Blog

10 tips – så klarar du milen på bästa sätt!

10 tips – så klarar du milen på bästa sätt!


1. Öka tempot
Tröskelfart – eller tempopass – är inslag som är absolut nödvändiga för 10-kilometersträning. De gör att kroppen klarar av att hålla farten över hela distansen. Hur? Genom att höja tröskeln för din mjölksyranivå – den nivå där mjölksyran strömmar ut i musklerna och får dig att börja flåsa högt och till slut helt tappa farten. Löp regelbundna tempopass strax under din tävlingsfart, så kan du förbättra din uthållighet och löpeffektivitet markant på bara sex veckor.

Tips:
Lägg till ”10-10:or” till varje veckas träningsprogram. Spring 10 minuter i din tävlingsfart på 10-kilometer. Jogga i tre till fem minuter mellan varje tio-minuterslöpning. Börja med två eller tre och kör fler när du känner dig starkare. Känns farten för jobbig så spring lite långsammare, det vill säga strax under tävlingsfart.

2. Löp mer ekonomiskt
Minimera din energiförbrukning för att orka längre. En god löpekonomi hjälper dig att springa fortare och längre. Dålig hållning i höga farter tar mycket energi. Maximal ekonomi betyder minimal förlust av energi.

Tips:
Träna på att hålla armbågarna nära kroppen – det gör överkroppen mindre spänd, får axlarna att bli avslappnade och öppnar upp bröstkorgen för bättre andning. Träna också på att springa med ett kortare steg. Det brukar gynna farten och minska belastningen på din kropp.

 

3 Slipa på intervallerna
Intervaller i ett tempo lite över tävlingsfart ger ännu bättre effekt än löpning i tröskeltempo (löpning strax under tävlingsfart). Det utvecklar din löpekonomi och koordination och gör att du känner dig mer bekväm i högre farter, vilket i sin tur leder till snabbare tider.

Tips:
Pröva det här intervallpasset: Spring 6 x 1 km i den fart du siktar på som 10-kilometerstävlingsfart med tre minuter lätt jogg mellan varje intervall. Lägg till en kilometerlång intervall varannan vecka tills du nått upp till tio kilometer och minska återhämtningstiden mellan varje kilometer med 30 sekunder.

 

4. Backträning
Backträning är ett viktigt inslag i förberedelserna inför ett 10-kilometerslopp och det inte bara för att klara eventuella backar på tävlingsbanan. Backträning gör att du springer bättre även på de platta sträckorna. Om du tränat backe ordentligt inför ett lopp kommer du märka stora förändringar under den sista tredjedelen av loppet. Backträning stärker lårmusklerna och gör dem uthålligare. Den muskulära uthålligheten hjälper dig att hålla god löpekonomi genom hela loppet. Backträning stärker också hjärt- och lungkapaciteten, vilket gör ditt 10-kilometerslopp lättare.

Tips:
Pröva 10 x 30 sekunders uppförslöpningar, där du joggar tillbaka i lugnt tempo nerför backen. Se till att hålla tempo ända upp till backens krön.

 

5. Spring utför
Det som går upp måste komma ner – och det gäller också dig. En rapport publicerad i Journal of Strength and Conditioning Research visade att löpare som tränade uppförs- och nedförsbackar förbättrade fart och fotisättningshastighet bättre än löpare som bara tränade uppförslöpning och löpning på platta sträckor. Kroppshållningen är avgörande i nedförslöpning: luta dig försiktigt framåt och försök landa på fotens främre del.

Tips:
Ta inga långa steg, det bromsar bara farten och ökar påfrestningen på de främre lårmusklerna. Se denna typ av pass som hårda träningspass, som inte ska genomföras alltför ofta. Det ökade trycket på muskler och leder ökar risken för skador.

 

6. Spring med en grupp
Gruppträning är ett mycket bra sätt att hålla ordning på träningen, förutsatt att det går att genomföra på ett säkert sätt. Att springa i grupp gör också att man känner sig mindre trött. Kilometrarna känns lättare när man delar dem med andra – och du springer både snabbare och hårdare än du skulle göra om du vore ensam. Du vänjer dig också vid att ha andra löpare omkring dig ochdet ger dig tillfälle att öva på olika tävlingsmoment.

Tips:
Växla mellan att springa i täten och längre bak i gruppen. När du följer en ledare är det lättare att springa avspänt och bara följa tempot. När du är i täten får du koncentrera dig mer på att själv hålla tempot. Se bara till att ett lätt pass inte förvandlas till ett hårt och tvärtom, och passa gärna på att fråga dina löparkompisar om träningstips.

 

7. Lär dig avsluta starkt
Den brittiske stjärnan Sebastian Coe sa en gång: ”Stora löpare har lärt sig springa fort avslappnat.” När det handlar om 10-kilometerslopp hänger förmågan att trycka på när du blir trött på hur snabbt du har startat i loppet. Det gäller att ha tålamod, att inte gå ut för fort i inledningen. Den energi du slösar bort i starten får du aldrig tillbaka. Att orka avsluta starkt stärker självförtroendet, vilket i slutändan leder till bättre tider. Muskler levererar bäst när de är avslappnade, och vetskapen om att du kan avsluta starkt hjälper dig från starten till mållinjen i loppet.

Tips:
Genom att förbättra din avslutning skapar du också fler möjligheter för hur du kan springa ett lopp. ”Fartväxling” är en bra övning: Spring 8 x 2 minuter, den första minuten i tävlingsfart och den andra minuten något snabbare. Kör två minuters ståvila mellan varje pass.

 

8. Träna i tävlingsfart
I slutfasen av varje träningsprogram måste varje löpare börja vänja sig vid tävlingsfarten. Du stärker självförtroendet betydligt om du kan genomföra kortare löprundor i tävlingsfart med känslan av att kunna fortsätta betydligt längre. Något eller några korta, snabba löppass innan tävling är ett bra sätt att pröva olika tävlingsrutiner. När du närmar dig tävlingsdagen, och känner dig allt starkare, minska också återhämtningstiden mellan de snabbare löpintervallerna.

Tips:
Pröva tävlingsfart på det här sättet: Spring 5 x 3 minuter i 10-kilometersfart (eller något snabbare för den mer erfarne löparen). Ett par sådana löppass bygger upp både självförtroende och form. Försök också hitta några kortare lopp som du kan springa inför din huvudtävling, eller arrangera ett eget testlopp. Tävlingssammanhang sätter större press och får dig att koncentera dig bättre på att hålla ditt planerande tävlingstempo.

 

9. Vattenlöpning
Vattenlöpning anses av många vara den bästa alternativträningen för löpare. Vattenlöpning tar hela kroppen i anspråk: ben, armar, skuldror, bål, mage, rygg. Det konstanta motståndet från vattnet stärker de muskler som är vitala för löpningen, vilket i sin tur förbättrar ditt löpsteg och din hållning på fast mark. Forskning har visat att löpare som också tränar vattenlöpning förbättrat rörligheten i höfterna, vilket gett dem ett bättre steg och därigenom också högre fart.

Tips:
På samma sätt som med simning handlar vattenlöpning mycket om rätt teknik. Försök inte springa på samma sätt som när du springer på fast mark. Spring med svepande rörelser med en pendling från höfter till tår, där du knappt böjer på knäna. Håll också armarna nära kroppen och så raka som möjligt. Varje ”steg” ska vara kort, ben och armar bör hålla sig inom området mellan ”klockan 5 och klockan 7”. Om du rör dig runt i poolen beror det troligen på att du böjer dig framåt för mycket.

 

10. Mat för milen
Strax innan loppet är det bra att äta en mindre mängd protein och fett, och en större mängd kolhydrater. Det håller hungern borta och ger energi som räcker långt över 10 kilometer. Den optimala måltiden före ett lopp bör innehålla 200-300 gram kolhydrater med låg fiberhalt. Fibrer kan inverka negativt på tarmarna. Och en forskningsstudie vid två universitet i Minnesota visade att intag av koffein före ett lopp förbättrade VO2max med fyra procent och höjde nivån för att drabbas av mjölksyra med tre procent, vilket översatt i tid skulle ge en förbättring på 30 sekunder i ett 10-kilometerslopp.

Tips:
Pröva att äta en tallrik gröt med honung och bär innan loppet. Men ät senast två timmar före loppet så att magen hinner smälta maten. Ett tips är också att dricka kylt grönt te. Grönt te innehåller mängder av antioxidanten catechin, som minskar skador på musklerna, orsakade av hård ansträngning.

Lyssna också på: Tjockare hår och snabbare på milen!

Ta chansen – upplev Winter Run på Skansen

Ta chansen – upplev Winter Run på Skansen


Lördagen den 29 januari är Winter Run tillbaka i Stockholm igen! 5 eller 10 kilometer på banan som går genom en unik löparmiljö på ett vinterupplyst Skansen. Anmälan är fortsatt öppen, så är du frisk och tävlingssugen är det bara hänga på!

Har du missat att anmäla dig till Winter Run kan du efteranmäla dig den 28 och 29 januari. Efteranmälan görs digitalt via den ordinarie anmälningssidan. Priset är då 550 kr. Den 29 januari går det endast att betala via Swish.

TILL ANMÄLAN HÄR

Winter Run innebär löpning på en unik bana inne på Skansen! Mitt i den mörkaste vintern kombineras löpning på ett vinterupplyst Skansen med löpning på Djurgården och dess vackra vinternatur. Bansträckningen ramas in med hjälp av facklor och eldkorgar.

För dig som springer 5 km-sträckan så springer du ett varv på 5-kilometersbana. För dig som springer 10 km-sträckan så springer du två varv på samma 5 km slinga. Drygt 1 km av löpningen genomförs inne på Skansen och resterande i en slinga runt omkring Skansen på Djurgården.

Banan är ganska lättsprungen men med en rejäl längre höjdstigning upp till Bollnästorget inne på Skansen, och några mindre stigningar ute på Djurgården. Om det är is så blir det stundtals halt på vägbanan och då är det viktigt att du har bra skor som passar underlaget. Håll koll på vädret för att välja rätt skor.

Tävling: De mest lysande löparna!

Shine bright like a diamond! Kom som en julgran, lucia, ett blinkande snabbköp, clown, isprinsessa, eller varför inte som ett lysande troll? Det tävlas ut grymma priser till de deltagare som låter fantasin flöda och springer i de mest fantastiska kreationerna!

TILL HEMSIDAN FÖR WINTER RUN

Så tränar du bättre i vinter

Så tränar du bättre i vinter


Visst kan väder och vind bjuda på utmaningar under vintern. Men med en balanserad plan för vinterträningen har du goda möjligheter att skapa den viktiga grunden för vårens träning. Här får du de fyra hörnstenarna: Öka träningsmängden, styrketräna, träna alternativt och träna upp dina svagheter.

I vår hektiska vardagstillvaro, där vi är vana vid att få snabba återkopplingar på det mesta vi gör, kan det som omväxling vara riktigt skönt att få hänge sig åt ett långsiktigt projekt. Att löpträna vintertid är definitivt ett sådant. Med tävlingssäsongen på behörigt avstånd kan du i lugn och ro ägna dig åt att bygga en gedigen grund för framtiden, samtidigt som du kan släppa lite på fixeringen vid att ständigt ha stenkoll på hur fort du löper.   

Vinterträning handlar egentligen om ”att träna för att orka träna”, det vill säga att förbättra uthållighet, styrka och hållfasthet i kroppen för att kunna klara av att tillgodogöra sig träningen under resten av året. I klartext betyder det att du under vintern bör fokusera din träning på att gradvis öka träningsmängden och samtidigt bygga upp en allsidig styrka i kroppen. Under vintermånaderna vänjer du kroppen vid att hantera en stegrad träningsbelastning, så att du långsiktigt kan öka din prestationsförmåga. 

Trimma cirkulationsapparaten

Det handlar främst om att trimma cirkulationsapparaten (hjärtats förmåga att förse arbetande muskler med syre och musklernas kapacitet att förvalta syret till muskelarbete på ett optimalt sätt). I förlängningen medför detta nämligen snabbare återhämtning mellan träningspassen, vilket i sin tur betyder att du efterhand klarar av att träna både oftare och hårdare. Du skapar helt enkelt grundförutsättningarna för att din löpkapacitet ska kunna förbättras.

Parallellt bör du också använda vintermånaderna till att öka kroppens hållfasthet.

Parallellt bör du också använda vintermånaderna till att öka kroppens hållfasthet. Det gör du dels genom att lägga in allmän styrketräning för hela kroppen, dels genom att regelbundet genomföra speciellt utformade skadeförebyggande övningar för dina svaga punkter.

Effektiv vinterträning kan liknas vid en bilservice, som går ut på att göra bilens motor mer bränsleeffektiv och samtidigt förstärka chassit, så att bilen blir mer slitagetålig. På så sätt kan bilen längre fram klara av att du ”trampar gasen i botten” och kör den i allt högre hastigheter.

Även om löpningens träningsmetoder genom åren har modifierats en del har det alltid funnits en tanke om att först skapa en stabil grund genom att öka träningsvolymen, för att därefter skifta mot att löpa så fort som möjligt. Men först i början av 1960-talet skapades en tydlig träningsfilosofi, där stor träningsvolym fick högsta prioritet. Men för att orka löpa mycket måste löptempot hållas relativt måttligt, vilket inte nog kan understrykas.

Öka successivt

Vintermånaderna används bäst till att successivt öka träningsmängden och samtidigt lägga mindre vikt på löptempot i de enskilda träningspassen. Sätt upp ett mål för vilken veckomängd som du ska kunna klara av att avverka i slutet av februari och ge dig själv gott om tid att nå dit. Sikta på att öka din träningsmängd med cirka 10 procent från månad till månad från november till februari genom att successivt öka längden både på de medellånga distanspassen och dina långpass. Eftersom underlaget kan varierar högst avsevärt under vintermånaderna kan du med fördel mäta och registrera din träningsmängd i löptid istället för antal kilometer.

Ett varningens finger för alla som regelbundet tränar i grupp. Här finns alltid en risk att någon eller några i gruppen tenderar att trissa upp tempot och förvandla träningspassen till oönskade kraftmätningar istället för kontrollerade distanspass. Lär dig att motstå frestelsen att gå med i ett oplanerat alltför högt tempo, vilket får konsekvenser för din återhämtning inför nästa träningspass och därmed i sin tur påverkar din långsiktiga plan negativt.

1. Öka träningsmängden

Ofta säger man att ”mer inte alltid är bättre”, men att löpa längre är faktiskt det mest påtagliga sättet att progressivt öka träningsbelastningen. Just under vintern har du möjlighet att skruva ned löptempot och istället inrikta dig på att förlänga träningspassen för att förbättra din uthållighet. 

Det betyder inte att all träning ska genomföras i ett och samma tempo med ett evigt kilometersamlande som enda målsättning. Variera kort och långt och lägg då och då också in vissa avsnitt med högre löptempo.

Träningsformen fartlek, där långsam och snabb löpning blandas i ett oregelbundet mönster, är ett utmärkt sätt att bibehålla löpteknik och fartkänsla också under vintern. Men håll tempoavsnitten relativt korta, så att inte mjölksyrakoncentrationen i musklerna blir så hög att återhämtningen mellan träningspassen påverkas negativt.

2. Stärk kroppen

De flesta löpare förstår vikten av att komplettera sin löpträning med ett allsidigt styrkeprogram. Men ofta skyller man på tidsbrist när den här typen av träning ändå inte blir av på en regelbunden basis. Vintermånaderna är den bästa tiden att skapa nya träningsrutiner, där du bör ge styrkeövningarna lite extra omtanke.

Styrketräning för löpare är ingen raketforskning. Den bör helt enkelt bestå av ett antal basövningar inriktade på att stärka core-muskulaturen (buk- och ryggmuskulatur), vilken i hög grad påverkar kroppshållning och löpteknik. Lägg gärna in ett par övningar för armar och ben också, för att göra styrkepasset komplett.

Bäst effekt får du om du genomför minst två separata träningspass per vecka, men styrkeövningarna kan också genomföras som en avslutning på ett lättare distanspass, om tiden är knapp. Det finns många effektiva styrkeövningar, där endast den egna kroppen används som belastning. Men vill du få mer variation i träningen kan du använda hjälpmedel såsom medicin- och pilatesboll, gummiexpander, kettlebells eller hantlar. Eftersom det under vintern handlar om att öka kroppens hållfasthet och uthållighetsstyrka bör belastningen vara anpassad så att varje övning kan genomföras med 10–20 repetitioner i 2–3 set.          

3. Stärk svaga punkter

Nästan alla löpare har något problemområde, som ofta stör träningen på ett eller annat sätt. Det kan vara en muskulär obalans, en gammal skada eller ett löptekniskt problem som sätter käppar i hjulet för den planerade träningen. Vintern är då bästa tiden för att sätta in motåtgärder mot dessa våra svaga punkter.

Handlar det om svagheter eller begränsad rörlighet i en viss kroppsdel kan det vara lämpligt att sätta samman ett övningsprogram med specifik inriktning på problemområdet. Programmet kan genomföras dagligen vid en viss tidpunkt, exempelvis före sänggåendet. Ofta räcker det med 5–6 riktade övningar som tar cirka 10 minuter att genomföra i 2–3 set.

Är problemet av löpteknisk art lägger du in lämpliga löpskolningsövningar under uppvärmningsdelen av ett löppass.    

4. Träna alternativt

Under en lång vinter är det viktigt att ha en viss flexibilitet inbyggd i din träningsplan. Vädret kan ofta vara nyckfullt och innebära att du måste justera träningen med kort varsel. Dessutom kan det rent mentalt ge en motivationskick att då och då byta ut ett löppass mot en alternativ träningsform.

Längdskidåkning är en utomordentlig uthållighetsträning eftersom så stora muskelgrupper engageras, men även inomhuscykling, simning och gymmets olika konditionsmaskiner är bra reservalternativ.

Löpband är naturligtvis så nära utomhuslöpning du kan komma och kan självfallet inte enbart fungera som ett tillfälligt alternativt träningspass för utebliven utomhusträning utan kan faktiskt planeras in som ett regelbundet återkommande inslag i din ordinarie träningsplan. Välj då att genomföra någon typ av intervallträning, eftersom längre distanspass på bandet kan bli väldigt enformigt.

Cirkulationsapparaten märker egentligen ingen skillnad på vilken typ av uthållighetsträning du ägnar dig åt. Det viktiga är att ansträngningsnivån är så pass hög att hjärtat får arbeta tillräckligt intensivt. Var därför förberedd på att utnyttja alternativ uthållighetsträning på ett optimalt sätt, antingen som reservpass när vädret är extra tjurigt eller när du har skadekänningar eller som ett återkommande inslag för att helt enkelt få variation i träningen under en lång vintersäsong.

Därför ska du träna din rörlighet

Därför ska du träna din rörlighet


Har du också stått och stretchat lite pliktskyldigt och ofokuserat efter ett pass och funderat över om det verkligen hjälper? Vi med. Så vi bad vår skadeexpert Jimmy Englund att reda ut begreppen åt oss.

Med stretch menas ofta statisk stretch, att man tar ut en rörelse tills det stretchar/drar i muskeln och sedan håller kvar där i allt från 20 sekunder till flera minuter. Dynamisk stretch, som ofta benämns dynamisk rörlighet, är nästan raka motsatsen. Du tar ut rörelsen tills det stretchar, drar en eller ett par sekunder och släpper på stretchen för att sedan återgå till läget där det stretchar och drar och upprepar detta x antal gånger.

Även viss typ av styrketräning är att betrakta som rörlighetsträning, förutsatt att den verkligen utmanar dig i ytterläget av din rörlighetsförmåga. Jag kommer hädanefter att klumpa ihop dessa tre varianter till ett enda begrepp, nämligen rörlighetsträning

Nu till frågan om rörlighetsträning hjälper. Om syftet är att öka rörligheten, det vill säga förmågan att ta ut en rörelse över en eller flera leder och att bli bättre på att sträcka ut en muskel längre, så är svaret otvivelaktigt ja. Det forskningen däremot inte har kunnat visa är om rörlighetsträning som avslutning på ett pass minskar träningsvärken eller ger bättre återhämtning. Man har inte heller kunnat visa att det skulle innebära en ökad risk för sämre rörlighet om du inte stretchar direkt efter passet. 

Så jobbar du med din rörlighet Har du hittat några rörlighetsbegränsningar? Jobba med dem i cirka 2 minuter på varje sida, 1–2 gånger per dag i fyra veckor, och gör sedan ett nytt test. Filma eller fotografera bägge gångerna så att du har något att jämföra med. Är du godkänd kan du testa att fokusera på området 2–3 gånger per vecka för att bibehålla rörligheten. Gör hela testbatteriet ett par gånger om året. Obs! Kom ihåg att testa bägge sidor. Finns det sidoskillnader är målet att jämna ut dem.

Det här betyder alltså att du ska rörlighetsträna om du vill ha bättre rörlighet – men du behöver inte göra det direkt i samband med din övriga träning. Du kan rörlighetsträna precis när det passar ditt övriga dagsschema. Vill du mjuka upp muskler, leder och senor och bibehålla den rörlighet du har så räcker det ofta med några gånger i veckan om du gör minst 5–15 minuter rörlighetsträning. 

En vanlig orsak till uteblivna resultat är att man lägger ner för lite tid samt att man inte utmanar sig tillräckligt i övningarna. Om du har ett område där du vill förbättra din rörlighet är det därför snarare 5–15 minuter per dag som gäller under en tid. 

Ibland kan det förstås finnas en poäng med att rörlighetsträna inför ett träningspass. Dels för att mjuka upp kroppen om du har varit mycket stilla timmarna innan du ska träna, dels om du har områden med begränsad rörlighet som skulle tjäna på att vara rörligare under själva löpningen. 

Här är fem bra tester att göra för dig som vill jobba med din rörlighet. I filmerna under varje test hittar du förslag på övningar att göra. 

Test av höftböjarrörlighet 

Hur då: Ligg på rygg på en bänk. Skinkan slutar precis där bänken slutar. Dra ena benet lätt mot dig utan att pressa på. 

Rörlighetsmål: Det undre benets knä ska hamna längre ner än höften.

Varför: God rörlighet i de djupa höftböjarna är viktigt bland annat för att du ska kunna komma fram med höften i löpningen, inte bli sittande i steget samt kunna ta ut steget bakom kroppen.

Lösning: Övningar som utmanar rörligheten i höftböjaren.

Filmen: I filmen ger jag exempel på tre olika övningar. I den sista är det viktigt att du lägger tyngd genom det bakre benet, det gör bland annat att muskeln även får excentrisk träning i övningen. Blanda övningarna som du vill men samla ihop totalt 2–3 minuter på varje sida. 

 Höftrotationstest 

Hur då: Sitt på golvet. Vinklarna i bägge knäna och bägge höfterna ska vara cirka 90 grader. 

Rörlighetsmål: Du ska kunna sitta avslappnat i den här positionen utan att kämpa, kröka ryggen mycket eller behöva ta stöd eller balans med armarna.

Varför: Höften behöver kunna rotera såväl inåt som utåt i löpsteget. Det främre benet utmanar utåtrotationen och det bakre benet utmanar inåtrotationen. Begränsningar här kan till exempel leda till svårighet att ta ut steget ordentligt eller till att ena eller bägge fötterna vrids ut åt sidorna. 

Lösning: Att spendera tid i just den här positionen. Är det svårt kan du böja lite i knäna så blir det lättare. Du kan också omväxlande luta dig lite framåt och lite bakåt för att växla mellan att utmana den främre och bakre höften.

Filmen: I filmen ger jag exempel på tre olika övningar som du kan göra som en serie. Gör cirka 10 repetitioner per sida, 1–2 varv.

 Axelrörlighetstest

Hur då: Händerna ungefär axelbrett, fingrarna pekandes framåt. Fötterna höftbrett.

Rörlighetsmål: Armar, överkropp samt lår, underben och golv ska forma en rektangel. Du ska inte behöva kämpa för att komma in i positionen.

Varför: Vid snabbare löpning samt uppförs- och nedförslöpning behöver vi ha en stor armpendling bakåt för att kunna hålla fart och rytm avslappnat, samt för att undvika att armarna svänger för mycket från sida till sida i stället för framåt och bakåt.

Lösning: Träna på att komma upp med rumpan från golvet – så högt upp du kan tills du kan ha en rak linje mellan överkropp, höft och lår – och tillbaka ned igen.

Filmen: I filmen ger jag tre förslag på övningar för din axlar. Gör du dessa som en serie kan du göra 5 repetitioner per variant. Gör du bara någon av övningarna kan du göra 10–15 repetitioner. PS. I den sista övningen, ”Bordet”, får du gärna variera hur du har händerna, till exempel genom att placera fingrarna framåt, åt sidan och bakåt.

Test av långa höftböjaren

Hur då: Ligg på mage på en bänk, ena foten placerad en bit fram. Bröstkorgen mot bänken, undvik att svanka i ländryggen. En kompis kan lyfta din häl mot rumpan, långsamt tills du säger till att du känner stretch.

Rörlighetsmål: Hälen max 1–2 decimeter från rumpan.

Varför: Bra rörlighet här krävs för att du ska kunna svinga bak benet ordentligt i löpsteget, samt för att du ska kunna ha ett högt hällyft när du springer lite snabbare.

Lösning: Stretcha i den här positionen. Ta hjälp av en kompis eller använd till exempel ett snöre eller dylikt som du sätter runt foten om du inte når med den egna handen.

Filmen: Här får du tre övningar. Gör 10 dynamiska repetitioner på varje sida. I den sista övningen är det viktigt att du lägger tyngd genom det bakre benet, det gör bland annat att muskeln även får excentrisk träning i övningen. Sitt lite bakåt mot bänken för att få extra töj. Gör du bara en av övningarna så samla ihop cirka 1–1,5 minut på varje sida.

Bröstryggsrotationstest 

Hur då: Sitt på en bänk, tryck knäna lätt in mot bänken. Ha gärna en pinne på axlarna.

Rörlighetsmål: Överkroppen ska rotera minst 45 grader. Pinnen på den undre bilden visar 0 grader (om den hade pekat rakt framåt i bild hade det blivit 90 grader), 45 grader är alltså mitt emellan (övre bilden).

Varför: Ryggraden behöver kunna rotera när vi springer och vi är ofta stela uppe i bröstryggen.

Lösning: Övningar som utmanar ryggen i rotation.

Filmen: Här är tre varianter på övningar för bättre rörlighet i främst bröstryggen. Övning 1: ca 1–1,5 minut per sida. Övning 2: Cirka 10 gånger åt varje håll. Övning 3: Medeltung vikt – gör cirka 6–10/sida, 1–2 set.

Så håller du ditt nyårslöfte

Så håller du ditt nyårslöfte


Nytt år, nya chanser, nya möjligheter och nya vansinniga nyårslöften! Champagnen bubblar och ut ur munnen bubblar i samma takt det ena knäppa nyårslöftet efter det andra – ofta om att förbättra sin hälsa.

Tyvärr är inte många av våra nyårslöften sansade och rimliga, utan snarare en genväg till ett garanterat misslyckande. Problemet för de flesta av oss är nämligen att vi tar i för mycket. När vi står där känns allt möjligt, men sedan, när vardagen slår oss mitt i ansiktet känns löftena vi gav oändligt tuffa att ta tag i.

Här kommer några bra tips för att du ska lyckas med dina hälsolöften:

Ge inga nyårslöften

Ja, du läste rätt. Även om det är skönt att se ett helt nytt år framför sig och möjligheten till nystart så kan det vara dumt att lova något. Vissa blir helt blockerade och drabbas av negativ stress av att ha lovat sig själv ett eller annat. Brukar du ge nyårslöften? Om ja, brukar du hålla dem? Om inte, sluta ge nyårslöften och hitta andra sätt att förändra din hälsa.

Var rimlig

Du kommer inte att äta jättenyttigt varje måltid och du kommer inte heller att låta blir att äta något onyttigt, så det är ett jättedåligt löfte att ge. Och du kommer inte att gå från soffsittare till att träna sju dagar i veckan, så lova inte det heller. Alla löften där du lovar dig att du ska späka dig själv är dåliga löften. Om det ska hålla i längden måste löftet vara lustfyllt, roligt – och rimligt.

Var bred

Lås dig inte helt genom att måla in dig i ett snävt hörn i form av ett specifikt löfte. Testa lite först innan du bestämmer dig för vad du vill göra för hälsoförbättring. Lovade du dig själv att börja springa tre pass i veckan och får jätteont i knäna efter tre veckor? Risken är då att du surar ihop för att du har missat målet och ger upp. Var bredare och säg att du ska börja träna tre pass i veckan i stället och träna det som passar dig.

Var specifik

Om du inte har ett brett löfte, utan ett specifikt mål som du kan pricka av när du har klarat det, se till att vara riktigt snäv i din målsättning. Ett lopp är ju enkelt att pricka av, men om du bestämmer dig för att bli starkare måste du ha ett tydligt mål. Vad ska du klara av, och när? Ska du börja äta nyttigare, på vilket sätt?

Berätta för andra

Sprid ditt löfte till andra i din omgivning. Det är lättare att hålla vad man har lovat om flera frågar hur det går eller kan ge stöd och uppmuntran.

Var fler än en

Om du avlägger ett nyårslöfte som kan vara tufft att leva upp till kan det också hjälpa att vara fler än en. Få med dig en kompis, en partner, din mamma eller en kollega på samma löfte så kan ni peppa och pusha varandra under året.

Året tar inte slut i mars

Det är vanligtvis oerhört trångt på gymmen i januari och februari men redan i mars börjar det bli glesare. Och den nyttiga maten som du orkar laga i två månader byts sakta ut mot helfabrikat. Det kommer att vara tufft att hålla i löftet när smekmånaden är över och vardagen är igång på riktigt. Var medveten om att den dippen kommer – då blir det lättare att stå emot lusten att lägga av. Det kommer att kännas lättare igen när du tagit dig igenom den första tuffa perioden.

Läs också: Så blir löpningen en vana!

Läs också: Så håller du nyårslöftet 

Backe med ökande lutning och ”flygande avslut”

Backe med ökande lutning och ”flygande avslut”


Vintertid bjuder löpbandet in till pass som både kan utveckla och underhålla din form. Här är ett backpass med ett flygande avslut som vår chefredaktör Anders Szalkai komponerat.

I samarbete med onlineträningstjänsten MyMOVO och löparcoachen Ida Fors Källstrand har Anders designat flera utmanande men också väldigt motiverande löpbandspass.

Passen är framtagna för att inspirera dig till varierande och utvecklande fartträning på löpbandet, och är designade så att alla – oavsett nivå – kan hänga på. Varje pass tar runt 30 minuter effektiv tid, men innan start måste du vara bra uppvärmd.

Anders Szalkai och Ida Fors Källstrand guidar och ger dig tips under hela passet – vilket gör att tiden kommer att gå fort och att du kommer få riktigt bra löpträning!

Här hittar du passet på MyMOVO

Vill du inte peppas av Anders och Ida via videopasset kan du såklart köra passet ändå. Nedan hittar du hur du lägger upp detta mycket uppskattade men också utmanande backpass.

8 x 2,5 minuter + 3 x 1 minuter backlöpning.

Du ska springa 2,5 minuter långa backar i din distansfart med ökande lutning på varje efterföljande backe. Efter 8 långa backar avslutar vi passet med 3 stycken 1-minutersbackar i högre fart men med lättare motlut. Vilan är stående 30 sekunder mellan varje backe, förutom en serievila på 1,5 minuter efter din sista långa backe. När du sen avslutar med de kortare backarna tar du 30 sekunders vila igen.

Första långa backen startar vi på 2,5 % i motlut, och därefter höjning med 0,5 % för varje backe. På de avslutande snabbare 1-minutersbackarna går du tillbaka till 2,5 % motlut igen.

Total tid uppförslöpning på bandet blir 23 minuter. Totaltid på passet inklusive vila blir 29 minuter.

Avslutningen på passet ger dig nästan känslan av att springa utför – det känns som att du flyger fram trots att du fortfarande har bandet inställt på ett motlut. Något att se fram mot.

Målet med passet är att jobba med din löpstyrka på ett skonsamt sätt med långa relativt snälla backar. Efterhand blir passet jobbigare och du kommer få en bra träning av din kondition också.

Passet avslutas med 3 kortare och lättare backar på högre fart för att få jobba med farten och tekniken och förhoppningsvis känna en lätthet. Avslutningen på passet ger dig nästan känslan av att springa utför – det känns som att du flyger fram trots att du fortfarande har bandet inställt på ett motlut. Något att se fram mot.

Genomförande

Väl uppvärmd ställer du in bandet in bandet på motlut 2,5 % och din normala distansfart. Springer du exempelvis en 8-kilometersrunda på 50 minuter är det alltså den farten du utgår från, vilket i exemplet är 6.00 min/km eller 10 km/h.

Spring din första 2,5-minutersbacke i 2,5 % motlut. Vila sedan stående på bandet 30 sekunder, samtidigt som du höjer motlutet med 0,5% till 3,0 %. Kör sedan ytterligare 2,5 minuters backlöpning på ditt nya motlut, och därefter 30 sekunders stående vila på bandet där du åter höjer med 0,5 % inför nästa backe.

Du jobbar vidare med 0,5 % höjning för varje backe du genomför fram tills du avverkat backen på 6,5%. Då har du gjort 8 långa backar och kan nu välförtjänt ta en så kallad serievila på 1,5 minuter.

Sedan är det dags att avrunda passet med 3 stycken 1 minuters backar i högre fart och på samma motlut som du startade backpasset på (2,5 %). Så under den långa serievilan justerar du bandets motlut till 2,5 % igen. Sedan höjer du farten – spring 1 minut snabbare per kilometer än vad du gjorde på dina långa backar.

I exemplet med 6:00 min/km (10 km/h) på de långa backarna ska nu avslutningen alltså gå i 5:00 min/km (12 km/h). Vilan mellan dessa tre korta och snabba backar är även här bara 30 sekunder, men det fixar du nu när backarna både känns korta och ”flacka”.

Pusta sedan ut och varva ner med några minuter lugn löpning utan backe och stretch för löpmusklerna.

JUSTERINGAR: Kan du inte justera lutningen i 0,5 % utan bara hela procentenheter? Då startar du på 3,0 % och springer 2 backar på samma motlut innan du sedan höjer med 1,0-procentenhet.

Blir passet för lätt ökar du grundfarten nästa gång du kör passet. Har du tid att utveckla passet kan du fortsätta öka på med ytterligare några backar med ökande motlut innan du avslutar med dina snabba backar.

Stockholms Bästa tillbaka i vår

Stockholms Bästa tillbaka i vår


De två första upplagorna av Stockholms Bästa är avklarade och kan sammanfattas med ett ord – succé! Nu återkommer Stockholms Bästa med en ny vårupplaga kryddad med två helt nya banor. Spring ett, flera eller alla sex lopp under våren 2022.

I Stockholms Bästas lopp springer du exakt uppmätta banor på Stockholms bästa löprundor – alla med unika distanser. Det som skiljer loppen i Stockholms Bästa-serien från andra lopp är att du bestämmer själv när du vill springa.

Våren 2022 består serien av sex lopp på olika platser i Stockholm. Loppen bjuder in till omväxlande löpning i olika miljöer, med distanser som varierar mellan 4 till 12 kilometer.

Varje lopp är öppet under tio dagar och du väljer själv när du vill starta. Du kan boka in dig såväl under helger som på vardagar, morgon eller kväll. Skulle du behöva ändra starttid är inte det heller något problem. Detta kan du nämligen enkelt göra själv via ditt bekräftelsemejl fram till en timme före start. Med andra ord är flexibiliteten stor.

Varje bana kommer att vara noga utmärkt med tät skyltning som du följer. Utöver detta kommer du även få tillgång till en interaktiv karta för respektive lopp för att på så vis kunna förbereda dig maximalt. Du springer ditt lopp med ett chip som registrerar start, målgång och mellantider. Mellantidsportalerna är strategiskt utplacerade så att det inte ska gå att gena. Du kan också följa dig själv eller andra genom vår live-resultat sida. Där registreras samtliga mellantider precis som i en vanlig tävling.

Löparna som hänger med på hela loppserien kommer att få se nya delar av Stockholm. Dessutom har alla som vill möjlighet att tävla i en mängd olika kategorier, bland annat Stockholms Bästa företag, lag, yrkeskategori och ålderskategori. Du kan även vinna pris för bästa fotografi bland mycket annat.

Vårens Stockholms Bästa startar med nya loppet ”Karlberg” den 12:e mars. Seriens sjätte och avslutande loppdag blir den 12:e juni, med ”Södra Magelungen” som är seriens längsta lopp om än en kortare version än i de tidigare upplagorna av Stockholms Bästa.

DIREKT TILL ANMÄLAN

TILL LOPPETS HEMSIDA

TURNEPLAN
Karlbergskanalen ca 5,8 km. 11/3 – 20/3
Grimsta ca 6,7 km. 25/3 – 3/4
Flaten ca 7,3 km. 15/4 – 24/4
Södra Djurgården 10 K. 10,0 km. 6/5 – 15/5
Vinterviken ca 4,0 km. 20/5 – 29/5
Södra Magelungen ca 12,3 km. 3/6 – 12/6

Några citat från tidigare deltagare:

”Ett fantastiskt arrangemang, med ett suveränt axplock av Sthlm, jag har verkligen njutit av nya platser. En suverän trigger för mig att hålla igång även under vintern.”

”Otroligt bra arrangemang och mycket bra banor. Roligt att få springa på ställen man kanske inte varit på tidigare, härligt att få se olika platser i Stockholm, variationen var perfekt!”

”Detta har varit det bästa med 2021, det har höjt hela stämningen inom min familj och vi har hittat ett sätt att umgås, orka med pandemin och en morot i vardagen.” 

Prylarna och tipsen som räddar vinterlöpningen

Prylarna och tipsen som räddar vinterlöpningen


När snön och kylan kommer gäller det att vara rätt rustad för vinterlöpningen. Här är vår checklista!

Mobiltelefon 

Ska du springa i mörker och kyla, eller långt från bebyggelsen? Ta med dig mobilen och se till att den fungerar. Har du laddat batteriet? Lägg in din närmast anhörigas telefonnummer under nödkoden ”ICE” (In case of emergency). Då kan räddningspersonal snabbt hitta rätt nummer i din telefonbok och meddela dem om olyckan skulle vara framme.

Så här kan du göra dina ICE-kontakter synliga även om du har kodlås på mobilen:
  • Skriv numret på en lapp, fotografera den med telefonen och lägg upp den som bakgrundsbild. Då kan räddningspersonalen se numret direkt.
  • Skaffa en app som gör ICE-kontakterna tillgänglig trots att telefonen är låst.
  • Skriv ner dina ICE-kontakter på en klisterlapp som du sätter på telefonens baksida.
  • På Iphone kan du lägga till ICE- och hälsoinformation under fliken ”Medicinskt id” under appen Hälsa. Den här informationen kan räddningspersonal komma åt även om telefonen är låst. 
  • På Androidmobiler kan du välja att låta ägarinformation visas även om telefonen är låst. Det gör du under Inställningar och Säkerhet.

Skippa hörlurarna
Att se och synas är förstås väsentligt när man springer i mörkret. Men det är också viktigt att höra – så lämna hörlurarna hemma och spetsa öronen i stället.

Huvud och händer
Oavsett vädret är ett par vantar och en mössa enkla försäkringar om man vill kunna hålla komforten på en rimligt hög nivå den här årstiden. Starta gärna med mössa och vantar på och ta av dem om det blir för varmt.

Säkra fästet
Bra vinterskor är en vettig investering för dig som springer på vinterväglag. Dubbade och väderskyddade löparskor finns i många utföranden. Ett annat alternativ är lösa broddar som dras utanpå dina löparskor, eller att helt enkelt dubba dina favoritskor med lösa dubbar (som du sedan kan ta bort när asfalten torkar upp igen).

Pannlampa
Ska du vara ute länge och i obanad terräng så ställs det förstås högre krav på batterikapacitet och ljusflöde, men mindre och enklare pannlampor räcker långt för de flesta löpare. Välj en pannlampa som sitter skönt, har låg vikt och vars ljusstyrka och flöde räcker för dina behov.

Reflexer
En väst i en fluorescerande färg och med stora reflexband utanpå löparjackan är ett enkelt sätt att öka synligheten, eller ytterplagg med insydda reflexer. Tänk bara på att den typen av reflexer tappar sin reflekterande förmåga över tid. Reflexband är också bra och billiga alternativ, som är lätta att fästa runt armar och ben och syns från alla håll. Tänk på att fästa dem lågt så att de hamnar i billyktornas ljusflöde.

Led-lampor
Vita och/eller röda led-lampor som fästs på kläderna är ett enkelt sätt att höja synligheten. De kan enkelt fästas på kläderna och man kan ofta välja mellan fast eller blinkande sken.

LÄS MER:

Spring i vinter – så tränar du bäst på snö

Så håller du värmen med lager på lager

Träna med RW-podden – häng med på Camp Järvsös löparhelg!

Träna med RW-podden – häng med på Camp Järvsös löparhelg!


Slipa formen inför vårens och sommarens lopp och häng med Runner’s World på ett riktigt träningsläger! Anders Szalkai, L-G Skoog och Peppe Lindholm från RW-podden tar med sig Markus Torgeby, Jimmy Englund och Johan Cajdert och sätter ihop ett träningsläger för alla som tycker om att springa oavsett nivå och målsättningar – vi fyller allas behov.

Den 5-8 maj slipar vi formen tillsammans med er läsare på Camp Järvsö i Hälsingland – tre timmar nordväst om Stockholm. På plats kommer bland andra Runner’s Worlds chefredaktör Anders Szalkai och RWs coach och RW-poddare LG Skoog att leda allt från morgonjoggar till hårda intervallpass och vackra långpass. Dessutom blir det styrketräning, rörlighetsträning, yoga, föreläsningar, liveinspelning av RW-podden och mycket mer. 

Varför Järvsö undrar du? Vi ringde upp platschefen Peppe Lindholm, andra halvan av RW-podden och själv Järvsöbo, för att be honom besvara den frågan. 

Peppe Lindholm, löpcoach och ena halvan av RW-podden, utlovar fin löpning på Camp Järvsö under Runner’s Worlds löparhelg.

– Järvsö har faktiskt en lång friidrottshistoria, och just löpningen är väldigt lättillgänglig här. På Camp Järvsö finns trailspår, grusvägar, asfalt och fantastiska skogsstigar att springa på – vi kan erbjuda all slags löpning helt enkelt, säger Peppe.

Har du några personliga favoriter?

– Det finns många. Det har varit väldigt roligt att ta fram våra egna slingor. Nu har vi ett 2,5 kilometer långt spår direkt utanför dörren, och flera andra perfekta intervallslingor på vår outdoor-arena. Men ska jag bara lyfta en favorit så är det nog löpningen via 13 olika fäbodvallar. Det är en fin upplevelse för både lungor och själ.

Vad gör man när man inte är ute och springer?

– På Camp Järvsö har vi en uppsjö av aktiviteter! Fiske, alla bollsporter du kan komma på, enklare klättring, paddla kanot eller SUP, teknikbana för cykel, pilbågsbana, boule med mera. Dessutom har vi både gymnastiksal, yogastudio, ett fullt utrustat gym – och en egen restaurang med vidunderlig utsikt över sjön. 

Det låter ju väldigt härligt…

– Ja, själva hänget och atmosfären är hela grejen. Vi andas och lever löpning här ­– men du kan också testa på saker du kanske aldrig har provat förr. Välkomna att upptäcka det under löparhelgen i maj.

Fakta Camp Järvsö löparhelg / När: 5-8 maj Ledare: Anders Szalkai, L-G Skoog, Peppe Lindholm, Markus Torgeby, Jimmy Englund och Johan Cajdert
LÄS MER OCH BOKA HÄR!

Nu startar träningsprogrammen mot Varvet!

Nu startar träningsprogrammen mot Varvet!


Häng med och hitta träningsmotivation med Mustafa ”Musse” Mohamed, Hanna Karlsson och Anders ”Szacke” Szalkais träningsprogram inför Göteborgsvarvet 2022. 18-veckorsprogrammet – som finns på 6 olika nivåer – startar 17 januari och guidar ändra fram till Varvet i maj.

Träningsprogrammen mot Varvet med coacherna ”Musse”, Hanna och ”Szacke” finns på sex olika nivåer – från att springa Varvet på under 1:30 till att klara av den utmanade distansen utan tidsmål. Det är enkelt att hänga med på de tre fokuspassen varje vecka som är detaljerat beskrivna i träningsupplägget. Programmen kan följas fullt ut men självklart även modifieras så att det passar dig och din vardag. 

Programmen peppar till den viktiga kontinuiteten i träningen och guidar hela vägen fram till loppet. Programcoacherna lovar varierade och kul, men såklart även utmanande träningsupplägg

Jämfört med de tidigare, mycket uppskattade upplagorna har några nya fartpass samt lite längre tröskelpass adderats i årets program, dessutom kan du nu hänga med coacherna på ett helt styrkepass via träningsvideorna som visa övningarna.

Genom att följa den röda tråden i programmet hoppas coacherna Musse, Hanna och Szacke att alla deltagare ska kunna njuta fullt ut av den folkfest Göteborgsvarvet är – samtidigt som de når just sina uppsatta mål!

PROGRAMMEN HITTAR DU HÄR

Nystart 2022 – Winter Run

Nystart 2022 – Winter Run


Lördagen den 29 januari är Winter Run tillbaka i Stockholm igen! Spring 5 eller 10 kilometer på banan som går genom en unik löparmiljö på ett vinterupplyst Skansen. Visst låter det som ett härligt sätt att kicka igång tränings och tävlingsåret 2022?

Winter Run innebär löpning på en unik bana inne på Skansen! Mitt i den mörkaste vintern kombineras löpning på ett vinterupplyst Skansen med löpning på Djurgården och dess vackra vinternatur. Bansträckningen ramas in med hjälp av facklor och eldkorgar.

För dig som springer 5 km-sträckan så springer du ett varv på 5-kilometersbana. För dig som springer 10 km-sträckan så springer du två varv på samma 5 km slinga. Drygt 1 km av löpningen genomförs inne på Skansen och resterande i en slinga runt omkring Skansen på Djurgården.

Banan är ganska lättsprungen men med en rejäl längre höjdstigning upp till Bollnästorget inne på Skansen, och några mindre stigningar ute på Djurgården. Om det är is så blir det stundtals halt på vägbanan och då är det viktigt att du har bra skor som passar underlaget. Håll koll på vädret för att välja rätt skor.

TILL ANMÄLAN HÄR

2 nr av Runner’s World när du anmäler dig!

Du som inte redan är prenumerant får nu möjligheten att när du anmäler dig testa två nummer av Sveriges bästa löpartidning Runner’s World utan kostnad (butiksvärde 198 kr). Efter dina två testnummer kan du när du vill avsluta prenumerationen.

Med Runner’s World får du:
✔️ Världens ledande löpartidning
✔️ Experter ger dig tips och råd
✔️ Extra mycket sko- och pryltester
✔️ Från nybörjare till proffs, läsningen för alla som springer
✔️ Tips och råd om träning, teknik och nya prylar
✔️ Allt om de stora loppen

Tävling: De mest lysande löparna!

Shine bright like a diamond! Kom som en julgran, lucia, ett blinkande snabbköp, clown, isprinsessa, eller varför inte som ett lysande troll? Det tävlas ut grymma priser till de deltagare som låter fantasin flöda och springer i de mest fantastiska kreationerna!

TILL HEMSIDAN FÖR WINTER RUN

Så skapar du bättre matvanor

Så skapar du bättre matvanor


Mat är som bekant både energi och hälsa. Och vi som tränar måste vara extra noga med att få i oss tillräckligt med energirik och varierad (och god!) mat. Vi frågade därför våra experter, bloggare och andra löpare om deras bästa knep för att få till bra matvanor. Hitta en balans ”Jag ser till att ha frukt och grönsaker hemma, så att det är lättillgängligt – och försöker att inte ha för många onyttigheter hemma. Samtidigt är en av de stora fördelarna med löpning att man också kan unna sig saker man gillar utan att alltid ha hälsan i fokus,…
Checklista: Så hittar du rätt löparskor på rean

Checklista: Så hittar du rätt löparskor på rean


När januarireorna drar igång blir många med oss sugna på att fynda nya löparskor. Är du också på skojakt? Läs den här checklistan innan du slår till!

Ett lyckat val av löparskor kan göra dem till din bästa träningspartner, medan ett felaktigt val kan förstöra mycket av träningsglädjen och i värsta fall leda till skadebesvär. Därför är det värt att lägga tid på att dels förstå vilka faktorer som är viktiga när du väljer dina löpträningsskor och dels att vara noggrann vid utprovningen i butik. Här är nio faktorer att ta hänsyn till inför valet av löparskor.

1. Fottyp

Det finns i huvudsak tre olika typer av fötter om man utgår från hålfotens utseende. Uppbyggnaden av fotvalvet säger nämligen en hel del om din fots funktion. 

Har du låga valv (plattfot) tyder det på en fot med stor rörlighet i både fotleden och mellanfotens alla småben. Det indikerar att du bör satsa på en stabil träningssko. 

Har du höga valv betyder det ofta en stram, rigid fot med dålig stötdämpningsförmåga. Den mår därför bra av en mjuk, stötabsorberande mellansula. 

Har du fötter med medelhögt medialt valv kan du oftast välja en skomodell med en bra mix mellan stötdämpning och stabilitet. 

Men man kan inte enbart bedöma foten i statiskt tillstånd för att välja rätt typ av löparsko. En löpanalys där man kan se hur foten beter sig under belastning måste till för att man ska kunna dra en definitiv slutsats (se punkt 2).       

2. Fotens biomekanik

Foten har en egen sinnrik mekanism för att dämpa stöten från underlaget. Första markkontakten sker på fotens yttre kant, då oftast på hälen vid normal distansfart men hos vissa löpare längre fram på fotbladet. Sedan rullar man diagonalt över fotsulan genom steget, för att sedan sätta allt mer tryck på stortåleden mot slutfasen av markkontakten och i frånskjutet. Hela denna diagonala rörelse, från fotens utsida till insida, kallas för pronation.

Att pronera är alltså inget negativt, som man ibland kan förledas att tro.

Att pronera är alltså inget negativt, som man ibland kan förledas att tro. Pronation är en helt naturlig rörelse för att åstadkomma en mjuk landning mot underlaget. Det blir problematiskt först när pronationsrörelsen blir för stor (vilket är ganska vanligt) eller för liten (vilket är tämligen ovanligt).

Det är visserligen svårt att rent vetenskapligt bevisa att överpronation orsakar överbelastningsskador, men praktiska erfarenheter pekar på att fotens inåtrullning bör kontrolleras och hållas inom ett visst rörelseomfång. 

En överrörlig fot blir ännu mer instabil i en sko med en tjock, mjuk sulkonstruktion vilket gör att hela rörelseapparaten belastas på ett ogynnsamt sätt. Och om en stram och stel fot placeras i en stabilitetsmodell med hårt mellansulematerial på skons insida blir också resultatet en felaktig belastning. En fot som egentligen rullar för lite mot skons stortåsida tvingas då ännu mer ut på lateralsidan av skons så kallade pronationsskydd.

En filmad löpsekvens på ett löpband kan enkelt analyseras av ett tränat öga. Därmed kan man fastställa hur du belastar din fot under löpningens stödfas. Ett sådant test kan specialiserade löpskobutiker, testcentra och vissa idrottsmottagningar erbjuda.   

3. Kroppsvikt

En tyngre kropp fordrar en fastare och mer robust sulkonstruktion än en lätt kropp för att inte skons mellansulematerial snabbt ska komprimeras. Därför är det viktigt att större löpare inte stirrar sig blinda på att hitta en så lätt sko som möjligt. Snarare kan det för dem vara en smart strategi – också rent ekonomiskt – att titta efter skor med en kraftig uppbyggnad i mellansulan och extra förstärkningar i ovandelen. Lätta, mjuka mellansulor tappar tyvärr sin stötdämpande förmåga snabbt, vilket rent generellt betyder att skon får en sämre hållbarhet.

4. Löpteknik

Det är inte enbart din kroppsvikt som avgör hur pass lätta och smidiga löparskor du kan välja – även din löpteknik spelar en viktig roll. Vet du med dig att du har en hård fotisättning bör du välja en något mer robust uppbyggnad i mellansulan än om du tassar fram på lätta fötter.

Å andra sidan kan en sko med låg sulprofil bli ett hjälpmedel för att finslipa på din löpteknik. Det gäller då emellertid att använda en sådan lättviktssko med omdöme och successivt vänja kroppen vid den hårdare, mer direkta kontakten med underlaget. Den bör då vara en sko enbart för tempo- och löpteknikpassen.

5. Underlag

Löpning på asfalt och andra hårda underlag känns bäst om inte skon har en alltför aggressivt mönstrad yttersula. Materialet i den kan gärna vara av en relativt mjuk gummiblandning under mellanfoten, så att man får en lagom greppig känsla mot det relativt släta asfaltunderlaget. Är du en utpräglad hällöpare är det däremot bra om den slitageutsatta häldelen har mer hållbart carbongummi.

Ditt val av skor beror delvis på ditt val av underlag. Springer du mest på asfalt, blandade underlag eller på stigar i skogen?

Löper du på blandade underlag finns det bra kompromisser när det gäller yttersulans mönster och utformning. Dessa fungerar också bra på preparerade slingor i terrängen. För att få fullt utbyte av löpning i tuffare terräng bör du däremot satsa på en ren terrängsko (trail). 

6. Träningsbakgrund

Jag vill direkt avskaffa begreppet ”nybörjarsko” i betydelsen enklare, billigare skomodeller. Den som är oerfaren och mindre vältränad behöver tvärtom extra mycket hjälp av en välkonstruerad sko. Därmed inte sagt att man måste snegla mot de absoluta toppmodellerna när man väl beslutat sig för regelbunden löpträning. Det finns i dag skomodeller i mellanprissegmentet som funktionellt sett är lika bra som de allra dyraste. Skillnaden ligger ofta i olika materialval och designdetaljer.

Den som tränar mycket (mer än fyra löppass i veckan) bör ha mer än ett par skor igång samtidigt.

Den som tränar mycket (mer än fyra löppass i veckan) bör ha mer än ett par skor igång samtidigt. Skornas mellansulor får då – precis som löparen – välbehövlig tid för återhämtning mellan träningspassen. Att rotera flera par löparskor gör också att man får en viss variation i belastningen och på så sätt minskar riskerna för överbelastning.

7. Skadeproblem

Att tro att vissa skadeproblem kan behandlas med en viss typ av sko är att ha en övertro på skornas förmåga. Men det finns absolut kopplingar mellan vissa typer av överbelastningsskador och valet av löparskor. 

Det finns en koppling mellan skornas uppbyggnad i hälen och hälseneproblem.

Ett tydligt exempel på skornas inflytande i skadesammanhang är hälsenebesvär. En alltför snabb övergång från en skomodell med hög häluppbyggnad (vanligtvis 10–12 millimeter) till en sko med liten höjdskillnad mellan häl och tå (så kallat häldropp) brukar direkt ge sig tillkänna som ömhet i vadmuskulatur och hälsenor. Är man då inte uppmärksam och lyssnar till kroppens varningssignaler kan man lätt dra på sig långvariga och svårläkta besvär. 

Läs också: Så helar du hälsenan

8. Tidigare skomodeller

Skomodeller som man haft tidigare och som fungerat bra kan ge värdefull vägledning när man ska köpa nytt. Tänk bara på att inte alla skomodeller har en tydlig kontinuitet från år till år. Ibland sker det så stora förändringar av en viss modell att det snarare rör sig om en helt ny konstruktion jämfört med föregångaren. 

Tolka inte markant slitage på skons yttre häldel som att du underpronerar.

Slitaget – speciellt på yttersulan – på dina gamla skor kan också berätta hur pass bra dessa har fungerat för ditt sätt att löpa. Men tolka inte markant slitage på skons yttre häldel som att du underpronerar, det vill säga belastar foten mest på utsidan. Ett sådant slitage talar enbart om att du landar på hälens utsida, vilket majoriteten av löpare faktiskt gör.

Ett märkbart slitage under stortåleden indikerar däremot att du har en överpronation, det vill säga att du rullar markant inåt i stödfasen. En löpanalys bör bli en bekräftelse på just detta och visa hur pass stor pronationsrörelse det handlar om.

9. Passform

Skornas passform är A och O för hur de kommer att fungera att löpa i. Moderna löparskor behöver inte en inkörningsperiod för att kännas bra – tvärtom brukar det första intrycket kvarstå också i det långa loppet. Ta därför gott om tid på dig och känn efter i butiken innan du tar det slutliga beslutet. 

Testa dina skor sent på dagen då foten är som mest svullen efter en dags stående och gående, och gör det gärna med de funktionsstrumpor du föredrar att springa i. Gå sedan omkring inomhus där hemma med skorna på fötterna under en kväll innan du slutligen tar ut dem på en jungfrutur.