Salming Idre Fjällmaraton – så gick det för Charlie
Charlie Strandbergs debut i Salming Idre Fjällmaraton blev en tuff utmaning – som gav mersmak.
– Det var definitivt en bra ingång till att springa mer trail i bergen i framtiden, säger Charlie.
[ANNONS] När Charlie Strandberg skulle springa ett fjällultramaraton för första gången föll valet på Salming Idre Fjällmaratons längsta distans: 45 kilometer.
– Jag startade med inställningen att inte stressa för att jaga en snabb tid, utan tog mig tid att stanna och ta bilder. Det var skönt – för det blev tufft ändå, berättar Charlie Strandberg om sin fjällmaratondebut.
Tyvärr var inte vädret på löparnas sida. Deltagarna i den kortaste och den längsta distansen startade i regn. Dessutom hade det regnat en hel del under veckan före start, vilket gjorde att delar av banan blev tungsprungen. Det berättar Elisabeth Hansson som tillsammans med David Andersson är initiativtagare, tävlingsledare och arrangör av Salming Idre Fjällmaraton.
– Banan var bitvis riktigt tuff då det hade regnat mycket i veckan innan, så löparna fick slita lite mer än vanligt. Men sådan är naturen, säger Elisabeth om de tuffa förhållandena.
Trots regnet menar hon att det ändå var riktigt härlig stämning under loppen. Hon konstaterar också att vädret innebar olika förutsättningar för löparna på de olika distanserna.
– Det var dimmigt uppe på fjället för 12- och 45-kilometersloppen. Vi har haft soligt varje upplaga fram till nu, så det var förstås lite synd att årets löpare inte fick uppleva de vackra vyerna. Däremot fick löparna på 28-kilometersdistansen, som startade efter lunch, en soligare upplevelse, säger Elisabeth.
Charlie Strandberg tyckte inte att regnet var någon nackdel i sig.
– Personligen föredrar jag lite regn och svala, behagliga temperaturer framför soligt och riktigt varmt, säger Charlie.
Däremot var distansen och kuperingen utmanande, även om Charlie menar att det mjuka underlaget också innebar att löpningen blev relativt skonsam.
– Jag hade nog förväntat mig någon form av ”vägg” men den kom aldrig. Jag kände mig faktiskt mer fräsch muskulärt än vad jag brukar göra på en vanlig asfaltsmara. Kuperingen, underlaget och det faktum att man går vissa avsnitt på banan gör det säkert skonsammare, säger han.
Nöjda deltagare
Elisabeth Hansson berättar att utvärderingarna efter loppet visar att deltagarna är nöjda. Det gäller även den nya obanade delen på sista milen av årets längsta distans, 45 kilometer, som Charlie sprang.
– Den sträckningen blev mycket väl mottagen, även om det också gjorde banan lite tuffare än tidigare. Så den kommer vi behålla till nästa år, säger Elisabeth.
Att springa 45 kilometer i fjällterräng är förstås en utmaning för de flesta. Charlie konstaterar att det tog längre tid än han hade förväntat sig, men att han ändå klarade av distansen förvånansvärt väl.
– Det var definitivt en ny erfarenhet. Jag hade nog förväntat mig att krascha hårdare än vad jag gjorde, men det tog klart längre tid än vad jag hade trott att springa loppet, säger Charlie.
Han berättar att inledningen av loppet kändes oväntat tuff, men att han samtidigt hade försökt att inte ha några särskilda förväntningar.
– Jag var lite nollställd vid starten för jag visste inte vad som väntade mig, men redan tidigt tänkte jag att ”det här blir tufft”. Vi sprang i träskmark, eller sumpmark, så man sjönk ner typ 20 centimeter hela tiden.
Efter ett tag öppnade banan upp sig och sedan kom stigningen upp på berget – något som Charlie hade sett fram emot.
– Bitvis blev det lite flaskhalsar, men det var nog bra för då tvingades man att ta det lite lugnare. Uppför till banans högsta punkt var nog den tuffaste delen, men samtidigt gjorde faktiskt dimman och regnet att det ändå blev en annorlunda och rolig upplevelse.
Läs mer om hur du förbereder dig på bästa sätt inför
Salming Idre Fjällmaraton här!
Nya lärdomar
En lärdom Charlie gjorde i sin fjällmaratondebut var att det är bra att ha med sig lite extra energi i löparryggsäcken.
– Ja, jag hade missat att ta med mig egen energi, så jag såg verkligen fram emot energistationerna.
Kanske bidrog det till att den sista delen av loppet kändes lite extra tuff.
– Då kändes det som att vi skulle ta oss över väggar, där var fokuset bara att ta mig i mål.
Trots regnet och den tuffa utmaningen var Charlies känsla efter loppet positiv.
– Det här var definitivt en bra ingång till att springa trail i bergen. I framtiden vågar jag kanske till och med springa ännu längre lopp, säger Charlie Strandberg.
Han behöver inte ens vänta på att få anmäla sig till nästa års Salming Idre Fjällmaraton, meddelar arrangören Elisabeth Hansson.
– Anmälan till 2023 års lopp, som avgörs den 26:e augusti, är öppen. Så intresserade löpare kan redan nu boka en plats.
Från april nästa år kommer man dessutom att erbjuda anmälda löpare träningsprogram inför Salming Idre Fjällmaraton.
– Men det är förstås bra att ha en ordentlig grund innan dess. Under höst och vinter lämpar det sig väl att fokusera lite extra på styrka och rörlighet. Ett annat tips är att stärka upp sina fötter så man får starka fotleder. Det har man alltid nytta av inför en fjällmara, avslutar Elisabeth Hansson.
Så gick det i elitklassen
Johanna Gelfgren och Oscar Claesson fick ta emot sina segerkransar av Pernilla Wiberg efter att ha vunnit i damernas respektive herrarnas elitklasser på 45 kilometer.
Oscar Claesson tävlar för IKHP Running Team, och fick segrartiden 3.27.06. Han var drygt 14 minuter före tvåan Robbin Kantarp från Finspångs AIK Friidrott/Slow Enough To Win. Johanna Gelfgren Hoka/Slow Enough To Win kom i mål på 4.22.20, exakt 4 minuter före tvåan Karin Nilsson från Ullevi FK/Team Bergspring.
Läs mer om elitklassen på Salming Idre Fjällmaraton här!
