföljde 100 miles fick ihop närmare 11 000  höjdmeter! Dessutom på en teknisk och snöbeklädd bana, helt utan support.

– Det var en riktig utmaning, säger Kennie Pussinen, som med tiden 35 timmar och 16 minuter var över ett halvt dygn före nästa löpare.
– Jag lockas av att inte veta om jag kommer klara av det här, att testa mina gränser. De tre sista varven började jag märka av sömnbristen. I några partier där det var kuperat och mycket skog tyckte jag det såg ut som att det stod djur och människor och hejade på mig i periferin, skrattar Kennie, som inte sov någonting under hela tävlingen.

Filip Andersson och Magnus Hjelmér fullföljde också 100 miles. På 50-milesdistansen fullföljde 7 av 19 startande. Johan Nordin och Martin Anderberg vann på 15:31, en dryg halvtimme före den enda fullföljande kvinnan, Jenny Wallner (hennes löparkollega Emeli Grafström tvingades bryta med tåproblem efter 65 km).

Kreativ lösning i Höga Kusten Winter Trail

Längs Höga Kusten hölls det tredje Höga Kusten Winter Trail. Totalt startade omkring 270 löpare på någon av distanserna 25 km, 35 km eller 50 km, varav 47 på den längsta.

Formellt hade arrangören öppnat tre löparspår för allmänheten, men erbjöd också hjälp med busstransport, energi och tidtagning för dem som så önskade. Flera åtgärder hade vidtagits, bland annat slussystem för att sprida ut de startande, för att skapa en säker upplevelse för dem som ville ta sig fram i den vackra naturen.

– Vi hobbyidrottare behöver något att längta till och ”tävla” i. Det känns bra mentalt att både längta till och genomföra. Så jag välkomnar mer lösningar likt denna, säger herrvinnaren på ultradistansen Tomas Nordlöf.
Tomas segertid 5:59 och Zara Lundgrens segertid på 7:18 visade att det hala underlaget bidrog till en tuffare utmaning än de tidigare två åren.

– Det var en del snöpulsning och bitvis svårt att springa. Men det var en upplevelse och otroligt fint att komma ut i skogen, säger Zara Lundgren som annars mest har åkt längdskidor under den snörika vintern.

Hör mer om helgens tävlingar i podden Ultraaktuellt

RESULTAT Höga Kusten Winter Trail

Storstenshöjdens Facebookgrupp

FOTO: Staffan Gereonsson

Den ultimata sportlovssoppan!

Den ultimata sportlovssoppan!


Recept av Dietistens Val: Det här är en mustig soppa som passar helt perfekt i en termos i skogen, skidbacken eller skidspåret. Soppan blir krämig av mandeldryck och linser och passar hela familjen. Ta med kryddorna som du säkert har hemma om du firar sportlov på annan ort så är den lätt fixad!

Ingredienser för 4–6 portioner:
2 schalottenlökar
6 cm ingefära
1,5 tsk spiskummin
1 tsk koriander
0,5 tsk gurkmeja
0,5 tsk chilipulver
2 krm kardemumma
2 krm kanel
ca 1 kg palsternacka
ca 2 dl röda linser
4–5 dl mandeldryck

Topping:
2 stora morötter
1 chilifrukt
1 dl rostad mandel
1 dl hackad koriander
0,5 tsk kummin

Att ha hemma: 2 klyftor vitlök, 3 msk grönsaksfond, salt, peppar olja, salt, peppar.

Gör så här: Skala och hacka schalottenlök, vitlök och ingefära och fräs i en kastrull med olja. Tillsätt alla kryddor och låt fräsa med två minuter. Skala och dela palsternackor och häll i kastrullen ihop med linser, fond, mandeldryck och 7 dl vatten. På med lock och låt koka ca 20 min.

Topping: Skölj morötter och riv grovt. Hacka chili och mandel. Blanda morötter, chili och mandel med koriander och kummin.

Mixa soppan slät. Späd eventuellt med lite mer mandeldryck eller vatten och smaka av med salt och peppar. Servera soppan med morotssalladen på toppen – gärna med ett gott bröd till.

TIPS! Spara skalen från palsternackorna. Lägg på en plåt med bakplåtspapper, ringla på olja och salt och rosta i ugn ca 10 minuter på 175 grader. Servera som topping till soppan.

Fina SM-tävlingar i Malmö när EM-platser skulle delas ut

Fina SM-tävlingar i Malmö när EM-platser skulle delas ut


Sveriges just nu största löparstjärna heter Andreas Kramer. I onsdags så demolerade han det svenska inomhusrekordet som Martin Enholm innehaft sedan 1992. 1:45.09 placerar Andreas som 24:a i världen genom alla tider, en armlängds avstånd från legendarer som Johnny Gray och Sebastian Coe. Redan på fredagen stod han återigen på banan för att tävla på inomhus-SM i Malmö.

Sin vana trogen öppnade Andreas tufft, men fick ändå släppa tätpositionen till klubbkamraten Alexander Lundskog. Han avlöstes snabbt av Felix Francois, Örgryte IS, innan Kramer avgjorde loppet redan efter 300m löpta. Andreas satte in en fartökning och passerade Felix längst fram och fick raskt en lucka ned. Den luckan höll Andreas hela vägen in till mål och en segertid på för honom blygsamma 1:49.19. Det var 6:e raka ISM-guldet för Andreas. Tvåa blev Spårvägen FK:s Joakim Andersson före Felix Francois. Det innebär att Joakim och Felix gör Andreas sällskap till inomhus-EM i polska Torun om 2 veckor.

En minst lika stor favorit återfanns i damernas 800m. Lovisa Lindh har nyligen bytt tränare och förändrat sitt upplägg. Det har gett resultat med 2:02.57 tidigare i vinter, ett av Lovisas bättre resultat på senare år. I SM-finalen var hon länge passiv och låg bakom Lova Perman, IF Göta, och Gaël de Coninck, Sävedalens AIK, som satte hög fart från början. Med 300m avancerade Lovisa till tät och vann lätt med ett par sekunder, 2:03.77 som sluttid. Det var Lovisas 8:e SM-guld. Därbakom blev de Coninck 2:a på 2:05.81, mindre än sekunden från EM-kval. Unga Alice Magnell Millan spurtade bra och knep bronset.

3000m för herrar är utan tvekan årets gren. Hela 11 svenskar har sprungit under EM-kvalgränsen på 8:00. Den svenska rekordhållaren Andreas Almgren saknades tyvärr i Malmö, men fältet var fortfarande högklassigt med Suldan Hassan som favorit. Att ha så många kvalade i en gren hör inte till vanligheterna. Därför skulle SM fungera som en mer eller mindre rak uttagning till EM. De två bästa i loppet skulle få varsin plats medan den sista hölls öppen. Från start var tempot lugnt. Mohammad Reza, Spårvägens FK, var först att höja farten ordentligt efter 1000m. Den positionen fick han hålla tills 800m kvar då Suldan Hassan avancerade till tät. Där fick han inte ligga länge innan Sävedalen AIK:s Jonatan Fridolfsson övertog kommandot. Med 300m kvar attackerade Reza, men Fridolfssons klubbkompis Vidar Johansson lyckades nästla sig fram till spets. Vidar sprang stark på det sista varvet och kunde hålla avståndet ner till dem jagande.

Segertiden var så bra som 8:03.63, trots att loppet länge gick i ett betydligt långsammare tempo. Reza tog silvret före Suldan Hassan. Guldet var Vidars första inomhus och säkrar honom en plats i EM-truppen. Där kommer även Andreas Almgren göra honom sällskap i kraft av sitt imponerande svenska rekord från tidigare i vinter. Den sista platsen är Suldan Hassans då Mohammad Reza inte får representera Sverige internationellt ännu. Suldan har dock dragits med skadeproblem, så det återstår att se vem som fyller den sista platsen. Ifall Suldan lämnar återbud kan platsen fyllas både av Jonatan Fridolfsson som blev 4:a på SM eller Simon Sundström som har den tredje snabbaste tiden i år, men inte sprang SM.

Damerna ville inte vara sämre. Där hade tre tjejer klarat EM-kvalgränsen innan SM. Trots det var det Meraf Bahta som var favorit inför loppet. Direkt från start tog hon tät och höll fart mot EM-kvaltiden 9:10. Hon bildade en kvartett med de redan EM-kvalade löparna Samrawit Mengsteab, Linn Nilsson och Sara Christiansson. Så såg det ut fram till två varv, 400m, kvar att springa. Sara Christiansson började röra på sig och la sig på Merafs axel. Med 300m kvar attackerade både Samrawit och Linn samtidigt. Meraf fick öka farten för att hålla de bakom sig. På sista varvet kunde Meraf ganska enkelt distansera resterande sällskap. Tiden 9:08.56 innebär också EM-kval för Meraf och hennes 18:e SM-guld. Det blev lite stökigt med varvade löpare genom den sista kurvan för Linn och Samrawit som slogs om silvret. Samrawit gick segrande ur den striden och Linn Nilsson fullbordade en trippel till Ljungskile-klubben Hälle IF. Sara Christiansson tog den försmädliga 4:e-platsen och fick se de tre EM-platserna gå till Hälle-trion.

Bara för att ta sig till final på tid på herrarnas 1500m krävdes 3:48.76, en tid som oftast skulle ge en medalj! Det säger mycket om bredden på svensk medeldistans för tillfället. Favorit i finalen var Stenungsunds FI:s rutinerade Johan Rogestedt. Som det ofta gör på 1500m gick det långsamt från start. Det var IFK Umeås Robin Rohlen som ledde männen upp mot 1000m, där Johan Rogestedt tog spets. Farten höjdes betydligt. Med 300m kvar lämnade Johan en lucka på insidan som Robin snabbt högg på för att återta ledningen. Vid klockringning med 200m kvar blev det stökigt när många desperat försökte avancera. På bortre lång satte Johan in en stöt och tog ledningen från Robin.

Johan gled ifrån det övriga fältet till en klar seger och Robin kunde försvara sin andraplats just före Hälle IF:s Samuel Pihlström som avrundade pallen. Johans segertid skrevs till 3:50.52 och han distanserade resten av fältet med över sekunden, som i sin tur alla var samlade inom åtta tiondelar. Guldet var Johans 11:e i SM-sammanhang.

Damernas 1500m bjöd istället på högre fart från start. Sara Christiansson var säkerligen revanschsugen från fredagens 3000m och satte fart från start. Närmast bakom följde Linn Nilsson och Samrawit Mengsteab före 800m-medaljören Gaël de Coninck. Sara fick dra fältet fram till det sista varvet då Hälle-duon av Linn och Samrawit attackerade och tog täten från en tröttnande Sara. De började dra ifrån medan Sara föll genom fältet. Det var istället unga Alice Magnell Millan som tog upp jakten på tätduon. Linn försvarade sin ledning på bortre lång men var maktlös när Samrawit spurtade förbi på upploppet.

Linn lämnade också en lucka på insidan där Alice kunde smita in till en silverpeng mot det nästan dubbelt så gamla motståndet. Guldet var Samrawits 5:e i karriären och segertiden blev 4:20.33. Både Linn Nilsson och Meraf Bahta har tidigare sprungit under EM-kvalgränsen på 4:17, men då de ser ut att välja den dubbla sträckan blir Sverige utan representanter på EM på 1500m.

FOTO: Deca text & bild