Blog

Rekordsnabbt av David Nilsson

Rekordsnabbt av David Nilsson


I höstas imponerade Högbys David Nilsson med sin 3:e plats i Lidingöloppet. Sen följde en höst och vintersäsong där David varvat flera fina resultat med perioder där småskador och sjukdomar stört träning och tävling. Men i holländska Venlo visade David att han trots allt är bättre än någonsin. Tiden 1:03:34 tar honom in på en 8:e plats på genomtiderna bästalistan i Sverige. Runners World stämde av med David efter loppet.

Grattis David till din suveräna halvmaratontid. Kan du berätta om dina ambitioner med loppet och hur loppet gestaltade sig?
– Målbilden var ungefär den tiden jag kom in på. Jag hoppades att min form skulle räcka till en halvminut snabbare tid än mitt personbästa som jag satte just i Venlo för två år sedan. Nu blev det “pers” med 37 sekunder.
– Det var lite problematiskt innan loppet att veta vilken taktik jag skulle ha för att nå tidensmålet. Min rumskamrat, dansken Abdi Hakin Ulad, skulle ha en hare som skulle hålla 2:55 fart. (2:55 min/km i fart) Det lät lite för snabbt, samtidigt visste jag att Abdi kanske inte var i sin absolut bästa form. Sen var det lite tunt med löpare runt den tid jag siktade på så jag var orolig för att bli själv. Men jag chansade på att det skulle bli någon bra klunga i det tempo jag siktade på som alltså var runt 3:00 fart, så jag startade i det tempot. Men efter 1 km insåg jag att det skulle bli för långsamt att ligga där. Så då bestämde jag mig för att gå ikapp Abdi och den klungan han låg med. – Så på andra kilometern höll jag nog runt 2.50 för att komma ikapp, men även om den kilometern tog lite var det rätt beslut. Vi hade 14:45 vid 5 km och sen runt 30 blankt på milen mellan 5-15 km.

Hur var din känsla när du väl låg i den gruppen ni blev i 3-farten?
– Känslan var att det kunde gått lite snabbare faktiskt, även om jag drog på mig lite syra när jag sprang i kapp hittade jag in bra i det tempot. Men sen ungefär vid 15 km, splittrades det upp lite och då ökade dansken lite för markant i fart. Så från där fick jag köra själv och då blev det 3.05 fart, men där var det också en del motvind. Så jämfört med när jag gjorde min bästa tid var det här ett klart bättre lopp. För två år sedan var vi mycket mer folk som hängde ihop längre och kunde hjälpas åt. Nu fick jag jobba en tuff bit själv.

Ett riktigt bra kvitto på din form med andra ord. Hur ser planen ut nu?
– Jag har helt klart tankarna på att hitta en mara om ungefär en månad och där försöka springa under VM kvalgränsen på 2.17. Det känns lagom med en månad för mig att inrikta mot en mara.

Vad är det du vill få in i den ”maratonperiod” som nu kommer?
– Jag vill få in minst två långa tröskelpass på upp till en timme, och sen två bra långpass. Ett av långpassen vill jag helst vara ute i tänkt maratontid, så att jag jobbar på i 2 timmar och 20 minuter och att det då ger runt 35 km och det andra runt 3 mil.

Du är känd för att tävla mycket, kommer du frångå det nu när du går in i din maratonträning?
– Ja, jag ska släppa det mer än vad jag brukar, samtidigt tycker jag det känns rätt för mig med någon tävling. Så redan om 1 vecka kör jag ett millopp här i Holland och det blir kul att stämma av vad jag kan göra.

Återhämtningen nu, hur gör du får att snabbt gå vidare in i ny träning?
– Jag flyger hem redan ikväll, så det blir bra att vakna upp hemma på måndag. Sen tror jag det viktiga är att jag släpper det här loppet direkt mentalt och fokuserar framåt. Det var ett misstag jag gjorde i höstas efter Lidingö där jag behöll känslan efter det loppet för länge och inte då fokuserade mentalt på de andra loppen jag hade som kom efter Lidingö. Så nu tar jag det lugnt några dagar och fokuserar på att dra igång maratonträning och uppladdning.

Runners World tackar David för pratstunden och ser fram mot VM kval-maran senare i vår.


David Nilsson efter loppet i Venlo med dansken Abdi Hakin Ulad. David slutade på en 12:e plats, 4 sekunder bakom dansken. De 9 första placeringarna togs av Kenyaner och vinnande Meshack Sang hade 1:00:19. Även i damklassen dominerade Kenya och vinnare blev Naom Jebet på 1:10:03.
FOTO: Dave Klink

 

Helgens stora händelse i Stockholm – Tunnel Run!

Helgens stora händelse i Stockholm – Tunnel Run!


7,6 km löpning från Nya Karolinska sjukhuset och upp ovan jord igen vid Medborgarplatsen på Söder. Snabba kilometrar i början, och rejäla stigningar mot slutet. 33 000 löpare totalt, de sista kommer in först i kväll. Snabbaste löpare hittills är Jonas Leandersson, som avverkade de 7,6 km på 23:24. Längre rapport följer i Runner World no 5, där RW´s löpande reporter Kenneth Gysing berättar om sin tunnelupplevelse.


Legenden Susanne Lanefelt ordnade uppvärmningen


Avmätt utvik av morgontrött reporter

Tävlingen avgjord: Grattis till nya hybridcykeln, Sandra!

Tävlingen avgjord: Grattis till nya hybridcykeln, Sandra!


Frågan vi bad er läsare svara på var på vilken plats Velo & Oxygen öppnar sin första butik i Sverige den 31 mars. Det rätta svaret är förstås Sickla köpkvarter i Stockholm. En av alla som skickade in rätt svar heter Sandra Johansson, som nu får glädjen att trampa på en helt ny Crescent Zetta.

Grattis säger vi – och hoppas det blir många sköna mil i sadeln!

Läs mer om tävlingen här – och håll utkik på sajten efter fler tävlingar framöver.

Så klarar du utförsbackarna i Stockholm Tunnel Run

Så klarar du utförsbackarna i Stockholm Tunnel Run


Den verkliga hjärtekrossaren i Boston Marathon är inte den berömda stigningen efter 34 kilometer. Det är den långa utförslöpan i starten av loppet som lockar många löpare att springa alldeles för fort, vilket kan bli en katastrof för benen längre fram i loppet.

Problemet existerar även om utförslöpan inte är särskilt lång. En studie visar att skadan på musklerna från ett kort och snabbt lopp utför på fem kilometer motsvarar de som drabbar ultralöpare i bergen som sprungit upp mot 300 kilometer. I båda situationerna kräver utförslöpningen excentriska muskelsammandragningar när du bromsar för varje steg, samtidigt som löpningen tvingar lår och vader att sträcka ut. De resulterande skadorna på muskelfibrerna saktar eventuellt ner dig och kan leda till en förlamande ömhet. För att komma till rätta med de här skadorna har forskare utformat några olika taktiker – som kommer väl till pass på Stockholm Tunnel Runs backiga 7,6 kilometer.

ÖKA KADENSEN

Genom att ta små, korta steg kan man minska belastningen vid varje fotisättning. En studie under en utförslöpning på 45 minuter visar att om man ökar antalet steg per minut med åtta procent mot det normala – då minskar förlusten av styrka. Men det finns löpare som automatiskt kortar ned steget när de springer utför, i deras fall blir ytterligare en minskning av steglängden ineffektiv. För att komma underfund med vad som fungerar bäst för dig, experimentera med olika steglängder och tempon när du springer i nedförsbackar under träning. Och försök hitta ett steg där du känner att benen kommer att hålla.

VARIERA ISÄTTNINGEN AV FOTEN

Det har debatterats flitigt om vilken del av foten som ska träffa marken först. Det finns viss bevisföring som visar att om man landar på hälen under utförslöpning så ger det mindre trötthet jämfört med att landa på mellan- eller framfoten (på grund av vinkeln på knät vid markkontakten). Rent praktiskt kan du försöka att variera isättningen av foten så att du inte alltid landar i samma position, vilket gör att tyngden delas mellan olika muskelgrupper. Detta kan vara svårt att genomföra på jämt underlag, men däremot är det lättare i ojämna trail- och terrängspår.

TRÄNA UTFÖRSLÖPNING

Har man en gång upplevt smärtan i muskler som har skadats av excentriska sammandragningar efter utförslöpning vill man inte vara med om det igen. Öm kan man bli oavsett hur man förbereder sig – men på rätt sätt kan smärtan släppa efter någon dag i stället för att hänga kvar i tio veckor. Det är därför som många löpare med sikte på att springa Boston Marathon år efter år tränar en hel del utförslöpning. Målet är att springa så pass mycket utför att man känner sig öm dagen efter, fast inte värre än att man kan fortsätta träna.

Försök att lägga upp utförsträningen så att den motsvarar vad som väntar i ett kommande lopp med många utförslöpor – som höjdmeter, fallhöjd och intensitet. Om du förbereder dig för ett traillopp med många upp- och nerförsbackar, träna då fartlek i kuperad terräng och försök att hålla ett så högt tempo som möjligt i utförslöporna, utan att riskera säkerheten.

Lugnare fart ger rekordstart för VM-klar Ekvall

Lugnare fart ger rekordstart för VM-klar Ekvall


Mikael Ekvall slog igenom som maratonlöpare hösten 2015, då han sprang på snabbaste svenska tiden på 25 år. Tiden 2.12.07 var ynka 7 sekunder över den av SOK uppsatta gränsen till OS maran, och Micke riktade sin träning mot Rio-OS. Någon OS start blev det inte utan SOK ville sett fler resultat, så träningen fick riktas om mot Berlin Marathon. Där spände Micke bågen mot det svenska rekordet, men höll inte riktigt hela vägen. Ekvall kom ändå i mål på den snabbaste tiden någon svensk gjort i Berlin Marathon. Tiden 2.13.16 var klart under svenska VM gränsen och nu tränar Ekvall för fullt mot London-VM i augusti 2017. Träningen har stämts av med lopp på träningsläger i Australien och ”hemma” i Göteborg på Skatås 8:an där han satte nytt banrekord.

Du har startat 2017 riktigt bra, med snabbare lopp än någonsin både borta i Australien och på ”Skatås 8:an” i Göteborg. Är du i rekordform redan?
– Det känns bra, även om just dom här tävlingarna inte är dom viktigaste är det alltid ett bra tecken att man springer snabbare än tidigare år. Så det känner jag mig nöjd med.

Ser träning ut som tidigare och eller har du ändrat något som gjort att du startar året så bra?
– Jag kör lite annorlunda. Jag hade lite skadekänning i höstas, vilket har medfört att jag hittills under vintern kört två kvalitativa pass i veckan jämfört med ofta tre tidigare. Så intensiteten har varit lite mindre än tidigare år. Jag kommer öka upp så det blir tre fartpass varannan vecka nu från slutet av mars.

Så trots mindre intensitet i träningen har du klarat prestera bättre på de tävlingar du kört jämfört med tidigare?
– Ja, det verkar som det funkar bättre för mig med lite lägre intensitet och något högre volym. Samtidigt ska jag ju öka upp intensiteten något nu.

När du nu ökar upp intensiteten, kommer du minska volymen då?
– Jag kommer ligga på samma nivå i volym, den förändringen jag redan gjort och kommer hålla kvar vid nu när jag går upp på tre kvalitativa pass vissa veckor är att jag verkligen tar det lugnt på tröskelpassen. Tidigare tänkte jag lite för mycket på farten. Jag har helt enkelt velat springa lite för fort just på tröskelpassen, men nu bryr jag mig inte om farten längre utan utgår från att pulsen ligger rätt.

När du kör dina tröskelpass kör du då helt pulsstyrt, eller använder du som många andra elitlöpare en laktat-mätare också?
– Ja, jag har köpt mig en laktatmätare som jag kollar av med på vissa pass. Men oftast styr jag bara med pulsmätare. Tidigare har jag legat på runt 4,2 i millimol laktat på tröskelpassen och nu försöker jag lägga intensiteten så jag ligger på runt 3,5 till 3,8. Så jag ”safe-ar” lite mer nu. (Generellt brukar man utgå från att laktattröskel-gränsen ligger på värdet runt 4,0 millimol men det är en individuell gräns)

Nu när du utgår från pulsen, blir det då att farten skiftar lite från ett tröskelpass till ett annat?
– Nej, under vintern nu har det nästan varit exakt samma fart från gång till gång. Nästan på sekunden samma snittfart. Men jag har inte kollat av farten under tröskelpassen, utan bara haft tiden och pulsen uppe på klocka. Sen har jag stämt av farten efter och det har faktiskt blivit den samma på alla passen.

Hur kör du dina tröskelpass, rakt av eller med någon uppdelning?
– Under januari körde jag 10 km rakt av, med lång uppvärmning innan på 9 km. Så totalt bra volym där. Sen i februari har tröskelpassen varit 42 minuter. Det låter kanske lite konstigt med just 42 minuter, men upplägget där har varit att jag först inlett med 7 minuter på 5 slag under min tröskelpuls, sen 7 minuter på min tröskelpuls så upprepar jag detta till jag kommer till 42 minuter.

Intressant upplägg på tröskelpasset. Är din träning nu helt inriktad mot VM i London i augusti, eller hur ser upplägget ut?
– Först är mitt mål att springa bra på 10 000 meter i Stanford under våren och sen blir det Varvet här hemma. När jag sen går in i de tio sista veckorna innan VM kommer jag mer uttalat träna mot VM. Jag har kört det upplägget tidigare och det funkar bra för mig. Jag tränar så mycket annars också, runt 17-19 mil i veckan, så jag behöver inte ha fokus på maran någon längre period. Jag har två-timmars långpass varje vecka och oftast även något pass på 90 minuter, så det gör det enkelt att under maratonperioden gå upp på några längre långpass och något mer mängd vissa veckor.

Då är det 10 000-meters loppet som kommer upp först. Vad har du för ambition där?
– Främst att sätta personbästa. Jag gjorde 28.31 för två år sedan, men i fjol lyckades jag inte förbättra det. Så det är mitt mål i år att springa snabbare.

Runners World önskar Micke lycka till och kommer följa honom under året.

Rekord i debut av Sarah Lahti

Rekord i debut av Sarah Lahti


Sarah gick under drömgränsen 70 minuter efter att haft följande tider på 5 km avsnitten i loppet; 17:00 – 16:28 – 16:19 – 16:32. Nu lyder det nya svenska rekordet på 1.09.59. Tidigare rekordhållaren Isabellah Andersson har noterat strax över 1.10 på halvmaratonsträckan. En fantastisk debut av Sarah som gav en meriterande 6:e plats i loppet. Utifrån att det var nollgradigt vid starten finns det säkert ännu mer att plocka i framtiden för Sarah.
Herrklassen vanns av Etiopiens Feyisa Lilesa på 1.00.04, och damklassen vanns av USA´s Molly Huddle på 1.08.19.
Vill du läsa mer om Sarah träffade Runners World henne under fjolåret.

5 trailpass som gör dig till en snabbare landsvägslöpare

5 trailpass som gör dig till en snabbare landsvägslöpare


1. Långpass
Syfte: Att utveckla och upprätthålla syreupptagningsförmågan
Typ av terräng: Platt, kuperad och/eller bergig

Precis som långpass för maratonträning ska dessa löpas långsamt. Försök att hålla en jämn puls och fokusera inte på hur långt du springer, utan snarare den tid du är ute. Kom ihåg att ju mer kuperad terrängen är desto längre återhämtning behöver du.

2. Progressiva långpass
Syfte: Att bygga uthållighet som räcker ända in i mål
Typ av terräng: Platt till måttligt kuperad

Efter uppvärmning, löp lätt under den första halvan av ditt pass. Öka sedan till din maratonfart under den resterande delen av passet. Börja med kortare långpass (60-90 minuter) för att bygga upp din syreupptagningsförmåga, öka sedan långsamt till längre pass (90 minuter till tre timmar).

3. Korta branta backar
Syfte: Att utveckla explosiviteten i musklerna
Typ av terräng: Korta, branta backar

Efter uppvärmning, attackera korta uppförsbackar i intervaller på 15 till 25 sekunder, hoppa över rötter och stenar och använd dina armar för att ta dig fram. Jogga under vilan, som ska vara lika lång som intervallen. Upprepa 6-8 gånger på samma sträcka eller lägg in intervallerna under en löprunda.

4. Korta intervaller
Syfte: Att hantera mjölksyra bättre och utveckla styrka och löphastighet
Typ av terräng: Måttligt kuperad

Löp 30-50 minuter fartlek med många korta, snabba fartökningar på 45-90 sekunder där du låter terrängen styra farten och längden. (Den här övningen är jämförbar med pass som 12 x 200 meter eller 10 x 400 meter på bana.) Fokusera på din löpteknik – det är inte lika viktigt att vara snabb som att springa kraftfullt men avslappnat. Joggvila mellan varje backe. Avsluta med några få 50 meter långa fartökningar och olika typer av löpskolningsövningar på platt mark.

5. Yasso 800
Syfte: Att utveckla löpekonomin och mjölksyretålighet
Typ av terräng: Platt till måttligt kuperad

Efter uppvärmning, löp en intervall på en tid i minuter och sekunder som motsvarar den tid du skulle klara att springa ett maraton på i timmar och minuter. Om du till exempel är i form för att springa ett maraton på 3.30 så springer du intervallen i 3 minuter och 30 sekunder. Spring dessa intervaller i en hastighet som motsvarar ditt tävlingstempo på fem kilometer (vilket motsvarar en intervall-längd på cirka 800 meter). Vila lika lång tid som du springer och upprepa mellan 6-10 gånger.

Om terrängen är väldigt varierad så spring dessa fram och tillbaka på samma sträcka. Det viktiga är inte att springa exakt 800 meter, nyckeln är ansträngningsnivån, inte distansen eller farten. Långsamma löpare kommer att löpa dessa på en något längre tid, men snabba löpare kommer springa hårdare utifrån deras tävlingsfart på fem kilometer.

LÄS MER: 4 träningsupplägg som gör dig till en snabbare traillöpare

Här är upplägget som maxar effekten av din backträning!

Här är upplägget som maxar effekten av din backträning!


När den moderna långdistanslöpningens fader, Arthur Lydiard, presenterade sitt träningskoncept för omvärlden för drygt femtio år sedan var backträning en viktig komponent. Lydiard ansåg den så viktig att han faktiskt gav backträningen en alldeles egen träningsperiod. Tanken bakom upplägget var att backträningen skulle ge Lydiards adepter specifik styrketräning och därmed skapa bättre förutsättningar inför den krävande tempoträningen som följde.

I Lydiards ursprungliga träningsprogram avsatte han 4–6 veckor till speciell backträning, då hans löpare tränade markant mindre långdistans än under vinterns grundträningsperiod – men istället tre backpass per vecka.

Eftersom tre backpass per vecka utsätter benen för extremt tuffa belastningar har Lydiards ursprungsprogram numera modifierats; idag brukar man begränsa antalet backträningstillfällen till två per vecka.

Läs också: 7 backpass du borde testa

Även om backträningen ger omfattande och viktig träningsstimulans för hjärtat, lungorna och därmed blodcirkulationen så är backträningens huvudsyfte att ge benmusklerna en löpspecifik styrketräning. Det åstadkoms tack vare backens lutning som tvingar benen att jobba avsevärt hårdare för att driva kroppen framåt än när du springer i distansfart på flacka sträckor.

Då engageras fler muskelfibrer, framförallt de så kallade snabba muskelfibrerna, samtidigt som benmusklerna måste arbeta hårt både excentriskt (under förlängning) och koncentriskt (under sammandragning) när du försöker övervinna uppförsbackens motstånd. Backträning är därför den mest optimala styrketräningen för löpare.

Men för att få ut bästa möjliga träningseffekt är det viktigt att du jobbar intensivt med hela kroppen. Fokusera därför på markanta knälyft, aktiv fotisättning och en markerad armpendling. Hela rörelsemönstret ska vara klart mer kraftfullt än vid vanlig distanslöpning. Försök också att springa med studsande steg, det vill säga att du utnyttjar den elasticitet som finns lagrad i dina senor och muskler.

Här handlar det alltså inte om att löpa ekonomiskt, utan tvärtom att maximera kraften i rörelsen. Genom att aktivera fler muskelfibrer får du en minst sagt påtaglig effekt på benstyrkan, vilket i sin tur gör att kraften i ditt löpsteg ökar. I slutändan innebär det inte bara att du blir en snabbare löpare utan också starkare; du får bättre hållfasthet i senor, muskler, ligament och broskvävnad – och därmed en viktig skadeförebyggande effekt.

För att backträningen ska ge bästa möjliga löpspecifika styrketräning bör backen ha en ganska markant lutning – men inte vara alltför lång. Om det tar dig mer än cirka 25 sekunder att forcera backen kommer det sannolikt resultera i att mjölksyraansamlingen i musklerna blir för hög, vilket gör att träningseffekten inte blir riktigt den avsedda.

Istället för att träna specifik löpstyrka hamnar du i ett tillstånd av anaerob spjälkningsträning, vilket innebär att musklerna stumnar alltmer under passets gång och därmed inte kan utveckla sin fulla kraft. Längre backavsnitt kan förstås vara på sin plats längre fram i träningsplaneringen, men i den förberedande fasen – innan du ska börja öka din tempoträning – bör fokus ligga just på styrkemomentet.

En optimal backe är cirka 60 meter lång och följs av ett flackt parti på 20–30 meter, där du kan springa avspänt efter backforceringen. Se till att återhämta dig ordentligt med cirka tre minuter gång- eller joggvila mellan backforceringarna.

Börja backträningsperioden med 6 upprepningar per pass och öka sedan antalet successivt tills du klarar 12 repetitioner. Du kan också dela in träningen i flera set, exempelvis 3 x 4 eller 2 x 6 repetitioner med en väl tilltagen återhämtningsjogg eller gångvila mellan seten.

Undvik om möjligt underlag som asfalt och betong, eftersom den aktiva fotisättningen och det studsande rörelsemönstret ger stor belastning på fot- och knäleder. Ett fast grusunderlag eller torrt, kortklippt gräs ger bra fäste och lagom mycket eftergift, vilket gör att backträningen kan genomföras på ett både effektivt och säkert sätt.

För att få omväxling och ökad inspiration kan det vara bra att utforma veckans andra backpass på ett något annorlunda sätt än det hårt strukturerade backpasset i exemplet ovan. Ett exempel är ett 30 minuter långt fartlekspass i kuperad terräng, där du löper ett eller flera varv på en slinga med ett antal lämpliga uppförsbackar.

Forcera motluten på samma sätt som i det första backpasset, det vill säga med stor kraftinsats och ett studsande löpsteg, för att sedan hämta andan med lugn löpning på de flacka avsnitten och i utförsbackarna.

Träningseffekten blir ungefär densamma som när du springer backintervaller upp och ner för en bestämd backe, men ett fartlekspass brukar kännas mer lekfullt och avspänt – och därmed mindre mentalt påfrestande. Tänk på att hålla backavsnitten till ungefär samma längd som i det första backpasset, och se till att återhämta dig ordentligt mellan uppförsbackarna.

Extra viktigt vid backträning är förstås uppvärmningen. Bägge passen ovan kräver att kroppen är ordentligt uppvärmd så att du inte riskerar att dra på dig en sträckning eller annan typ av löparskada. Därför ska du alltid inleda backpassen med minst 15 minuter lugn löpning. Undvik däremot statisk stretching före backträningen så att musklerna och senorna inte förlorar den naturliga stramhet som krävs för ett spänstigt, studsande löpsteg i uppförsbackarna. 

Efter genomförd backträning kan du med fördel lägga in ytterligare några styrketräningsövningar för övriga delar av kroppen, till exempel armhävningar, och några dynamiska bålövningar som ryggresningar och diagonal sträckning av motstående arm/ben, stående på alla fyra. Avsluta sedan hela passet med cirka tio minuter lugn, återhämtande jogg.

Fyra bra anledningar till att springa ett lopp i vår

Fyra bra anledningar till att springa ett lopp i vår


En fantastisk sak med löpning är att alla väljer sina egna mål. Vi bestämmer själva hur, när och var vi ska springa. Vi väljer också själva om vi vill delta i lopp. Ingen är mindre löpare om man väljer att inte springa ett – men det finns många bra anledningar till att ställa sig på startlinjen.

1. FÖR MOTIVATIONEN

Om du har problem med att komma ut och springa kan ett mål med ett specifikt datum vara den inspiration som behövs. För ett lopp på en halvmil behöver du löpa lugnt med gåvila varannan dag tills du kan springa fem kilometer utan att stanna. När du klarar minst ett pass över fem kilometer per vecka är du redo för ett lopp på distansen. Om du ändå har svårt med motivationen kan det hjälpa att vara åskådare på ett lopp som liknar det du vill fullfölja – energin och glädjen vid start och mål kan väcka döda!

2. FÖR ATT FLYTTA GRÄNSER

När löpare samlas i startfål-lan fylls luften av energi. Alla inspirerar varandra. Löpare på alla nivåer lyckas klämma ut det där lilla extra utan att det känns jobbigare. Och när du ställt upp i ditt första lopp kommer du vilja förbättra ditt resultat eller bara få njuta av gemenskapen en gång till. Du är fast.

3. FÖR ATT UPPTÄCKA

När du tröttnat på dina vanliga gamla rundor är ett motion-slopp perfekt för att vidga dina vyer. Upptäck nya vägar utan att springa vilse – du kanske till och med hittar en ny favor-itrunda under ditt första lopp.

4. FÖR IDROTTENS SKULL

Klubbarna som arrangerar motionslopp har oftast en kostsam ungdoms- och elitverksamhet. Det är till klubbens aktiva som eventuellt överskott går. Ibland arrang-eras också lopp för att samla in pengar till välgörenhet. Dina löpsteg gör gott, både för din egen hälsa och för andra.

Saucony lanserar nytt koncept med stilren innovation

Saucony lanserar nytt koncept med stilren innovation


Kollektionen består av löparskor och kläder med den senaste innovationen och full funktionalitet som passar lika bra på löpturen som att glida runt på stan i. 

Designmässigt har produkterna influenser från en urban miljö, med snygga mönster och mycket detaljer.

Samtliga skor är försedda med de absolut senaste nyheterna från Saucony-labbet i Boston. Detta innebär optimal passform, det mest stötabsorberande gummit EVERUN i sulan, samt maximalt stöd till låg vikt. Favoriter såsom Kinvara, Triumph och Guide återfinns i kollektionen, men även spännande nyheter såsom nya premiumskon Freedom ISO.

Kolla in kollektionen på www.lifeontherun.se

Det här är en annons från Saucony.

Svenskt rekord av Sophia med 80 km

Svenskt rekord av Sophia med 80 km


Löpningen finns i många olika former idag, och man kan konstatera att ultralöpningen på elitnivå, motions och upplevelse nivå är på frammarsch. I takt med att ultralöpningens alla discipliner lockar mer ökar konkurrens situationen då fler löpare vill testa sina gränser på allt från långa trail ultralopp i bergen till distanslopp och tidslopp där man jagar sträckor och tider. I helgen avgjordes Skövde 6 timmars, och där satte Aktivitus Sport Clubs Sophia Sundberg svenskt rekord när hon på de 6 timmarna hann hela 80099 meter. För att nå rekordet höll hon runt 45 minuter per mil åtta gånger i rad utan vila. Det tidigare svenska rekordet hölls av Kajsa Berg som gjort 800024 meter, vilket alltså Sofia förbättrade med 75 meter. Runners World fick en pratstund med Sophia efter loppet.

Grattis Sofia till ditt svenska rekord på 6 timmars löpning med över 80 km avverkade. Hur hittade du inspiration till en sådan prestation i ett småruggigt mars väder på en varvbana i Skövde?
– Ja, det låter ju fruktansvärt när man tänker efter, men det är faktiskt ett fantastiskt kul lopp. Jag gjorde mitt första ultralopp där för 5 år sedans och har sprungit varje år sedan dess. Så jag har gjort runt 400 km på 1200 meters varvbanan där loppet avgörs.

Vad är det som är så speciellt med Skövde 6 timmars?
– Jag tycker att varvet som går i en park är varierande och det gör det lättare att springa. Sen ger stämningen bland löparna en positiv känsla.  Tidslopp är ju lite speciellt utifrån att alla startar samtidigt och alla går i mål samtidigt. Man har bara dom 6 timmarna att förhålla sig till, så det är lika för alla, sen hinner man givetvis olika långt. – Nu hade jag fördelen att springa om nästan alla hela tiden och dom första 4 timmarna pratar jag ofta med medlöparna, sen sista två timmarna går jag in i min egen bubbla. Men det är mycket gemenskap och pepp mellan löparna på banan, och just 6 timmars är verkligen något alla som vill testa springa längre kan ställa upp på. Det finns ju inga krav hur långt man ska hinna, utan man kan ta det i sin takt och anpassa till sin nivå och ambition. Det är en grym känsla att alla slutar samtidigt.

Även om det är vanligt inom ultralöpning med tidslopp, utgår de flesta loppen ändå från en sträcka som ska avverkas, finns det någon skillnad i upplägget när man kör en bestämd tidslängd jämfört med sträcka?
– Det som är positivt är att man vet exakt hur länge man ska hålla på. Har du en sträcka, speciellt på längre sträckor kan tiden det tar att klara av loppet ta klart längre tid än vad man hoppades på. Det jobbiga kan bli om man är trött och börjar titta för mycket på minuterna, men precis som i alla lopp gäller det att dela upp det i etapper. Jag tycker ändå att det är värre att veta att det är si eller så långt kvar i av ett lopps distans.

Vad hade du för strategi på loppet för att nå det svenska rekordet som Kajsa Berg hade på 80024 meter?
– Tidigare lopp har jag utgått från vad gps klockan visat, men eftersom det blir att jag springer lite slalom och ytterkurvor när jag varvar medlöpare har mätaren visat längre distans. Så i år utgick jag istället från varvtider, och hade skrivit ner vad jag skulle passera varje varv på. Utgångspunkten var att hålla runt 44.30 per mil, 4.27 minuter per kilometer, under första delen av loppet för att sen ha lite utrymme till att kunna tappa lite fart på slutet och ändå komma över 80 km på 6 timmar, och det gick ju precis. Så det var en tydlig plan att komma över 80, jag hade inte åkt dit för att göra 79 km.

Hur har du tränat inför ditt rekordlopp?
– Jag har tidigare tränat mig själv, men efter både framgångar och mycket strul med framförallt ett ben kände jag att jag behövde något nytt. Både för kroppen och för motivationen. Så då kom jag i kontakt med David Hedlund på Aktivitus som har en bakgrund som skidåkare på hög nivå. Jag tyckte det verkade spännande med någon som inte kom från löpningen utan kommer in med ett helt annat tänk. Så jag har lagt min träning i hans händer och han har pusslat om ganska rejält i min träning.

Vilka förändringar har han gjort i din träning?
– Tidigare gjorde jag det klassiska att man bara springer och springer och inte värdesätter vilan. Visst måste jag ha mängd som en viss grund, men den ökade vilan har verkligen varit positiv för mig och sen har jag också övergått till att styra min träning utifrån pulsen. – Sen har jag också kör mer regelbunden DNS träning. (Dynamisk Neuromuskulär träning)

Kan du utveckla hur mycket mer vila du har nu?

– Nu har jag två heldagars vila varje vecka. Det var jätte märkligt i början, för träningen har ju varit en del av min vardag varje dag. Så i början var det nästan svårt, men nu njuter jag av att ha vilodagarna. Vilan har medfört att mängden blivit mindre, men samtidigt håller jag högre intensitet på många av passen jag kör jämfört med tidigare. – Alla förändringarna känns väldigt positiva för min löpning.

Vad har du nu för mål?
– All min träning är inriktad mot Comrades Marathon i Sydafrika. Det är mitt absolut stora mål. Där vill jag ha revansch på efter det som har varit i det loppet.

Runners World har nyligen tagit upp problemet kring att tjejer kan utsättas för obehagliga inslag i olika grader i samband med träning och löpning. Kan du berätta om det som hände dig på Comrades när du sprang där senast?
– Ja, det var ju jätte tufft. Jag har försökt att ta bort det ur minnet. Men det var efter starten h det är mörkt. Jag behövde gå ut i buskarna och kissa, och då blev jag indragen bakåt av någon person. Allt går så fort och jag slår mig lös och är ute på banan igen, men mina kläder är helt trasiga och loppet är förstört. Jag är så uppskärrad men springer vidare, men helt utan fokus mer på loppet. Det hände ju aldrig något mer än att jag blev indragen, men jag har burit med mig händelsen och haft en enorm rädsla för att springa i skogen och när det varit mörkt. Det är egentligen först nu den rädslan börjat släppa lite.

Men trots den här skrämmande händelsen kan du se fram mot Comrades?
– Jag älskar både loppet och Sydafrika, så jag vill inte den händelsen ska förstöra det. Så jag vill verkligen tillbaks och uppleva loppet på ett annat sätt och samtidigt verkligen prestera där. En topp 10 placering är det givna målet. Jag har varit 11 i loppet och det är verkligen ”första förloraren”. 11:an får inget, men kommer man topp 10 får man springa med en ros på slutet in i mål och sen får man den eftertraktade guldmedaljen. Så det vill jag uppleva i Comrades i år.

RW tackar för pratstunden och önskar Sophia lycka till med träningen och Comrades Marathon första söndagen i juni


Sophia efter rekordloppet i Skövde

Upptäck Stockholm – med fyra spännande lopp

Upptäck Stockholm – med fyra spännande lopp


Arrangören bakom Stockholm Marathon lanserar nu ett nytt koncept. I det ingår fyra olika lopp med trail- stads- och tunnellöpning under samlingsnamnet STHLM Challenge.

Serien inleds med skogsäventyret STHLM Trail Run den 6 maj och fortsätter med STHLM 10 den 15 juni och STHLM Urban Trail den 13 augusti. Den 21 oktober avslutas alltihop med STHLM Above/Below. Det sistnämnda avgörs delvis i övergivna och svårtillgängliga tunnlar på Söder.

I fjol lanserades STHLM 10, ett millopp som avgjordes en sommarkväll mitt i city. Nu växer evenemanget och blir en del av en helt ny evenemangsserie med fyra lopp som på olika sätt lyfter fram Stockholms unika miljöer.

– Löpning i dag handlar om så mycket mer än bara att ta sig från punkt a till punkt b, och de som ställer upp i lopp vill ha en upplevelse som går bortom den rena löpningen. Med STHLM Challenge erbjuder vi dels fyra olika evenemang som på olika sätt sätter standard för vad ett modernt motionsevenemang är, och dels en serie som ska kittla stockholmaren att ta sig an sin hemstads olika utmaningar, och ett perfekt sätt för den som inte bor i Stockholm att utforska staden, säger Daniel Almgren som är vd för arrangören Marathongruppen.

– Vi har hittat en perfekt blandning av evenemang som vi tror kommer tilltala allt från den prestationsintresserade elitmotionären som vill springa ett snabbt millopp, till sommarturisten som vill uppleva Stockholm och dess sevärdheter på ett annorlunda sätt. Speciellt spännande blir STHLM Urban Trail och STHLM Above/Below som båda är helt nya typer av koncept, säger Fredrik Sjöberg som är evenemangschef för Marathongruppen, och förklarar vidare:

– Under STHLM Urban Trail kommer deltagaren att springa in och igenom flera av Stockholms mest kända byggnader och andra pärlor i stan, och är något som vi är övertygade kommer locka turister också från utlandet. STHLM Above/Below tar deltagarna med på en resa i Söders undre värld av svårtillgängliga och övergivna tunnlar innan de tar sig upp till målet vid Fåfängan och den magnifika utsikt man får uppleva där. Med blicken ut över staden man besegrat avslutas STHLM Challenge premiärår.

Anmälan till STHLM Challenge och de enskilda loppen öppnar den 10 mars. Läs mer på sthlmchallenge.se